STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND



Relevanta dokument
Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

BEARDED COLLIE. Grupp 1

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

PETIT BLEU DE GASCOGNE

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER (Gordon Setter)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Svenska Älghundklubben

RYSK-EUROPEISK LAJKA

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

DALMATINER (Dalmatinac)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PARSON RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BRETON (Epagneul breton)

Svenska Älghundklubben

TYSK SCHÄFER (Deutscher Schäferhund)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

WELSH CORGI PEMBROKE

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

JACK RUSSELL TERRIER

Våra motton i Svensk Bretonklubb är Breton en liten och sund, stående fågelhund och Stor hund i litet format

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

WELSH CORGI PEMBROKE

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

Raskompendium. Dvärgpinscher. Svenska Schnauzer-Pinscherklubbens

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

GORDONSETTER. Grupp 7

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Raskompendium för. Beauceron

Transkript:

Korr från (Renée Sporre-Willes) RSW 28/9 2010 RÖD markering är tillägg/korrigering från/till SKK standard Kommitté och/eller Ras/Specialklubb (korr indetifieras med förkortning inom parantes efter ändring, här (SKK/RSW respektive SLK). ÖVERSTRUKET tidigare standards formulering som är slopad. BLÅ kursiv markering är info/frågor från/till SKK standard Kommitté delegater och/eller Ras/Speciaslklubb. (indetifieras med förkortning inom parantes, ex. (SKK/SBK/SvTeK...) Inom kommittén/eller & under förberedande arbete identifieras även med medlemmarnas initialer. UNDERSTRUKEN TEXT flyttad från / till anges i BLÅTT. GRÖN markering är korrigering till FCI Vienna Model Standard & till obligatoriska fraser. LILA Markering är korrigering och godkännande av text gjord av SLK AK gjord 2010-11-07 Grupp 5 FCI-nummer 135 FCI-standard på EN publicerad 2000-09-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2000-06-26 Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse 2000-01-01 STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

URSPRUNGSLAND/HEMLAND: Sverige. ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Renvallarhund, numera främst allsidig sällskapshund. (SKK/RSW) Renvallarhund, numera främst allsidig sällskapshund. (SLK godkänd text 2010-11-07) Följande är SLKs förslag med korr av SKK/RSW: Ursprungligen använd av samerna som gårds-, jakt- och vallhund. Understruken text är flyttad till Bakgrund/Ändamål. (SKK/RSW) Idag är svensk lapphund även en allsidig familjehund. (SKK/RSW) FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 3 Nordiska vall- och vaktspetsar. BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Lapphunden är en gammal nordisk ras ursprungligen använd av samerna som gårds-, jakt- och vallhund. Understruken text är flyttad från Användningsområde. (SKK/RSW) Den är en utomordentligt tillgänglig och arbetsvillig hund. Dess egenskaper som gårds-, jakt- och vallhund (SKK/RSW) har tidigare gjort gör den mycket användbar inom renskötseln. Numera är rasen främst en allsidig familje sällskapshund (SKK/RSW) som bl.a. lämpar sig för lydnadsträning, agility och vissa bruksgrenar många typer av hundsport och aktiviteter. Lapphunden är läraktig, uthållig och tålig och den har en päls som ger gott skydd mot väder och vind. Understruken text är flyttad till Uppförande/Karaktär. (SKK/RSW) Lapphunden är en gammal nordisk ras ursprungligen använd av samerna som gårds-, jakt- och vallhund. Den är en utomordentligt tillgänglig och arbetsvillig hund. Dess egenskaper gör den mycket användbar inom renskötseln. Numera är rasen främst en allsidig sällskapshund som lämpar sig för många typer av hundsport och aktiviteter. (Godkänd text av SLK AK 2010-11-07) HELHETSINTRYCK: Svensk lapphund är en typisk spetshund. Den skall vara rektangulär, något under medelstorlek och ha god resning. UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Lapphunden är läraktig, uthållig och tålig och den har en päls som ger gott skydd mot väder och vind. Understruken text är flyttad från Bakgrund/Ändamål. (SKK/RSW). Rasen skall vara livlig, vaksam uppmärksam, vänlig och tillgiven.

Lapphunden är läraktig, uthållig och tålig och den har en päls som ger gott skydd mot väder och vind. Rasen skall vara livlig, uppmärksam, vänlig och tillgiven. HUVUD: SKALLPARTI: Skallens längd skall något överstiga dess bredd. Hjässan skall vara välvd och pannan markerad. (SKK/RSW) nackknölen skall vara obetydligt markerad. (RSWs Förslag 2: Pannans välvning skall vara tydligt markerad. Skallens längd skall något överstiga dess bredd. Hjässan skall vara välvd och nackknölen skall vara obetydligt markerad. (SLK Godkänd text 2010-11-07) Förtydligande: Vi vill inte ha texten om skallparti ändrad, dels för att det inte var en sak som våra uppfödare ville ha ändrad och dels för att vi inte är överrens om att hunden på bifogad bild har ett på alla sätt idealiskt format huvud. (Kommentar: SLK 2010-11-07) Stop: Stopet skall vara skarpt markerat. ANSIKTE: Nostryffel: Nostryffeln skall helst vara kolsvart, eller mycket mörk eller harmoniera med pälsfärgen. (SKK/RSW) Nosparti: Nospartiet skall vara något längre än en tredjedel av huvudets längd. Det skall vara väl utfyllt och, från alla sidor sett, jämnt avsmalnande mot nostryffeln. Nosryggen skall vara rak. Läppar: Läpparna skall vara torra och sluta väl an mot käkarna. Läpparna liksom gommen skall vara kraftigt pigmenterade. Käkar/Tänder: Saxbett med jämna och väl utvecklade tänder. Ögon: Ögonen skall sitta tämligen långt ifrån varandra. De skall vara runda och ganska stora men inte utstående. Ögonfärgen skall vara brun, helst mörkbrun. Ögonöppningarna skall vara nästan horisontellt ställda. Ögonkanterna skall vara kraftigt pigmenterade. Blicken skall vara uttrycksfull. Öron: Öronen skall vara trekantiga, breda vid basen, korta upprättstående och med lätt avrundade spetsar. De skall sitta brett isär och vara mycket rörliga. Öron med böjda spetsar är inte önskvärda men inte heller diskvalificerande. HALS: Halsen skall vara medellång, torr och kraftig. KROPP: Kroppen skall vara samlad och något längre än mankhöjden.

Rygg: Ryggen skall vara plan, stark, muskulös och fjädrande. Ländparti: Ländpartiet skall vara kort och brett. Kors: Korset skall vara förhållandevis långt, brett och muskulöst samt svagt sluttande. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara relativt djup, nå till armbågarna och vara förhållandevis lång, även de bakre revbenen skall vara väl utvecklade. Den skall framifrån sett vara oval. Förbröstet skall vara väl utvecklat och tydligt markerat. Underlinje och buk: Buklinjen skall vara svagt uppdragen. SVANS: Svansen skall vara relativt högt ansatt och skall uträtad nå ungefär till hasleden. Den skall bäras ringlad över ryggen då hunden rör sig. EXTREMITETER: FRAMSTÄLL: Helhet: Benen skall vara raka, kraftiga och parallella, såväl i stående som i rörelse. Framstället skall vara så vinklat i skulderled, armbågsled och handlov att hunden får god steglängd. Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. Armbåge: Armbågarna skall sluta väl intill bröstkorgen. Framtassar: Tassarna skall vara ovala och starka med väl slutna tår. Tassarna skall vara hårbevuxna även mellan trampdynorna vilka skall vara kraftiga och elastiska. Såväl klor som trampdynor skall vara kraftigt pigmenterade. BAKSTÄLL: Helhet: Bakbenen skall vara väl, inte överdrivet, vinklade i knä- och hasleder. Lår: Låren skall vara muskulösa. Has/Hasled: Haseorna skall vara lågt ansatta för att ge ett kraftigt påskjut. Mellanfot: Sporrar på baktassarna kan förekomma och (SKK/RSW) är helt korrekt tillåtet (SKK/RSW). Sporrar är tillåtet (SLK Godkänd text 2010-11-07) Baktassar: Baktassar som framtassar. RÖRELSER: Gången skall vara lätt och spänstig med vägvinnande, parallella steg och kraftigt påskjut. PÄLS: Pälsstruktur: Pälsen skall vara riklig och bestå av täckhår och tät, mjuk underull. Den skall vara strittande, dvs. täckhåret skall stå rätt ut och närmare hårroten vara finkrusigt. Underullen skall vara ytterst finkrusig. På huvudet och benens framsidor skall pälsen vara kort. På bringan, på frambenens- och lårens baksidor

samt på ( SLK godkänd korr)svansen skall pälsen vara lång. Svansen skall vara yvig med långt, tätt hår. På nacke och hals skall pälsen vara så lång att den bildar krage. Färg: Färgen är vanligen enfärgat svart, bruna skiftningar, solbränt, är typiskt. Förr förekom även brun färg. Som enfärgad räknas även hund med vitt i bringan, på tassarna och svansspetsen. Ytterligare vita tecken är mindre önskvärda. SLKs nya förslag: Svensk lapphund ska vara enfärgat svart, björnbrun eller brun. Vita tecken på bringan, tassarna och på svansspetsen kan förekomma och är helt korrekt SLK Nya förslag 2010-11-07 Svensk lapphund är vanligen enfärgat svart, rostbruna skiftningar, solbränt, är typiskt liksom svart med mer eller mindre björnbruna nyanser. Vita tecken på bringan, tassarna och på svansspetsen kan förekomma och är helt korrekt. (SLK godkänd text 2010-11-07) RSWs förslag 1: Svensk lapphund Färgen är vanligen enfärgat svart, rostbruna skiftningar, solbränt, är typiskt liksom svart med mer eller mindre björnbruna nyanser. Förr förekom även genetiskt brun färg. Som enfärgad räknas även hund med vitt i bringan, på tassarna och på svansspetsen. Ytterligare vita tecken är mindre önskvärda. RSWs förslag 2: Svensk lapphund skall vara enfärgat svart eller genetiskt brun. Som enfärgat räknas också svart med vita tecken på bringan, tassarna och på svanspetsen liksom svart med mer eller mindre björnbruna nyanser. (SKK/RSW). STORLEK/VIKT: Mankhöjd: Idealmankhöjd för hanhund är 48 cm. Idealmankhöjd för tik är 43 cm. En A (SLK godkänd korr 2010-11-07)vvikelse med +/- 3 cm är tillåtet för såväl hanhund som tik. FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. ALLVARLIGA FEL:

Helt i avsaknad av underull vid utställningstillfället. Understruken text är flyttad från Diskvalificerande fel. (SKK/RSW). (SLK korr 2010-11-07) DISKVALIFICERANDE FEL: Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Otypisk. Abnormiteter. Helt i avsaknad av underull vid utställningstillfället. Understruken text är flyttad till Allvarliga fel. (SKK/RSW). (SLK korr 2010-11-07) Vi vill helt ta bort raden om underull eftersom den kom till på den tiden då det fanns svenska lapphundar med otypisk päls som hade en slät åt liggande päls utan underull. Det finns inte längre på rasen. I dagsläget är helt avsaknad av underull istället något som orsakas när hunden är urfälld, Med andra ord, ej i utställningskondition, TESTIKLAR: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.