Miljörapport Masugnsbyn

Relevanta dokument
Vår beteckning: Miljörapport Masugnsbyn

Miljörapport LKAB Gruvberget

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Yttre Miljo. Miljörapport Masugnsbyn

Yttre Miljo. Miljörapport Masugnsbyn

Yttre Miljö. Miljörapport Masugnsbyn

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Yttre Miljo. Miljörapport Masugnsbyn

Naturvårdsverkets författningssamling

Yttre Miljö. Miljörapport Masugnsbyn

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Yttre Miljö. Miljörapport Leveäniemi provbrytning

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Yttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Miljörapport - Textdel

Miljörapport Moräntäkt Svappavaara

Yttre Miljö. Miljörapport Hopukka Kvartsittäkt

Yttre Miljo. Miljörapport Leveäniemi provbrytning

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Svappavaara

Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket

Miljörapport Moräntäkt Malmberget

Textdel 2017 års miljörapport

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Textdel 2017 års miljörapport

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Textdel 2016 års miljörapport

Rapporteringsmallen får nytt innehåll.

Yttre Miljö. Miljörapport Gruvberget

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Textdel 2017 års miljörapport

Miljörapport LKAB Mertainen

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Division Sodra KMA. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Textdel 2016 års miljörapport

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Yttre Miljo. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Yttre Miljo. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Yttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Yttre Miljö. Miljörapport Gruvberget

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Miljörapport Provbrytning Mertainen

MEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö

Yttre Miljö. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Svartön Luleå

Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Miljörapport KGS Grustäkt Hakkas

Vindelgransele gruvor, tillståndsansökan

Miljörapport Luleå Uddebo hamn

Miljörapport Moräntäkt Kiruna

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2015

Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31

Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

ANMÄLAN. Bilaga 4: Säkerhetsdatablad med 16 avsnitt enligt Artikel 31 i REACH-förordningen (EG) nr 1907/2006

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Datum. Kontaktperson Telefon (även riktnr) Mobiltelefon

ANMÄLAN. Kontaktperson Telefon (även riktnummer) Mobiltelefon

Textdel 2018 års miljörapport

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan avser Ny verksamhet Ange beräknat startdatum: Ändring av befintlig verksamhet Ange datum för ändring:

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

BESLUT 1 (5) BESLUT Dnr: Lantmännen Mills AB Box UPPSALA

Yttre Miljö. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Checklista för kontrollprogram

Miljörapport - Textdel

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Föreläggande om komplettering av tillståndsansökan enligt 9 kap. miljöbalken

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Miljörapport - Textdel

Telefon Fax E-postadress. Postadress Besöksadress Telefon (exp) Fax Hemsida E-postadress MARIESTAD Stadshuset Kyrkogatan 2 MARIESTAD

Transkript:

Vår beteckning: 19-722 Division Södra KMA 2018 Miljörapport Masugnsbyn

Bilagor: UTREDNING Datum: 2019-03-12 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Nadia Sandström LKAB Miljö D 010-505 13 62 E nadia.sandstrom@afconsult.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Nadia Sandström LKAB Ja Solveig Danskog Solveig Danskog Länsstyrelsen i Norrbottenslän, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Anders Björnström Linda Bjurholt Björn Koorem Sofie Wennström Andreas Björkman Jonas Woxberg Tage Sennland Tobias Eliasson Anders Lindberg Georg Bengtsson Lotta Lauritz Leif Krekula Solveig Danskog Miljörapport 2018 LKAB Masugnsbyn Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en hel-täckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Box 952 971 28 Luleå Varvsgatan 45 T 0771 760 000 F 0771 760 001 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com

Miljörapport Grunddel för LKAB Masugnsbyn dolomittäkt 2018 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: 25840023-x Anläggningsnamn: LKAB Masugnsbyn 2:3 Postnummer: 980 10 Ort: Masugnsbyn Besöksadress Masugnsbyn 2:3 Fastighetsbeteckningar: Masugnsbyn 2:3 Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 10.20 (Berg, naturgrus och andra jordarter) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253 Nej Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen i Norrbotten ISO14001 Koordinater: 7498719 x 800967 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com

Kontaktperson för anläggningen Namn: Sofie Wennström Telefonnummer: 0980-535 21 E-postadress: Adress: sofie.wennstrom@lkab.com LKAB Svappavaara Kontoret Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn: Solveig Danskog Telefonnummer: 0771-760 000 E-postadress: Adress: solveig.danskog@lkab.com LKAB Malmberget MH Postadress: 983 41 Postort: Malmberget

Textdel 2018 års miljörapport Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning...2 2 Tillstånd...2 3 Anmälningsärenden beslutade under året...4 4 Andra gällande beslut...4 5 Tillsynsmyndighet...5 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion...5 7 Gällande villkor i tillstånd...6 7.1 Villkor...6 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m....7 8.1 Nedfallande stoft snöprovtagning...8 8.2 Vibrationer och luftstötar...9 8.3 Buller...11 8.4 Vatten...12 8.5 Råvaruförbrukning...14 8.6 Restprodukter...14 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...15 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm...15 10.1 Miljöhändelser...15 10.2 Åtalsanmälningar...15 10.3 Externa klagomål...15 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska...16 verksamhetens förbrukning av råvaror och energi...16 11.1 Energi...16 11.2 Transporter...16 12 Ersättning av kemiska produkter mm...16 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...17 13.1 Hantering av avfall...17 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa...17 14.1 LKAB:s hållbarhetsmål...17 14.2 Åtgärder mot diffus damning...18 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar...18 Bilaga 1 Täktrapport

1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. LKAB använder i huvudsak dolomit som tillsatsmedel i den så kallade direktreduktionspelletsen vid malmförädlingen i Kiruna. Dolomiten bryts ur en dolomittäkt som ligger i den sydöstra delen av Masugnsbyn, ca 100 km sydost om Kiruna centrum i Kiruna kommun. Dagbrottbrytning av dolomittäkten i Masugnsbyn hanteras av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg och Betong AB. Inom täkten bedrivs losshållning av berg genom dagbrottsbrytning, d.v.s. borrning och sprängning. Dolomiten lastas på lastbilar och transporteras till LKAB Berg och Betong AB:s industriområde inom LKAB:s industriområde i Kiruna. I dolomittäkten samlas tillrinnande grund-, yt- och nederbördsvatten upp i en pumpgrop varifrån det pumpas till en sedimentationsbassäng och vidare till recipienten. Behov av detta finns främst under vår- och sommarmånaderna. Sedimentationsbassängen har en oljeavskiljande funktion. Det klarnade vattnet leds till recipienten Rautajoki varifrån det via Vuostojoki samt Tärendö älv rinner vidare till Kalixälven. Miljöpåverkan från verksamheten i dolomittäkten består i huvudsak av: Vibrationer vid sprängning. Buller från lastning och transporter. Transporterna bidrar även till utsläpp till luft samt i mindre omfattning även till damning. Damning som uppstår vid sprängning och lastning begränsas till det direkta närområdet och är av ringa omfattning. Påverkan på vatten till följd av bortledande av grund- och ytvatten från täkten förekommer i viss mån. Täktens utvidgning orsakar förändringar i landskapsbilden. 2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 1. Tillstånd. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser

2006-05-23 Umeå Tingsrätt Miljödomstolen (M 1757 05) 2017-12-28 Umeå Tingsrätt Mark och miljödomstolen (M 1066 16) Tillstånd att fortsätta och utvidga dolomittäkt inom fastigheterna Kalkstensbrottet 1:1, Masugnsbyn 2:3 och Masugnsbyn 2:8 samt inom samfälligheten Masugnsbyn S:8 i Kiruna kommun. Tillstånd till en produktion av totalt 2 900 000 ton dolomit t.o.m. den 31 december 2023 i enlighet med ansökan, tillhörande täktplan samt miljökonsekvens-beskrivning och under de villkor som anges i beslutet. Tillstånd att inom fastigheterna Masugnsbyn 2:3 och Kalkstensbrottet 1:1 samt samfälligheten Masugnsbyn S:8 bortleda inläckande grundvatten och tillrinnande yt- och nederbördsvatten i dagbrottet till nuvarande alternativt nyanlagd sedimentationsbassäng och genom bräddning överföra vattnet i ledning till recipienten Rautajoki samt att utföra därmed förbundna arbetsmoment och installationer av erforderliga anläggningar. Tillståndet omfattar bortledande av grund-, ytoch nederbördsvatten från dagbrottet till en mängd av högst 19 l/s räknat som riktvärde och årsmedelflöde. Tillstånd till följande: Fortsatt och utökad täktverksamhet av dolomit med en maximalt utlevererad mängd prima dolomit om 370 000 ton per år, med en brytning ned till nivån +220 m.ö.h. i befintlig täkt och till +265 m.ö.h. i en tillkommande ny täkt. Deponera och upplägga avrymningsmassor och sidoberg på en ny yta söder om täktområdet intill en volym om högst 1,2 Mm³. Leda bort inläckande grundvatten samt tillrinnande yt- och nederbördsvatten från det befintliga täktområdet till den befintliga sedimentationsanläggningen samt från det nya täktområdet via det befintliga täktområdet till sedimentationsanläggningen, och slutligen till recipienten Rautajoki. Komplettera och/eller ersätta de befintliga pumpanläggningar som krävs för länshållning av täkterna. Anlägga ett avskärande dike runt det nya täktområdet och ett uppsamlande

dike söder om det nya upplags- och deponiområdet. Mark- och miljödomstolen upphäver de tillstånd som meddelats i dom den 23 maj 2006 i mål M 1757 05, med undantag för meddelad lagligförklaring av befintlig sedimentationsbassäng samt till denna inkommande och till recipienten Rautajoki utgående ledningar, från den dag det nya tillståndet tas i anspråk. Tillståndet är taget i anspråk från och med 16 maj 2018. 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 2. Anmälningsärenden beslutade under året. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 4 Andra gällande beslut NFS 2016:8 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläpps-verksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Tabell 3. Andra gällande beslut. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2007-11-15 Miljö- och byggkontoret, Kiruna kommun. Dnr: 2007-11-15. 2017-09-25 Länsstyrelsen i Norrbotten (555-13320 17) 2017-09-18 Sveriges geologiska institut (SGU) 31/1310 2015 Anmälan om utvidgning av upplagsområdet vid dolomitbrottet i Masugnsbyn. Beslut om årlig avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Beslut om utökning av riksintresset Masugnsbyn i Kiruna kommun, Norrbottens län.

2018-05-24 Miljö- och byggnämnden Kiruna kommun (M 2018.0134) Godkännande av miljörapporten för bergtäkten på fastigheten Masugnsbyn 2:3, år 2017. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Täktverksamhet: Miljö- och byggnämnden Kiruna kommun. Vattenverksamhet: Länsstyrelsen i Norrbottens län. 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabell 4. Tillståndsgiven och faktisk produktion. Tillståndsgiven mängd/annat mått LKAB får producera maximalt 370 000 ton dolomit per år tom den 31 december 2031. Produktionsvillkoret innehölls. Faktisk produktion/annan uppföljning 130 116 ton (2017: 198 268, 2016: 127 744, 2015: 118 245, 2014:101 300, 2013: 151 567, 2012: 146 860, 2011: 187 040, 2010:104 440, 2009:138 600, 2008: 187 040, 2007:198 707, 2006:89 872). Produktion Masugnsbyn 2014-2018 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 1. Produktion dolomit i ton Masugnsbyn mellan åren 2014 2018.

7 Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 7.1 Villkor Tabell 5. Villkor. Villkor Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Gränsen för verksamhetsområdet ska markeras i terrängen på ett väl synligt sätt. Gränsmarkeringarna ska finnas på plats innan nya områden tas i anspråk och finnas kvar under hela verksamhetstiden. Under verksamhetstiden ska de delar av täkterna vara instängslade där det finns risk för fallolyckor för människor och djur. Stängslen ska förses med varningsskyltar. Buller från verksamheten, undantaget sprängning samt föregående varningssignal, får inte ge upphov till högre ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostadshus än nedan angivna. Kommentar Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. 50 db(a) vardagar utom lördagar kl. 06.00-18.00, 45 db(a) lördagar, söndagar och helgdagar kl. 06.00-18.00, 45 db(a) alla kvällar kl. 18.00 22.00, 40 db(a) alla nätter kl. 22.00 06.00 Nattetid (kl. 22.00 06.00) får verksamheten inte förorsaka högre maximal ljudnivå vid bostäder än 55 db(a). Villkoren om högsta tillåtna ekvivalenta och maximala bullernivåer vid bostadshus ska inte gälla vid de enklare byggnader belägna på fastigheten Kiruna Masugnsbyn 2:3 öster om befintlig täkt, som i huvudsak används vid jakt. Undantag från villkoret avseende tillåtna ljudnivåer får medges av tillsynsmyndigheten.

Sprängning får ske vardagar mellan kl. 07.00 och 18.00 efter tydligt hörbar förvarningssignal. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas om tidpunkt för när sprängning kan förväntas. Vid de tillfällen sprängning sker ska erforderliga åtgärder vidtas för att människor inte ska komma till skada. Undantag från villkoret när sprängning är tillåten får medges av tillsynsmyndigheten. Vibrationer till följd av sprängning får vid bostadshus inte medföra högre svängningshastighet än 5 mm/s, uttryckt som toppvärde i vertikalled i sockel. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Värdet får överskridas vid två tillfällen per kalenderår, dock får värdet aldrig överskrida nivån 7,5 mm/s. Mätning ska ske enligt Svensk Standard SS 460 48 66. Villkoret ska inte gälla vid de enklare byggnader belägna på fastigheten Kiruna Masugnsbyn 2:3 öster om befintlig täkt, som i huvudsak används vid jakt. Luftstötvågor till följd av sprängning får vid bostadshus inte överstiga 100 Pascal, frifältsvärde, vid fler än två sprängningar per kalenderår. Mätning ska ske enligt Svensk Standard SS 02 52 10. Villkoret ska inte gälla vid de enklare byggnader belägna på fastigheten Kiruna Masugnsbyn 2:3 öster om befintlig täkt, som i huvudsak används vid jakt. Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täktverksamhetens samtliga delar. Efterbehandling ska ske i enlighet med Masugnsbyn konceptuell efterbehandlingsplan, 2016-12-12, såvida tillsynsmyndigheten inte beslutar om annat. Varje efterbehandlingsåtgärd ska ha godtagits av tillsynsmyndigheten innan utförande. Ett kontrollprogram ska finnas för verksamheten. Det ska ges in till tillsynsmyndigheterna senast sex veckor efter att denna dom har vunnit laga kraft. Har överskridits en gång under året. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Successiva efterbehandlingsarbeten bedrivs parallellt med uttagen. Villkoret uppfylls. 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m.

NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. 8.1 Nedfallande stoft snöprovtagning Snöprovtagning utförs vid ett tillfälle på tre mätplatser, vanligen under mars månad. 2018 uppmättes värdet 61 g/100 m 2, 30 dygn i SSN22, 18 g/100m 2, 30 dygn i SSN23 och 10 g/100m 2, 30 dygn i SSN24. KSN09 i Kiruna används som referensprov. SNE22 Logen SNE24 Olofssons SNE23 Keinströms Figur 2. Nedfallande stoft i snö mättes 2018 i tre mätpunkter i Masugnsbyn.

70 Snöprov Masugnsbyn 2014-2018 (g/100 m² 30 dygn) 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 2017 2018 SSN22 SSN23 SSN24 KSN09 (ref) Figur 3. Snöprovtagning Masugnsbyn i g/100m 2, 30 dygn år 2014 2018. 8.2 Vibrationer och luftstötar För att följa upp de vibrationer som uppstår i samband med skjutning i dagbrottet utför LKAB i, samarbete med extern konsult, årliga mätningar av vibrationer vid flera mätpunkter i Masugnsbyn. Kontinuerlig mätutrustning har därtill installerats som mäter samtliga vibrationer. Tidigare skedde den kontinuerliga mätningen i två fastigheter, men i samband med önskemål om att avsluta mätning från en av fastighetsägarna och då nya villkor fastställdes sker nu mätning enbart i SVI04/SLU11 (Masugnsbyn 2:6), vilket dock är den närmaste bebodda fastigheten mot verksamheten. För mätpunkternas placering se figur 4. Figur 4. Mätning av vibrationer sker i fem mätpunkter i Masugnsbyn. Blå markering visar placering av kontinuerlig mätutrustning. Mätning av luftstötvågor sker i samma mätpunkter förutom för SVI03 där inga luftstötar mäts.

Resultaten av de årliga mätningarna för 2018 visar att uppmätta vibrationer vid de olika mätpunkterna varierade mellan 0,5 mm/s och 3,5 mm/s. Gällande villkor innehölls. mm/s 7 6 5 4 3 2 1 Vibration och luftstöt 2018, kontinuerlig mätning Pa 140 120 100 80 60 40 20 0 180404 10:15 180613 08:58 180927 11:19 181109 16:14 181120 13:36 SVI04 (mm/s) SLU11 (Pa) Riktvärde (mm/s) Riktvärde (Pa) Figur 5. Uppmätta vibrationer och luftstötar vid de olika skjuttillfällena i Masugnsbyn år 2018. 0 6,0 Uppmätta vibrationer Masugnsbyn, årsmätning 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 År 2008 2009 SVI01 2011 m1 2011 m2 2012 2013 SVI02 2014 m1 2014 m2 2015 2016 SVI03 2017 2018 SVI04 SVI05 SVI06 SVI07 SVI08 Riktvärde (mm/s) Figur 6. Uppmätta vibrationer i Masugnsbyn för åren 2008 2018 vid den årliga mätningen i flera punkter. Under den årliga mätningen, som genomfördes den 27 september 2018, kontrollerades vibrationer och luftstötar i flera mätpunkter. Denna skjutning visade sig också vara den som gav upphov till högst vibration och luftstöt under året. Riktvärdet för luftstöt överskreds en gång under året, samtidigt som årsmätningen, villkoret innehålls dock då det tillåter två överskridanden.

Pa Tabell 6. Uppmätta luftstötvågor i samband med sprängning i Masugnsbyn september 2018. Mätpunkt Pa (frifältsvärde) SLU11 122 SLU12 203 SLU13 0,5 SLU14 26 250 Uppmätt luftstöt, årsmätning 200 150 100 50 0 2008 2009 2011 2011 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 2018 m1 SLU10 m2 m1 SLU11 m2 SLU15 SLU12 SLU13 SLU14 SVI05 vib Riktvärde (Pa) Figur 7. Uppmätta luftstötar i Masugnsbyn för åren 2008 2018 vid den årliga mätningen i flera punkter. Innan det nya tillståndet till fortsatt och utökad täktverksamhet i Masugnsbyn (M 1066 16) fanns inget villkor för luftstötar, luftstötar har dock mätts under en längre tid i den årliga mätningen. Det höga luftstötarna i SLU12 innebär inte ett villkorsöverskridande, denna mätpunkt sitter på hembygdsgården, vilket inte är ett bostadshus. 8.3 Buller Bullermätningar har utförts under oktober 2018. Bullerutredning utfördes under dagtid i två mätpunkter i Masugnsbyn vid ett mättillfälle. Bullervillkoret innehölls vid båda mätpunkterna

SBU05 SBU04 SBU04 Första bebyggelsen infart till dagbrott SBU05 Gamla bensinmacken Figur 8. Placering av mätpunkter för buller i Masugnsbyn. 60 50 40 30 20 10 Buller Masugnsbyn 0 2012 2014 2015 2017 2018 SBU04 SBU05 Villkor Figur 9. Uppmätt nivå av buller db(a) i två kontrollpunkter i Masugnsbyn 2012 2018. 8.4 Vatten För att följa upp den eventuella påverkan verksamheten i täkten har på hydrologi och hydrogeologi i området utförs kontroller av utpumpad vattenmängd från täkten och kontroller av grundvattennivåer i LKAB:s observationsrör. Kontroller av grundvattennivåer sker normalt 1 gång/år i mätpunkter i dolomittäktens närområde. Grundvattennivåerna uppmäts med en ljuslodsmätare. Under 2018 utfördes en mätning i SVA44, grundvattennivån uppmättes då till 3,06 meter.

Grundvatten Masungsbyn 2011-2018 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2011 2012 2013 2014 2016 2017 2018 Figur 10. Grundvattenrör, SVA44, i Masugnsbyn 2011 2018, angett djup i meter. Vattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i tre mätpunkter, utpumpat vatten från täkten samt uppströms och nedströms utsläppspunkten i recipienten Rautajoki. Provtagning av vatten sker i regel 3 gånger/år. Resultatet från mätningarna visar i huvudsak endast på marginella skillnader i vattenkvalitet uppströms respektive nedströms utsläppspunkten. SVA06 SVA08 SVA07 Recipient SVA06 Uppströms täkt SVA07 Nedströms täkt SVA08 Utsläppspunkt Grundvatten SVA44 Rör 9804 Figur 11. Mätpunkter för recipientvatten- och grundvattenprovtagning i Masugnsbyn. Blå figur visar plats för recipientprovtagning. Röd figur visar plats för grundvattenprovtagning. Tabell 7. Resultat av vattenprovtagning i recipient Rauatajoki. Element Enhet SVA06 Uppströms SVA08 Utsläppspunkt SVA07 Nedströms

ph 7,4 8,2 7,6 Alkalinitet mg/l 17 177,5 21,3 Susp. ämnen mg/l 2 2 2 P_Tot* mg/l 0,004 0,003 0,006 N_tot mg/l 0,2 0,44 0,24 As µg/l 0,03 1,08 0,06 Ca mg/l 7,70 47,23 8,67 Cd µg/l 0,001 0,00426 0,00198 Co µg/l 0,020 0,059 0,025 Cr µg/l 0,105 0,03 0,11 Cu µg/l 0,16 0,34 0,24 Mg mg/l 1,30 17,00 1,75 Mo µg/l 1,70 2,49 1,62 Ni µg/l 0,11 0,17 0,13 Pb µg/l 0,02 0,01 0,02 Zn µg/l 1,90 2,11 1,14 *Då endast löst halt fosfor, ej totalhalt, rapporterats från laboratoriet under 2018 används 2017 års värden på totalhalten fosfor. Se avsnitt 10 för mer information. Kalcium- och magnesiumhalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror på att dolomit löses upp och bildar kalcium-, magnesium och buffrande vätekarbonatjoner i täktvattnet. Som en följd av detta ökar även ph och alkalinitet något nedströms täkten. Buffertkapaciteten är mycket god. Kvävehalterna är något förhöjda vid utsläppspunkten samt nedströms utsläppspunkten vilket beror på att kväveföreningar från sprängämnesrester löses upp och frigörs till vattnet. Metallhalterna kan karaktäriseras som låga till mycket låga både uppströms samt nedströms utsläppspunkten. Sammantaget är vattnet i Rautajoki av god kvalitet såväl uppströms som nedströms täkten. 8.5 Råvaruförbrukning Under 2018 har 32 715 kg sprängämnen använts vid brytning i Masugnsbyn. Dynamit: Emulsionssprängämne: Detonerande stubin: Dieselförbrukning: 5 672 kg 26 838 kg 205 kg 34 234 liter Elförbrukningen för LKAB:s verksamhet i Masugnsbyn uppgick under 2018 till 132 MWh. 8.6 Restprodukter Dolomit av otjänlig kvalitet förekommer i liten utsträckning inom dolomittäkten och transporteras i förekommande fall till upplag strax söder om täkten. Det materialet ingår i den ansökta volymen och omfattas av täkttillståndet. Sekunda material kan bl. a säljas

för betongtillverkning, tillverkning av fasadelement samt för användning som kalkprodukt i svavelreningsanläggningar, vilket LKAB Berg och Betong AB ombesörjer för. Under 2018 har inget sekunda material transporterats till upplag. Förberedelser för utökat område för dagbrott har under 2018 genererat 32 440 m 2 avtäckningsmassor som transporterats till upplag. 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner NFS 2016:8 5 : Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Inga särskilda åtgärder har vidtagits under året. 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm NFS 2016:8 5 10: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamhet i Masugnsbyn med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. 10.1 Miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten. Inga händelser som medfört eller kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hä lsa har inträffat under 2018. Vid den årliga revisionen av LKAB:s miljölabb upptäcktes att filtrerade prov har rapporterats som total halt för fosfor (Tot-P). Vid höga halter är det stora skillnader på resultat, vid lägre halter är skillnaden inom mätosäkerheten. Då halterna total fosfor i LKAB:s prover i regel är låga så har felrapporteringen inte upptäckts och pågått under 2018, vilket kan ha påverkat enstaka prover med höga halter fosfor. Åtgärder har vidtagits för att detta inte ska ske igen och rutinen är förtydligad för när prover ska analyseras filtrerat respektive ofiltrerat. 10.2 Åtalsanmälningar Under 2018 har inga åtalsanmälningar för LKAB:s verksamhet i Masugnsbyn inkommit. 10.3 Externa klagomål Under 2018 har ett externt klagomål inkommit till LKAB:s verksamhet i Masugnsbyn. Ägarna av ett fritidshus i närheten av LKAB:s verksamhet har rapporterat att nivån i deras

dricksvattenbrunn förändrats. Det är dock inte uteslutet att den torra sommaren under 2018 har påverkat. LKAB bevakar ärendet och avser att tillsätta utredningar om problemet kvarstår. Utredningarna syftar till att utreda om LKAB:s verksamhet orsakat olägenheten eller om det finns andra externa orsaker. LKAB kommer att kontrollmäta nivåer under 2019 för uppföljning av ärendet. 11 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi NFS 2016:8 5 11: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 11.1 Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. LKAB har ett energiledningssystem som är certifierat enligt den internationella standarden ISO 50001 som följer PDCA-hjulet, Plan-Do-Check-Act. LKAB:s förädlingsprocess har stor påverkan på LKAB:s energiprestanda där också huvuddelen av effektiviseringsarbetet finns. Energiledningssystemet revideras årligen av en extern ackrediterad revisor. 11.2 Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror ur ett miljö- och energiperspektiv. 12 Ersättning av kemiska produkter mm 2016:8 5 12: De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar LKAB ställer krav såväl på egen personal som på anställda hos entreprenörer vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2018 har inga kemiska produkter kunnat ersättas med mindre farliga produkter vid verksamheten i Masugnsbyn.

Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECO-Online. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. I riskbedömningsmodulen till kemikalieregistret ingår det att man ska bedöma om kan ersätta farliga produkter med sådana som är mindre farliga. 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet NFS 2016:8 5 13: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. 13.1 Hantering av avfall Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå. För farligt avfall utreds hur LKAB ska kunna särskilja fler avfallsfraktioner på fallplatsen ute i verksamheten för att skapa en bättre återvinning av avfallet. Samma process pågår i rivningsprojekt och inom järn- och metallavfallet. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid förädlingsverken, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa NFS 2016:85 14. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. 14.1 LKAB:s hållbarhetsmål LKAB strävar efter att bli ett av de mest hållbara gruvföretagen i världen. För att stötta denna målsättning har bolaget definierat ett antal hållbarhetsmål på koncernnivå fram till år 2021. De miljömässiga hållbarhetsmålen är: Utsläpp av koldioxid ska minska med minst 12 procent per ton färdig produkt till år 2021 jämfört med 2015. Samtidigt ska utsläppen av kväve till luft (NO x) minska. Energiintensiteten (kwh per ton färdig produkt) ska minska med minst 17 procent till år 2021 jämfört med 2015. Utsläpp av kväve till vatten ska minska med minst 20 procent per ton färdig produkt till år 2021 jämfört med 2015. Utsläpp av stoft till luft från reningsanläggning ska minska med minst 40 procent till 2021 jämfört med 2015, räknat som snitt för alla anläggningar. LKAB utreder kontinuerligt åtgärder för att minska energiintensiteten samt mängden koldioxid, stoft och kväve till luft från våra processer. Förbättringsåtgärder gällande skötsel av stoftreningsanläggningar har skett, då problem med ett fåtal anläggningar har påverkat

resultatet kraftigt. Kartläggning av åtgärder för att förbättra mätning och minska mängden kväve till vatten pågår. 14.2 Åtgärder mot diffus damning För att begränsa damningen från täktområdet i Masugnsbyn kan damningsbegränsande åtgärder i form av bevattning och saltning vid behov ske under barmarkssäsongen. Under sommaren 2018 har bevattning och saltning skett på anslutningsvägen från väg 395 för att begränsa damning. 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar NFS 2016:8 5 15. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. LKAB:s järnmalmsfyndigheter består till största delen av magnetit som kräver mindre extern energitillförsel vid anrikning och pelletstillverkning jämfört med hematit. I sin tur innebär detta även att magnetit avger mindre utsläpp av koldioxid från förbränning av till exempel fossila bränslen i pelletsprocessen. Därför kan LKAB erbjuda sina kunder pelletsprodukter som ger en renare värdekedja vid stålframställning jämfört med konkurrenternas hematit. Vidare medför den höga koncentrationen av järn i LKAB:s pellets även lägre utsläpp vid järnframställning hos kunderna. Totalt sett ger stålframställning med 100 procent LKAB-pellets en minskning av koldioxidutsläpp med 14 procent sett över hela värdekedjan. Jämförelsen avser stålframställning vid vissa europeiska stålverk som brukar använda en blandning av pellets och sinter. Genom att LKAB:s kunder använder pellets istället för sinter i sina råjärnsprocesser sparas ytterligare utsläpp eftersom det då inte krävs sintring vid stålverken då råvaran redan är färdig för masugn. Hållbara och effektiva inköp en central del av LKAB:s arbete för att stärka konkurrenskraften. Som ett led i arbetet för en hållbar utveckling har LKAB tagit fram ett antal baskrav för våra leverantörer vilka bygger på riktlinjer från FN och OECD. Ett av baskraven avser miljö och innebär att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att allvarliga utsläpp till mark, vatten eller luft förebyggs på ett systematiskt sätt.

Preliminär rapport, ej inlämnad, utskriven: 2019-03-26 09:13:05 Version: 1 1 / 1 MILJÖRAPPORT Täktrapport För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2018 version: 1 Ref Mängduppgift Råmaterial Värde Andel 0-8 mm Enhet Metod Rapporteringsperiod Kommentar Sekretess Sekretesskommentar 0 Mängd utbruten i år Berg 130116 t/år C 12 Nej 1 Mängd kvar enltillst Berg 4309884 t C 12 Utökat tillstånd Nej 2 Annat Berg 130116 t/år C 12 Nej 3 Totalt lev mängd Berg 130116 t/år C 12 Nej 4 Från Entreprenadberg Entreprenadb erg t/år Nej