Konsumenten & Ke mikalierna
Var och en av oss kommer dagligen i kontakt med olika slags kemikalier. Kemikalierna är nyttiga när de används på rätt sätt och i rätt syfte. I hemmet används de för t.ex. rengöring av textiler, diskning samt städning och olika hobbyverksamhet. Kemikalier behövs också för reparationer och renoveringar (målfärg, lim, lack) och de används också av bilister (bränsle, oljeprodukter, tvättmedel, vax). Några använder bekämpningsmedel och biocider i trädgården och på gården och på sommaren behövs tändvätskor för grillen. I de flesta hem finns läkemedel, kosmetika, propplösningsmedel för avlopp, fläckborttagningsmedel och andra specialkemikalier. Denna broschyr behandlar säker hantering av kemikalier i hemhushållen. Faror med kemikalier 2...för hälsan Vissa kemikalier kan irritera hud och ögon samt förorsaka överkänslighet. Fel använda kan kemikalierna också förorsaka förgiftningssymptom och de kan t.o.m. ha långvariga effekter. Bieffekterna och deras styrka beror på vilken kemikalie och mängd man utsatts för, om exponeringen skett genom förtäring, hudkontakt eller inandning samt om exponeringen skett upprepade gånger. Vissa kemikalier kan också vara brand- eller explosionsfarliga.
Riskgruppen för förgiftningsolyckor är små barn (ca 1/2 5 år) som bekantar sig med omgivningen genom att smaka på allt som de får i sina händer. Experiment med olika typer av berusningsmedel och narkotika ökar risken för förgiftningsolyckor bland ungdomar i puberteten. Hos vuxna uppstår farosituationer genom vårdslös hantering av kemikalierna. Alkohol, läkemedel och os förorsakar nästan alla förgiftningsdödsfall, övriga kemikalieförgiftningar är ganska sällsynta. Om man använder kemikalierna med eftertanke och följer anvisningarna på förpackningen minskar risken även för mindre olyckor....för miljön De för miljön mest problematiska kemikalierna är de som inte nedbryts eller som nedbryts långsamt i miljön samt de som lagras i eller är giftiga för organismer. Sådana kemikalier används också i hemhushållen. Kvicksilver i lysrör, febertermometrar och vissa batterier, kadmium i små ackumulatorer, fosfater och klorföreningar i tvätt- och rengöringsmedel samt många bekämpningsmedel och träskyddsskemikalier är exempel på kemikalier som felanvända blir skadliga för miljön. Ur miljösynpunkt är det speciellt viktigt att kemikalierna förstörs på rätt sätt. Kemikalier som hamnat i miljön kan sluta i mänskoorganismen genom föda, dricksvatten eller inandningsluft. 3
Vilken burk skall jag välja skall jag välja någon alls? Det kemikalieval som konsumenten gör har betydelse för hälsa och miljö! När du skaffar kemikalier, tänk på om du verkligen behöver dem och om du kan välja det alternativ, som medför minsta fara. Då man t.ex. köper tvättmedel, lönar det sig att tänka på om man alltid behöver starka specialrengöringsmedel. Vanliga milda tvättmedel och ett mera ihärdigt mekaniskt arbete är ofta tillräckligt. Antibakteriella rengöringsmedel behövs vanligtvis inte i hemhushållen. Det lönar sig alltid att separat överväga behovet av att använda speciellt farliga kemikalier. Fäst också uppmärksamhet vid eventuella miljösymboler på förpackningens etikett. I Finland används två miljösymboler som rekommenderas av myndigheterna: 4 Den nordiska svansymbolen och EG:s miljösymbol.
Kriterierna för beviljande av dessa miljösymboler fastställs så, att endast de ur miljösynpunkt bästa produkterna inom en produktgrupp kan beviljas symbolen. Det är frivilligt att ansöka om miljösymbolen för en produkt. Myndigheterna ger information om säker hantering av kemikalier och övervakar att de kemikalier som säljs i butiker uppfyller kraven i lagstiftningen. Avsikten med marknadsövervakningen är att säkra att de produkter som finns på marknaden är korrekt märkta och förpackade och att det inte marknadsförs sådana kemikalier som är förbjudna att använda. Vissa farliga kemikaliers förpackningar, som är avsedda för minutförsäljning, skall vara försedda med en säkerhetsförslutare som försvårar öppnandet och därigenom förhindrar förgiftningsfarorna för småbarn. Förpackningen för farliga kemikalier måste också vara försedd med en varningssymbol för synskadade, den upphöjda triangeln. Använd kemikalier med eftertanke Ju farligare kemikalier det gäller desto viktigare är det att noggrant följa bruksanvisningarna och varningspåskrifterna på förpackningen. Notera i alla fall följande: Dosering alltid enligt anvisning överdosera inte för säkerhets skull Användning använd vid behov skyddshandskar och övrig personlig skyddsutrustning blanda inte kemiska produkter sinsemellan om så inte särskilt anges i bruksanvisningen använd inte farliga kemikalier i närheten av barn Förvaring alltid utom räckhåll för barn och husdjur, t.ex. i ett skåp som ett barn inte kan nå helt skilt från livsmedel och andra produkter avsedda att förtäras alltid i originalförpackning så att varningspåskrifter och andra anvisningar är klart synliga. Kemikalier får inte ens temporärt hällas i dricksflaskor ur vilka de i misstag kan förtäras. Om originalförpackningen t.ex. skadas och man måste flytta över kemikalien i en annan förpackning, kom då ihåg att också överföra informationen på etiketten. 5
Städning och rengöring Var och en av oss använder många olika kemiska produkter då vi städar hemmet eller tvättar. Nedan finns en lista på de vanligaste produktgrupperna och saker man bör beakta vid användningen: På förpackningen till tvätt- och rengöringsmedel anges i allmänhet vissa beståndsdelar och deras procenthalter (t.ex. 5-15%), då dessa uppgår till mer än 0,2%. Bland annat olika tensider, blekmedel, fosfater, NTA,EDTA och kolväten hör till de ämnen som måste anges. Enzymer, konserverings- och desinfektionsmedel, klarmedel och parfymer anges oberoende av halten. TVÄTTMEDEL kan innehålla fosfater som mjukar upp vattnet men övergöder vattendrag. Lerartad zeolit används för att ersätta fosfaterna. Fosfatfria tvättmedel bör alltid användas på sommarstugan, under båtfärder och på glesbygden. I vattenreningsverken i tätorter kan 90% av fosfaterna avlägsnas. Om det i kommunen inte finns för mattor anvisade tvättställen, måste mattorna tvättas på tillräckligt avstånd från vattenlinjen så att tvättmedlen inte rinner direkt ut i vattendragen. Ytterligare information om tvättning ger t.ex. Konsumentverkets och Teknokemiska föreningens informationspaket (Internet: http://www.teknokem.fi). MASKINDISKMEDEL är p.g.a. sitt höga ph-värde (alkalitet) i allmänhet frätande eller irriterande. Många av dem innehåller också fosfater som mjukar upp vattnet samt klorhaltiga blekmedel. Maskindiskmedlen är farliga i händerna på barn! 6 Använd inte maskindiskmedel då du diskar för hand; det varma vattnet kan göra att klor frigörs från tvättmedlet. Kom ihåg rätt dosering: för mycket diskmedel innebär större belastning på miljön men inte nödvändigtvis renare disk. BLEKMEDEL innehåller i allmänhet hypoklorit eller väteperoxid som irriterar ögon och hud. Kloret i blekmedlen kan i miljön bilda skadliga och svårt nedbrytbara organiska klorföreningar. Använd aldrig hypoklorit tillsammans med sura ämnen (dvs. ämnen som har ett lågt ph-värde), såsom toalettrengöringsmedel, ättika eller citronsyra eftersom klor då kan frigöras.
Rengör inte bastulaven med hypoklorit, för träet suger i sig ämnet varvid klor kan frigöras till luften då bastun uppvärms. Många tvätt- och rengöringsmedel innehåller syrebaserade blekmedel som ur miljösynpunkt är mindre skadliga än klorbaserade. TOALETTRENGÖRINGSMEDEL är sura ämnen som kan irritera huden. PROPPLÖSNINGSMEDEL FÖR AVLOPP är starkt alkaliska och kan därför irritera eller fräta huden. Blanda inte propplösningsmedel med toalettrengöringsmedel. Rörproppar kan oftast avlägsnas mekaniskt t.ex. med stanklåspump eller krassvajer. Reparation och hobby När man reparerar och bygger samt utövar hobbyn använder man kemikalier som är hälso- och miljöskadliga eller brandfarliga. Då man hanterar kemikalier är det viktigt att de doseras rätt, används på rätt sätt och för rätt ändamål samt förstörs på rätt sätt. LÖSNINGSMEDEL är i allmänhet både hälso- och miljöfarliga och ofta även brandfarliga. Lösningsmedel kan du behöva t.ex. för renovering av möbler, för reparationer i hemmet och på sommaren för grillning. Tändvätska för grillen, målfärg, lack, mineralterpentin (dvs. lacknafta), thinner, vissa fläckborttagningsmedel och lampoljor är exempel på lösningsmedel eller produkter som innehåller lösningsmedel. Dessa kemikalier skall absolut förvaras utom räckhåll för barn. Följ noggrant anvisningarna på förpackningens etikett. Då du köper målfärg fråga försäljaren om man kan använda vattenlöslig färg för ändamålet. Många lösningsmedel (t.ex. tändvätska för grillen, mineralterpentin, thinner, lampolja) orsakar brandfara eftersom de är lättantändliga. Om de förtärs ger lösningsmedlen upphov till aspirationsfara dvs. fara för att ämnet sugs 7
ner i lungorna. Om t.ex. ett barn sväljer en liten mängd lösningsmedel och börjar hosta och kräkas, kan lösningsmedlet hamna i lungorna. Följden kan bli kemisk lunginflammation som alltid kräver sjukhusvård. Som första hjälp får man således inte framkalla kräkning hos en person som svalt kolvätelösningsmedel och oljeprodukter. På grund av brandfaran bör trassel e.dyl. som innehåller terpentinhaltiga medel, alltid blötas i vatten innan det kastas i soptunnan. Annars kan det antändas av sig självt. På arbetsplatsen bör man sörja för tillräcklig ventilation och förebygga brandfara. Lösningsmedel och produkter, som innehåller lösningsmedel är problemavfall som förstörs på problemavfallsstationer. Även oanvänd målfärg och lack är problemavfall. HOBBYKEMIKALIER kan också bestå av hälsofarliga kemikalier. När man pysslar tillsammans med barn bör man se till att barnen inte utsätts för kemikalier. Det är viktigt att följa anvisningarna på förpackningen. AEROSOLFÖRPACKNINGAR skall inte uppbevaras i närheten av eld och de får inte brännas ens som tomma. Då man använder aerosoler bör man akta sig för att få produkten i ögonen. 8 Bilar, traktorer och gräsklippare... Spolarvätskor för bilvindrutor kan innehålla metanol, som är giftig. Även små mängder som inandas, förtärs eller kommer i kontakt med huden, kan i organismen ge upphov till bl.a. illamående, yrsel och synrubbningar. En sked metanolhaltig spolarvätska kan vid förtäring leda till blindhet. Spolarvätskorna skall alltid förvaras oåtkomligt för barn och i originalförpackning. Om spolarvätskan innehåller minst 10% metanol klassificeras den som en giftig kemikalie som måste förvaras inlåst. Tilläggsinformation får man bl.a. i metanolbroschyren utgiven av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral (Internet: http://www.sttv.fi/). OLJEPRODUKTER får användas endast för avsett ändamål. Använd aldrig oljeprodukter som bensin eller dieselolja för rengöring eller tvätt. Bensin är avsedd endast som motorbränsle. Bensin innehåller hälsofarliga kolväten och cancerframkallande benzen. Inandning av bensinångor kan förorsaka yrsel och illamående samt ge irritationssymptom. Bensin kan också upptas i organismen genom huden. Den blyfria bensinen som säljs i Finland är lika hälsofarlig som den blyhaltiga. Man får aldrig suga bensin med en slang eftersom det finns risk för att bensin kan hamna i lungorna (aspiration). Detta kan leda till lunginflammation eller t.o.m. döden. Bensin medför också antändningsrisk. Den förgasas kraftigt inomhus och gasen som uppstår antänds mycket lätt. Bensin skall förvaras på ett kallt, välventilerat ställe där det inte finns något annat brandfarligt. Förutom den mängd bensin som bilens bränsletank rymmer får det i ett garage enligt lagen
förvaras högst 60 liter bensin. Bensin får överhuvudtaget inte förvaras i källar- och vindsutrymmen i t.ex. våningshus eller motsvarande. Bensin löser effektivt upp många material. Därför är det viktigt att förvara bensin i för ändamålet godkända, hållbara och tätt tillslutande förvaringskärl. Redan en liten mängd olja kan i miljön förstöra grundvattnet eller ge upphov till andra skador. Också oljeprodukterna är problemavfall vilket innebär att onödiga produkter skall föras till mottagningsställen för problemavfall. De får aldrig hällas i avloppet. Bekämpning av ogräs och insekter BEKÄMPNINGSMEDEL och BIOCIDPRODUKTER används för att utrota ogräs, bekämpa svampsjukdomar och skadedjur samt att jaga bort t.ex. flugor och andra flygande insekter. Produkter som används för att skydda växter kallas bekämpningsmedel. Många bekämpningsmedel och biocidprodukter är både hälso- och miljöfarliga. Om du använder dessa, följ noggrant bruks- och skyddsanvisningarna på förpackningens etikett. Även tomma förpackningar skall hållas utom räckhåll för barn. I Finland är användningen av många ämnen begränsad och i försäljning finns endast för specifika användningsändamål godkända preparat. Inte ens import av bekämpningsmedel för eget bruk är tillåten utan vederbörlig registrering av produkterna. Skyddskemikalier, som bl.a. används för att skydda trä mot röta och insekter samt båtbottenfärger (sk antifoulingmedel), som används för att hindra havsorganismer att fästa sig vid båten är exempel på biocidprodukter. De aktiva ämnena i båtbottenfärgerna är vattenlösliga och kan förorsaka skador hos vattenorganismer. I köksträdgårdar är det ofta tillräckligt med naturenlig bekämpning såsom 9
10 att rensa ogräs eller att täcka växtjorden. Inomhus kan man också bekämpa flugor, bromsar och andra irriterande insekter med flugpapper och -smälla. Oanvända bekämpningsmedel och biocidprodukter är problemavfall och bör föras till insamlingsplatser för problemavfall. Därifrån skickas avfallet till problemavfallsstationer för förstöring. Impregnerat trä får aldrig brännas eftersom det då uppstår giftiga förbränningsprodukter. Impregnerat trä som tagits ur bruk eller blivit avfall skall antingen föras till kommunens specialinsamlingsplats eller till avstjälpningsplatsen. Kommunens avfallshanteringsmyndighet ger noggrannare anvisningar om insamlingen. Ytterligare information om användningen av impregnerade trävaror får du bl.a. från Finlands miljöcentral (Internet: http://www.vyh.fi/syke/syke.html). Bestämmelserna håller på att ändras och i framtiden kommer impregnerade trävaror antagligen att klassificeras som problemavfall. På sommarstugan, under fritiden FLYTGAS kan du behöva t.ex. på sommarstugan eller i husvagnen. Då man använder flytgas är det speciellt viktigt att sörja för tillräcklig ventilation och att de apparater som används är i gott skick. Flytgas är ett extremt brandfarligt bränsle som säljs starkt parfymerad. Eftersom gasen är tyngre än luft samlar sig gas som läckt ut längs golvet. Om flytgasen bränns i otillräcklig förbränningsluft uppstår os. Ytterligare information om flytgas får du av bl.a. Säkerhetsteknikcentralen (Internet: http://www.tukes.fi). KOLOS uppstår vid förbränning. Kolosen är luktfri och färglös. Spjällen till vedeldade ugnar och öppna spisar skall stängas först när kolen slutat glöda helt och hållet. Kolos finns också i bilavgaser; därför skall bilen aldrig startas i ett stängt garage. Kom ytterligare ihåg LÄKEMEDEL skall alltid användas enligt föreskrifterna och förvaras utom räckhåll för barn. Överdosering av receptbelagda mediciner är i allmänhet farligare än receptfria men t.ex. produkter som innehåller järn och fluortabletter kan även vara farliga om man inte följer föreskrifterna. Hjärtmediciner, värk- och febermediciner, lugnande mediciner, antidepressiva mediciner och sömnmediciner är exempel på andra läkemedel som felanvända är farliga. Oanvända och föråldrade läkemedel skall returneras till apotek eller föras till insamlingsplatser för problemavfall. KOSMETISKA PRODUKTER, såsom hårfärg, nagellack samt lack- och hårborttagningsmedel kan innehålla hälsofarliga ämnen. Kosmetika skall även förvaras utom räckhåll för barn. Vid TRANSPORT AV KEMIKALIER måste man beakta de transportbegränsningar som gäller för vissa transportmedel. I t.ex. flygplan är det helt förbjudet att transportera många produkter och kemikalier. Förbjudna är bl.a. fyrverkeripjäser, tändvätskor, de flesta målfärger och lösningsmedel samt oxiderande, giftiga, frätande och magnetiska ämnen.
Etiketten upplyser om farorna På etiketten som fästs på kemikalieförpackningen varnas för de faror kemikalien medför. Kemikalien kan vara hälso- eller miljöfarlig, brandfarlig eller explosiv. Läs alltid informationen på etiketten innan du använder produkten. Varningspåskriften som finns på etiketten betår av varningssymbol och dess namn samt av standardfraser som anger faror och säkerhetsåtgärder (sk. R- och S-fraser). 11
Hälsofarliga kemikalier Varningssymbolen för mycket giftiga och giftiga kemikalier är en dödsskalle som finns på kemikaliens emballage. Dessa kemikalier kan redan i mycket små mängder leda till allvarlig och t.o.m. dödlig förgiftning. Dessa är i allmänhet inte fritt tillgängliga; undantag utgör de metanolhaltiga spolarvätskorna för bilvindrutor, vissa båtbottenfärger och desinfektionsmedel för kemiska toaletter. Kemikalier som kan ha allvarliga långtidseffekter, som cancer, är också märkta med en dödsskalle. Bensin är den enda produkten av denna typ i konsumentanvändning. Med denna symbol varnas för frätande kemikalier. De frätande kemikalierna gör att vävnaderna förstörs om medlet kommer i kontakt med hud, andningsorgan, ögon eller matsmältningskanal. Maskindiskmedel och propplösningsmedel är exempel på frätande kemikalier. Hälsoskadliga och irriterande kemikalier är märkta med ett snedkors (sk. Andreas kors). De hälsoskadliga kemikalierna kan redan i ganska små mängder förorsaka förgiftning. Deras effekter kan synas först efter lång tid. De kan också förorsaka allergier eller irritation. Många lösningsmedel, målfärger, kylvätskor och vissa rengöringsmedel är exempel på hälsoskadliga eller irriterande kemikalier. Miljöfarliga kemikalier 12 Med denna symbol eller med standardfraser för faror och säkerhetsåtgärder (R- och S-fraser) varnas för kemikalier som är farliga för miljön. Miljöfarliga kemikalier kan förorsaka skador i miljön eller delar av den omedelbart eller på lång sikt. Om kemikalien är giftig för vattenorganismer är skadeeffekterna omedelbara. Om kemikalien dessutom nedbryts långsamt eller accumuleras i miljön kan effekten vara långvarig. Kemikalier som förstör ozonskiktet märks också med denna symbol. För tillfället krävs märkning om miljöfara endast för ämnen. Fr.o.m. augusti 2002 skall också blandningar som innehåller miljöfarliga ämnen märkas. Bekämpningsmedel och biocidprodukter skall vara
märkta vid utgången av augusti 2004. Vissa tvättmedel som innehåller desinfektions- eller blekmedel samt flera bekämpningsmedel, träskyddskemikalier och båtbottenfärger är exempel på konsumentprodukter, som vid ett senare skede kommer att märkas som miljöfarliga. Brand- och explosionsfarliga kemikalier Brand- och explosionsfarliga kemikalier har egna varningssymboler: Extremt brandfarliga och mycket brandfarliga kemikalier har denna symbol. Mycket brandfarliga kemikalier är t.ex. ämnen och produkter med mycket låg flampunkt eller som vid kontakt med vatten eller fukt bildar farliga mängder brandfarliga gaser. Många lösningsmedel och t.ex. bilarnas spolarvätskor är mycket brandfarliga. Oxiderande kemikalier är ämnen och produkter, som tillsammans med andra ämnen kan förorsaka en starkt värmeavgivande reaktion. Explosiva kemikalier har denna varningssymbol. Dessa är ämnen och produkter som utan externt syre kan förorsaka en reaktion där värme avges och gaser snabbt uppstår. Ovanstående varningssymboler beskriver kemikaliernas viktigaste farliga egenskaper. Därtill anges på förpackningens etikett kemikaliens samtliga farliga egenskaper med skilda fraser (R-fraser) och anvisningar ges om hur man kan undvika farliga situationer som kemikalien kan ge upphov till (S-fraser). På bekämpningsmedlens förpackning anges användningsbegränsningar. Kemikaliens förpackning skall vara hållbar och säker och försedd med bruksanvisning. För farliga kemikalier i yrkesmässigt bruk skall ett skyddsinformationsblad finnas att tillgå. Även många sådana kemikalier som inte har några varningssymboler kan vara farliga om man inte följer anvisningarna, om man använder dem för fel ändamål eller avsiktligt på fel sätt, såsom för sniffning. Ytterligare information om farorna med sniffning får du i den broschyr Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral utgivit (Internet: http://www.sttv.fi/). Vissa kemikaliegrupper, såsom läkemedel och kosmetiska produkter, är inte märkta med likadana varningssymboler som övriga kemikalier ty de har egna märkningskrav. 13
I soporna eller till problemavfallsstationen? Vid hanteringen av kemikalieavfall måste likadan noggrannhet iakttas som vid användningen av själva kemikalen. Kemikalier som är märkta med tidigare nämnda symboler är i allmänhet alltid problemavfall och oanvända kemikalier skall föras till problemavfallsinsamling. Tomma kemikalieförpackningar och t.ex. torkade rester av målfärg kan däremot slängas tillsammans med övrigt blandavfall. Det vanligaste problemavfallet hemma är gamla och ur bruk tagna ackumulatorer (ofta även laddningsbara elapparater) tungmetallbatterier och termometrar som innehåller kvicksilver oljor, kylvätskor och bromsvätskor målfärg, lim, lack, lösningsmedel biocider, träskyddskemikalier och bekämpningsmedel fotograferingskemikalier läkemedel lysrör Bestämmelserna om problemavfall ändras som bäst. Tilläggsinformation får du t.ex. på Finlands miljöcentrals internetsidor och från myndigheterna i din egen kommun. 14 Myndigheterna Förebyggandet av kemikaliernas hälso- och miljöskador regleras via kemikalielagen. Kemikalielagstiftningen i Finland och EU är den samma. Kemikalielagens tillsynsmyndigheter är Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral, Finlands miljöcentral, Säkerhetsteknikcentralen, kommunens brandchef och kemikalietillsynsmyndighet, var och en på sitt eget verksamhetsområde. Konsumtionsvarornas säkerhet övervakas av Konsumentverket, länsstyrelserna och kommunernas hälsonämnder. Läkemedelsverket övervakar läkemedel.
I oklara fall, kontakta i första hand myndigheterna i din egen kommun. De nämnder, som ansvarar för miljöhälsovården och/eller miljöskyddet fungerar i allmänhet som lokala kemikalietillsynsmyndigheter. Genom kommunens växel får du reda på myndigheten i din egen kommun. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral Sparbankskajen 2 A PB 210, 00531 Helsingfors Tfn: (09) 3967 270 Fax: (09) 3967 2797 Internet: http://www.sttv.fi/ STTV:s produktregisterenhet Uimalankatu 1 PB 686, 33101 Tammerfors Tfn: (03) 260 8200 Fax: (03) 2608222 Internet: http://www.sttv.fi/ Finlands miljöcentral Sommargatan 2, 00260 Helsingfors PB 140, 00251 Helsingfors Tfn: (09) 403 000 Fax: (09) 4030 0190 Internet: http://www.vyh.fi/syke/syke.html Information om kemikalier: http://www.vyh.fi/ympsuo/kemik/index.htm Säkerhetsteknikcentralen Lönnrotsgatan 37 PB 123, 00181 Helsingfors Tfn: (09) 61 671 Fax: (09) 605474 Internet: http://www.tukes.fi/ Konsumentverket Aspnäsgatan 4 A PB 5, 00531 Helsingfors Tfn: (09) 77261 Fax: (09) 7726 7557 Internet: http://www.kuluttajavirasto.fi/ Läkemedelsverket Mannerheimvägen 166 PB 55, 00301 Helsingfors Tfn: (09) 473 341 Fax: (09) 714 469 Internet: http://www.nam.fi Giftinformationscentralen Haartmansgatan 4 PB 340, 00029 HUS Tfn: (09) 471 977 Fax: (09) 471 71 702 Internet: http://www.hus.fi Teknokemiska föreningen Södra kajen 10 PB 311, 00131 Helsingfors Tfn: (09) 1728 41 Fax: (09) 666 561 Internet: http://www.teknokem.fi 15
PRIMÄRVÅRD VID FÖRGIFTNING Patienten bör omedelbart få sjukhusvård om han/hon har andningssvårigheter, kramper eller är medvetslös. Anvisningar om första hjälp och information om kemikalieförgiftningar får du från Giftinformationscentralen, tfn(09)471977. Om du misstänker förgiftning, utred så noggrant som möjligt kemikaliens namn och hur mycket av ämnet som hamnat i organismen. Vid behov skall förpackningen för den kemikalie som förorsakat förgiftningen tas med till primärvårdsstället. Framkalla inte kräkning hos patienten. Det är sällan nödvändigt och kan t.o.m. vara farligt om patienten är medvetslös, oredig eller om han/hon förtärt frätande ämnen, kolvätelösningsmedel eller oljeprodukter. Medicinskt kol förhindrar effektivt uppsugning av de flesta ämnen. Speciellt i barnfamiljer är det bra att alltid ha medicinskt kol hemma som första hjälp. Medicinskt kol förhindrar inte uppsugningen av alkohol och järn och skall heller inte ges åt en patient som förtärt frätande ämnen. Om en person svalt frätande ämnen skall munnen först sköljas och sedan om patienten inte har andningssvårigheter och han/hon kan svälja, kan man ge en liten mängd vatten eller mjölk att dricka (för en vuxen person högst 240 ml, för ett barn högst 120 ml). Man bör undvika att inta stora mängder vätska då detta kan förorsaka kräkningar. Broschyren kan beställas av: