Grupp 6 SMÅLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union

Relevanta dokument
GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 6 SCHILLERSTÖVARE Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 6 HAMILTONSTÖVARE Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

WELSH CORGI CARDIGAN

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

WELSH CORGI PEMBROKE

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH SPRINGER SPANIEL

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KING CHARLES SPANIEL

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

JACK RUSSELL TERRIER

GORDONSETTER. Grupp 7

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

Transkript:

Grupp 6 FCI-nummer 129 FCI-standard på engelska publicerad 2017-10-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2017-08-22 Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse 2017-02-03 SMÅLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för SMÅLANDSSTÖVARE Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Huvud Sverige Smålandsstövare är en skalldrivande hund som används vid jakt på hare och räv. Den jagar som ensamhund och skall vara hjortdjursren. Grupp 6, sektion 1:2. Med arbetsprov. I landskapet Småland fanns under l800-talet stövare av mycket olika utseende och härkomst. Ursprunget var till en del hundar av tysk, polsk och baltisk stam, vilka förts till landskapet av hemvändande officerare under stormaktstidens krig. De stövarna kom sedan att blandas med allmogens hundar av spetstyp. Senare tillfördes även drivande hundar av engelsk ras. Såväl storlek som färg varierade, liksom svanslängd. Färgen var svart med tanteckning, enfärgat röd eller gul. Vita tecken av skiftande storlek var vanliga. Medfödd stubbsvans förekom. I början av l900-talet sökte man att renavla smålandsstövare, främst den stubbsvansade typen. År l921 fastställdes en standard, som dock rymde både stubb- och långsvansade hundar. Standarden har reviderats ett flertal gånger sedan dess. Rasen är en härdig, allsidig, skalldrivande stövare som främst används vid jakt på hare och räv. Den har traditionellt använts för jakt på allehanda småvilt. Den skall vara hjortdjursren. Smålandsstövare skall vara en robust hund men ändock med ganska ädelt utseende. Den skall ha grovt hårlag och vara kraftigt byggd utan att verka tung. Svansen kan vara naturligt lång eller medfödd stubbsvans. Smålandsstövare skall vara i det närmaste kvadratisk. Bröstdjupet skall vara ungefär hälften av mankhöjden. Smålandsstövare skall vara lugn, vänlig och en ledartrogen hund med uppmärksamt temperament. Huvudet skall vara torrt och medellångt. Avståndet från nackknöl till stop skall vara detsamma som avståndet från stop till nosspets. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara bredast mellan öronen. Stopet skall vara väl markerat.

Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara svart med vida näsborrar. Hos bruna hundar skall nosen vara mörkt brun. Nospartiet skall vara väl utvecklat utan att vara vare sig för tungt eller snipigt. Nosryggen skall vara rak och parallell med hjässlinjen. Överläppen får endast obetydligt hänga över underläppen. Saxbett. Tänderna skall vara kraftiga och välutvecklade. Kinderna skall vara flata. Ögonen skall vara mörkt bruna med lugnt uttryck. Bruna hundar har ljusare ögon, helst hasselnötsbruna. Mandelformade. Öronen skall vara hängande med slätt fall. De skall vara tämligen högt ansatta och får vid lystring höjas något över hjässans plan. De skall vara något kortare än avståndet från öronfästets främre kant till hälften av nosen. Nederdelen skall vara något rundad. Halsen skall vara måttligt lång, kraftig utan att verka grov och mjukt övergå i kroppen. Halshuden skall smidigt och tätt följa underlaget. Kropp Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Manken skall vara väl markerad. Ryggen skall vara kort och stark. Länden skall vara muskulös och svagt välvd. Det svagt sluttande korset skall vara långt och brett. Bröstkorgen skall vara väl utvecklad med väl välvda revben. Buklinjen skall vara obetydligt uppdragen. Svansen skall antingen vara a) Lång och ansatt i rak förlängning av rygglinjen. Den skall bäras rakt eller svagt sabelformad och knappt nå ned till hasen. b) Eller medfödd stubbsvans eller björnsvans. Även halv svanslängd kan förekomma. Under rörelse skall svansen helst inte bäras över rygglinjen Extremiteter Framställ

Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Benstommen skall vara kraftig och i harmoni med hundens helhet. Skuldrorna skall vara muskulösa med långa och väl tillbakalagda skulderblad, vilka skall sluta väl intill bröstkorgen. Överarmen skall vara lång och väl vinklad mot skulderbladet. Armbågarna skall ligga väl an mot bröstkorgen och skall inte synas under bröstlinjen. Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella. Mellanhanden skall vara fjädrande och endast svagt vinklad mot underarmen. Framtassarna skall vara fasta med väl välvda och slutna tår. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Has/hasled Mellanfot Baktassar Rörelser Bakbenen skall bakifrån sett vara raka och parallella. Låren skall vara breda och muskulösa. Knälederna skall vara väl vinklade. Underbenen skall vara breda och väl musklade. Haslederna skall vara väl vinklade. Mellanfoten skall vara kort och torr med lodrät ställning i stillastående. Baktassarna skall vara fasta med väl välvda och slutna tår. Rörelserna skall vara parallella, fria och med god steglängd. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall bestå av medellångt, grovt och tätt åtliggande täckhår, som skall vara kraftigare på ryggen och halsen. Underullen skall vara kort, tät och mjuk. På huvudet och öronen samt på benens framsidor skall håret vara kort och glatt. På lårens baksidor och svansens undersida får håren vara längre än pälsen på ryggen. Mellan tår och trampdynor skall håret vara tätt. Svart eller brun med tanteckning. Tantecknen skall finnas över ögonen, på nosens sidor, under halsen, på bringan, benen och tassarna, under bröstet (buken), lårens insidor, under svansen och kring anus. Tanfärgen kan variera från gulbrunt till varmt rödbrunt. Smärre, vita tecken får förekomma på bringan och på tassarna.

Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: idealhöjd 50 cm, tillåten variation 46 54 cm. Tik: idealhöjd 46 cm, tillåten variation 42 50 cm. Fel Diskvalificerande fel Testiklar Nota bene Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Felaktiga proportioner, för rektangulär. Bristande könsprägel. Tungt, brett huvud. Kort eller snipigt nosparti, lösa mungipor. Över-, under- eller tångbett. Blekt gula ögon. Lång rygg. Brant, kort kors med underställda rörelser och uppruten svans. Kort eller tunt hårlag. Övertecknat svart, avsaknad av tanteckning, inslag av svart i tantecknen. För stora eller felplacerade vita tecken. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Otillgänglig. Blå ögon, ett eller båda. Kraftigt över- eller underbett. Mankhöjd som över- eller understiger den i standarden angivna. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. Endast funktionella och kliniskt friska hundar, vilka har rastypisk konstruktion skall användas till avel.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med cirka 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS Box 771, 191 27 Sollentuna BESÖKSADRESS Rotebergsvägen 3, Sollentuna TELEFONNUMMER 08-795 30 00 MEJLADRESS kansli@skk.se WEBBPLATS www.skk.se Stolt samarbetspartner sedan 1964