UTVÄRDERING AV DELTA BLEKINGE ETT PROJEKT FINANSIERAT AV EUROPEISKA SOCIALFONDEN I SYDSVERIGE SLUTRAPPORT Malmö 2019-01-24 Karen Ask - ASKing AB - 0732 687580 - karen@ask-ing.se Stefan Hanssn - Skaneus Supprt AB - 0708 180069- stefan@skaneus.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING MED REKOMMENDATIONER. 3 2. INLEDNING.. 5 2.1 Rapprtens dispsitin.. 5 2.2 Om prjektet DELTA Blekinge... 6 2.3 Om utvärderingen. 8 2.3.1 DELTA Blekinges förändringsteri. 9 2.3.2 Antaganden m förändringsmekanismer 10 2.3.3. Övergripande utvärderingsfrågr.. 10 2.3.4 Utvärderingens insatser ch metder... 11 3. DELTA BLEKINGE I PRAKTIKEN RESULTAT OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÅNGSIKTIGA EFFEKTER. 13 3.1 En digital plattfrm har utvecklats för samverkan mellan skla ch arbetsliv... 13 3.2 Plattfrmen kan bidra till samverkan men användningen har inte spridits. 14 3.3 Terifel eller implementeringsfel? 17 3.4 Saknats ett aktivt ägarskap ch en sklgemensam strategi för implementering... 19 3.5 Pedaggiska arbetsfrmer bör vara i centrum för utvecklingen inte den digitala plattfrmen 23 3.6 Arbetslivet ser behv av samverkan men krävs strategier för kmpetensförsörjning.. 26 3.7 Hrisntella kriterier inte integrerade i styrning ch uppföljning... 27 4. LÄRDOMAR OCH FRÅGOR ATT ARBETA VIDARE MED 29 5. REFERENSER.. 32 6. BILAGOR. 33 2
1. SAMMANFATTNING MED REKOMMENDATIONER ASKing har på uppdrag av Svenska ESF-rådet ch prjektägaren Rnneby kmmun genmfört en utvärdering av Scialfndsprjektet DELTA Blekinge. Utvärderingen har genmförts i samarbete med företaget Skaneus Supprt. Denna slutrapprt för utvärderingen sammanfattar prjektets viktigaste lärdmar ch resultat utifrån en analys ch bedömning av prjektets huvudsakliga förändringsmekanismer ch deras hållbarhet. Syftet med rapprten är ett ge ett underlag för prjektets parter ch andra intressenter att reflektera kring hur resultat ch lärdmar kan utvecklas vidare ch implementeras i rdinarie verksamheter efter prjektslut sm grund för ökad samverkan mellan skla ch arbetsliv. Utvärderingen har genmförts sm en lärande, teridriven utvärdering. Det innebär att vi utifrån en förändringsteri över prjektet har undersökt ch analyserat m, ch i så fall på vilket sätt, prjektets lika delar har lett till förväntade resultat ch effekter. Nedan sammanfattas ch illustreras utvärderingens huvudsakliga slutsatser ch lärdmar inklusive rekmmendatiner. Lärdmar från prjektet sammanfattas utförligt i rapprtens avslutande kapitel 4. Prjekt sm DELTA Blekinge bör inte ses sm IT-prjekt utan sm förändringsprjekt sm kräver en parallell förändring av sklans arbetsfrmer ch arbetsrganisatin. Metder för användning av IT för att förändra sklans rganisatin ch prcesser IT-plattfrm för att ge sklan tillgång till kmpetenser ch resurser i arbetslivet En implementering av en digital plattfrm förutsätter ett långsiktigt utvecklingsarbete i en prcess för att säkerställa nyttan av plattfrmen för både skla ch arbetsliv. En digital plattfrm sm metd behöver genmföras parallellt med andra analga insatser sm möjliggör samverkan mellan skla ch arbetsliv. Arbetssätt för att skapa ökad samverkan mellan utbildning ch arbetsliv Arbetsmetder i sklan för att mtverka ungdmars könssteretypa yrkesval Insatser för att mtverka könssteretypa yrkesval bör bygga på ett verksamhetsperspektiv med fkus på hur sklrna i strt arbetar med dessa frågr. Rekmmendatiner, frmulerade sm frågr, sm vi anser att prjektparterna, Svenska ESFrådet ch andra intressenter bör reflektera kring ch arbeta vidare med för att utifrån 3
erfarenheterna av DELTA Blekinge skapa förutsättningar för att nå långsiktiga effekter i ett frtsatt utvecklingsarbete: Hur kan IT-plattfrmen DELTA Blekinge i högre utsträckning betraktas ch användas sm ett stöd i pedaggiska arbetssätt sm bygger på samarbete mellan skla ch arbetsliv? Hur kan sklledningarna i en frtsatt prcess stödja lärarnas arbete med pedaggiska arbetssätt för en mer yrkesrelevant undervisning genm samverkan mellan skla ch arbetsliv, ch hur kan den digitala plattfrmen stödja denna prcess? Hur kan vi flytta fkus i utvecklingsarbetet från den digitala plattfrmen till frågr sm rör lärarnas lärande ch rganisering av arbetet? Hur kan vi stärka incitamenten för att använda den digitala plattfrmen genm att sprida gda exempel ch genm att göra plattfrmen mer användarvänlig ch användbar? Hur kan vi bygga framtida satsningar på IT i sklan på en större långsiktighet ch uthållighet i de rganisatiner där tekniken ska implementeras? Hur kan vi använda den digitala plattfrmen parallellt ch integrerat med fysiska möten ch kntakter för att stärka samverkan mellan skla ch näringsliv? Hur kan vi bygga arbetsmetder på en strategisk planering ch en löpande uppföljning för att mtverka könssteretypa yrkesval? 4
2. INLEDNING Denna rapprt sammanfattar slutsatserna av den utvärdering av prjektet DELTA Blekinge sm företaget ASKing genmfört på uppdrag av Svenska ESF-rådet ch prjektägaren Rnneby kmmun. Utvärderingen har genmförts under periden januari 2017 december 2018 i samarbete med företaget Skaneus Supprt. Rapprten mfattar utvärderingens viktigaste lärdmar ch resultat utifrån en analys ch bedömning av prjektets huvudsakliga förändringsmekanismer ch deras hållbarhet: har DELTA Blekinge uppnått förväntade resultat ch effekter, ch i så fall på vilket sätt? Syftet med slutrapprten är att den ska utgöra ett underlag för prjektets parter ch andra intressenter för att reflektera kring prjektets resultat ch lärdmar. Vad har fungerat bra ch mindre bra? Hur kan insatser ch metder utvecklas vidare ch implementeras i rdinarie verksamheter för att nå långsiktiga effekter? Rapprtens huvudsakliga målgrupp utgör företrädare i DELTA Blekinges styrgrupp ch arbetsgrupp samt Svenska ESF-rådet. Den vänder sig ckså till intressenter sm arbetar med frågr sm rör ökad samverkan mellan skla arbetsliv. Samtidigt utgör rapprten en återkppling till samtliga deltagare ch företrädare för prjektets parter sm medverkat med reflektiner ch synpunkter sm grund för utvärderingen. Tack till alla sm bidragit! Utvärderingen har genmförts av ett team bestående av Karen Ask från företaget ASKing ch Stefan Hanssn från företaget Skaneus Supprt. Det har varit både intressant ch lärrikt för ss sm utvärderare att följa DELTA Blekinge. Vi har haft förmånen att kunna få ta del av ch undersöka hur en ökad samverkan mellan skla arbetsliv kunnat fungerat med en digital plattfrm sm grund, ch vad detta inneburit i frm av samspel inm ramen för lika prcesser, relatiner ch kunskapsmråden, ch i möten mellan företrädare från sklan ch det privata ch ffentliga arbetslivet. Vi är därför väldigt glada för att i denna rapprt kunna sammanfatta ch presentera resultatet av utvärderingsprcessen. En prcess sm inneburit att vi har kunnat ställa frågr, undersöka ch analysera prjektets förändringsprcesser ch att vi i ett mycket nära samarbete med prjektet kunnat bidra till ett lärande i frågr sm rör samverkan mellan skla ch arbetsliv. Vi hppas att rapprten kan kmma till nytta i ett frtsatt lärande av DELTA Blekinge, både hs prjektets parter men även hs andra aktörer sm vill öka sin kunskap ch förmåga m hur man kan stärka samverkan mellan sklan ch arbetslivet. 2.1 Rapprtens dispsitin I rapprten ges inledningsvis, i de frtsatta delarna av kapitel 2, en intrduktin till DELTA Blekinge ch till utvärderingen av prjektet. Därefter presenterar vi en översikt av prjektets förändringsteri ch de förändringsmekanismer sm DELTA Blekinge har byggt på följt av utvärderingens utgångspunkter dess frågeställningar, insatser ch metder. 5
I kapitel 3 redvisas en sammanfattande analys ch bedömning av utvärderingens viktigaste resultat ch lärdmar utifrån de antaganden m förändringsmekanismer sm prjektet byggt på. Avslutningsvis, i kapitel 4, ges en sammanfattning av de viktigaste resultaten ch lärdmarna följt av ett mindre antal rekmmendatiner. Rekmmendatinerna är frmulerade sm frågr, sm prjektparterna, Svenska ESF-rådet ch andra intressenter kan ha sm underlag för att reflektera ch arbeta vidare med sm grund för hur prjektets insatser ch metder kan ligga sm grund för långsiktiga effekter. 2.2 Om prjektet DELTA Blekinge DELTA Blekinge har genmförts under periden 2016-02-01 2019-01-31 med en budget på cirka 7,5 Mkr (inklusive medfinansiering). Prjektet har finansierats med stöd från den Eurpeiska Scialfndens prgrammråde 1 vars övergripande mål är att förbättra kmpetensförsörjningen på den svenska arbetsmarknaden. De eknmiska medlen för prjektets genmförande har beviljats från Scialfndens utlysning Utveckling av strukturer för förstärkt kppling mellan utbildning ch arbetsliv (Svenska ESF-rådet 2015:2). Utlysningen har syftat till att finansiera prjekt sm genm sin verksamhet ska bidra till det reginala målet att utveckla ch tillämpa metder ch frmer för att stärka samverkan mellan utbildning ch arbetsliv för att långsiktigt stärka prduktivitetsutveckling. Förväntade resultat ch effekter av prjekt i utlysningen är: en förstärkt kppling ch underlättad övergång mellan utbildning ch arbetsliv för ungdmar ch andra nytillträdande på arbetsmarknaden, samt att arbetsmarknadens behv av kmpetens ska tillgdses. DELTA Blekinge föregicks av en reginal förstudie sm genmfördes under 2014-2015 av Tech Netwrk, Regin Blekinge, kmmuner i Blekinge samt representanter från arbetslivet. Inm förstudien undersöktes metder för att förstärka samverkan mellan skla ch arbetsliv i Blekinge. En samverkan sm skulle utgöra en grund för att öka ungdmars intresse för teknik samt för att kvalitetssäkra de yrkesförberedande utbildningarna inm mrådet. Bakgrunden till DELTA Blekinge är att det bara är strax över hälften av eleverna i de yrkesförberedande utbildningarna sm är etablerade på arbetsmarknaden efter tre år. Detta trts att det är gymnasiets yrkesförberedande utbildningar, t ex energi-, bygg- ch frdnsprgrammet, sm snabbast leder till jbb efter avslutad sklgång. Även efter de högskleförberedande prgrammen så är sysselsättningssiffrrna låga. Arbetslivet har en hög efterfrågan på högutbildad arbetskraft men allt för få elever har den utbildning sm arbetsgivarna bedömer krävs. För att främja de naturvetenskapliga, tekniska ch yrkesinriktade utbildningarnas attraktivitet så finns det, enligt den ansökan till Svenska ESF-rådet sm ligger sm grund för prjektet, behv av att skapa nya metder, strukturer ch samverkansfrmer mellan skla ch arbetsliv. De kntakter sm finns idag mellan skla ch arbetsliv bygger fta på persnliga relatiner. Detta utgör en svårighet ifall en lärare eller persn på ett företag flyttar eller byter jbb. 6
Den grundläggande prjektidén i DELTA Blekinge har varit att skapa en ökad samverkan mellan skla ch arbetsliv genm att utveckla en digital mötesplats/ plattfrm sm ska kunna användas för att dkumentera ch samrdna sklans behv med arbetslivets möjligheter. Ambitinen har varit att lärare ch studie- ch yrkesvägledare via den digitala plattfrmen ska kunna bka ch efterfråga aktiviteter sm ska leda fram till föreläsningar av privata ch ffentliga arbetsgivare sm en del av den rdinarie undervisningen på sklan. Den grundläggande metdiken i DELTA Blekinge skulle enligt ansökan bygga på: - att sklan ch arbetslivet gemensamt i den digitala plattfrmen ska kunna skapa ch söka efter förfrågningar ch erbjudanden, dela med sig av kntakter ch utbildningsmaterial, samt bka aktiviteter kpplade till sklans kurs- ch lärplaner, - att behv ch önskemål m t ex samarbeten, föreläsningar eller studiebesök på sklan/ i klassen rapprteras till DELTA Blekinge (den digitala plattfrmen) sm via nätverket matchas med passande kmpetenser ch resurser inm arbetslivet, - att lärare, studie- ch yrkesvägledare ch sklledning ser behv ch möjlighet till nytta av den digitala plattfrmen inm ramen för lika ämnen ch kurser ch/eller utifrån befintliga lär- eller kursplaner, samt - att stödja ch ta tillvara på sklans eldsjälar för att skapa förutsättningar för arbetsmetdsspridning ch en mer behvsbaserad ch strukturerad kunskapsöverföring till eleverna i frågr sm berör arbetslivets yrkesrller ch användning av kunskap i teri ch praktik. Syftet med prjektet har varit att skapa förutsättningar för kmpetensutveckling genm samverkan mellan utbildning ch arbetsliv. Detta ska underlätta den framtida rekryteringen av persnal med rätt kmpetens ch därmed ckså långsiktigt ge en bättre prduktivitetsutveckling. DELTA Blekinges övergripande mål har varit att: Förstärka ch utveckla den reginala arbetsmarknadsplitiken genm att klart ch tydligt förstärka kpplingen mellan skla ch arbetsliv. DELTA Blekinges prjektmål har varit att: Skapa bättre samverkan mellan skla ch arbetsliv i Blekinge. Stärka lärares ch studievägledares kmpetensutveckling i Blekinge. Främja de naturvetenskapliga, tekniska ch yrkesinriktade utbildningarnas attraktivitet. Främja scial hållbar utveckling i Blekinge genm att mvandla utanförskap till resurser. Prjektägaren Rnneby kmmun har drivit prjektet i samverkan med Teknikcllege Sydst d v s de tekniska, naturvetenskapliga ch yrkesförberedande gymnasieprgrammen i Sölvesbrg/ Brmölla, Olfström, Karlshamn, Rnneby ch Emmabda. 7
Prjektets primära målgrupp har utgjrts av lärare ch studie- ch yrkesvägledare samt representanter från arbetslivet i Blekinge. Ett fkus i prjektets målgrupp i sklan har legat på engagerade studie- ch yrkesvägledare ch lärare inm matematik, teknik, IT/data ch de naturvetenskapliga ämnena på Blekinges tekniska, naturvetenskapliga ch yrkesförberedande gymnasieprgram. Dessa är i behv av stärkt mtivatin ch mer kmpetens för att utveckla ch stimulera elever till att matchas gentemt det kmpetensbehv sm finns i reginens arbetsliv. Samverkansparter till prjektet har bestått av Regin Blekinge, Arbetsförmedlingen i Blekinge, m fl. Prjektets intressenter har utgjrts av en större mängd rganisatiner bland annat Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Försvarsmakten, Kreativum Science Center i Karlshamn m fl. Prjektet har letts av en styrgrupp bestående av representanter (rektrer ch sklchefer) från medverkande sklr samt företrädare från centrala samverkansparter. Till prjektet har ckså knutits en arbetsgrupp med lärare från medverkande sklr med ansvar för att utfrma ch sprida den digitala plattfrmen. utbildningar. 2.3 Om utvärderingen Utvärderingen av prjektet DELTA Blekinge har genmförts sm en lärande, teridriven utvärdering 1. Det har inneburit att vi sm utvärderare har följt prjektets utveckling ch löpande gett återkppling ch feedback till prjektrganisatinen med utgångspunkt i undersökningar ch analyser av prjektets förändringsteri ch centrala förändringsmekanismer. Syftet har varit att bidra till ett utvecklingsinriktat lärande, d v s ett lärande sm ptentiellt kan förändra syn- ch arbetssätt. Vi har arbetet med detta genm att bygga in rum för reflektin i prjektprcessen i frm av wrkshps ch möten inm vilka vi invlverat prjektets parter i att reflektera kring utvärderingens resultat ch deras betydelse för arbetet mt prjektets mål. Utvärderingens primära syfte har varit att följa ch utvärdera prjektet sm en förändringsprcess hur arbetet med att utveckla ch implementera DELTA Blekinge har fungerat i praktiken. En grundläggande struktur för arbetet har utgjrts av prjektets förändringsteri sm har hjälpt till att skapa en gemensam, tydlig ch lgisk bild mellan prjektets parter ch utvärderarna av prjektet sm förändringsprcess (se förändringsterin i avsnitt 2.3.1). Vi har kntinuerligt under utvärderingsprcessen använt förändringsterin sm grund för att analysera insatsernas lika delar ch relatinerna däremellan: hur förväntade resultat ch effekter nås, genm vilka insatser, prcesser ch arbetssätt, ch med vilka resurser. En viktig del i arbetet med utvärderingen utifrån förändringsterin har varit att synliggöra de fta underförstådda antaganden sm finns hs prjektets aktörer m prjektets förändringsmekanismer (för DELTA Blekinges antaganden m förändringsmekanismer se avsnitt 2.3.2). 1 Inspiratin till ASKings utvärderingsansats för lärande, teridriven utvärdering har bland annat hämtats från Basn (2009), Ellström (2009), Dnaldsn (2007), Skv Dinesen & Kølsen De Wit (2010), Dahler-Larsen & Krgstrup (2009) samt Eurpakmmissinens Evaluatin Surcebks kapitel m impact evaluatin. 8
2.3.1 DELTA Blekinges förändringsteri Resurser: Insatser: Resultat, krt sikt: Effekter, mellanlång sikt: Effekter, lång sikt: Styrgrupp med förmåga att implementera prjektets resultat. Ett prjekt sm utgör en del av en långsiktig utvecklingsstrategi på medverkande sklr. En bred förankring av prjektets syfte ch mål i medverkande sklr ch bland företrädare från näringslivet. Gränsgångarfunktiner prjektledare ch prcessledare. Förmåga i prjektrganisatinen att utveckla lärandestrukturer för att tillvarata ch upparbeta kunskaper i prjektet. Kmpetens m hrisntella kriterier. Utveckling av en IT-baserad plattfrm sm ska fungera sm en digital mötesplats för skla ch arbetsliv. Insatser ch utveckling av metder m hur man kan använda den digitala tekniken för en förändring av sklans arbetsprcesser. Föreläsningar av arbetsgivare sm en del i den rdinarie undervisningen. Utbildningsinsatser för lärare ch studie- ch yrkesvägledare där frågr m hrisntella kriterier är integrerade. Metdutveckling sm dkumenteras ch generaliseras sm grund för spridning. Arbetsmetder sm bidrar till en förstärkt kppling mellan utbildning, arbetsliv ch arbetsplatsförlagt lärande. Ökad kunskap m arbetsmarknaden bland lärare ch studie- ch yrkesvägledare. Insatser sm är anpassade utifrån såväl lärarnas sm företagarnas behv. Mtiverade lärare sm ser nytta av digital teknik i det dagliga arbetet. Intresserade ch engagerade företagare. Lärare sm är intresserade ch ser vikten av att arbeta ytterligare med frågr i sklan sm rör de hrisntella kriterierna. System för hur man i den ITbaserade samverkansplattfrmen kan bygga in aspekter sm rör de hrisntella kriterierna. Arbetssätt sm ger en ökad samverkan mellan utbildning ch arbetsliv. Arbetssätt sm innebär att lärare samplanerar med arbetslivet sm grund för en mer yrkesrelevant ch verklighetsförankrad undervisning. En utvecklad ch beprövad ITbaserad samverkansplattfrm sm utifrån sklans behv ch arbetssätt erbjuder tillgång till kmpletterande kmpetenser ch resurser i arbetslivet. Metder kring hur man i sklan kan använda den nya teknikens möjligheter för förändring av sklans arbetsrganisatin, arbetsprcesser ch arbetsvillkr. Arbetsmetder ch rutiner för kmpetensutvecklingsinsatser i sklan kring hrisntella kriterier för att bl a mtverka ungdmars könssteretypa yrkesval. System för hur man i IT-baserade samverkansplattfrmar kan bygga in aspekter sm rör de hrisntella kriterierna. En förstärkt kppling mellan skla - arbetsliv. En förbättrad kvalitet i sklans undervisning. En stärkt kmpetensförsörjning där sklan levererar kmpetens till arbetslivet. Metder ch strukturer för att sklan i relatiner med arbetslivet kan stärka lärarnas ch studie- ch yrkesvägledarnas yrkesrll. Ökad attraktivitet för naturvetenskapliga, tekniska ch yrkesinriktade utbildningar. Ungdmar gör färre könssteretypa yrkesval. Lärare med ökad kunskap m frågr sm rör de hrisntella kriterierna. Ett näringsliv sm i större utsträckning är medvetet m vikten av att arbeta med frågr sm rör jämställdhet, tillgänglighet ch ickediskriminering. 9
2.3.2 Antaganden m förändringsmekanismer En viktig del i arbetet med prjektets förändringsteri har varit att synliggöra de antaganden sm funnits hs prjektets aktörer m vilka mekanismer sm förväntades leda till de önskade förändringarna. Med utgångspunkt i förändringsterin för DELTA Blekinge har vi sett att den har byggt på följande centrala förändringsmekanismer: Utveckling ch förändring sm grund för att uppnå DELTA Blekinges förväntade resultat ch effekter sker när lärare börjar använda den IT-baserade samverkansplattfrmen ch inser att den digitala tekniken kan underlätta samverkan med arbetslivet ch därmed bidra till en mer yrkesrelevant undervisning där eleverna utvecklar kunskaper sm i högre utsträckning kan kmma till nytta i arbetslivet. En spridning ch implementering av prjektets resultat ch metdutvecklingsinsatser kmmer att ske sm ringar på vattnet inm ramen för de nätverk av sklr ch företag sm medverkar i prjektet DELTA Blekinge. Det finns ett brett ch aktivt intresse från företrädare i näringslivet att vilja avsätta resurser för att bidra till sklans utveckling ch för att bidra till att i högre utsträckning verklighetsförankra sklans utbildningar. Detta intresse kmmer att kanaliseras genm den digitala matchningsfunktin sm prjektet erbjuder ch därmed attrahera en större mängd företagare sm vill ansvara för föreläsningar ch utbildningsinsatser för eleverna. Prjektet engagerar till en början en mindre andel eldsjälar i sklan, nyckelpersner sm brinner för de frågr sm DELTA Blekinge handlar m ch sm anser att det är viktigt att lägga ner tid ch resurser i prjektet kring dessa mråden eldsjälarna fungerar sm förändringsagenter sm gradvis sprider engagemang ch intresse till allt fler lärare i sklrna sm engagerar sig i prjektet ch den IT-baserade samverkansplattfrmen. 2.3.3. Övergripande utvärderingsfrågr Utifrån förändringsterin, antaganden m förändringsmekanismer ch aktörernas förväntningar på utvärderingen, har följande övergripande utvärderingsfrågr frmulerats ch legat sm grund för utvärderingen av DELTA Blekinge: Effekter: Vilka förutsättningar finns det för att prjektet ska leda till: - en stärkt kmpetensförsörjning där sklan levererar kmpetens till arbetslivet, - metder ch strukturer för att i relatiner med arbetslivet stärka lärarna ch studie- ch yrkesvägledarna i deras yrkesrll, samt - en ökad attraktivitet för naturvetenskapliga, tekniska ch yrkesinriktade utbildningar? Resultat: Hur upplever ch använder lärare den digitala samverkansplattfrmen i arbetssätt där de samverkar med arbetslivet kring en mer yrkesrelevant undervisning i vilken elevernas kunskaper i högre utsträckning kmmer till nytta i arbetslivet? 10
På vilket sätt bedömer företrädare från sklan ch arbetslivet att arbetsmetderna i prjektet bidrar till en förstärkt kppling mellan utbildning, arbetsliv ch arbetsplatsförlagt lärande? Insatser: Hur arbetar prjektet med att utveckla metder kring hur man kan använda den digitala tekniken för en förändring av sklans arbetsrganisatin ch arbetsprcesser för att underlätta samverkan ch ge en förstärkt kppling mellan utbildning, arbetsliv ch arbetsplatsförlagt lärande? Hur arbetar prjektet med en metdutveckling sm dkumenteras ch generaliseras sm grund för spridning? Hur fungerar spridningen av prjektets metder ch användning av den digitala samverkansplattfrmen från de engagerade lärarna ch företagarna knutna till prjektgruppen till hela lärarkllegiet ch till en bredare krets av företagare? Resurser: Finns det ett aktivt ägarskap sm möjliggör effekter efter prjektslut där prjektet är efterfrågat av rektrer/sklledning ch en del av en långsiktig utvecklingsstrategi på sklrna? Finns det i prjektrganisatinen en kmpetens ch förmåga till strategitänk kring insatser kpplat till målen samt till att utveckla lärandestrukturer för att upparbeta ch tillvarata kunskaper, metder ch arbetssätt i prjektet? Finns det ett brett ch aktivt intresse från företrädare i arbetslivet att vilja avsätta resurser för att bidra till sklans utveckling ch för att i högre utsträckning verklighetsförankra sklans utbildningar? Hrisntella principer: Hur bidrar prjektet till de natinella målen för jämställdhetsplitiken, tillgänglighetsplitiken samt icke-diskrimineringsplitiken? Finns det kunskap ch kmpetens i prjektrganisatinen kring hrisntella principer ch hur används den i prjektet? Hur arbetar prjektet med att integrera de hrisntella principerna i den ITbaserade plattfrmen? Hur påverkar det lärarnas ch företagarnas kunskaper m hrisntella i principer i samplanering, genmförande ch kvalitetssäkring av bkningsbara aktiviteter för yrkesrelevant undervisning? 2.3.4 Utvärderingens insatser ch metder Sm underlag för utvärderingen har vi genmfört lika insatser för att undersöka hur prjektets arbetssätt, insatser ch resultat upplevs ur lika parters perspektiv: lärarnas/studie- ch yrkesvägledarnas, företrädare i prjektet från arbetslivet, sklledningar/ rektrer samt andra samverkansparter. 11
Med en resursram för utvärderingen m ttalt 450 timmar har följande utvärderingsinsatser genmförts inm ramen för 3 utvärderingscykler fördelade under periden januari 2017 januari 2019. I varje utvärderingscykel har utvärderarna undersökt lika delar av ch perspektiv på prjektet med utgångspunkt i förändringsterin ch förändringsmekanismerna. Varje cykel har avslutats med en återkppling av en rapprt ch en lärandewrkshp ch/eller möte med prjektledningen för gemensamma diskussiner kring frågeställningar med kppling till utvärderingens slutsatser. Uppstarts- ch avstämningsmöten med prjektledning (löpande). Analys av skriftligt material - styrgruppsanteckningar, lägesrapprter, internt prjektmaterial (löpande). Wrkshp (februari 2017) för att utarbeta prjektets förändringsteri tillsammans med DELTA Blekinges prjektledning samt prjektets styr- ch arbetsgrupp 2. Medverkan ch dialg inm ramen för styrgruppsmöten (maj 2017, september 2017 samt nvember 2018). Medverkan ch dialg inm ramen för arbetsgruppsmöte (maj 2017). Gruppintervju inm ramen för rektrsmöte (nvember 2017) En expertintervju med en extern lärare ch IT-pedagg/digital didaktiker med lång erfarenhet av att stödja utveckling av digitalisering inm sklan (december 2017). Enkätundersökningar: Enkätundersökning sm riktade sig till 100 lärare ch studie- ch yrkesvägledare på medverkande sklr i prjektet sm vid tillfället för undersökningen hade registrerat sig i plattfrmen. Av de tillfrågade besvarade 32 persner enkäten (ktber 2017). Enkätundersökning sm riktade sig till 62 medverkande företrädare i prjektet från arbetslivet sm vid tillfället för undersökningen hade registrerat sig i plattfrmen. 31 persner besvarade enkäten (maj 2018). Avslutande enkätundersökning sm riktade sig till samtliga 213 lärare ch studie- ch yrkesvägledare ch rektrer på medverkande sklr i prjektet sm varit frmellt registrerade i den digitala plattfrmen Av de tillfrågade besvarade 100 persner enkäten (nvember 2018). För det samlade resultat av enkäten se bilaga. Lärandewrkshpar med styrgruppen (februari 2018 ch nvember 2018). 2 Förändringsterin har dkumenterats i en uppstartsrapprt för utvärderingen (februari 2017) tillsammans med ett tydliggörande av prjektets antaganden m förändringsmekanismer ch utvärderingsfrågr. 12
3. DELTA BLEKINGE I PRAKTIKEN RESULTAT OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÅNGSIKTIGA EFFEKTER I detta kapitel redvisar vi resultatet av utvärderingen sm en samlad analys av DELTA Blekinge; prjektets insatser, prcesser ch arbetssätt ch hur dessa har lett till resultat samt vilka förutsättningar det finns för att prjektet ska bidra till effekter på längre sikt. Redvisningen ch analysen utgår ifrån förändringsterin ch bygger på de centrala utvärderingsfrågr sm legat sm grund för utvärderingen. I analysen sätts den faktiska förändringen i relatin till DELTA Blekinges ursprungliga antaganden m förändringsmekanismer har förändringsmekanismerna varit verksamma i praktiken eller inte, ch i så fall på vilket sätt? 3.1 En digital plattfrm har utvecklats för samverkan mellan skla ch arbetsliv DELTA Blekinge har under den treåriga prjektperiden genmfört insatser för att utveckla, driva, sprida ch skapa stöd för en digital plattfrm/mötesplats för skla ch arbetsliv. Plattfrmen, sm ffentliggjrdes i början av 2017, har utfrmats för att kunna användas för att dkumentera ch samrdna sklans behv med arbetslivets möjligheter att lärare ch studiech yrkesvägledare via den digitala plattfrmen ska kunna efterfråga ch bka aktiviteter sm ska utmynna i föreläsningar, studiebesök etc av privata ch ffentliga arbetsgivare sm en del av den rdinarie undervisningen på sklan. Plattfrmen har även möjliggjrt tillgång till aktuella kurs- ch lärplaner ch till uppladdning, delning ch återanvändning av utbildningsmaterial. Plattfrmen DELTA Blekinge har utfrmats för att kunna synliggöra lärarnas ch sklrnas behv av föreläsningar ch studiebesök ch att den digitala plattfrmen ska göra det möjligt för lärare att beställa/efterfråga precis den föreläsare från arbetslivet man vill ha. Plattfrmen har ckså utvecklats med ambitin att i förlängningen kunna vara interaktiv för att underlätta för lärare, föreläsare ch elever att mötas digitalt innan ch efter en aktivitet sm grund för ett eget arbete eller en utvärdering av en genmförd föreläsning. Det löpande perativa arbetet med att utveckla förslag på anpassningar ch förbättringar av den digitala plattfrmen har i huvudsak skett i samverkan mellan prjektledningen ch den arbetsgrupp, med företrädare för en mindre grupp engagerade lärare från de medverkande sklrna, sm bildats med syfte att utveckla ch förankra prjektet på sklrna. De förfrågningar m föreläsningar eller studiebesök från arbetslivet sm registrerats i plattfrmen från lärare från de medverkande sklrna har rört ett mycket strt antal varierande ch övergripande mråden - alltifrån frågr m demkrati, samhällskunskap, eknmi ch ledarskap till förfrågningar m föreläsningar eller studiebesök med kppling till specifika sakfrågr exempelvis el & larm, service & handel, prduktin & tillverkning, miljö & hållbarhet ch prduktutveckling/design. De specifika förfrågningarna från lärare har i en del fall rört behv av föreläsningar eller studiebesök från arbetslivet sm grund för ökad kunskap m vissa yrkes- eller branschmråden, exempelvis hållbar utveckling i byggbranschen, att arbeta sm smed, 13
prduktinsprcesser ch förbättringsarbeten på företag. I andra fall har förfrågningarna haft sin bakgrund i behv av ökad kunskap från arbetslivet inm mer specifika tekniska, ämnesbaserade frågr exempelvis elmiljö, återvinning, prcesshygien, brandsäkerhet, att hitta vattenläckr, analytisk kemi, spelteri etc. Prcessen har under prjektperiden lett fram till ett relativt strt antal faktiska ch knkreta samarbeten mellan sklrna ch arbetslivet där företrädare för privata eller ffentliga arbetsgivare i Blekinge genmfört föreläsningar på en skla. Under prjektet har det ckså genmförts ett större antal wrkshps för att sprida infrmatin m den digitala plattfrmen ch de metder ch arbetssätt för samverkan mellan skla ch arbetsliv sm den är tänkt att stödja. Wrkshps har genmförts på medverkande gymnasiesklr, Teknik Cllege, Kreativum, Rnneby IM, SFI & Vuxenutbildning, Rnneby Navigatrcentrum, Oskarshamn TC, Karlskrna Vuxenutbildning ch SYV-gruppen i Blekinge. Prjektet har dck inte, sm det var planerat, genmfört utbildningsinsatser för representanter från arbetslivet. Dessutm har endast ett relativt begränsat antal utbildningsinsatser har genmförts för lärare ch studie- ch yrkesvägledare i samverkan med arbetslivet för att höja medvetenheten ch kunskapen m den reginala arbetsmarknadens behv. 3.2 Plattfrmen kan bidra till samverkan men användningen har inte spridits Vi menar att prjektet DELTA Blekinges insatser har adresserat de övergripande behv ch frågr i Scialfndens natinella handlingsplan (Svenska ESF-rådet 2015:1) sm handlar m att stimulera ökad samverkan mellan skla ch arbetsliv för att förbättra matchningen mellan utbildning ch arbetsliv. Insatserna har legat i linje med de pririteringar för det specifika målet i den reginala handlingsplanen ch den aktuella utlysningen för Skåne- Blekinge (Svenska ESF-rådet 2015:2) sm handlar m att utveckla samverkansplattfrmar för att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Vi anser ckså att de behv ch frågeställningar sm prjektet haft fkus på möter de centrala utmaningar ch trender sm identifierats i den rapprt sm Sklverket, i samverkan med mtsvarande myndigheter i Danmark ch Nrge, gett ut kring hur nya tekniska lösningar kan påverka förutsättningarna för undervisning ch lärande (2015 NMC Technlgy Outlk, Scandinavian Schls, A Hrizn Prject Reginal Reprt). Utmaningar sm bland annat har sin bakgrund i frågr sm rör en mvärdering av lärarnas yrkesrller, sklrnas framtida funktin samt utvecklingen av nya prfessiner inm sklvärlden. Företrädare för prjektparterna i DELTA Blekinge lyfter under utvärderingen av prjektet fram betydelsen av insatser sm kan matcha sklans utbildningar ch därmed arbetskraftens kmpetens med det reginala arbetslivets behv av kmpetensförsörjning. Det handlar, enligt representanterna, m behvet att skapa en ökad samverkan mellan skla ch arbetsliv för att tidigt kunna mtivera unga i Blekinge till att göra karriärsval utifrån det reginala arbetslivets framtida behv: Brarna (kntakterna) mellan arbetslivet ch sklan är mycket viktiga för båda parter. Det ger en ökad förståelse för verksamheterna. 14
Vi menar att DELTA Blekinge har utgjrt en satsning sm, parallellt med andra insatser i ett frtsatt utvecklingsarbete, har förutsättningar att bidra till den förstärkta kppling mellan utbildning ch arbetsliv sm har frmulerats sm en framtida utmaning för den svenska sklan. I förlängningen kan plattfrmen bidra till arbetssätt sm innebär att lärare samplanerar med arbetslivet sm grund för en mer yrkesrelevant undervisning. Värdet av plattfrmen ligger framförallt i att den kan samla ch synliggöra externa kntakter ch nätverk med arbetslivet, sm ftast är persnbundna, för lärare för hela sklan eller på flera sklr. För den enskilde läraren erbjuder plattfrmen tillgång till ett större, samlat nätverk av externa kntakter sm kan vara svåra att upprätta på egen hand: Enkelheten i att ta kntakt ch att få syn på vad andra gör i andra kmmuner. Man får tillgång till ett strt nätverk sm är snudd på möjligt att upprätthålla själv sm lärare. För sklan kan plattfrmen fungera sm ett stöd för fysiska kntakter/möten ch analga samplaneringsprcesser med persner i arbetslivet sm grund för att skapa en mer relevant undervisning med gästföreläsningar, studiebesök mm. Samtidigt visar utvärderingen av DELTA Blekinge att användningen av den digitala plattfrmen inte har spridit sig med den autmatik på de medverkande sklrna sm prjektet antagit. Vi har tidigare i rapprten (avsnitt 2.3.2) pekat på att prjektet byggt på ett antagande hs prjektets parter m att en spridning ch en implementering av prjektets resultat ch metdutvecklingsinsatser kmmer att ske sm ringar på vattnet inm ramen för de nätverk av sklr ch företag sm medverkar i prjektet. Detta antagande bygger i sin tur på ett antagande m att de eldsjälar i lärargruppen sm i arbetsgruppen avsatt tid ch resurser i prjektet för att utveckla den digitala plattfrmen kmmer att fungera sm förändringsagenter sm bidrar till att gradvist sprida engagemang ch intresse till allt fler lärare i sklrna. Sm en knsekvens av detta tänkte man sig att en allt större grupp av lärare engagerar sig i prjektet ch den IT-baserade samverkansplattfrmen. Vår utvärdering visar att det funnits ett aktivt engagemang för utvecklingsarbetet i såväl prjektledningen sm prjektets arbetsgrupp, att prcessen lett fram till ett relativt strt antal knkreta samarbeten där arbetsgivare genmfört föreläsningar sklr, men att användningen av den digitala plattfrmen inte spridit sig till en större grupp lärare ch studie- ch yrkesvägledare på sklrna. Det är bara en marginell andel av de lärare ch studie- ch yrkesvägledare sm frmellt är registrerade sm användare av den digitala plattfrmen, sm i en avslutande enkätundersökning har angett att de använder plattfrmen sm en del i sitt dagliga arbete. Plattfrmen har inte heller attraherat den större mängd företagare sm kan ansvara för föreläsningar ch utbildningsinsatser för eleverna, sm prjektets antaganden utgått ifrån. Vi bedömer att det inte har utvecklats en så kallad kritisk massa av aktiva användare från sklrna ch arbetslivet. Den kritiska massan utgör den brytpunkt där ökningen av plattfrmens användare kan växa av egen kraft genm att det finns tillräckligt många användare av plattfrmen för att autmatisk kunna dra till sig fler användare i nätverket. 15
Arbetet med lärande ch spridning ligger i linje med slutsatserna med tidigare prgramutvärderingar av Scialfnden sm visat att det är svårt att mtverka det avstånd mellan individrienterande prjekt ch strukturpåverkande ambitiner sm finns innebende i scialfndsprgrammets design ch uppbyggnad (Ramböll 2013). Det sm inneburit gda resultat för en eller en mindre grupp medarbetare i ett prjekt i detta fall för de lärare ch studie- ch yrkesvägledare sm från början varit psitivt inställda till DELTA Blekinges plattfrm ch arbetssätt för samverkan mellan skla ch arbetsliv sprids inte med autmatik till övriga medarbetare i rganisatinen sm grund för ett starkare avtryck på rganisatinsnivå. Diagram 1: Svar, i prcentuell andel, från användare i sklan av den digitala plattfrmen, i vilken utsträckning man menar att prjektet bidragit till en förstärkt kppling mellan skla ch arbetsliv. Företrädarna från sklan ger i strt uttryck för att prjektet gett relativt begränsade avtryck när det gäller en förstärkt kppling mellan skla ch arbetsliv. Det är, enligt diagram 1, femtn prcent av de sm medverkat i den avslutande enkätundersökningen sm anger att DELTA Blekinge i str eller mycket str utsträckning bidragit till en stärkt kppling mellan sklan ch arbetsliv. Sannlikt utgör persnerna i denna grupp i huvudsak de lärare från sklrna sm varit mest aktiva i utvecklingen av plattfrmen ch/ eller sm varit initiativtagare till de förfrågningar i systemet sm i en del fall lett fram till en samverkan med arbetslivet: Delta-plattfrmen är ett bra alternativ sm gör det mycket enklare att kmma i kntakt med persner från arbetslivet. Exakt en fjärdedel anger att DELTA Blekinge i viss utsträckning lett till stärkta relatiner mellan skla arbetsliv medan nästan en tredjedel av de sm medverkat anger att DELTA Blekinge i liten eller mycket liten utsträckning bidragit till en stärkt kppling mellan sklan ch det privata ch ffentliga arbetslivet i Blekinge: //...Den har inte tillfört någt alls, därav anledningen att jag inte använt den...//... 16
En relativt str andel, nästan 30 prcent, anger att de inte har någn uppfattning m insatserna lett till en stärkt kppling mellan skla-arbetsliv: Vet ej eftersm jag inte hittat någt sm passat mig 3.3 Terifel eller implementeringsfel? Vi har knstaterat att användningen av den digitala plattfrmen inte har spridit sig till en större grupp företrädare i sklan ch arbetslivet ch att relativt få representanter i sklan anser att prjektet bidragit till en förstärkt kppling mellan utbildning ch arbetsliv. Utifrån ett utvärderingsperspektiv är det möjligt att förklara bristen på resultat ch effekter i DELTA Blekinge, ch prjektinriktade insatser generellt, utifrån terifel eller implementeringsfel (Dahler-Larsen 2016). Vid terifel knstaterar man efter en utvärdering att det var fel på terin/insatsen, att insatsen inte fungerade eller inte gav förväntade effekter ch/eller att det finns andra insatser sm fungerar markant bättre. En sämre fungerande insats ger inga effekter även m den implementeras på rätt sätt. Om det finns ett terifel bör grundidén bytas ut. Vid implementeringsfel drar man i utvärderingen slutsatsen att rsakerna till att insatsen inte fungerat inte ligger i terin i sig själv, utan att insatserna inte implementerats krrekt ch/eller att det sm skulle införas inte implementerats fullt ut. En i grunden väl fungerande metd får inga effekter m inte prcessen för implementering fungerar. Implementeringsfel kan åtgärdas. Det finns bland medverkande lärare ch rektrer i DELTA Blekinge de sm menar att den digitala plattfrmen inte fungerat ch att traditinella frmer för kntaktytr mellan skla arbetsliv fungerar markant bättre. Denna grupp ger, indirekt, uttryck för att rsakerna till att användningen av den plattfrmen inte har spridit sig till en större grupp användare, ch att ett begränsat antal företrädare från sklan anser att den bidragit till stärkt kppling mellan skla arbetsliv, utgör ett terifel sm har med själva plattfrmen/grundidén att göra: Vårt beprövade sätt att själv kntakta företag etc. fungerar frtfarande mycket bättre än Delta. Det är alltid bättre att utgå från vad företag ch skla efterfrågar istället för att hitta på någt sm man trr att de efterfrågar...//... Vi menar att rsaker till brist på resultat av DELTA Blekinge, förutm de implementeringsfel sm vi berör i rapprten, även skulle kunna ber på ett terifel. En förklaring är att lärarnas utveckling ch användning av nya undervisningsinsatser tillsammans med persner från sektrer utanför sklan bygger på skapandet av tillitsfulla relatiner ch förutsättningslösa möten där lärare/ studie- ch yrkesvägledare ch arbetslivsrepresentanter kan lära känna varandra, utbyta tankar ch idéer ch skapa förståelse för både sklans ch arbetslivets/ rganisatinernas uppdrag, mål ch förutsättningar (se t ex Basn, 2007). Detta är inte någt sm enbart kan skapas genm en IT-plattfrm utan det finns ckså behv av fysiska möten ch arbetsprcesser. 17
Det finns alltså skäl att se plattfrmen sm en metd sm inte kan fungera ensam utan behöver genmföras parallellt med andra, analga/fysiska insatser ch metder sm möjliggör samverkan mellan utbildning ch arbetsliv. I den enkät till lärare ch studie- ch yrkesvägledare, sm genmfördes halvvägs i prjektet har de svarande kmmit med idéer på andra viktiga insatser ch frum för utveckling av samverkan mellan skla ch arbetsliv. Exempel på sådana insatser är studiebesök ch diskussinsfrum, prgramråd, arbetslag för att gå igenm alla kurser ch se vad sm kan göras tillsammans med arbetslivet ch att sklan tar initiativ till besök på lika typer av arbetsplatser för att skapa persnliga nätverk/kntakter mellan lärare ch arbetslivsrepresentanter sm kan bidra till att utveckla undervisningen. Vi anser dck att det inte är möjligt att fullt ut värdera nyttan av plattfrmen sm metd i relatin till alternativa insatser eftersm den inte implementerats full ut. Vi har alltså, med andra rd, inte en empirisk grund för att kunna bedöma metden när den ännu inte har implementerats. Satsningar på IT i sklan är, enligt Grönlund (2014), tidskrävande, ch det är väsentligt att det finns en uthållighet i de rganisatiner där tekniken ska implementeras. I Uns Un-prjektet 3 har Grönlund ansvarat för en frskningsstudie sm visat att det finns ett antal lika faser i genmförandet ch implementeringen av teknikrelaterade utvecklingsprjekt i sklan. Enligt prjektet måste utvecklingssatsningar gå igenm dessa faser, även m det kan ta lika lång tid. Det handlar m alltifrån en inledande fas att pröva tekniken till senare faser sm resulterar i en mer samrdnad ch strukturerad användning ch i förlängningen, m det finns förutsättningar, mer strukturella förändringar. Vår uppfattning är att implementeringen av DELTA Blekinge, i likhet med Grönlunds rapprt från Uns Un-prjektet, har varit tidskrävande ch att prjektet ännu inte kmmit vidare än till den inledande fasen att pröva tekniken. När plattfrmen inte hunnit implementerats med en tillräcklig mfattning av aktiva användare från både sklan ch arbetslivet, är risken att användarna tröttnar då de inte efter ett första eller andra försök i plattfrmen får ut det de förväntar sig av tekniken. Detta är någt sm rektrerna i utvärderingen har lyft fram. Det har visat sig att många lärare upplevt att det tagit för lång tid att hitta det sm de söker: knkreta kntakter/människr ch företag att kntakta från yrkeslivet ch knkreta erbjudanden: Prjektidén var suverän - att skapa ett enkelt ch överskådligt verktyg för att knyta ihp skla-företag. Tyvärr upplevde många av min persnal att det var mständligt ch att det tg alldeles för lång tid att få svar på bkningar så det blev inte den effekt sm vi önskat. För att systemet ska gå att använda måste man kunna få svar inm 2-3 dagar ch inte sm jag upplevt det 3-5 månader. Trösklarna att kmma igång med användningen av plattfrmen ch för användarna att kunnat se en eventuell nytta med den bedöms, enligt egna testar av plattfrmen, vara relativt höga. I första steget ska användaren skapa ett knt. I ett andra steg ska läraren avsätta tid 3 Uns Un är en svensk frskningsstudie sm under tre år har följt IT-satsningar på ett tjugtal sklr i elva kmmuner. 18
för att skapa förfrågningar ch väcka ett intresse bland rganisatinerna i arbetslivet. Om det i det tredje steget inte är tillräckligt många aktiva användare i plattfrmen för att kunna få ett relativt snabbt svar från en arbetslivsrepresentant tar denna prcess många gånger för lång tid innan läraren/studie- ch yrkesvägledaren fått kntakt sm grund för en knkret insats sm fungerar i undervisningen. Av de lärare ch studie- ch yrkesvägledare sm medverkat i den avslutande enkätundersökningen anger flertalet att deras användning av plattfrmen har begränsats till att de har tittat på de erbjudanden sm funnits i plattfrmen. Det är en relativt liten andel, cirka en fjärdedel, sm anger att deras förfrågan lett fram till genmförande av en bkningsbar aktivitet i samverkan med arbetslivet. Den långsamma implementeringsprcessen mtverkar därför lärarnas upplevda nytta av plattfrmen ch därmed förståelsen för plattfrmen sm en vettig metd för samverkan mellan skla ch arbetsliv. Detta hindrar i sin tur den frtsatta implementeringen eftersm det är få sm är tillräckligt uthålliga för att frtsatt använda plattfrmen. Sm sagt har implementeringen av DELTA Blekinge enbart haft fkus på ch befunnit sig i den första fasen i prcessen att pröva tekniken. Därför är det svårt att avgöra förekmsten av ett eventuellt terifel. Det är nämligen först i de senare faserna sm det är möjligt att bedöma m tekniken har egenskaper sm visat sig nyttiga, ch sm spridningen kan påbörjas. Vi menar därför, i likhet med en del användare av den digitala plattfrmen sm besvarat den avslutande enkätundersökningen, att erfarenheterna av prjektet visar att implementeringen av plattfrmen kräver ett frtsatt utvecklingsarbete. En frtsatt prcess för att kunna införa ch pröva tekniken sm en del i samverkan, men ckså ett frtsatt arbete för att pröva m, ch i så fall hur, den digitala plattfrmen kan fungera sm ett kmplement till andra insatser för att stärka samarbetet mellan skla ch arbetsliv: Prjektidén är bra men det tar tid att implementera en ny plattfrm. Hade fungerat bra m mer tid hade funnits för engagemang ch spridningen hade blivit större. Vi kmmer därför i de resterande delarna av detta kapitel att beröra faktrer sm har att göra med prjektets implementering ch aspekter sm kan ligga sm grund för ett frtsatt utvecklingsarbete efter prjektslut. 3.4 Saknats ett aktivt ägarskap ch en sklgemensam strategi för implementering En viktig slutsats från den frskning sm gjrts kring IT i sklan är att det är de förändrade arbetssätten, inte de digitala verktygen i sig, sm ger resultat. Digitala verktygs rll är att göra arbetssätten möjliga. Nya arbetsfrmer ch pedaggiska arbetssätt bidrar till frågr exempelvis m vad sm ska göras, vilken teknik ch andra resurser sm behövs för att göra det ch hur det kan ske på det mest effektiva sättet. Detta är frågr sm inte den enskilda läraren eller lärarlaget ensamt kan besvara, utan ställer krav på att sklledningen är engagerad ch aktiv i prcessen. (se bland annat Grönlund 2014). 19
Det innebär att m sklledare är tydliga ch aktiva i implementeringsprcessen har genmförandet bättre förutsättningar att lyckas det krävs en förändring på systemnivå för att förändring även ska ske på klassrumsnivå. I den natinella digitaliseringsstrategin för sklväsendet sm regeringen utvecklat understryks ckså att en lyckad implementering av IT i sklrna ställer krav på ett strategiskt ledarskap. Det är viktigt att rektrer har kmpetens för att ge stöd till lärare/pedagger i det digitala utvecklingsarbetet (Utbildningsdepartementet 2017). Den frskning ch de utvärderingar sm gjrts av scialfndsprjekt visar, i linje med detta, att prjektens styrning har str betydelse för möjligheterna att skapa ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete. Det handlar tillsätta funktiner sm bygger på att det finns en aktiv ägare ch aktörer i en styrgrupp sm tar ansvar för att resultaten tas m hand ch msätts till långsiktigt hållbara effekter (Brulin & Svenssn, 2011). Vi bedömer att DELTA Blekinges styrgrupp har haft en ändamålsenlig representatin av företrädare från sklan, näringslivet ch Arbetsförmedlingen. En sammansättning sm innebär att det funnits förutsättningar att bidra med ett förändringsmandat ch lika kmpetenser ch synsätt kring samverkan mellan skla ch arbetsliv. Den breda reginala representatinen i styrgruppen har legat i linje med Scialfndens riktlinjer för prjekt sm finansieras av prgrammet att arbeta reginalt med fkus på att i en bred samverkan utveckla ch tillämpa metder ch frmer för att stärka samverkan mellan utbildning ch arbetsliv. Dessutm visar samverkansfrskning att en betydande faktr för resultatet av samverkan att det i den samverkande gruppen finns en representativitet från alla de verksamheter sm påverkas av prjektet (Mattessich & Barbara R. 1992). Vår utvärdering av DELTA Blekinge visar att prjektledningen arbetat aktivt med att försöka förankra prjektet på sklledningsnivå men att det både saknats ett aktivt ägarskap av prjektet ch ett arbete i sklledningarna med att rganisera en gemensam pedaggisk utveckling med den digitala plattfrmen sm stöd. Vi menar att det bland rektrerna i de medverkande sklrna hade funnits behv av att utfrma en sklgemensam strategi för pedaggisk utveckling sm grund för hur samverkan mella arbetsliv utbildning kan bli en integererad del av undervisningen.: Jag hade önskat att ledningen tydligare hade lyft detta sm en viktig del i arbetet // 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 I mycket liten utsträckning Svar från rektrer, i antal, i vilken utsträckning man anser att plattfrmen i DELTA Blekinge har varit efterfrågad ch utgjrt en del av en långsiktig utvecklingsstrategi på ens skla I liten utsträckning I viss utsträckning I str utsträckning I mycket str utsträckning Vet ej Diagram 2: Svar från rektrer, i antal, i vilken utsträckning man anser att plattfrmen i DELTA Blekinge har varit efterfrågad ch utgjrt en del av en långsiktig utvecklingsstrategi på ens skla. 20
Detta bekräftas av resultatet av den avslutande enkätundersökningen där det, enligt vanstående diagram 2, inte är några av de ni rektrer sm besvarat enkäten sm anser att plattfrmen i DELTA Blekinge i större utsträckning varit efterfrågad eller del av en långsiktig utvecklingsstrategi på deras egen skla. Vi anser att knsekvensen av detta har varit att DELTA Blekinge i str mfattning har levt vid sidan av sklrganisatinerna. Det har inte heller på prjektägarnivå funnits strategier för hur resultat från prjektet ska föras in ch implementeras i sklverksamheterna, exempelvis erfarenheterna från de samverkansinsatser sm genmförts mellan skla ch arbetsliv till följd av plattfrmen. Det innebär att det, trts prjektledningens utvecklingsarbete ch ambitiner, inte varit möjligt att få till stånd en tydlig styrning på sklnivå för att möjliggöra långsiktigt hållbara effekter av prjektet i de medverkande sklrna i reginen. Vi menar att detta i mycket större utsträckning hade kunnat åstadkmmits m rektrerna hade lyft grundläggande diskussiner m prjektets mål ch medel från nivån av den enskilde läraren ch gjrt dem till en ledningsfråga med fkus på hur prjektets resultat skulle kunna ligga sm grund för sklans framtida arbetssätt. Detta skulle ha mtverkat den brist sm funnits på styrning exempelvis i frågr m hur den digitala tekniken kan användas på bästa möjliga sätt i det framtida sklarbetet, ch hur man med prjektet sm grund kan skapa rutinmässiga arbetssätt sm innehåller teknikbaserad innvatin sm en grundval. Rektrerna pekar i den avslutande enkätundersökningen ch lärandewrkshp med styrgruppen på ett antal lika rsaker till att medverkande kmmuner beslutat att inte frtsätta äga/driva den digitala plattfrmen efter prjektets avslut. Orsakerna handlar m alltifrån den bristande förankring av DELTA Blekinge, att det finns för få användare av plattfrmen ch ett svagt intresse från lärare ch studie- ch yrkesvägledare till att sklrna har begränsade eknmiska resurser ch att det inte finns någn skla sm har möjlighet att ta ansvar för driften. Några rektrer pekar ckså på ett terifel (se avsnitt 3.3) att det finns bättre sätt att stärka samverkan mellan skla arbetsliv än med den digitala plattfrmen. Frånvarn av ett aktivt ägarskap är fta en följd av hur ett prjekt initierats. Vi menar att en avgörande rsak till det bristande ägarskapet i DELTA Blekinge är att prjektägaren inte invlverade rektrerna i planerings- ch ansökningsprcessen vilket hade behövts för att säkerställa en bred förankring på ledningsnivå på sklrna inför prjektstart: Hs ss var det abslut implementeringsfel vi hade ingen aning m vad DELTA handlade m. Rektrerna fick besked senare. Beslutsfattarna skulle tagit detta med rektrerna tidigare. En annan förklaring är att det funnits en bristande kntinuitet i förändringsarbetet med anledning av ett strt antal persnalbyten på rektrstjänsterna i en del av de medverkande sklrna. Detta har inneburit att styrgruppens sammansättning förändrats under prjektets gång. Här visar studier av utvecklingsprjekt, sm i likhet med DELTA Blekinge har inriktning mt användning ch implementering av digitala verktyg, på vikten av att ledningens synsätt ch arbetsmetder hålls stabila. Dessutm har de sklr sm har samma rektr under hela eller största delen av ett prjekt större förutsättningar att lyckas bättre med 21