DOM 2008-09-10 meddelad i Nacka Strand

NACKA TINGSRÄTT Miljödomstolen, Enhet 4 DOM 2008-09-10 meddelad i Nacka Strand Sid 1 (24) Mål nr M 2968-07 SÖKANDE Gotlands kommun, 621 81 Visby Ombud: Bertil Klintbom, c/o Gotlands kommun, Tekniska Förvaltningen 621 81 Visby SAKEN Ansökan om tillstånd till rivning av pir samt muddring i Visby hamn Ao: 118/117 Koordinater (RT90) x: 6392900 y: 1647820 Avd i miljöboken: II DOMSLUT Tillstånd Miljödomstolen lämnar Gotlands kommun tillstånd enligt miljöbalken att 1. I Visby hamn utföra rivning av del av kaj Hucken och två dykdalber samt förstärkning av kajens nya kortsida med stålspont. 2. Utföra muddringsarbeten i hamnbassängen inom ett i domsbilaga 1 markerat område. 3. Genom dispens från det generella dumningsförbudet till havs tippa muddermassor, som beräknas uppgå till ca 36 000 m 3 lösa massor, från ovan nämnda muddring inom ett område på allmänt vatten väster om Visby, se domsbilaga 2. Tipplatsens koordinater är N 59 º 38 20 och O 18 º 14 20. Allt det nu sagda skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett och åtagit sig i målet. Dok.Id 92639 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen 08-561 656 00 08-561 657 99 måndag fredag 131 26 Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se 08:30-16:00

Sid 2 Villkor och kontroll 1. Rivnings- och schaktmassor från kajen Hucken ska provtas och analyseras. De massor som ska användas som utfyllnadsmassor inom hamnområdet ska minst uppfylla Naturvårdsverkets generella riktlinjer för förorenad mark, mindre känslig markanvändning (MKM). 2. Sökanden ska till tillsynsmyndigheten ge in ett program för kontroll och hantering av rivningsmassorna från kajen Hucken. Rivningsarbetet får inte påbörjas innan kontrollprogrammet är godkänt av tillsynsmyndigheten. 3. Utfyllnad med rivningsmassor ska ske inom hamnområdet på utfyllnadsområde 1 och 2 enligt domsbilaga 1. 4. Rivningsmassor från kajen Hucken får inte dumpas i havet. 5. Vattenverksamheten ska planeras och utföras på ett sådant sätt att grumling och påverkan på omgivande vattenmiljö minimeras. 6. Miljö- och hälsoskyddskontoret, länsstyrelsen och Kustbevakningen ska meddelas innan arbetena med muddring, dumpning och rivning påbörjas. 7. Buller från verksamheten får som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder, vårdlokaler och undervisningslokaler inte överstiga 60 dba under dagtid (07.00-19.00), 50 dba under kvällstid (19.00-22.00) och 45 dba nattetid (22.00-07.00). Under lördagar, söndagar och helgdagar får bullret inte överskrida 50 dba dagtid och 45 dba under kvälls- och nattetid. Särskilt störande arbeten som exempelvis sättning av spont får inte utföras mellan klockan 22.00 och 07.00. 8. Arbeten med muddring, dumpning och rivning och förstärkning av kajen Hucken får inte utföras under perioden 1 april till och med 31 augusti. 9. Arkeologiska fynd i samband med muddring och rivning ska anmälas till länsstyrelsen.

Sid 3 10. Fartyg som används för transport av muddermassor till dumpningsplatsen ska vara försett med lämplig utrustning så att varje dumpning kan styras inom dumpningsområdet. 11. När ombyggnad och utfyllnad färdigställts ska kajerna geodetiskt bestämmas och den yta som förändrat bottentopografi sjömätas och klarramas med överlapp mot ej bearbetade ytor. Resultatet av dessa mätningar ska rapporteras till Sjöfartsverket för införande i djupdatabas samt sjökort. 12. För eventuella förändringar i utmärkningen ska tillstånd sökas hos Sjöfartsinspektionens fartygstrafikenhet och dessa ska godkännas innan förändring sker. Delegation Miljödomstolen överlåter med stöd av 22 kap. 25 miljöbalken till tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor om provtagning och analys samt kontroll och omhändertagande av rivningsmassorna från kajen Hucken. Arbetstid De arbeten för vattenverksamhet som medgetts i denna dom skall vara utförda senast vid utgången av 2015. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelserna om arbetstid. Om förlängning av arbetstiden föreskrivs i 24 kap. 2 andra stycket miljöbalken. Oförutsedd skada Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador som miljödomstolen inte förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skall för att få tas upp till prövning framställas inom fem (5) år från utgången av den ovan bestämda arbetstiden. Miljökonsekvensbeskrivning Miljödomstolen godkänner i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning.

Sid 4 Prövningsavgift Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till sjuttiotusen (70 000) kr. Verkställighet I denna dom meddelat tillstånd får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.

Sid 5 BAKGRUND Visby hamn är uppdelad i en inre och en yttre del. Den yttre delen, belägen i den södra delen av hamnen, består av en färjeterminal med tillhörande tre kajer, kaj 5 till 7, samt en oljepir. Utrymmet vid kaj 5 är för litet för att fartyg ska kunna manövrera ut från kajen på ett säkert sätt. Aktern på fartyget hamnar för nära den pirkonstruktion som kallas Hucken och för att göra denna manöver säkrare behöver avståndet mellan den norra änden av kaj 5 och Huckens kortsida ökas. Detta kan åstadkommas genom att delar av Hucken rivs. De fartyg som i framtiden kommer att angöra kajerna 4 och 5 har ett större djupgående än vad befintligt djup i hamnen tillåter. För att kunna ta emot även dessa fartyg planeras muddring i anslutning till Hucken. Ansökan omfattar rivning och ombyggnad av norra kajen, den s.k. Hucken och muddring av hamnområdet inom fastigheterna Visby Innerstad 1:1, 1:2, 1:33-1:42, Visby Kopparsvik 1:1, Visby Lärkträdet 2-3 m.fl. samt omhändertagande av uppkomna massor. Totalt bedöms mängden rivningsmassor från kajen uppgå till ca 15 000 m 3 och mängden muddermassor till ca 36 000 m 3. Muddermassorna avses att deponeras i havet och rivningsmassorna kommer huvudsakligen att användas som utfyllnadsmassor inom hamnområdet. Utfyllnadsområdet på land bedöms rymma ca 11 000 m 3. Muddermassorna och ca 4 000 m 3 av de grövre rivningsmassorna från kajen kommer att deponeras till havs, vid boj med bäring 273 grader och avstånd 2150 meter från Visby hamns yttre fyr. Platsen har tidigare nyttjats som tipplats för muddermassor.

Sid 6 YRKANDEN M.M. Gotlands kommun har som talan slutligt bestämts - yrkat att miljödomstolen lämnar kommunen tillstånd att enligt 11 kapitlet miljöbalken för rivning av del av kaj, rivning av två dykdalber, förstärkning av delar av Huckens nya kortsida med stålspont och muddring av hamnområdet enligt 9 kapitlet miljöbalken för tippning av muddermassorna och del av de uppkomna rivningsmassorna inom ett område på allmänt vatten väster om Visby medger dispens enligt 15 kapitlet 33 miljöbalken från förbudet enligt 31 samma kapitel för att få utföra ovan angivna tippning i enlighet med vad som angivits i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Gotlands kommun har begärt verkställighetsförordnande. Gotlands kommun har slutligen begärt att arbetstiden bestäms till utgången av år 2015 och att tiden för anmälan av oförutsedd skada bestäms till fem år från arbetstidens utgång. TIDIGARE PRÖVNING Länsstyrelsen i Gotlands län har i beslut från den 15 december 2006 beviljat Gotlands kommun tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet inom Visby hamn. I beslut från länsstyrelsen den 23 maj 1980 gavs tillstånd till tippning av en mindre mängd muddermassor till havs 1 km väster om Visby hamn och i tillstånd från den 23 augusti 1993 beviljade länsstyrelsen tillstånd till deponering av 1 000 m 3 muddermassor i havet 2 km väster om Visby.

Sid 7 I vattendomstolens dom den 30 augusti 1973, DVA 74 VA 41/73, lämnades tillstånd att förlänga norra vågbrytaren och anlägga södra vågbrytaren, viss utfyllnad av strandområde, muddring i hamnbassäng för breddning av hamninloppet samt tippning av muddermassor 1 km väster om Visby. I vattendomstolens dom den 18 juni 1979, DVA 46 VA 35/78, lämnades anstånd med utförande av arbetena enligt dom DVA 74 mål VA 41/73. I vattendomstolens dom den 28 juni 1979, DVA 51 VA 35/78, lämnades tillståndtillstånd att utföra norra vågbrytaren med ändrad sträckning och längd, att utföra nya södra vågbrytaren i ändrat läge, att utöka utfyllnaden av strandområdet, att anordna tre färjelägen och en oljepir, att riva äldre vågbrytare m.m., att bredda färjeläget samt att fördjupa hamnbassänger och inseglingsränna. MÅLETS HANDLÄGGNING Målet har efter det att kompletteringar av ansökan skett och skriftliga synpunkter inkommit till miljödomstolen från myndigheter företagit huvudförhandling med syn den 21 augusti 2008. ANSÖKAN Ägarförhållanden och rådighet De fastigheter som omfattas av ansökan ägs av Gotlands kommun. Sökanden har således rådighet över det område som berörs och omfattas av ansökan. Sammanfattning av miljökonsekvenser och teknisk beskrivning För att öka säkerheten i hamnen och även möjligheten att ta emot mer djupgående fartyg än vad som är möjligt idag planeras en del av kajbyggnaden Hucken både ovan och under vatten att rivas och muddring genomföras. Arbetet innebär att 15 meter av Hucken rivs och att muddring sker till ett djup av 7 till 8 meter. Vid avrivningen av kajen uppkommer ca 15 000 m 3 schakt- och rivningsmassor och vid muddringen ca 36 000 m 3 muddermassor.

Sid 8 Rivnings- och muddringsarbetena planeras att huvudsakligen utföras under vinterhalvåret. Verksamheten kommer att ge upphov till emissioner från arbetsfordon och arbetsfartyg i form av luftföroreningar och buller samt påverka vattenmiljön i samband med muddring och deponering av muddermassor. Ökningen av föroreningshalterna till luft bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, bensen eller partiklar överskrids. Med tanke på att planerade arbeten kommer att ske under en begränsad tid, 6 till 9 månader, och företrädesvis under vinterhalvåret då trafiken i hamnen är som minst, bedöms haltbidraget till luften bli lågt. Närmaste bostadsbebyggelse ligger 300 till 400 meter från aktuellt arbetsområde. Planerade arbeten kommer att medföra buller från arbetsmaskiner och fartyg under anläggningstiden samt från slagning av spont runt kajen. Bullernivåerna kommer att bli något förhöjda under arbetstiden och kan komma att uppfattas som störande då ljudet blir annorlunda jämfört med normalt ljud från verksamhet i hamnen. Särskilt slagning av spont kan ge höga momentana ljudnivåer. Bedömningen är att riktvärdena för byggbuller kommer att kunna innehållas under dagtid men att det kan vara problem att klara riktvärdena kväll och nattetid. Det kan därför bli aktuellt att begränsa arbetstiderna. Föroreningsinnehållet i sedimenten inom muddringsområdet har undersökts och metallhalterna ligger under riktvärdet för mindre känslig markanvändning. Vid jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsregler för kust och hav visar analysresultaten på lägre halter eller lika med klass 3. Föroreningsinnehållet i rivningsmassorna från kajen kommer att analyseras i samband med rivningen. Den planerade muddringen bedöms ge en temporär påverkan då muddringen omfattar en relativt liten volym och kommer att ske under en relativt kort period då risken för skador på det marina livet är mindre. Risken för spridning av grumlat sediment utanför hamnbassängen bedöms som liten bland annat på grund av hamnens ut-

Sid 9 formning. Vid utfyllnad med schakt- och rivningsmassor från Hucken i södra delen av hamnplanen kommer åtgärder att vidtas för att förhindra spill söder om vågbrytaren vid Kopparviksbäckens mynning för att undvika skada för lekande fisk. Deponering av muddermassorna planeras att ske på plats som tidigare nyttjats som tipplats för muddermassor. Tippningen bedöms inte medföra någon bestående påverkan på miljön kring tipplatsen eller dess närområde. Närmaste naturmiljöintresse är Kopparviksbäcken, söder om vågbrytaren. Bäcken utgör reproduktionslokal för havsöring. Påverkan från muddring och deponering av schakt- och rivningsmassor vid vågbrytaren bedöms bli ringa då risken för spridning av föroreningar till vatten utanför hamnområdet är liten. Inga arkeologiska lämningar berörs av arbetet. Planerad verksamhet kommer att beröra det rörliga friluftslivet genom att gästhamnen och fritidsfisket vid norra vågbrytaren berörs. Närmaste badplats ligger norr om norra vågbrytaren. Eftersom arbetena kommer att utföras under vinterhalvåret bedöms inte gästhamnen och badlivet beröras i någon större omfattning. Fritidsfisket kan störas under en begränsad tid. Totalt sett bedöms inte arbetena medföra några betydande negativa konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Samråd Samråd har hållits i skriftlig form med länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddskontoret samt med särskilt berörda genom ett riktat utskick av skriftlig information. Några erinringar mot planerad verksamhet har inte framförts.

Sid 10 Tillåtlighet Tillåtlighet enligt 2 kapitlet miljöbalken Kunskap Hamnverksamheten är väl etablerad och har bedrivits under lång tid. Hamnen och dess olika delar har successivt utvecklats och har under flera års tid byggts ut och byggts om. Det innebär att sökanden är väl förtrogen med den typ av arbete som nu planeras. Kunskapskravet anses därmed vara uppfyllt. Försiktighetsprincipen I upprättad miljökonsekvensbeskrivning med teknisk beskrivning redovisas föreslagna skyddsåtgärder avseende utsläpp till luft, mark och vatten. Arbetet planeras att utföras under en period och på ett sådant sätt att störningarna för människors hälsa och miljön blir minsta möjlig. T.ex. kan inskränkningar i arbetstid för anläggningsarbeten minska störningarna under kvällar och natten. Kraven enligt 2 kapitlet 3 uppfylls således. Lokaliseringsprincipen Verksamheten är lokaliserad inom det område som är avsatt för hamnverksamhet enligt gällandet detalj- och översiktsplan. Gällande tillstånd för hamnverksamheten medger muddring inom området samt att muddermassor får läggas upp inom hamnområdet. Deponering av muddermassor ute till havs kommer att ske på tipplats som tidigare använts. Några olägenheter från tidigare muddertippning är inte kända, varför platsen anses vara väl vald. Vald lokalisering för deponering av mudder- och rivningsmassor bedöms innebära minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Sid 11 Hushållning och kretsloppsprincipen Genom att utnyttja och återanvända så mycket som möjligt av de massor som uppkommer vid rivningen av Hucken till konstruktionsarbeten i södra delen av hamnen uppnås en god resurshushållning. Övrigt uppkommet avfall från t.ex. byte av ledningar kommer att källsorteras och i mesta möjliga mån lämnas till återvinning. Produktvalsprincipen Vid rivnings- och muddringsarbetena kommer verksamhetsutövaren att i den mån det är möjligt att använda arbetsmaskiner som uppfyller miljökrav t.ex. genom användning av miljövänliga bränslen. I övrigt kommer miljövänliga kemiska produkter att användas där så är möjligt. Tillåtlighet enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken Hamnen och dess verksamhet har under årens lopp utvecklats och utgör idag en viktig hamn för färjetrafik och annan sjöfart. För att säkerställa säkerheten och för att ytterligare utveckla verksamheten krävs att bättre manöverutrymme och djup ordnas. Visby hamn är utpekat som riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken, av Sjöfartsverket. Hamnens södra del omfattas av detaljplan från 1982. Arbetet med att ta fram detaljplan för norra delen av hamnen har påbörjats. I enlighet med plan- och bygglagen har en antagen och lagakraftvunnen detaljplan företräde över miljöbalkens allmänna och särskilda hushållningsbestämmelser då utgångspunkten är att dessa intressen har prövats och övervägts i samband med antagandet.

Sid 12 Tillåtlighet enligt 5 kapitlet miljöbalken Verksamheten kommer att ge upphov till emissioner från arbetsfordon och arbetsfartyg i form av luftföroreningar. Ökningen av föroreningshalterna bedöms dock inte medföra att några miljökvalitetsnormer överskrids. Tillåtlighet enligt 7 kapitlet miljöbalken Det område som omfattas av arbetena omfattas av strandskyddsbestämmelser, 100 m bred zon upp på land och ut i vatten. Området är inte Natura 2000-område. Tillåtlighet enligt 11 kapitlet miljöbalken Arbetet syftar till att säkerställa verksamheten vid Visby hamn vilket torde vara av allmänt intresse då färjetrafiken tillsammans med flygtrafiken utgör de enda förbindelserna med fastlandet. Inga allmänna eller enskilda intressen bedöms skadas genom de åtgärder som vidtas. Tillåtlighet enligt 16 kapitlet miljöbalken Planerad verksamhet bedöms inte strida mot gällande detaljplan eller leda till att miljökvalitetsnorm för utsläpp till luft överskrids. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten är inte tillämpliga för vattenområdet. Kommunens förslag till villkor Kommunen har föreslagit följande villkor för verksamheten: Om inget annat följer av övriga villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan. Mindre ändringar av sökt verksamhet får dock vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten om ändringen inte medför en betydande olägenhet för människors hälsa eller miljön

Sid 13 Buller från den sökta verksamheten får som riktvärde vid närmaste bostäder inte överskrida 60 db(a) under dagtid (07.00-18.00), 50 db(a) under kvällstid (18.00-22.00) och 45 db(a) nattetid (22.00-07.00) Sättning av spont och andra bullerstörande arbeten skall huvudsakligen utföras mellan klockan 07.00 och 22.00 Rivnings- och schaktmassorna från kajen Hucken ska provtas och analyseras innan deponering sker. De massor som skall användas som utfyllnadsmassor inom hamnområdet skall minst uppfylla Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark, mindre känslig markanvändning (MKM) Utfyllnad av rivningsmassor skall ske inom hamnområdet på i ansökan angivna platser Tippning av muddermassor och del av rivningsmassorna skall ske på i ansökan angiven plats. INKOMNA YTTRANDEN Sjöfartsverket Sjöfartsverket ser positivt på att säkerheten vid hamnmanövrering förbättras, och har inget att erinra mot denna ombyggnad. När ombyggnad och utfyllnad färdigställts skall kajerna geodetiskt bestämmas och den yta som förändrat bottentopografi sjömätas och klarramas med överlapp mot ej bearbetade ytor. Resultatet av dessa mätningar skall rapporteras till Sjöfartsverket för införande i djupdatabas samt sjökort. För eventuella förändringar i utmärkningen skall tillstånd sökas hos Sjöfartsinspektionens fartygstrafikenhet och dessa skall godkännas före förändring sker. Fiskeriverket Fiskeriverket har ingen erinran gentemot föreliggande ansökan. Detta under förutsättning att grumlande arbeten företrädesvis utförs under tiden januari mars

Sid 14 endast rena muddermassor dumpas inga massor som har antropogent ursprung dumpas till havs Under tiden 1 oktober t.o.m. den 31 december är allt fiske förbjudet i Östersjön kring Kopparviksbäckens mynning samt i själva ån. Detta för att skydda havsöringens lek. Sik är fredad i kustvattenområdet under perioden 1 november 15 december och gädda och abborre är fredade i kustvattenområdet runt Gotland under tiden 1 mars 31 maj. Den mest produktiva perioden i havet är under april september, varför grumlande arbeten bör undvikas under denna tid. Fiskeriverket anser generellt att muddrade massor i första hand bör deponeras på land. I föreliggande ansökan får endast rena muddermassor dumpas till havs på godkänd ackumulationsbotten. Förorenade massor ska tas upp på land och transporteras till godkänd mottagare för farligt avfall. Sökanden nämner att rivningsmassorna som man avser att dumpa till havs består av stensättning och annat grovt material som betongdäck. Fiskeriverket motsätter sig att tillstånd ges till dumpning av rivningsmassor med antropogent ursprung. Detta bör omhändertas på lämpligt vis på land. Förorenade rivningsmassor ska tas upp på land och transporteras till godkänd mottagare för farligt avfall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddskontoret förstår att ombyggnaden av Visby hamn är nödvändig för framtiden man vill ändå lyfta fram vissa saker i ansökan. Analyserna som gjorts av sedimenten visar på ett tenninnehåll på 0,1 2,3 mg/kg TS. Det är inte orimligt att vissa delar av det tenn som hittats utgörs av tennorganiska föreningar (TBT). TBT-analyser bedöms inte kunna avfärdas med hänvisning till analyser av totaltenn. TBT-halten i bottensedimenten bör analyseras då kostnaden är ringa i förhållande till toxiciteten för TBT. Norge och Finland har gränsvärden på TBT i bottensediment. I vattendirektivet finns även ett gränsvärde på TBT-halt i

Sid 15 vattenmassorna. Norges gränsvärde på 0,1 mg/kg TS för TBT i sediment borde vara rimligt att tillämpa. Buller från verksamheten skall begränsas så att Naturvårdsverkets riktvärden för externt buller från byggverksamhet (NFS 2004:15) inte överskrids. Bullermätningar skall genomföras för att kontrollera bullervärden. Närhet till Högskolan bör beaktas. Enligt 15 kap 31 miljöbalken får avfall inte dumpas inom Sveriges sjöterritorium. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser inte att det finns tillräckligt starka argument för att dispens skulle medges för rivningsmassorna i detta fall. Gotlands kommun, Tekniska förvaltningen, bör inkomma med en alternativ avsättning på land för de 4 000 m 3 grövre rivningsmassorna från Hucken som inte ryms i utfyllnadsområdena i hamnen. En närmare undersökning av dumpningsplatsen bör genomföras där sökanden undersöker hur tidigare dumpningar har påverkat miljön i området. Att enbart hänvisa till tidigare dumpning är inte betryggande. De 1 000 m 3 hamnen deponerade 1993 kan inte räknas i samma storleksordning som de 40 000 m 3 denna ansökan avser. Sökanden bör även följa den allmänna principen att muddermassor deponeras på ren ackumulationsbotten för att undvika kontinuerlig frisättning av tungmetaller och andra miljögifter. Länsstyrelsen Länsstyrelsen tillstyrker i stort ansökan om vattenverksamhet. Länsstyrelsen vill dock påpeka att vissa brister finns i underlaget till ansökan vilket innebär att vissa delar är svåra att ta ställning till. För verksamheten bör därför nedanstående villkor gälla. Dessutom lämnas vissa synpunkter och kommentarer som bör beaktas och klargöras inför beslut i ärendet.

Sid 16 Länsstyrelsens förslag till villkor, med kommentarer Buller 1. Buller från den sökta verksamheten får som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder och vårdlokaler inte överskrida 60 db(a) under dagtid (07.00 19.00), 50 db(a) under kvällstid (19.00 22.00) och 45 db(a) nattetid (22.00 07.00). Under lördag, söndag och helgdag får inte bullret överskrida 50 db(a) dagtid och 45 db(a) under kvälls- och nattetid. Kommentar: I sökandens villkor diskuteras endast bullerstörningar vid närmaste bostäder. Länsstyrelsen menar att närmaste bebyggelse även utgörs av vårdlokaler vilket bör skrivas i villkoret. Det framgår inte klart av ansökan vilka tider på dygnet arbetet kommer att bedrivas. Höga ljudnivåer, framför allt kvälls- och nattetid, kan vara ett problem på grund av närhet till bebyggelse och områdets topografi där bostäder ligger högre än hamnen. Villkorspunkt 2 i ansökan bör formuleras utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15), som föreslagits, men förtydligas enligt ovan. Länsstyrelsen anser även att det under lördag, söndag och övrig helgdag finns skäl att reglera buller från verksamheten. 2. Särskilt bullerstörande arbeten som exempelvis sättning av spont skall utföras mellan klockan 07.00 och 22.00. Kommentar: I sökandens villkor anges att bullerstörande arbeten huvudsakligen skall utföras mellan klockan 07.00 och 22.00 vilket ger ett visst utrymme till sådan verksamhet även nattetid. Länsstyrelsen anser det olämpligt. Muddring och rivning Provtagning och analys av organiska miljögifter Kommentar: I uppdraget för sedimentprovtagning (AB PentaCon) har ingått analys av metaller och petroleumkolväten. I ansökan redovisas endast

Sid 17 resultat från metallanalyser. För att kunna ta ställning till behov av försiktighetsåtgärder anser länsstyrelsen att verksamhetsutövaren också bör redovisa provtagning och analys av petroleumkolväten. 3. Innan arbetet med rivning av kajen påbörjas skall ett program för kontroll och hantering av rivningsmassorna redovisas och godkännas av tillsynsmyndigheten. Kommentar: I ansökan redogörs inte i mer detalj för tillvägagångssätt, vilka ämnen som skall provtas, hur sorteringen och mellanlagringen skall genomföras eller omhändertagande av påverkade massor. För att kunna ta ställning till behov av försiktighetsåtgärder anser länsstyrelsen att verksamhetsutövaren innan arbetet med rivning påbörjas skall redovisa ovanstående till tillsynsmyndigheten som skall ges möjlighet att lämna synpunkter och även meddela beslut om ytterligare åtgärder. Dessutom bör miljödomstolen delegera till tillsynsmyndigheten utifrån bestämmelserna i 22 kap 25 miljöbalken om möjlighet att föreskriva ytterligare villkor för kontroll och omhändertagande av rivningsmassorna. 4. Vattenverksamheten ska planeras och utföras på ett sådant sätt att grumling och påverkan på omgivande vattenmiljö blir så liten som möjligt. Kommentar: Muddring, eller deponering av muddringsmassor, bör generellt inte utföras under tiden 1 maj 31 augusti, då det biologiska livet och känsligheten för störningar är som störst. Undantag från den generella, angivna tiden ovan är bland annat mynningsområden för havsöringsförande vattendrag och andra områden där höstlekande fiskbestånd förekommer. Länsstyrelsen menar dock att riskerna för påverkan av själva muddringsverksamheten, på havsöringsbeståndet i den närliggande Kopparviksbäcken, är liten. Däremot bör försiktighetsåtgärder vidtas i samband med den planerade deponeringen av rivningsmassor i södra delen av hamnområdet, för att

Sid 18 undvika att spill sker söder om vågbrytaren, något som också nämns i ansökan. 5. Tillsynsmyndigheterna (MHK, KBV, Länsstyrelsen) ska meddelas innan arbeten med muddring och rivning påbörjas. 6. Arkeologiska fynd i samband med muddring och rivning ska anmälas till länsstyrelsen när de upptäcks. Deponering och dumpning Deponering av rivningsmassor Kommentar: Länsstyrelsen ställer sig bakom villkor 4 i ansökan. Tekniska förvaltningen bör dock innan utfyllnad påbörjas genomföra en översiktlig undersökning för att kontrollera att södra hamnplan inte är förorenad. Det kan inte uteslutas att mark och grundvatten i detta område är förorenade på grund av närheten till den oljedepå som sedan 30 år tillbaka ligger på andra sidan färjeleden. Om området är förorenat över MKM (enlighet Naturvårdsverkets riktliner) måste en mer fördjupad riskbedömning, eventuellt med ytterligare provtagning, göras för att utreda konsekvenser av utfyllnad och om några speciella åtgärder krävs för att inte försvåra en eventuell sanering. 7. Rivningsmassor från Hucken får ej dumpas i havet. Kommentar: I ansökan anges att ca 4 000 m 3 rivningsmassor från Hucken ska dumpas i havet på grund av att sökanden inte funnit avsättning för detta. Länsstyrelsen anser det rimligt att muddringsmassorna tippas i havet men däremot inte att restmaterial från konstruktionen av Hucken dumpas i allmänt vattenområde. 8. Det eller de fartyg som används för transport av muddermassor till dumpningsplats i havet skall vara försedda med transponder.

Sid 19 KOMMUNENS BEMÖTANDE Sjöfartsverket Gotlands kommun kommer att låta utföra aktuella mätningar och rapportera till Sjöfartsverket. Innan förändringar och utmärkning sker kommer tillstånd att sökas. Fiskeriverket Muddring av hamnen bör, framför allt från ekonomisk synpunkt, samordnas med muddringsaktiviteter i Slite. Båda muddringsföretagen är under tidspress och det går inte att vänta till perioden januari-mars. Detta är också en mycket kort tidsperiod och de båda muddringsföretagen kan inte ske på så kort tid. Muddringen sker inne i hamnbassängen och det är företrädesvis grövre sediment som ska muddras. Grumling av vatten bedöms därför få begränsad utbredning. Gotlands kommun kommer att hantera rivningsmassor från Hucken genom deponering på land. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Halterna av föroreningar i sediment har analyserats och bedömts i miljökonsekvensbeskrivningen. Föroreningshalterna är i stort sett mycket låga i jämförelse med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav. I de flesta provtagningspunkter är halterna lika med eller lägre än klass 2. Huruvida förhöjda halter av TBT förekommer eller ej är svårt att avgöra utan ny provtagning och analyser. De sediment som ska muddras består dock till stor del av grövre material som sand och grus som kontinuerligt omlagras till följd av vågpåverkan och fartygens propellerströmmar. Därför bedöms innehållet av organiska ämnen vara lågt och eftersom TBT normalt ansamlas i organiskt material bör halterna i muddermassorna vara låga. De låga tennvärden som analyserats innebär också normalt låga TBT-halter. I jämförelse med provtagning i Falkenbergs hamn kan ett samband mellan höga tennhalter och höga TBT-halter konstateras. De tennhalter som analyserats i Visby hamn föranleder, i jämförelse med provtagningen i Falkenbergs hamn, ingen misstanke om kraftigt förhöjda TBT-halter.

Sid 20 Det riktvärde som lägst bör tillämpas för TBT i sediment som ska deponeras i havet är 200 µg/kg TS Denna halt sattes av Miljööverdomstolen som gräns för deponering av sediment i ett mudderföretag i Norrtälje. I detta fall bör även högre halter av TBT kunna tillåtas. Bottenmiljö där muddermassorna tippas har låga naturvärden eftersom det är fråga om stora djup och för marina organismer ogynnsamma förhållanden till följd av låga syrehalter och återkommande svavelväteförekomst. Befintlig mudderplats undersöktes år 1993 av Skanska Dredging AB genom ekolodning före och efter dumpning av muddermassor i samband med fördjupning av färjeläga 4. Tipplatsen ligger på 75 till 80 m djup och botten lutar något från öst till väst med en nivåskillnad på ca 5 m. I den östra delen lutar också området svagt från nord till syd med en nivåskillnad på ca 4 m. Området är alltså svagt sluttande och deponerade massor kommer att ligga stabilt på botten. Bottenvattnet i området har frekvent låga syrehalter och periodvis förekommer svavelväte i bottenvattnet. Det innebär at det marina livet i området är ytterst begränsat och några störningar bedöms inte förekomma. Rivningsmassor från Hucken kommer att hanteras på land. En miljökontrollplan för hantering och användning av rivningsmassor från piren kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten innan rivningsarbetena påbörjas. Samråd med länsstyrelsen i denna fråga har inletts. Länsstyrelsen Länsstyrelsens villkor nr 1 och 2 om att Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser ska gälla och särskilda bestämmelser om när t.ex. spontning får utföras. Gotlands kommun accepterar ett villkor med utgångspunkt i Naturvårdsverkets allmänna råd. Av det allmänna rådet framgår också att för arbeten som pågår en begränsad tid som t.ex. spontning bör ett 5 dba högre värde kunna tillåtas. Vidare bör under dagtid kortare perioder (5 min per timme) upp till 10 dba högre värden vara acceptabla.

Sid 21 Länsstyrelsens villkor nr 3 om program för kontroll av rivningsmassor. En miljökontrollplan för hantering och användning av rivningsmassor från kajen kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten innan rivningsarbetena påbörjas. Samråd med länsstyrelsen i denna fråga har påbörjats. Länsstyrelsens villkor nr 4 om vattenverksamheten ska planeras och utföras så att grumling minimeras. Muddring sker inne i hamnbassängen och grumlingen kommer att till största delen att begränsas av vågbrytare och kajer. Det är fråga om företrädesvis grövre sediment som ska muddras vilka medför mindre grumling och mindre varaktighet för grumlingen. Grumling av vatten bedöms därför få begränsad utbredning utanför hamnbassängen. När det gäller tidpunkt för grumling hänvisas till vad som anförts under Fiskeriverkets synpunkter. Länsstyrelsens villkor nr 5 och 6 om att tillsynsmyndigheterna ska meddelas innan arbetena påbörjas och att arkeologiska fynd ska anmälas till länsstyrelsen. - Gotlands kommun kommer att uppfylla detta och har inga invändningar mot villkoren. Länsstyrelsens villkor nr 7 om att rivningsmassor från Hucken inte får tippas i havet. Gotlands kommun accepterar villkoret och kommer efter kontroll av massorna ha en lösning med deponering på land. Länsstyrelsens villkor nr 8 om transpondrar på mudderpråmar. Gotlands kommun kommer att kräva at entreprenör som anlitas för muddringsarbetena i sina kvalitetssystem har säkra rutiner för tippning av muddermassor. Kommunen förmodar att avsikten med detta villkor är att ha någon form av ytterligare kontroll av att mudderpråmarna använder sig av rätt tipplats. Ett sådant övervakningssystem ställer sig kommunen tveksamt till på grund av svårigheter med uppföljning och kontroll vem ska utföra den, hur ska det praktiskt fungera?

Sid 22 YTTRANDEN ang bolagets bemötande Fiskeriverket Fiskeriverket vidhåller sitt tidigare yttrande daterat den 15 januari 2008. Verket vill dock förtydliga att Fiskeriverket anser att endast massor med lägre TBThalt än 200 µg/kg TS bör deponeras till havs i Östersjön. Massor med högre föroreningshalt bör tas bort ner till ett djup som kan anses fritt från föroreningar och sedan tas upp på land och transporteras till godkänd mottagare för farligt avfall. Länsstyrelsen Efter att ha tagit del av Gotlands kommuns bemötande kan länsstyrelsen konstatera att de villkor som länsstyrelsen föreslagit i huvudsak har accepterats. Länsstyrelsen vill dock göra några klarlägganden; Länsstyrelsens villkor nr 4 om hänsyn i samband med muddringsarbeten i hamnen kan mer betraktas som ett allmänt villkor. Villkoret blir nu särskilt viktigt med tanke på att arbetena försenats, enligt kommunens ursprungliga plan, och kommer att genomföras under sommarhalvåret, den period då det biologiska livet är som intensivast och risken för störningar som störst. Länsstyrelsens villkor nr 8 om att det eller de fartyg som används för transport av muddermassor till dumpningsplats skall vara försedda med transponder höjer säkerheten och innebär att Kustbevakningen, via sjöbevakningscentralen, har uppsikt över det eller de fartyg som hanterar muddermassorna i samband med dumpningen och att korrekt dumpningsplats används. Länsstyrelsen menar därför att villkoret bör beaktas. HUVUDFÖRHANDLINGEN Sökanden har anfört bl.a. Kommunen avser att påbörja muddringsarbetena så snart som tillstånd erhållits. Hösten är den bästa tiden på året. Det är däremot oklart när Hucken kommer att rivas. Kommunen har inte någon entreprenör som åtagit sig

Sid 23 arbetet. Även detta arbete är ett höstarbete. Kommunen accepterar att grumlande arbeten inte får utföras under tiden den 1 april till 31 augusti. De muddermassor som skall tippas består till större av kalksten, utom en mycket begränsad mängd massor som består av annat material som skulle kunna innehålla tributyltenn (TBT). Detta material ligger löst på botten och förs runt av båttrafiken i hamnen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har återtagit sin begäran om att provtagning av TBT skall ske. De fartyg som skall transportera massorna till tippningsplatsen är försedda med transponder i form av Automatic Indentification System (AIS). DOMSKÄL Gotlands kommun äger de fastigheter som omfattas av vattenarbetena och har erhållit Kammarkollegiets medgivande att disponera det allmänna vattenområde som ansökan avser för tippning av muddermassor. Kommunen har således erforderlig rådighet. Miljödomstolen anser att den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Det sökta tillståndet och den sökta dispensen har inte ifrågasatts. Miljödomstolen anser att hinder inte möter mot att lämna sökt tillstånd och dispens. Vad avser vilka villkor som bör gälla är sökanden och de remissmyndigheter som hört av sig överens utom Fiskeriverket som anser att grumlande arbeten företrädesvis bör utföras under tiden januari - mars. Miljödomstolen anser att villkoren bör formuleras på sätt som framgår av domslutet, varvid miljödomstolen i likhet med länsstyrelsen och sökanden anser att bullervillkoret (villkorspunkt 7) bör utformas

Sid 24 utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Inte heller miljödomstolen anser att krav bör ställas på provtagning avseende TBT då det rör sig om mycket begränsade massor som kan ha sådant innehåll. Med beaktande av muddermassornas beskaffenhet och den risk för negativ påverkan som föreligger anser miljödomstolen att en tillräcklig begränsning i tiden för arbeten med muddring, dumpning och rivning och förstärkning av kajen vara att arbetena inte får utföras under tiden den 1 april till och med den 31 augusti (villkorspunkt 8). Den av länsstyrelsen föreslagna delegationen bör tas in i domslutet. Kommunens förslag på arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada godtas. Den av miljödomstolen i beslut i protokoll den 13 juni 2007 beslutade prövningsavgiften, 70 000 kr, anser miljödomstolen vara skälig. Den skall därför fastställas till samma belopp. Skäl att medge verkställighetsförordnande föreligger. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MD1) Överklagande skall ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 1 oktober 2008 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Bjarne Karlsson Bengt Jonsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson och miljörådet Bengt Jonsson samt de sakkunniga ledamöterna Britt Kiderud och Hans Söderström.