SKÖTSELPLAN FÖR VÄNNIJÄNKKÄ NATURRESERVAT

Relevanta dokument
SKÖTSELPLAN FÖR RAPPOMYRANS NATURRESERVAT

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

BILDANDE AV TERVAVUOMA NATURRESERVAT I PAJALA KOMMUN

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

SKÖTSELPLAN FÖR. Naturreservatet Moån. Kalix kommun

SKÖTSELPLAN Dnr

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan Natura 2000

Bälingebergets naturreservat

Naturreservatet Alterberget

Skötselplan för Naturreservatet Bergträsket. Kalix kommun. Fastställd den:

BILDANDE AV RAPPOMYRANS NATURRESERVAT I BODENS OCH JOKKMOKKS KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

BILDANDE AV PÄIVÄVUOMA NATURRESERVAT I GÄLLIVARE KOMMUN

Naturreservatet Pipmossens domänreservat

Lustigkulle domänreservat

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Naturreservatet Jupukka

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Skötselplan för naturreservatet Lindenäs

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

NATURRESERVATET NORR-ÄSPEN I LULEÅ KOMMUN

Skötselplan för naturreservatet Miesvaara

Utökning av naturreservatet Revelberget i Kalix kommun

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Utökning av Glotternskogens naturreservat samt fastställande av ny skötselplan för reservatet

Tryfallets naturreservat

NATURRESERVATET RUOHOJOKI I PAJALA KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

NATURRESERVATET SVARTLIDEN I PITEÅ KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Syftet med naturreservatet

Morakärren SE

Gävleborgs läns författningssamling

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

BILDANDE AV STORA VÄNSBERGETS NATURRESERVAT I ÖVERKALIX OCH GÄLLIVARE KOMMUNER

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

BESLUT UPPGIFTER OM NATURRESERVATET

NATURRESERVATET GRÖNA MAD I FALKÖPINGS KOMMUN

NATURRESERVATET LILLFLÖTUBERGET I PITEÅ KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

BILDANDE AV FORSTJÄRNBERGETS NATURRESERVAT I PITEÅ KOMMUN

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

NATURRESERVATET JERTTALOMPOLO I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

Gävleborgs läns författningssamling

Gävleborgs läns författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Att formulera bevarandemål

BILDANDE AV NATURRESERVATET ELIASRO I ARVIDSJAURS KOMMUN

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan Natura 2000

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Naturreservatet Fågelmossens domänreservat

BILDANDE AV NATURRESERVATET VINKKAKOSKI I KIRUNA KOMMUN

Gävleborgs läns författningssamling

NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN I PITEÅ KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET GRANHOLMEN I KALIX KOMMUN

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Vägledning om utformning av skötselplan

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Gävleborgs läns författningssamling

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Gävleborgs läns författningssamling

BILDANDE AV NATURRESERVATET VÄSTRA GANGSJAJAURE I ARVIDSJAURS KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen

BILDANDE AV ÅBOJENS NATURRESERVAT I BODENS KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET TERVAJÄNKKÄ I HAPARANDA KOMMUN

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Naturreservatet Hällsö

Gävleborgs läns författningssamling

BILDANDE AV NATURRESERVATET GRUNDTRÄSKÅN I KALIX OCH ÖVERKALIX KOMMUNER

Gävleborgs läns författningssamling

Grunderna för skyddsjakt

BILDANDE AV NATURRESERVATET SÄRKIROVA I PAJALA OCH ÖVERTORNEÅ KOMMUNER

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt sammanställning

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

Förslag till nytt naturreservat

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

BILDANDE AV NATURRESERVATET DUBBLABERGEN I ARVIDSJAUR, ÄLVSBY OCH PITEÅ KOMMUNER

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan Natura 2000

Skötselplan för naturreservatet Nenävuoma

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVATET ORRSKÄRSREVET I KALIX KOMMUN

Transkript:

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 1 (7) 551-2035-00 SKÖTSELPLAN FÖR VÄNNIJÄNKKÄ NATURRESERVAT INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄN BESKRIVNING... 2 1.1 Syftet med Vännijänkkä naturreservat... 2 1.2 Uppgifter om naturreservatet... 2 1.3 Beskrivning av området... 3 1.3.1 Allmän beskrivning... 3 1.3.2 Historik och nuvarande markanvändning, kulturmiljöer... 4 1.3.3 Intressen för allmänheten, friluftsliv och turism... 4 2 PLAN... 4 2.1 Övergripande mål för skötseln... 4 2.2 Generella riktlinjer för skötseln... 4 2.3 Skötsel... 4 2.3.1 Natur... 4 2.3.2 Information, turism och friluftsliv... 5 2.4 Sammanfattning och prioritering av åtgärder... 6 2.5 Finansiering... 6 2.6 Naturvårdsförvaltning... 6 2.7 Dokumentation, övervakning och uppföljning... 6 2.7.1 Övervakning av reservatets värden... 6 2.7.2 Uppföljning... 6 Källor... 7 BILAGOR A. Översiktskarta B. Skötselkarta C. Ortofotokarta D. Vegetationskarta E. Våtmarksinventeringskarta F. Natura 2000 - naturtyper och arter G. Karta över markägare inom reservatet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 2 (7) 551-2035-00 1 ALLMÄN BESKRIVNING Skötselplanen anger riktlinjerna och målen för skötseln av Vännijänkkä naturreservat. Vid skötseln skall förutom reservatsföreskrifterna andra aktuella regelverk och riktlinjer beaktas. Vännijänkkä ingår i det europeiska nätverket Natura 2000 (SE0820617) och har i länsstyrelsens våtmarksinventering bedömts vara av högsta naturvärde (Klass 1). 1.1 Syftet med Vännijänkkä naturreservat Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfalden samt att vårda och bevara områdets värdefulla naturmiljö med sin mosaik av våtmarker och skogar. Områdets opåverkade karaktär samt de unika rikkärren ska bevaras. Reservatet syftar även till att stärka områdets naturkvalitéer. Inom ramen för dessa mål skall reservatet ge möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. Syftet ska nås genom att: Inget skogsbruk bedrivs i området. Exploateringar och arbetsföretag som strider mot syftet förhindras inom området. Området sköts enligt fastställd skötselplan. 1.2 Uppgifter om naturreservatet Reservatets namn: Vännijänkkä naturreservat Kommun: Pajala Lägesbeskrivning: 3 km NV om Pajala Kartblad 28M Area: 948 ha Naturtyper: Mjukmattemyr brunmosserik 9 ha Mjukmattemyr frodig 21 ha Barrskog av frisk ristyp 149 ha Barrskog av fuktig-våt ristyp 63 ha Barrskogskärr 50 ha Fastmattemyr frodig 92 ha Fastmattemyr mager 185 ha Fuktig lövskog 19 ha Lösbottenmyr frodig 146 ha Lösbottenmyr mager 26 ha Lövskogskärr 22 ha Risrik skogsmyr 119 ha Ristuvemyr med högvuxet ris 37 ha Ristuvemyr med lågvuxet ris 5 ha Sedimentstrandäng 3 ha Vatten 1 ha

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 3 (7) 551-2035-00 Fastigheter och ägare: Del av fastigheterna Erkheikki 2:2, 2:3, 3:2, 3:8, 3:9, 3:12, 4:3, 9:1, Pajala 10:4, 10:7, 10:8, 21:2, 21:3 och Allmänningskogen 1:1, Staten genom Naturvårdsfonden. Pajala 2:2, 9:13 och 45:1, privata markägare. Samebyar: Muonio Förvaltare: Länsstyrelsen i Norrbottens län 1.3 Beskrivning av området 1.3.1 Allmän beskrivning Vännijänkkä naturreservat ingår i det Europeiska nätverket Natura (SE0820617) och utgörs till största delen av aapamyr och rikkärr enligt art- och habitatdirektivet (rådets direktiv 92/43/CEE du Conseil av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda växter och djur). Aapamyrar definieras som större myrkomplex som domineras av kärr i de centrala delarna. Exempel på naturtyper som kan ingå är strängflarkkärr, blandmyrar, nordliga mossar av rostvitmossatyp, topogena och soligena kärr, backkärr och sumpskogar. Aapamyrar är nordliga och inom EU återfinns dessa till stor del inom Norra Sverige och Finland. Rikkärr är öppna eller skogsklädda kärr i betydelsen minerotrofa myrar med ständig tillförsel av mineralrikt vatten från omgivningen. ph värdet är vanligen 6 eller högre. Vännijänkkä ingår i det ca 7100 ha stora våtmarkskomplexet Salmivuoma-Ruotovuoma. Området har bedömts vara av högsta naturvärde (Klass 1) i länsstyrelsens pågående våtmarksinventering. Området avgränsas mot nordväst av ett större dräneringsstråk som bildats av smältvatten vid den senaste inlandsisens avsmältning. Fastmarksholmarna ute i myren bär spår av s k fluting i den senaste isrörelseriktningen från SSV mot NNO. Det finns även bevarade landformer från äldre istider inom området. Berggrunden består enligt SGU s digitala berggrundskarta av basiska vulkaniter, kvartsiter och skiffrar. Kalkiga inlagringar och järnmalmsrika zoner ingår. Vännijänkkä domineras av rikkärr med stora vassfält, en för regionen ovanlig myrtyp. Källor som rinner ut från Vännijänkkänjupukkas nordsida påverkar stora delar av området och bidrar till artrikedomen. Arter som myrbräcka, tagelstarr, myrstarr, lappnycklar, späd skorpionmossa, gyllenmossa, svartknoppmossa och käppkrokmossa är mer eller mindre vanliga i hela området. Utbredda barrskogskärr förekommer i hela reservatet. Fält- och bottenskiktet i barrskogskärren är mycket varierande. I de rikare delarna har bland annat tibast, guckusko och tvåblad påträffats. Även om området främst är floristiskt intressant, finns på grund av variationen av naturtyper ändå ett rikt fågelliv.

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 4 (7) 551-2035-00 1.3.2 Historik och nuvarande markanvändning, kulturmiljöer Rennäring bedrivs inom hela reservatet. I omkringliggande landskap bedrivs ett aktivt skogsbruk. De skogsområden som ingår i reservatet bär spår av äldre skogsbruk. I vissa delar har även modernt skogsbruk bedrivits. 1.3.3 Intressen för allmänheten, friluftsliv och turism Det är främst det vetenskapliga värdet som lyfts fram som allmänhetens intresse. Anläggningar för friluftslivet är inte prioriterade inom området. 2 PLAN 2.1 Övergripande mål för skötseln Målet för skötseln av Vännijänkkä naturreservat är att lämna naturen för fri utveckling. Om det bli aktuellt med restaureringsåtgärder i de mer triviala skogsdelarna ska dock skötselplanens mål inte hindra detta. Områdets stora naturvetenskapliga värden som referensobjekt ska bevaras intakta. Vid planering av friluftslivet ska hänsyn tas till de naturvärden som finns i området. Skötseln av Vännijänkkä naturreservat ska bedrivas så att: Områdets höga naturvärden bevaras för framtiden. Områdets naturliga hydrologi bevaras. Arter som karaktäriserar området ska ha möjlighet att fortleva i livskraftiga populationer och hitta platser för födosök, skydd, rastning och reproduktion. Friluftslivet kan existera utan större påverkan på djur, natur och kulturvärden. 2.2 Generella riktlinjer för skötseln Riktlinjer för skötseln av Vännijänkkä naturreservat är att: Lämna rikkärren, vattendragen, sjöarna och övriga värdefulla biotoper för fri utveckling. Låta översvämningar, brand, stormfällningar m.m. ingå som en naturlig del i områdets långsiktiga dynamik. Vara restriktiv med uppförande av anläggningar för friluftslivet. 2.3 Skötsel Hela Vännijänkkä naturreservat betraktas som ett enda skötselområde. 2.3.1 Natur Vännijänkkä är en unik myr med tanke på rikärren i området. Med den kunskap som finns idag anses myrens tillstånd vara gynnsamt. Området ska tills vidare lämnas till fri utveckling.

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 5 (7) 551-2035-00 Natur Skötselmål: Naturen ska lämnas till fri utveckling. Restaureringsåtgärder/engångsåtgärder: Inga restaureringsåtgärder. Löpande skötsel: Ingen löpande skötsel 2 Information, turism och friluftsliv För friluftslivet ska orördheten och myrens naturvärden lyftas fram. Inom området finns idag inga anläggningar för friluftslivet. Information, turism och friluftsliv Skötselmål: Information ska leda till bättre kunskap om myrar i allmänhet och Vännijänkkä i synnerhet. Informationen ska även tydligt redovisa vilka föreskrifter som gäller inom reservatet. Restaureringsåtgärder/engångsåtgärder: Byggnation av parkeringsplats av grus vid reservatsgränsen vid väg 400, Bilaga B. En informationsskylt ska sättas upp vid parkeringsplatsen, se Bilaga B Reservatet ska markeras enligt gällande standard. En broschyr som berättar om områdets naturvärden, föreskrifter samt om EU:s LIFE-fond ska produceras. Vägskyltar som pekar mot reservatet ska sättas upp på lämpliga platser t.ex. vid väg 395 i Autio. Löpande skötsel: Informationstavlor i och i anslutning till reservatet ska kontrolleras kontinuerligt (minst vart 6:e år) och ersättas med nya vid behov. Gränsmarkeringar ska kontrolleras kontinuerligt (minst vart 12:e år) och åtgärdas vid behov.

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 6 (7) 551-2035-00 2.4 Sammanfattning och prioritering av åtgärder Restaureringsåtgärder / engångsåtgärder När Var Prioritet (1-3) Markering av reservatsgränser 2003 Se Bilaga C 1 Framtagning och utplacering av en 2003 Se Bilaga B 1 informationstavla Utplacering av vägskyltar 2003 Ta fram broschyrer och foldrar om NR 2003 Turistbyrån Pajala 2 Upprätta en parkeringsplats vid 2003 Se Bilaga B 1 reservatsgränsen Löpande skötsel När Var Prioritet (1-3) Kontroll och byte av informationsskyltar Vart 6:e år Se punkt 2.3.2 Kontroll av gränsmarkeringar Vart 12:e år 2.5 Finansiering Åtgärd Gränsmarkering Information: Vägskyltar Informationsskyltar Broschyrer Finansiering 50% LIFE, 50% vårdanslag 50% LIFE, 50% vårdanslag 50% LIFE, 50% vårdanslag 50% LIFE, 50% vårdanslag Den löpande skötseln skall finansieras genom statliga medel, det sk. vårdanslaget. Därutöver kan andra finansieringar tillkomma som t ex kommunala medel, EU-medel, beredskapsmedel och arrendeintäkter. För varje specifikt reservat kan uppgifter inhämtas från naturvårdsförvaltaren. 2.6 Naturvårdsförvaltning Länsstyrelsen i Norrbottens län är förvaltare av naturreservatet. Skötsel samt årlig dokumentation av skötselåtgärder utförs av den som ålagts skötseln efter upphandling eller överenskommelse med Länsstyrelsen i Norrbottens län. Detta innebär att den ansvarige för skötseln ska utföra de praktiska åtgärderna enligt skötselavtal samt redovisa detta till förvaltaren. 2.7 Dokumentation, övervakning och uppföljning 2.7.1 Övervakning av reservatets värden De ingående habitatens utbredning och bevarandestatus ska övervakas och dokumenteras vart 6:e år. 2.7.2 Uppföljning En uppföljning av effekten av skötselåtgärderna med utgångspunkt från reservatets syfte ska ske vart 12:e år. Då ska utvärderas om åtgärderna haft avsedd effekt och om naturvärdena i reservatet påverkats eller förändrats p.g.a. markslitage, störningar, besöksfrekvens mm.

SKÖTSELPLAN BILAGA 4 7 (7) 551-2035-00 Källor Våtmarksinventeringen i Norrbottens län, Westerberg. S och Johansson, O. 1998. 28M7D01 Salmivuoma- Ruotovuoma. SGU. Yttrande angående reservatsförslaget 2003-03-28.

511-2035-00 BILAGA A Vännijänkkä naturreservat Blå kartan 28M Skala 1:100 000 r Reservatsgräns 0 2 4 6 8 10 Kilometers

511-2035-00 BILAGA B Vännijänkkä naturreservat Skötselkarta Skala 1:40 000 Reservatsgräns #þ Informationsskylt Æü Parkeringsplats #þ Æü 0 1 2 3 Kilometers N

7490000 1815000 1816000 1817000 1818000 1819000 1820000 1821000 1822000 7490000 511-2035-00 BILAGA C Vännijänkkä naturreservat Ortofotokarta Skala 1:40 000 7489000 7489000 Reservatsgräns 7484000 7485000 7486000 7487000 7488000 7488000 7487000 7486000 7485000 1815000 1816000 1817000 1818000 1819000 0 1 2 3 4 Kilometers 1820000 1821000 1822000 N 7484000

511-2035-00 BILAGA D Vännijänkkä naturreservat Vegetationskarta Skala 1:40 000 0 1 2 3 4 Kilometers N Reservatsgräns Hällmark Block-stenmark Grus-sandmark Vatten Barrskog av lavtyp Barrskog av lavristyp Barrskog av friskristyp Barrskog av fuktig-våt ristyp Barrskog av örttyp Torr lövskog Frisk lövskog Fuktig-våt lövskog Ängslövskog Enbuskmark Lövbuskmark Risrik skogsmyr Barrskogskärr Lövskogskärr Buskkärr Ristuvemyr (ljungtyp) Ristuvemyr (lågvuxet ris) Ristuvemyr (högvuxen dvärgbjörk) Fastmattemyr (mager) Fastmattemyr (frodig) Sumpkärr Mjukmattemyr (mager) Mjukmattemyr (frodig) Mjukmattemyr (brunmossrik) Lösbottenmyr (mager) Lösbottenmyr (frodig) Alpin gräshed Skarp rished Torr rished Frisk rished Fuktig-våt rished Moränstrandäng Sedimentstrandäng Alpin lågörtäng Alpin högörtäng Torr-frisk äng Fuktig-våt äng Snölegevegetation Kulturmark Tät bebyggelse Exploaterad mark Ej karterat område

511-2035-00 BILAGA E Vännijänkkä naturreservat Resultat från vårmarksinventeringen 19980812-14 Skala 1:40 000 Reservatsgräns Ospecificerad blandmyr Soligent kärr Sträng-flarkkärr Topogent kärr Mad vid vattendrag Mosse av nordlig typ Sumpskog 0 1 2 3 4 Kilometers N

BILAGA F 1 (1) 511-2035-00 Naturtyper och arter i Vännijänkkä Beskrivningarna för naturtyperna är tagna från boken Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000 (Naturvårdsverkets förlag). *): prioriterad naturtyp Kod: hänvisar till habitatdirektivet. Namn: namn på naturtypen enligt habitatdirektivet % : procentuell täckning av naturtypen i hela objektet Kod Namn Area % Kort beskrivning ha 3210 Naturliga större vattendrag 5 1 Mer eller mindre naturliga älvar och åar med relativt klart vatten. Under våren uppträder ofta höga vattenstånd. De stora variationerna i vattenstånd under året skapar strandmiljöer med hög biologisk mångfald. 6450 Nordliga boreala alluviala ängar 5 1 Gräsmarker utefter vattendrag norr om den naturliga Norrlandsgränsen. De alluviala ängarna översvämmas periodvis under sommarhalvåret. Typen används eller har använts som slåttermarker. Markerna får ej ha vuxit igen med träd- och buskvegetation. 7230 Rikkärr 550 56 Öppna eller skogsklädda kärr i betydelsen minerotrofa myrar med ständig tillförsel av mineralrikt vatten från omgivningen. ph värdet är vanligen 6 eller högre. *9010 Västlig taiga 150 15 Naturliga, gamla, boreala naturskogar som utvecklas naturligt efter brand eller omfattande stormfällningar. Dessa skogar kan ha en viss mänsklig påverkan genom exempelvis plockhuggning men de har aldrig omfattas av större kalavverkningar. *7310 Aapamyrar 234 24 Myrkomplex som består av blandmyrar med sträng- och flarkkärr. Aapamyrar är bäst utvecklade i norra Skandinavien. Myrområdena är bra häckningsplatser och rastplatser för flera olika fågelarter. Fåglar: sångsvan, tjäder, trana, grönbena, hökuggla, lappuggla, sädgås, jorduggla Övriga djur: lodjur, utter, kalkkärrgrynsnäcka Växter: myrbräcka, käppkrokmossa POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

511-2035-00 BILAGA G Vännijänkkä naturreservat Markägarkarta Skala 1:40 000 Reservatsgräns Privatmark inom reservatet 0 1 2 3 Kilometers N