r e f o r m e r f ö r e t t s t a r k a r e s v e r i g e utmaningen 03 Vård och äldreomsorg 250 omsätter cirka miljarder Kronor i Sverige År 2004 hade svenska vårdföretag 7500 anställda i andra länder 58 procent av befolkningen tror att den totala tillgången på vård i Sverige ökar tack vare privata vårdföretag I 80 av landets 290 kommuner finns fortfarande inte en enda fristående grundskola & Två steg framåt ett steg bakåt för friskolorna foto: jonas kosunen Dags att exportera den svenska vården sid 6
utmaningen är det sammanfattande namnet på Svenskt Näringslivs kraftsamling för att starta en diskussion om vad förändringar i vår omvärld betyder för Sverige och det svenska företagsklimatet. s främsta syfte är att sätta företagarfrågorna högt upp på den politiska agendan. Bilagan ges ut i sex nummer och medföljer Tidningen Entreprenör. Kontaktperson för satsningen är Markus Uvell. markus.uvell@ svensktnaringsliv.se Redaktionell medverkan: Sara Johansson Nicklas Mattsson Johnny Munkhammar Nima Sanandaji Markus Uvell LäS mer på www.svensktnaringsliv.se /utmaningen utblick vård på Walmart ökar tillgängligheten usa Gå in på ICA och handla och få behandling för en förkylning eller magåkomma av sjukvårdspersonal i en avskild del i livsmedelsbutiken. Detta är alltmer vardag i USA, där så kallade retail clinics dagligvarukliniker sprider sig snabbt. Först kom MinuteClinic, med 22 kliniker i 2 delstater, vilket snabbt växte till 81 kliniker i 10 stater. Därefter har en rad liknande företag startats, såsom InterFit och EdiClinic, med flera hundra kliniker, och en rad mindre företag. Klinikerna är särskilda enheter inne i samma byggnad som dagligvaruhandeln, och är idag vanliga i Walmart, CVC, med flera. Walmart har i synnerhet nappat på idén och öppnat upp för etablering på bred front. Personen i behov av vård betalar en avgift på plats, vanligen cirka 15 dollar, men deras försäkringsbolag täcker huvuddelen av kostnaden. Inriktningen är att diagnosticera och behandla akuta besvär. Klinikerna behandlar vanligen 25-40 åkommor. privat initiativ för högkvalitativ utbildning kanada Geofysikern David Strangway banade väg för Kanadas första privata universitet, vilket tidigare var en otänkbarhet i landet. Samtidigt klarar inte de kanadensiska offentliga universiteten att konkurrera med de mera framgångsrika privata universitet som finns i USA, vilket gör att många av de duktigaste kanadensiska studenterna väljer att studera i grannlandet. Insikten att privata initiativ kan berika utbildningsmiljön har lett till att många kanadensiska provinser under senare tid har genomfört lagförändringar som ger privata högre lärosäten rätten att tilldela akademiska examen. Strangway anser att de offentliga lärosätena i Kanada är alltför fokuserade på forskning och kompromissar med kvaliteten av den undervisning som studenterna erbjuds. Den bristande finansieringen sätter samtidigt stopp för möjligheten att skapa toppuniversitet som kan appellera till de bästa eleverna. När möjligheten att bedriva privata lärosäten öppnades upp tog Strangway tillfället i akt och skapade landets första privata, icke-vinstdrivna och icke-religiösa universitet Quest University i staden Squamish, benägen i provinsen British Columbia. ta till vara företagsamheten i välfärden Privata aktörer inom välfärdssektorn debatteras mycket i politiken, och är ofta föremål för reportage i massmedia. Men tyvärr handlar diskussionen i de flesta fall om helt fel saker. den handlar om formerna, snarare än innehållet. Om huruvida det borde vara tillåtet att göra vinst på att bota sjuka, inte om hur fler sjuka kan botas. Om hur den kommunala äldreomsorgen kan skyddas från konkurrens, inte om hur den kan förbättras. Om risken att vi får elitskolor, inte om möjligheten att alla skolor blir bättre. många medborgare i vårt land tycker att den svenska välfärden fungerar dåligt. Det tar för lång tid att få vård, alltför många går ut skolan utan tillräckliga kunskaper, de gamla får inte tillräcklig omsorg. Och detta trots att vi betalar bland världens högsta skatter. Den här utmaningen kommer att bli allt större. Den demografiska utvecklingen gör att de äldre blir allt fler, andelen som arbetar blir sakta men säkert mindre. Samtidigt är de allra flesta överens om att det inte är möjligt att möta utvecklingen med att ta ut ännu högre skatter. det är ett problem för oss alla, men också en möjlighet. Genom att släppa fram fler entreprenörer kan kvalitet, tillgänglighet och valfrihet förbättras utan att det kostar skattebetalarna mer. Tack vare konkurrens och privat drift kan vi få mer vård, skola och omsorg för varje skattekrona. Redan idag gör företag i många olika branscher runtom i landet värdefulla insatser för att förbättra välfärdstjänsterna. Det är om detta debatten borde handla. Om hur viktiga de privata aktörerna är idag och hur deras kraft kan tas till vara ännu bättre. Inte om hur denna kraft kan dämpas, regleras eller stoppas. det finns ingen motsättning mellan väl fungerande offentliga välfärdstjänster och en blomstrande företagsamhet i välfärdssektorn. Tvärtom. En förutsättning för att den svenska välfärden ska kunna förbättras är att entreprenörerna får chans att utvecklas, växa och gå med vinst. Det tjänar vi alla på. 2 3
två Steg framåt och ett Steg bakåt för FriskolorNa Det har blivit lättare att driva friskolor men marknaden kan komma att stagnera en tid framöver. Det menar Johan Göterfelt, en av pionjärerna inom branschen. Svenskar positiva - det har blivit mycket bättre och mer accepterat att driva friskolor. Jag tror att det beror på att vi visar bra resultat när vi konkurrerar med de kommunala skolorna, säger Johan Göterfelt på Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Han har följt utvecklingen på nära håll under de arton år som gått sedan han blev vd för företaget. - Friskolorna har skadats av de i branschen som skött sig dåligt. Det spiller tyvärr över på allas verksamhet, menar han. Valfrihetssystem skapar fler Almega, som organiserar tjänsteföretag, uppmärksammar i en ny rapport de möjligheter som finns för kommuner, landsting och stat att erbjuda valfrihet av välfärdstjänster. Fakta har samlats in genom telefonintervjuer med tjänstemän och politiker, och ur dokument som finns att hämta hem på olika myndigheters hemsidor. Rapporten kan sammanfattas med att valfrihetssystem skapar betydligt fler värden än rätten och möjligheten att välja olika utförare. Exempel på dessa värden är: - Brukarens inflytande ökar - Kvaliteten i tjänsterna höjs om de utgår från vad individen verkligen behöver - Tillgänglighet och individuell anpassning pysslingen startades 1983 som ett försök att konkurrensutsätta den offentliga sektorn. I dag driver de 81 grund- och förskolor i södra Sverige med totalt nästan 10 000 inskrivna elever och förskolebarn. Företaget omsätter 825 miljoner kronor och sysselsätter 1 576 personer. Johan Göterfelts företag fortsätter att växa. Ytterligare kommuner har visat intresse för att de ska etablera sig på deras orter. - Jag tror att den här utvecklingen kommer att fortsätta. Men de närmsta åren kommer branschen nog att lugna sig lite. Politiken känns generellt lite mer negativ mot friskolor nu. Det är hela tiden två steg framåt och ett bakåt för oss som driver skolorna. VÄRDEN ÄN BARA RÄTTEN ATT VÄLJA ökar samtidigt som utbudet blir mer variationsrikt - Mer välfärd skapas för skattepengarna Enligt utvärderingar som gjorts vid Socialstyrelsen, Konkurrensverket, forskningsinstitutioner med flera är erfarenheterna hittills positiva på dessa punkter. De problem som uppmärksammas är när medborgarens reella valfrihet inskränks av geografiska skäl, till exempel i glesbygden eller när brukaren riskerar att befinna sig i ett kunskapsunderläge. Det påpekas också att det krävs goda förberedelser för att införa valfrihet. Valfrihetssystemen närmar sig många revir och utmanar traditionella värderingar. foto: jonas kosunen till privata vårdföretag Många vårdföretagare upplever en negativ syn på sin verksamhet, inte minst från mediernas sida. Svenska folket är däremot positiva till privata vårdföretag. Det visar en undersökning som Tidningen Entreprenör låtit Demoskop utföra. undersökningen visar att 24 procent av svenskarna tror att vård i privat regi är bättre för patienterna än vård i offentlig regi. Samtidigt anser 48 procent att den är likvärdig och 20 procent att den är sämre. Uppfattningarna är tydligt politiskt polariserade, vilket innebär att de med vänstersympatier är mindre positiva till privata vårdföretag överlag. Däremot är politisk åsikt inte särskiljande när det gäller uppfattningen om huruvida vinstkrav är positiva eller negativa för bemötande och effektivitet. När det gäller dessa två frågor är man hyggligt överens om att vinstkrav åtminstone inte försämrar vården. det personliga bemötande anses generellt bli bättre av att de som tillhandahåller vård har ett vinstkrav på sig. 41 procent uppger att de tror att vinstkrav skapar bättre bemötande och 37 procent anser att det inte gör någon skillnad. Endast 12 procent tror att vinstkrav påverkar det personliga bemötandet i negativ riktning. Nästan samma sak gäller uppfattningarna om effektiviteten. 39 procent av svenska folket tror att effektiviteten blir bättre av vinstkrav, 25 procent att den blir likvärdig och 25 procent att den blir sämre. När det gäller kvaliteten är man däremot mer splittrad 30 procent tror att kvaliteten blir bättre, 32 procent att den blir likvärdig och 29 procent att den blir sämre. unga är generellt sett också mer positivt inställda än äldre, vilket strider mot den vänster-högerindelning som just nu anses råda mellan yngre och äldre. Den yngsta generationen är uppvuxna med valfrihet och konkurrens och tror på privata lösningar, samtidigt som man har klara vänstersympatier. Hela 58 procent av befolkningen tror att den totala tillgången på vård i Sverige ökar tack vare att privata vårdföretag finns, medan 23 tror att det inte gör någon skillnad och endast 10 procent tror att det minskar tillgången. undersökningen baserades på telefonintervjuer med 1015 svenskar och genomfördes i slutet av juni 2008. Den fullständiga undersökningen och alla tabeller hittar du på Så tycker svenska folket om den privata vården Bör privata vårdföretag ha samma möjligheter som företag i andra branscher att dela ut vinst till sina aktieägare? 48 % Tror du på det hela taget att vård som drivs i privat regi är bättre eller sämre för patienterna än vård som bedrivs i kommunens eller landstingets regi, eller är den likvärdig? På vilket sätt tror du att eventuella vinstkrav på vårddrivande företag påverkar verksamheten? Det personliga bemötandet 41 % Källa: Demoskop Samtliga 24 % 16 % 48 % 36 % 8 % Likvärdig 10 % 12 % 37 % 20 % Ingen skillnad 54 % Män 12 % 34 % Ja Nej Vad tror du att förekomsten av privata vårdföretag betyder för den totala tillgången på vård i Sverige? Det minskar tillgången 9 % 10 % 58 % 23 % Det ökar tillgången Effektiviteten 39 % 40 % 11 % 25 % Kvinnor 25 % Ingen skillnad 21 % 39 % Det gör ingen skillnad 4 5
som vårdgivare Företaget Praktikertjänst startade sin verksamhet redan 1960. Idag driver de 2 200 vårdcentraler och tandläkarmottagningar runt omkring i landet. ulrica franzén är kommunikationsdirektör för Praktikertjänst. Hon berättar att företaget ägs av 2 150 aktieägare som samtliga arbetar inom företaget. De är alltså ägare samtidigt som de är medarbetare och anställda. - Vi ser dem också som entreprenörer eftersom de ansvarar för en mottagning. att allmänheten mestadels är positiv till privata vårdalternativ är något som Ulrica Franzén känner igen. - Vi får väldigt bra betyg av våra patienter i externa undersökningar. Jag hoppas att det ses som att konkurrensen är bra, både för de privata och de offentliga alternativen. tjänsteexport är ett strategiskt viktigt område för Sveriges tillväxt och ekonomi. Enligt Nutek finns det ett stort värde i att undersöka möjligheterna att öka export och internationalisering inom vård- och omsorgsbranschen. De har därför intervjuat företrädare för sexton företag inom den berörda sektorn som bedriver, respektive inte bedriver, export idag. Firar snart femtio år några problem med att driva privat vård ser hon inte, men så har företaget också väldigt lång erfarenhet inom området. När det gäller till exempel upphandlingsförfaranden inom hälsooch sjukvården så är det här självklart en stor fördel. - Och när det gäller tandvården är man mer van med privata alternativ, menar Ulrica Franzén. Dags att exportera svensk vård och omsorg Hur starkt varumärke är den svenska vården internationellt? Och hur bär man sig åt för att lyckas med export inom vård och omsorg? intervjuerna visar att företag som ska lyckas med export har en rejäl hemläxa att göra. Vård och omsorg är i hög grad en nationell, regional och ofta en lokal fråga. Kultur, regler, lagar och rutiner varierar i hög grad mellan olika länder och som exportnäring är vård och omsorg en omogen marknad. Erfarenheten från företagen som bedriver export är att Sverige har mycket att erbjuda inom områden som organisation, ledning och relationer på arbetsplatsen. Sveriges övriga konkurrensfördelar är att landet anses ha ett bra varumärke inom vård och omsorg någon beskriver det som safe, clean and efficient. Sverige har lärdomar av en tidig ålderspuckel och unika generella välfärdssystem. Dessutom nämner intervjuade företag även att Sverige har en i jämförelse med omvärlden bra hygienisk standard. nackdelar som lyfts fram i undersökningen är till exempel att vi är sämre än många andra länder på att ta fram och redovisa kliniska resultat. Det anses också att den andel vård och omsorg som drivs i privat regi är för liten för att ge en stabil bas för export. Ett av de viktigaste framgångskriterierna för att lyckas internationellt är just att ha en stark hemmabas. Företagen pekar också på andra länders betydligt kortare väntetider och högre servicenivåer som en svensk konkurrensnackdel. Det upplevs bland företagarna i undersökningen som ett pedagogiskt dilemma att ta emot utländska patienter samtidigt som det existerar vårdköer. Varför en utställning, Inga-Kari? Har du vägarna förbi Stockholms Centralstation den 20-23 januari så finns möjlighet att se en utställning kring företag som arbetar inom välfärdssektorn. Inga- Kari Fryklund, regionchef på Svenskt Näringsliv i Uppsala, är en av arrangörerna bakom utställningen. Varför anordnar ni en utställning? Den ingår som en del i vårt arbete med att peka på vilka utmaningar Sverige står inför. I Sverige behöver vi nyttja alla möjligheter att utveckla våra välfärdstjänster för framtiden. Vi är övertygade om att ett ökat utbyte och samarbete mellan offentlig verksamhet och andra leverantörer kan bidra till den utvecklingen. Därför vill vi visa upp goda exempel på företag inom det som tidigare varit offentlig sektor. Till exempel så är företag inom vården ett känsligt område för många, men att tillverkning av utrustning för vård och läkemedel sker i privata företag ses av de flesta som helt naturligt. Vad kommer att hända? Vi har hyrt delar av Centralen under fyra dagar för att visa upp företag inom olika branscher. Dessutom blir det aktiviteter i montrarna och förhoppningsvis också en del talare. Vilken är målgruppen? Vi hoppas att både allmänhet och beslutsfattare besöker oss på Centralstationen. Bilder från några av utmaningens möten i november: Överst ses deltagare i Skellefteå. Bilden till höger visar mötet i Jokkmokk och längst till höger ses rundaborssamtalet i Jönköping. På gång i januari 2009: 15/1 Hässleholm: Möte om offentlig upphandling och osund konkurrens tillsammans med Företagarna och Region Skåne 19/1 Skåne: Möte med skatteutskottets ledamöter från Skåne, Blekinge och Halland (alt. 21/1) 20/1 Hälsingland: Stefan Fölster om 20-23/1 Stockholm: Utställning på Stockholms Centralstation: Företag inom välfärdssektorn 22/1 Enköping: Stefan Fölster om 23/1 Malmö: Lunch för företagare i Turning Torso 26/1 Helsingborg: Företagare möter politiker och tjänstemän i Regionala tillväxtnämnden i Skåne 26/1 Gävle: Möte i Läkerol Arena med folkhälsominister Maria Larsson och representanter från näringslivet 27/1 Växjö: Stefan Fölster om 27/1 Jönköping: Stefan Fölster om Läs mer om vad som händer i januari på www.svensktnaringsliv.se/kalendarium 6 7
? Vad Är Estland mer demokratiskt än Sverige Vad har Spanien gjort för att integrera invandrare Vad har polisstationerna i Manchester med antalet brott att göra Vad gjorde Cleveland för att skapa företagare av fångar Varför lockar schweiziska Obwalden företagare hände när holländska Drachten tog bort trafikreglerna Svaren hittar du på www.reformbanken.se Fler än 20 betraktelser över hur andra gjort för att skapa tillväxt, i vid bemärkelse. Besök oss och diskutera vilka reformer som skulle kunna vara bra för Sverige! Och tipsa Stefan Fölster om fler!