Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén



Relevanta dokument
Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Atomen och periodiska systemet

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Instuderingsuppgifter

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Här växer människor och kunskap

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

AREA 41 KEMINS GRUNDER

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Syror, baser och jonföreningar

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum:

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Repetition av hur en atom blir en jon.

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Atomen och periodiska systemet

Grundläggande Kemi 1

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Syror och baser. Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har flaskor med syra ofta varningssymbolen "varning frätande".

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Teori Den här laborationen går ut på att du ska studera vad som händer då du stör en jämviktsreaktion. Det jämviktssystem som du ska studera är

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Materia. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Skriv reaktionsformeln då magnesium löses upp i starkt utspädd salpetersyra och det bildas kvävgas.

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Det mesta är blandningar

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

Framkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Atomer, molekyler och joner

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Materia Sammanfattning. Materia

Intermolekylära krafter

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Transkript:

Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén

Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom de posi5va laddningarna a;raheras av de nega5va laddningarna och tvärtom (jonbindning). Jonföreningar kan leda ström (i flytande eller i löst form, ej i fast form). 2. Molekylföreningar: Molekylföreningar är ämnen som är uppbyggda av molekyler. Molekyler är jämfört med joner oladdade (även om det i molekyler förekommer svaga laddningar p.g.a. a; vissa delar har e; elektronöversko; och andra delar har e; elektronundersko;). Molekylerna binder 5ll varandra med olika intermolekylära bindningar; vätebindning, dipol- dipolbindning eller Londonkra:er (van der Waalsbindning). Molekylföreningar kan inte leda ström e:ersom de inte är laddade på samma sä; som jonföreningar.

Steg 1: Ta reda på om det okända ämnet är en jonförening eller en molekylförening genom ett konduktivitetstest Jonförening Konduk5vitetstest: Leder ström? Molekylförening Testet u:örs genom a< en konduk5vitetsmätare (mäter den elektriska ledningsförmågan) sänks ned i ämnet.

Steg 2a: Identifiera okända jonföreningar Vilken är den posi5va jonen (metallen)? Lågtest Fällningstest med NaOH Vilken är den nega5va jonen (icke metallen)? Fällningstest med silvernitrat och bariumklorid Syratest Iden5fika5on av den okända jonföreningen

Lågtest används för att identifiera okända positiva joner (metalljoner) E< lågtest genomförs genom a; man för in en spatel med några saltkorn i lågan på en brännare. Beroende på vilken posi5v jon saltet innehåller förändras lågans färg på olika sä;. Metalljoner: Kemisk beteckning: Lågfärg: Li5um Li + Röd- rosa Natrium Na + Gul Kalium K + Lila Barium Ba 2+ Grön Kalcium Ca 2+ Orange Koppar Cu 2+ Blå- grön Stron5um Sr 2+ Röd

Teorin bakom lågtestet (flamtest) Värmen får valenselektroner a; exciteras vilket innebär a; de hoppar ut 5ll en energinivå (skal) som ligger längre ut. Atomkärnan drar dock snabbt Illbaka valenselektronerna och när de;a sker så sänds översko;senergin ut som värme plus synligt ljus. Varje metall avger en specifik färg e:ersom elektronerna hoppar olika långt. Avståndet mellan olika skal är nämligen specifikt för varje metall. Vi kan alltså idenifiera olika metaller med hjälp av den färg dessa avger vid lågtestet!

Energi Excitation p.g.a. värme och emission av synligt ljus Energi- 5llförsel (värme) Excita5on - - Deexcita5on Värmeenergi Synligt ljus Exciterat 5llstånd Gult ljus= natrium Grund5llstånd Atomkärnan +

3 fällningstester för att identifiera joner Silvernitra<estet: Reagerar med nega5vt laddade kloridjoner (vit fällning) och jodidjoner (gul fällning). Bariumkloridtestet: Reagerar med nega5vt laddade sulfatjoner (vit fällning). Natriumhydroxidtestet: Reagerar med posi5vt laddade kopparjoner (blå fällning) och järnjoner (brun eller svart fällning).

Vad är egentligen en fällning? En fällning är en jonförening (e< salt) som är mycket svårlöslig i va;en och därför fälls ut. Vissa joner binder hellre Ill varandra än Ill va<enmolekyler och därför löser sig inte saltet i va;net. Alla ämnen e:ersträvar nämligen så starka bindningar som möjligt och vissa joner binder ännu starkare 5ll varandra än vad de gör 5ll va;enmolekyler. Saltet blir då synligt i lösningen vilket o:a innebär a; lösningen blir grumlig och ibland antar lösningen också en viss färg). Cl - Na + Cl - Na + Cl - Ag + Cl - Ag + Na + Cl - Ag + Cl - Ag + Cl - NaCl är e< lä<lösligt salt AgCl är e< svårlösligt salt

Syratestet En syra Illsä<s (t.ex. saltsyra) och den reagerar då med karbonatjoner om sådana ingår i saltet. Syran gör så a; e; syre lossnar från karbonatjonen och då bildas gasen koldioxid. Koldioxiden syns som bubblor i lösningen. Saltsyra Karbonatjon Koldioxidmolekyl (syns som bubblor)

3 fällningstester och 1 syratest Joner: Reagens: Silvernitrat Reagens: Bariumklorid Kloridjon: Cl - AgCl= vit fällning Reagens: Saltsyra Reagens: Natriumhydroxid Jodidjon: I - AgI= gul fällning Sulfatjon: SO 4 2- BaSO 4 2- = vit fällning Karbonatjon: CO 3 2- Koldioxid bildas: CO 2 (bubblor) Kopparjon: Cu 2+ Järnjon: Fe 2+ E; test 5ll som gav samma fällning? Cu(OH) 2 = blå fällning Fe(OH) 2 = svart fällning Järnjon: Fe 3+ Fe(OH) 3 = brun fällning

Steg 2b: Ta reda på vilken molekylförening det är genom att undersöka föreningens egenskaper Kokpunkt? Molekylförening Densitet? Löslighet?

Olika molekylföreningar och deras egenskaper Lösligheten och kokpunkten bestäms av ämnenas intermolekylära bindningar.

Sammanfattning: Identifiera okända ämnen 1. Konduk5vitetstest Leder ström: Jonförening 2 a) Lågtest, fällningstest och syratest 2 b) Kokpunktstest, löslighetstest och densitetstest

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h<p://www.youtube.com/kemilekioner h<p://www.youtube.com/medicinlekioner