SfU 1984/85:10. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1984/85:10. om socialförsäkring för statens utsända tjänstemän m. m. (prop. 1984/85:78, delvis)

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.

Svensk författningssamling

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea

Regeringens proposition 1996/97:21. Nedsättning av socialavgifter, m.m. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. 1996/97:21

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige (prop. 2003/04:151)

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien

Svensk författningssamling

SfU 1978/79: 13. Socialförsäkringsutskottets betänkande 1978/79: 13

Socialförsäkringsutskottets betänkande. 1999/2000:SfU7. Vissa lagtekniska frågor. Sammanfattning. Propositionerna. 1999/2000 SfU7.

Regeringens proposition 1990/91: 76

L.S.Sec Law ( ) on social security

Socialförsäkringslag (1999:799)

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan Stockholm

Svensk författningssamling

Socialförsäkringsutskottets betänkande. 2000/01:SfU6. Vissa ålderspensionsfrågor, m.m. Sammanfattning. Propositionen. 2000/01 SfU6.

Svensk författningssamling

Folkbokföring av personer med anknytning till internationella organ

Svensk författningssamling

Sänkt avkastningsskatt för vissa livförsäkringar, m.m. (prop. 2004/05:31)

I propositionen 1973 :98 har Kungl. Maj :t (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagda förslag till

Ändring i lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Nr 89. Prop. 1975: 89. Regeringens proposition nr 89 år 1975

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Riksdagsledamöternas pensionssystem

Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

meddelad i Stockholm den 30 januari 2009 KLAGANDE Försäkringskassan Stockholm

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Personalnämnden/utskott eller motsvarande

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

C. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 1995/96:209. Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. 1995/96:209.

159 Graviditetspenning till egenföretagare på grund av risker i arbetsmiljön

Förmögenhet vid beräkning av bostadsbidrag

Svensk författningssamling

Cirkulärnr: 1995:221 Diarienr: 1995/3543 P-cirknr: Personalpolitik :60 Nyckelord: AFL/Basbelopp Handläggare: Marianne Hörding Anders Mellberg

Enklare regler i socialförsäkringen

Regeringens proposition 1997/98:131

Ändrad beräkning av förmånsvärdet för fri kost

Svensk författningssamling

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Svensk författningssamling

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Fortsatt utbetalning av garantipension inom EES och Schweiz

SkU 1981/82: 10. Skatteutskottets betänkande 1981/82: 10. om beskattning av vissa eldrivna fordon (prop. 1981/82: 13) Propositionen

REGERINGSRÄTTENS DOM

Lag (1998:702) om garantipension

Lagrum: 3 kap. 2 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring; 40 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229)

Svensk författningssamling

Förslag om införande av tre fjärdedels nivå för närståendepenning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Svensk författningssamling

11 Grundavdrag Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

Svensk författningssamling

Regeringens proposition 2009/10:120

Stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Konstitutionsutskottets betänkande. 1988/89:KU8

Svensk författningssamling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Genomförande av EG-direktivet om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1987/88:11

Cirkulärnr: 2001:87 Diarienr: 2001/1376 P-cirknr: :37 AB, avgångsskyldighet, LAF, LAS. Personalfrågor

Informationsutbytesavtal och partiellt skatteavtal med Nederländska Antillerna

Utökad finansiell samordning, m.m.

8 Utgifter som inte får dras av

Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109

Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd

Prop. 1981/82: 199. Regeringens proposition 1981/82: 199. om vissa frågor inom den allmänna försäkringen, m. m.; Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens proposition 2000/01:16

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel

Den reviderade. Eurocontrolkonventionen. Trafikutskottets betänkande 2003/04:TU9. Sammanfattning

ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare

Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)

26 Egenavgifter. Sammanfattning Vem ska påföras egenavgifter?

Transkript:

SfU 1984/85:10 Socialförsäkringsutskottets betänkande 1984/85:10 om socialförsäkring för statens utsända tjänstemän m. m. (prop. 1984/85:78, delvis) Propositionen Regeringen har i proposition 1984/85:78 (socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta - såvitt nu är i fd1ga - dels förslag till ny lydelse av l kap. 3, 3 kap. 2 och 20 kap. 15 lagen (1962:381) om allmän försiikring, dels förslag till lag om ändring i lagen ( 1976:380) om arbctsskadeförsiikring. Propositionen i övrigt kommer att behandlas av utskottet i ett senan:! betänkande. Utskottet Socialförsäkri11g för statrns 11tsii11d11 tjä11stemän Anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet är relaterad till bosättningsbegreppet enligt lagen om allmän försiikring (AfL). Före den 1 juli 1982 saknades någon närmare bestämning av bosiittningsbegreppet i AFL. I praxis tillämpades emellertid den s. k. ettärsregdn. Denna innebar att anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet 1w1ligen bestod under det första året efter avresan frän Sverige även om utlandsvistclsen redan fr{m början var avsedd att vara längre tid än ett tir. Efter beslut av riksdagen (prop. 1981/82:199. St1J 16 och rskr 435) genomfördes frän den 1 juli 1982 en ändring av bosiittningsbegreppet. som därvid oeksii infördes i lagen om allmän försäkring. Fr. o. m. niimnda datum giillcr att en person som lämnar Sverige för att vistas utomlands anses bosatt här i landet endast om utlandsvistclsen är avsedd att vara Hingst ett ilr. Är utlandsvistclsen avsedd att vara längre än ett år avförs personen frän socialförsiikringssystemet genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kai1 tjiinas in av svenska medborgare iiven om de är bosatta utomlands. I propositionen föreslås att en arbetstagare som av en statlig arbersgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall anses bosatt i riket enligt AFL iiven om utsiindningen iir avsedd att \'ara liingre iin ett <'.1r. Detta gäller ocks[1 medföljande make och barn. som inte fyllt 18 i1r. Med make likstiills den som utan att vara gift med den utsiinde lever tillsammans med denne, om de tidigare har \'arit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Förslaget innebär vidare all de uts~inda tjiinstemännen iiven skall omfattas av arbetsskadeförsäkringen under hela utsändningsticlcn. Bakgrunden till den föreslagna säm:glcringen för statens utsiinda iir den starka anknytning dessa personer har till Sverige under tjiinstgiiringen I Riksdagen ll.j8.ji85. I! sam!. Nr 10

sru 1984/ss:to 2 utomlands beroende på bl. a. följande. De som är utsända av staten för arbete utomlands får - till skillnad från det privata niiringslivets utsända - alltid betala skatt i Sverige på sin lön. Detta inkluderar även den svenska beskickningspersonalen utomlands. Sedan den 1 januari 1979 gäller detta även vanlig kommunalskatt. Vidare skall de av staten utsända tjänstemännen i regel kyrkobokföras i den församling i vilken de senast var eller hade bort vara kyrkohokförda vid avresan. Detta gäller också medföljande make och barn under 18 år. För vissa kategorier uts~inda föreslås i propositionen att regeringen bemyndigas att göra undantag från de föreslagna bestämmelserna. Anledningen härtill är att SIDA har begärt att den fältpersonal som är kontraktsanställd för arbete i biståndsland inte skall omfattas av förslaget eftersom det i realiteten snarare är mottagarlandet än SIDA som får anses som arbetsgivare. Även för annan personal som staten sänder ut kan det tänkas uppkomma behov av att göra undantag från de nya bosättningsreglerna. Vidare föreslås i propositionen att vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten för statens utsända tjänstemän skall bortses från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Detta förslag är framlagt mot bakgrund av att fr. o. m. år 1982 bortses från sådana tillägg vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. De nu behandlade förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985. Utskottet behandlade under v{1ren 1984 en motion om utlandsstationerade tjänstemäns socialförsäkringsförmåner i yttrande 1983/84:4 y till utrikesutskottet. Utskottet ansåg det därvid angeläget att frågan snarast skulle få en positiv lösning. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen nu lagt fram förslag till en lösning av frågan. Propositionen i denna del har inte heller föranlett något motionsyrkande. Utskottet, som således biträder propositionens förslag, har erfarit att förutsättningar föreligger för att ändringarna skall kunna träda i kraft redan den 1 april 1985. Utskottet förordar att så sker. Arbetstagares möjligheter atr tillhöra det svenska ATP-systemet under arbete lltom/ands Enligt lagen om allmän försäkring (AFL) tillgodoräknas en svensk medborgare pensionsgrundande inkomst för tilläggspension även om han inte är bosatt i riket. förutsatt att hans inkomst härrör från en arbetsgivare i Sverige eller. efter särskild förbindelse. från ett utländskt dotterbolag till ett svenskt bolag. Detta gäller oavsett hur länge bosättningen utomlands består. I propositionen anförs att den svenska lagstiftningen om hl. a. förs~ikringen för tilläggspcnsion fått en inskränkt tillämpning genom de konventioner Sverige har ingått om social trygghet. Konventionerna innehåller nämligen särskilda regler för utsända arbetstagare som visserligen innebär att den

sru 1984/85:10 3 utsände skall omfattas av socialförsäkringslagstiftningen i Sverige under arbetet i det andra landet, men endast för en begriinsad tid. I flertalet konventioner gäller en tidsgräns på 24 månader. Sedan denna tid gått ut omfattas den utsände av motsvarande lagstiftning i vistelselandet. Den utsände börjar då intjäna rätt till pension i detta land. Konventionernas regler innebär således på detta sätt en inskränkning i den svenska lagstiftningen. Ett annat exempel härpå gäller för svenska medborgare som är anställda hos ett utländskt dotterbolag till ett svenskt moderbolag, där moderbolaget kan ingå en förbindelse att svara för avgiften till ATP. Om riksförsäkringsverket godtar denna förbindelse anses lönen till de anställda som pensionsgrundande inkomst. För att en förbindelse skall kunna godtas krävs att förbindelsen avser samtliga svenska medborgare anställda hos dotterbolaget. En förbindelse anses dock inte kunna godtas avseende svenska medborgare anställda hos ett bolag i ett konventionsland. Anledningen härtill är att den utländska lagstiftningen är tillämplig enligt konventionerna. Detta innebär att de anställda inte kan anses som försäkrade enligt 1 kap. 3 AFL, varför någon pensionsgrundande inkomst inte heller kan beräknas för dem. Enligt propositionen kan det ofta finnas intresse av att få stå kvar i ATP-systemet även om rätt till pension uppkommer i ett annat land på grund av att en konvention har ingåtts. Departementschefen anser därför att det bör öppnas möjligheter för anställda att vara försäkrade i ATPsystemet parallellt med att de på grund av en konvention tillhör pensionssystemet i ett annat land. Regler av denna innebörd kommer därför i fortsättningen att beaktas vid konventionsförhandlingar. I syfte att lösa problemet med redan ingångna konventioner föreslås som en temporär åtgärd att en regel införs i den svenska lagstiftningen, som skall fungera som en utfyllnad av bestämmelserna i dessa konventioner tills de av andra skäl revideras. Således föreslås i propositionen att svenska medborgare som är anställda i svenska företag och arbetar utomlands, men som på grund av konventionsbestämmelser inte anses försäkrade i riket, skall få möjlighet att kvarstanna i ATP-systemet. Förutsättningen skall vara att arbetsgivaren avger en förbindelse, som godtas av riksförsäkringsverket, att svara för ATP-avgiften. Detsamma skall gälla svenska medborgare anställda hos utländska dotterbolag till svenska företag. Utskottet har ingen erinran mot propositionen i nu behandlad del. Lagförslagen De ovan behandlade förslagen kräver ny författningsreglcring. Med hänsyn till att regeringens förslag härom i proposition 1984/85:78 återfinns tillsammans med förslag till författningsändringar på bl. a. föräldraförsäkringsområdet, vilka kommer att behandlas i ett senare betänkande, lägger utskottet i bilaga 1 fram ett nytt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Frånsett ny rubrik och ändrad tid för ikraftträdande

sru I 984/85: 10 4 överensstiimmer utskottets förslag med regeringens förslag till ändring i niimnda lag. Vidare lägger utskottet i samma bilaga fram förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Detta lagförslag överensstiimmer med regeringens förslag (lagförslag 2 i propositiön 1984/ 85:78) frånsett att tiden för lagens ikraftträdande ändrats. Hemstiillan Utskottet hemstiillcr att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:78 antar de av utskottet i bilaga 1 framlagda förslagen till dels lag 0111 ändring i lagen ( 1962:381) om allnfän försiikring, dels lag om iindring i lagen ( 1976:380) 0111 arbetsskadeförs;ikring. Stockholm den 6 december 1984 På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING Närvarande: Sven Aspling (s). Nils Carlshamre (111), Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Lars-Ake Larsson (s), Gullan Lindhlad (m). Karin Tsraelsson (c), Ulla Johansson (s). Siri H1iggmark (m}, Gunhild Bolander (c), Margo lngvardsson (vpk), Nils-Olof Gustafsson (s), lngegerd Elm (s), Rune Backlund (c) och Kcnth Skårvik (fp).

Sfl.J 1984/85:10 5 Bilaga 1 l Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring Härigenom föreskrivs att I kap. 3. 3 kap. 2 och 20 kap. 15 lagen (1962:381) om allmän försäkring 1 skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 2 Försäkrade enligt denna lag är dels svenska medborgare, dels personer som utan att vara svenska medborgare är bosatta i riket. En försäkrad som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt i riket. om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Utländsk sjöman på svenskt handelsfartyg är försäkrad för tilläggspcnsion även om han ej är bosatt i riket. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension är den som enligt 11 kap. 6 tillgodoräknats pensionspoäng försäkrad. även om han ej längre uppfyller förutsättningarna enligt första eller andra stycket. Om regeringen inte föreskriver annat. skall den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses bosatt i riket under hela utsändningstiden även om denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make samt barn som inte fvllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den wsiinde lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller naturaförmåner, i form av kost. bostad eller bil, som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst. av ans t ä 11 ni n g) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från 1 Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1982:529. 3 Senaste lydelse 1984:671. 3 kap 2 ' Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av an - st ä 11 ni n g) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Som inkomst av anställning räknas dock inte ersättning från

sru 1984/85:10 6 N111'arande lydelse en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Föreslagen lydelse en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, om arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket. / fråga om arbete som wförs utomlands av den som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning bortses vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas a\' ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Den sjukpenninggrundande inkomsten fastställs av försäkringskassan. Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete skall därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar eller naturaförmåner för arbete som någon utför för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, såvida ersättningen under ett år uppgår till minst I 000 kronor, anses som inkomst av anställning. I fråga om ersättning som utgör inkomst av rörelse som bedrivs av den som utför arbetet eller av jordbruksfastighet som denne brukar, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade och den som utger ersättningen är. ense om detta. I nu angivna fall skall den som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen såsom arbetsgivare. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten i annat fall än då den utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet. Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäkrades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om inkomsten helt eller delvis utgörs av naturaförmåner i form av kost och bostad, skall dessa förmåner uppskattas efter de regler som tillämpas vid beräkning av preliminär skatt. Värdet av naturaförmån i form av bil skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen.

sru 1984/85:10 7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap. 15 Regeringen äger träffa överenskommelse med främmande makt angående utsträckt tillämpning av denna lag eller om undantag i vissa fall från vad i lagen är stadgat. Om en svensk medborgare, som sysselsätts utomlands m en arbetsgirnre som är hosa/i i Sverige eller är svensk juridisk person, på grund av '!Il överenskommelse enligt första stycket inte skall vara försäkrad enligt denna lag, skall pensionsgrundande inkomst m' anställning enligt I I kap. 2.1$ ändå tillgodoräknas honom, om arbetsgi1 aren i en förbindelse, som godtas av rik.lförsäkrings1 erket, åtar sig att s1,ara för tilläggspensiomavgiften. Motsvarande skall gälla för en svensk medborgare som är anställd hos en utländsk juridisk person, om en svensk juridisk person, som har el/ bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, avger en sådan förbindelse. 1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 20kap.'15 den I januari 1985, och i övrigt den 1 april 1985. 2. Bestämmelserna i 20 kap. 15 andra stycket gäller vid beräkningen av pensionsgrundande inkomster för år 1982 och senare år.

sru 1984/85:10 8 2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring Härigenom förskrivs att I kap. I lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse I kap. I I Den som förvärvsarbetar i verksamhet här i riket är försäkrad för arbetsskada enligt denna lag. Försäkringen skall även gälla den som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom. Annan förvärvsarbetande än arbetstagare är försäkrad under förutsättning att han är bosatt i Sverige. Första stycket gäller även arbete Första stycket gäller även arbete som arbetstagare utför utomlands, som en arbetstagare utför utomlands, om arbetet avses vara högst om arbetet avses vara högst ett år och arbetstagaren är utsänd av t:n ett år och arbetstagaren är utsänd av arbetsgivare med verksamhet här i en arbetsgivare med verksamhet här rikt:t. i riket. Om regeringen inte föreskriver annat skall en arbetstagare som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkizing vara försäkrad för arbetsskada under hela wsändningstiden även om denna är avsedd att vara /äng re än ett år. Första stycket gäller ej om en utländsk arbdsgivart: sänder arbetstagare till Sverige för arbete som avses vara högst ett år. Denna lag träder i kraft den I april 1985. I Senaste lydelse 1982:530. mlnablgotab Stockholm 1984 79463