Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson

Effektutvärdering av projekt UPP (KASAM) Birger Simonson Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet Mars 2012

2 Utvärderarens uppdrag Jag har åtagit mig att utvärdera Projekt UPP för Göteborgs Stad. I uppdraget ingår att i görligaste mån göra en samhällsekonomisk bedömning av satsningen. Föreliggande utvärdering innehåller också en bakgrund, där jag diskuterar arbetslöshetssiffror samt lång- och kortsiktiga effekter av arbetsmarknadsåtgärder för unga. Det ingår inte i uppdraget. Syftet med detta avsnitt är emellertid att dels orientera läsaren om vad begreppet ungdomsarbetslöshet innebär och hur olika definitioner ger begreppet olika räckvidd, dels att redogöra för unga personers arbetsmarknad i Göteborg under den period som projekt UPP planerades, genomfördes och lades ner. Metod Under utvärderingsarbetet har jag haft tillgång till de handlingar som rör UPPs verksamhet och deltagarregister. Jag har vidare haft orienteringssamtal med två nyckelpersoner i projektet samt en omfattande e-postkorrespondens med projektledning, ekonomipersonal och andra som på ett eller annat sätt kunnat bidra med upplysningar om verksamheten. Jag har också utvecklat en intervjumanual för intervjuer med deltagare i aktiva insatser 3-12 månader efter det att de skrevs in i projektet. Intervjuerna har genomförts av företaget Markör, vars personal kodat svaren enligt mina anvisningar samt lagt in kodningarna i SPSS. Därefter har jag själv ansvarat för de datakörningar som ligger till grund för föreliggande rapport. För att kunna spåra skillnader i utfall mellan stadsdelar har jag slagit samman merparten av dessa i tre grupper, de centrala stadsdelarna, de norra och östra stadsdelarna och Västra Hisingen med Lundby. Det har varit ett sätt att undvika att alltför få observationer i en stadsdel kunnat snedvrida resultatet. Intervjuerna genomfördes ungefär en månad efter det att GP haft en stort uppslagen artikelserie, där UPP-projektet fick starkt negativ kritik. Det har sannolikt påverkat de intervjuades uppfattning om projektet negativt. Under arbetet har jag haft fortlöpande kontakt med följeforskaren i projektet, Gunnar Gillberg. Jag har därigenom också fått tillgång till dennes inspelade intervjuer med projektledning och andra inblandade i projektet. Urval för enkätundersökningen Huvudmaterialet för föreliggande utvärdering är en intervjuundersökning som genomfördes i januari 2012 med deltagare i UPP som vid tiden för intervjuerna avslutat sin deltagande i projektet för minst tre månader sedan. Av praktiska skäl ville jag också att tiden mellan projektdeltagande och intervju inte skulle vara så lång att de intervjuade skulle ha svårt att minnas vad som förekommit under projekttiden. I praktiken kom personer som registrerats som deltagare i aktiva insatser under perioden januari september 2012 att tas med i den population som skulle intervjuas. Dessa utgjorde 304 personer. Av dessa kom 183 att delta i intervjuerna. Svarsfrekvensen är därmed drygt 60 procent. Eftersom det finns uppgifter om kön, ålder, stadsdel där personerna är skrivna etc. i deltagarregistret på UPP har jag kunnat kontrollera den intervjuade gruppens representativitet för samtliga dem som deltagit i UPPs aktiva insatser. En redovisning av denna ges i anslutningen till framställningen på sidan 12ff.

3 Projektet hade den 1 januari 2011 kommit igång och deltagarna under 2011 kan följaktligen beräknas ge en god bild över hur projektet fungerar. Deras erfarenheter från Upp ligger också så pass nära i tiden att de bör komma ihåg hur de uppfattat de olika insatserna. Begränsningen framåt i tiden motiveras av att deltagarnas status på utbildnings- och arbetsmarknaden skall (i enlighet med de mål som ställts för UPPprojektet) mätas tre månader efter avslutad insats. Det innebär att urvalet begränsades till dem som skrivits in i UPP under tiden januari 2011 september 2011. Av de intervjuade registrerades den sist inskrivne den 20 september 2011. I utvärderingen har det inte varit möjligt att göra intervjuer med s.k. silvermedlemmar, det vill säga dem som endast registrerat sig som deltagare i den webb-community som projektet startat. Gruppens sammansättning är oklar, de kan vara skrivna var som helst i Sverige (och utomlands) och de är svåra att nå. Försök att etablera en kontrollgrupp I utvärderingen har jag ombetts att försöka göra en samhällsekonomisk bedömning av insatsen. För att svara upp mot ambitionen att mäta resultatet av de åtgärder som medlemmarna i UPP deltagit i var planen att relatera utfallet till en kontrollgrupp. För att göra denna så likvärdig som möjligt med UPPsdeltagare i aktiva insatserutgick jag från ett antal individer som skrivit in sig UPP men som vid en automatisk kontroll i samband med registreringen befunnits vara skrivna i en annan kommun än Göteborg och därmed inte varit behöriga att delta i åtgärden. Dessa har således tagit precis samma initiativ som guldmedlemmarna utan att kunna dra nytta av de insatser som erbjudits. I samband med att utvärderingen planerades förutsattes denna grupp bestå av ett hundratal individer. När intervjuerna just skulle börja, visade sig det sig emellertid att denna grupp därefter hade reducerats betydligt. Anledningen var att nästan ¾ av dem som registrerat sig i UPP men därefter avvisats på grund av att de var skrivna i en annan kommun än Göteborg, därefter valt att skriva sig i Göteborg samt att återvända till UPP för att därefter kunna delta i projektets insatser. Samtidigt som detta tyder på ett glädjande intresse för projektet från dessa ungdomars sida, så innebär det att den tänkta kontrollgruppen inte kan användas. Anledningen är att alltför få individer kvarstår i gruppen för att en jämförelse mellan den och den grupp ungdomar som fått insatser genom UPP skulle vara meningsfull. En effekt av att dessa ungdomar först avvisats från UPP är alltså att flertalet av dessa valt att skriva sig i Göteborg. Detta var inte riktigt projektets syfte eftersom detta faktiskt ökar antalet unga arbetssökande i Göteborg och därmed kommunens ansvar för dessa. Detta kan indikera ett behov av ökat samarbete, t ex i regionen, för att göra gemensamma satsningar inom området. Bakgrund Vad är ungdomsarbetslöshet? Innan vi övergår till utvärderingen av projekt UPP är det angeläget att göra en kort genomgång av ungdomsarbetslösheten i Sverige och i Göteborg. Anledningen är att de statistiska uppgifterna inte på ett glasklart sätt återspeglar tillståndet i ungdomsgruppen.

4 Den officiella siffran på ungdomsarbetslösheten levereras av Statistiska centralbyrån (SCB) och härrör från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Underlaget får man fram genom telefonintervjuer med ett representativt urval av den svenska befolkningen. Först kan vi konstatera att antalet ungdomar som intervjuas i AKU inte är tillräckligt stort för att medge exakta uppgifter om ungdomsarbetslöshetens omfattning i en enskild kommun. Förändringar i tiondels procent eller till och med hela procent hit eller dit kan man alltså bortse från. Det finns också svårigheter med tolkningen av arbetslöshetstalen. En ungdomsarbetslöshet på c:a 23 procent (december 2011 i hela riket) innebärinte att 23 procent av ungdomarna 15-24 år är arbetslösa. Vad som avses är andelen arbetssökande av arbetskraften i åldersgruppen. Arbetskraften utgörs av dem som har ett arbete och dem som söker arbete. Arbetskraften utgör ungefär hälften av hela åldersgruppen. Det innebär att c:a 11-12 procent av alla ungdomar 15-24 år söker arbete. I avsikt att lättare kunna jämföra den svenska arbetslöshetsstatistiken med andra länders, så gick SCB i oktober 2007 över till ILO:s definition av vilka som skall räknas som arbetslösa. I motsats till tidigare kom därefter de som är heltidsstuderande men som samtidigt också söker arbete att ingå. Dessutom ändrades åldersgruppen från 16-64 år till 15-74 år. Förändringarna innebar att ungdomsarbetslösheten i Sverige på papperet ökade jämfört med om man behållit den tidigare beräkningsgrunden. Det är i och för sig sannolikt att många av dem, som studerar på heltid och samtidigt söker arbete,studerar i avvaktan på att de skall få jobb. Andra heltidsstuderande söker emellertid arbete för att ha som extraknäck vid sidan av studierna. I båda fallen räknas de alltså numera som arbetslösa. Förutom alla dessa invändningar mot hur väl arbetslöshetssiffrorna för åldersgruppen 15-24 år beskriver verkligheten, så finns det en annan mycket viktig grupp, som arbetslöshetsstatistiken har svårt att redovisa, särskilt på kommunnivå. Det gäller de latent arbetslösa, alltså de som inte studerar och inte arbetar men ändå inte för tillfället är arbetssökande fast de vill och kan ta ett arbete. Svenskt Näringsliv har i sin nätpublikationekonomifakta laborerat med att utifrån olika definitioner av ungdomsarbetslöshet presentera olika möjliga uppgifter om hur stor ungdomsarbetslösheten egentligen är i Sverige. Utgångspunkten är en officiell arbetslöshetssiffra för ungdomar 15-24 år på 25 procent (år 2010). Plockar man bort dem som studerar på heltid men som ändå söker arbete samt relaterar de arbetslösa till hela gruppen ungdomar 15-24 år, så blir siffran på arbetslösheten bland ungdomar knappt sju procent. Skulle vi istället relatera till arbetskraften (inklusive latent arbetssökande) och räkna alla som vill arbeta och som inte hittar ett arbete (aktivt arbetssökande + undersysselsatta+ latent arbetssökande) skulle ungdomsarbetslösheten varit drygt 45 procent 2010. 1 Sanningen är att det inte finns något riktigt rättvisande sätt att beskriva ungdomsarbetslöshetens storlek. En rimlig utgångspunkt är att ungdomsarbetslösheten över tid är ungefär dubbelt så hög som arbetslösheten i hela arbetskraften, dvs. i Sverige för närvarande c:a 15 procent av arbetskraften i åldersgruppen 15-24 år. 1 Ekonomifakta: www.ekonomifakta.se/sv/stand-alone/fokus-paungdomsarbetsloshetsstatistiken/

5 Ungdomsarbetslösheten som ett strukturellt problem Ett problem, som kommit att uppmärksammas, är att ungdomsarbetslösheten tenderar att efter varje lågkonjunktur lägga sig på en allt högre nivå efter det att lågkonjunkturer avlösts av ny högkonjunktur. Det finns över tid allt färre lediga jobb som matchar ungdomarnas kompetens. Detta är ett strukturellt problem med många förklaringar. Regelverket på arbetsmarknaden hör dit, liksom arbetslivets alltmer slimmade organisationer. Det är inte självklart att en anställd som går i pension ersätts av en nyanställd. I och med att ungdomsarbetslöshet i stor utsträckning är ett strukturellt problem fordras omfattande förändringar i regelverk och i managementstrategier för att komma åt problemet. Omfattande förändringar i regelverken påverkar dock många fler områden än vad de i det här fallet skulle åstadkomma för att pressa ner ungdomsarbetslösheten. Det är också politiskt kontroversiella frågor, där det är svårt att finna varaktiga politiska lösningar. Managementstrategier kan knappast heller regleras politiskt och ligger därmed utanför politikens område. Företagen jagar kostnader på en alltmer konkurrensutsatt global arena. Ur ekonomisk synpunkt är det inte rimligt att kräva att företagen försätter sig i en situation där de anställer fler än de behöver. Frågan blir, i ljuset av allt detta, vad kommunala projekt för att minska ungdomsarbetslösheten kan ha för effekt. Det är framför allt på två områden som arbetslöshetsprojekt kan göra skillnad vad gäller arbetslöshetstalen. Det ena är att dessa kan skapa nya jobb genom nyföretagande. Det andra är att matcha arbetssökande mot jobb som annars hade förblivit vakanta. I de övriga fall en arbetslös får arbete, så sker det huvudsakligen till priset av att en annan arbetssökande inte får det jobbet. Vi måste emellertid i det här sammanhanget skilja mellan kortsiktiga och långsiktiga effekter av insatser för de ungdomsarbetslösa. Ungdomsinsatsers kortsiktiga och långsiktiga effekter Arbetslöshetsprojekten har utöver att hjälpa arbetslösa att få ett arbete alltmer kommit att ta på sig ytterligare en roll: att utveckla anställningsbarheten hos de arbetslösa. Det kan ske genom att projekten satsar på utbildning av olika slag, ofta i vad som brukar sammanfattas som allmänna färdigheter som syftar till att öka den arbetslöses möjlighet att utföra arbeten utanför de kvalifikationer denna har. Empowerment är ett begrepp som kan illustrera satsningen på den enskildes utveckling. Genom ett stärkt självförtroende och förmåga att ta för sig skall vägen till ett arbete för de arbetssökande underlättas. KASAM(känsla av sammanhang) är ytterligare ett begrepp där den enskildes utveckling står i fokus för insatsen. Insatser av det slaget för den enskilde individen avser att i förlängningen öka förutsättningarna för denna att etablera sig på arbetsmarknaden. I viss mån kan detta leda till att matchningen mellan ledigt arbete och arbetssökande på kort sikt kan underlättas. Ofta är emellertid en sådan inriktning på satsningen ett långsiktigt arbete som påbörjas i ett projekt men som förutsätter fortsatta ansträngningar från deltagaren efter det att projektet är slut. Det kan t ex röra sig om att deltagaren får en ökad medvetenhet om betydelsen av utbildning för att nå det mål denna har för sitt arbetsliv. I sin tur kan det leda vidare till uppgradering av gymnasiebetyg, fortsatta studier och först efter flera år ett arbete. Av de knappt 100.000 ungdomar som var inskrivna i arbetsförmedlingen i Sverige i slutet av februari 2012 saknade ungefär en fjärdedel betyg från gymnasiet. Dessa får inget

6 jobb. 2 Det finns en hög medvetenhet hos politiker och handläggare om att detta är ett gigantiskt problem som måste åtgärdas. Framgångsrika projekt som kan fånga upp dessa ungdomar och leda in dem mot fortsatt utbildning är samhällsekonomiskt mycket goda långsiktiga investeringar. På kort sikt leder de emellertid inte till att arbetslösheten minskar. Det samhällsekonomiska behovet av att minska ungdomsarbetslösheten är snarare långsiktigt än kortsiktigt. Eftersom det finns ett begränsat utbud av lediga arbeten och eftersom antalet arbetslösa är betydligt större än de lediga jobben så innebär det i princip att om en person får ett arbete pga. den ökade kompetens eller personliga utveckling denna erhållit genom ett arbetslöshetsprojekt, så är det i regel någon annan som annars kunde ha fått det jobbet som inte får det. Det finns emellertid studier som visar att undanträngningseffekter i vissa fall inte är så kategoriska. En studie av effekter av de så kallade nystartsjobben visar att dessa anställningssubventionerade arbeten i 63 procent av fallen hade tillsatts också utan dessa subventioner men att nystartsjobben totalt sett lett till ett flöde från arbetslöshet till arbete med i genomsnitt 17 procent. Kortsiktigt innebar satsningen dock en samhällsekonomisk förlust. 3 Det verkligt stora problemet uppstår om enskilda ungdomar hamnar i ett permanent utanförskap. De som gör detta kan på sikt komma att förorsaka samhället stora ekonomiska kostnader genom att de under stora delar av livet inte betalar skatt utan istället blir beroende av samhällsbidrag för sin försörjning. Att långvarigt utanförskap också kan leda till missbruk och i vissa fall till brottslig verksamhet med stora samhällskostnader som följd är välkänt. Problemen kan dessutom överföras till nästa generation. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är således också projekt som inriktas mot att på olika sätt stärka individen ett sätt att på lång sikt öka samhällets inkomster och minska dess utgifter. Det finns således en rad svårigheter förknippade med att göra samhällsekonomiska beräkningar av den typ av insatser som är inriktade på att långsiktigt stärka individen för att på sikt bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att detta är samhällsviktiga insatser som på sikt kan generera betydande samhällsvinster. Jag avstår i den här rapporten från att försöka mäta dessa långsiktiga vinster. Det skulle förutsätta en mera ingående kunskap om deltagarna och deras framtidsutsikter samt om den framtida arbetsmarknaden än vad som finns tillgängligt. Ungdomsarbetslösheten i Göteborg I början av 2000-talet pendlade den öppna ungdomsarbetslösheten i Göteborg kring 3000 personer. Efter en svag ökning åren 2003-2006 till en ungdomsarbetslöshet kring 3500 personer sjönk den kraftigt under senare delen av 2006 och utgjorde under delar av 2007 och början av 2008 mindre än 2000 personer. Från mitten av 2008 ökade den göteborgska ungdomsarbetslösheten mycket kraftigt och nådde sin höjdpunkt hösten 2010 med bortåt 6000 öppet arbetslösa ungdomar. Det rörde sig således om en tredubbling av ungdomsarbetslösheten under en period av drygt två år från mitten av 2008 till hösten 2010. Männen i åldersgruppen var värre drabbade än kvinnorna (se diagram 1). 2 T ex GP 29/2 2012, s. 38 3 Linus Liljeberg, Anna Sjögren & Johan Vikström, Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? IFAU Rapport 2012:6, s. 1, 38

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 7 Diagram 1. Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) i Göteborg 2010-2012 (öppet arbetslösa inkl. arbetssökande i program med aktivitetsstöd). 6 000 Totalt antal inskrivna arbetslösa (18-24 år) Kvinnor Män 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Källa: Arbetsförmedlingen, Analysenheten, Göteborg Ovanpå den oroväckande trenden mot den allt högre ungdomsarbetslösheten i Göteborg och Sverige fanns under projektets planeringsfas en tilltagande oro över att den särskilt hårt drabbade fordonsindustrin under krisen 2008-2009 kunde leda till nedläggning av personbilstillverkningen vid Volvo. Dessutom pekade de tillgängliga prognoserna för 2010 och 2011 mot en stor ökning av antalet ungdomsarbetslösa i Göteborg. 4 De värsta farhågorna beträffande den ekonomiska utvecklingen besannades inte. Tvärtom vände den ekonomiska utvecklingen nationellt från en negativ tillväxt på mer än sex procent under kvartal två och tre 2009 till en negativ tillväxt om 1,5 procent under det sista kvartalet samma år. Redan under det första kvartalet 2010 hade de negativa tillväxttalen i ekonomin svängt om till positiva tal och det sista halvåret 2010 låg den ekonomiska tillväxten på över sju procent jämfört med motsvarande period året innan. Vi skall emellertid observera att den tilltagande tillväxten relateras till tidpunkter med extremt låg tillväxt. Tydligt är emellertid att den negativa ekonomiska utvecklingen hade vänt uppåt. 5 Detta avspeglas i ungdomsarbetslöshetstalen i Göteborg (diagram 1). Den negativa arbetslöshetstrenden för de unga stannade upp under 2010 och ungdomsarbetslösheten sjönk något under 2011. ProjektUPP! Mot bakgrund av den snabbt ökande ungdomsarbetslösheten planerade Göteborgs stad under våren 2009 en större satsning riktad mot arbetslösa ungdomar för att med hjälp 4 Helen Arfvidsson, Följeforskning Upp!starten, augusti 2010, s 1; Intervju med Anders Nilsson 16/9 2011 (Gunnar Gillberg) 5 SCB, kalenderkorrigerad statistik, fasta priser

8 av en rad olika insatser leda in dem mot arbete eller studier. En ansökan om medfinansiering av projektet sändes till Europeiska socialfonden. Målgruppen angavs i ansökan till unga män och kvinnor 16-24 år med särskilt fokus på dem som gått ut gymnasieskolan och inte arbetar/studerar, de som haft arbete och blivit arbetslösa samt de som ännu inte kommit i åtnjutande av ungdomsgarantin. Hälften av dessa skulle vara kvinnor. 6 Projektets mål Målformuleringar i ESF-ansökan 2009 6000 unga män och kvinnorfrån målgruppen skall under projekttiden ges förberedande insatser för arbetsmarknaden eller utbildningar. Utvärderarens kommentar: Målsättningen är tydlig och mätbar. Minst 60 procent av deltagarna skall ha arbete eller delta i utbildning senast tre månader efter programmets slut. Utvärderarens kommentar: Detta är en klar och tydlig målsättning som dessutom kan följas upp. Man betonar vidare i texten att målet kan komma att revideras beroende på hur arbetsmarknaden utvecklas. Minst 90 procent av de ungdomar som i SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgivit sig vara arbetslösa och som inte registrerat sig hos arbetsförmedlingen eller socialkontoret skall nås genom information, uppsökande verksamhet, besök i lokalen eller via webbplatsen. Utvärderarens kommentar: Här avses de latent arbetslösa, dvs. de som vill ha ett arbete men som inte registrerat sig som arbetssökande. Ett problem här är att SCB endast intervjuar ett urval av ungdomar, ett annat är att SCB inte lämnar ut information om vilka de intervjuade är. Man kan alltså inte följa upp huruvida ungdomar in den gruppen kunnat nås till 75 procent, eftersom man inte kan veta vilka de är. Samtliga deltagare skall ha registrerat sig hos Af. Utvärderarens kommentar: Målet är tydligt. En uppföljning fordrar samkörning mellan UPPs och AFs register. Antalet unga kvinnor med funktionshinder som registrerar sig hos AF ska öka med minst 25 procent. Utvärderarens kommentar: Detta är ett mål som relaterar till AF:s verksamhet och behandlas inte i föreliggande utvärdering. Det finns skäl att fråga sig varför inte målet är könsneutralt. Känslan av sammanhang (KASAM) skall öka hos minst 80 procent av deltagarna. Samverkan skall ske med stadsdelsförvaltningar, vuxenutbildningsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Arbetsförmedlingen, näringsliv och fackliga organisationer, handikappförbunden, frivilliga organisationer, studieförbund och ungdomsorganisationer. 6 Europeiska socialfonden, ansökan, dnr 2009-3050197, s 1,4, 6

9 Utvärderarens kommentar: Samverkan med externa aktörer inom området är viktig, inte minst för att säkra inflöde av deltagare i projektet och för att öka möjligheterna att slussa in deltagarna på arbetsmarknaden. Mål som tillkommit under projekttiden 100 procent av de deltagare som börjar i projektets utvecklingscenter skall ha god kännedom om det stöd arbetsförmedlingen kan erbjuda. Utvärderarens kommentar: Det är en högst vällovlig målsättning och skulle kunna mätas med hjälp av en test av deltagarnas kunskap om arbetsförmedlingens tjänster. Ett bättre sätt att formulera målsättningen hade dock varit att samtliga deltagare skall få information om de tjänster som erbjuds av arbetsförmedlingen. Förändrat mål från våren 2011: 2000 ungdomar skall få aktiva insatser genom UPP under hela projekttiden. Dessutom skall projektet ha sammanlagt 4000 medlemmar på webben (communityn). Målet att minst 60 procent av de deltagare som fått aktiva insatser inom tre månader efter programmets slut skall vara i arbete eller studier ändrades till 70 procent. Utvärderarens kommentar: Förändringen i målsättning framstår som realistisk med tanke på den förbättring som inträdde på arbetsmarknaden efter det att projektet startats. Känslan av sammanhang hos deltagarna skall öka: Det ursprungliga målet att detta skall ökas hos minst 80 procent av deltagarna ändras till 100 procent av deltagarna. 7 Var målsättningarna realistiska? Trots att projektets målsättningar är delvis otydligt formulerade och att de i vissa fall inte går att följa upp, så utkristalliseras ändå projektets ambition: Projektet avsåg från början att på olika sätt och i varierande grad förbereda minst 6000 ungdomar för arbetsmarknaden. För detta ändamål avsattes 63 miljoner kronor, varav ungefär 2/3 från Göteborgs kommun och 1/3 från ESF. Det innebär en satsning på varje individ om drygt 10.000 kronor. Förutsatt att målen kunnat uppfyllas med avseende på antalet deltagare och att alla dessa på olika sätt antingen etablerade sig på arbetsmarknaden eller utvecklade bättre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden än de haft innan de gick in i projektet, så kan detta betraktas som en relativt låg kostnad. Den kan ställas i relation till den årliga kostnaden för en gymnasieelev i Göteborg om 78.000 kronor (2010). 8 Det förefaller inte orimligt att kommuner förutom att utbilda ungdomar också satsar vissa resurser på att bidra till att slussa ungdomarna vidare i eftergymnasial utbildning och till arbete. Frågan är emellertid om målsättningen att under projekttiden ge aktiva insatser åt 6000 ungdomar var realistisk. Hade projektet kapacitet att ta emot så många och kunde det anses vara rimligt att planera för att så många ungdomar verkligen frivilligt skulle skriva in sig som deltagare i projektet? Min bedömning är att projektet i och för sig var bemannat på ett sådant sätt att det med en jämn tillströmning hade kapacitet att ta emot så många ungdomar över tre år men knappast med de höga ambitioner projektet hade 7 Detta beskrivs t ex i en Power-Point-presentation vid frukostmöte den 7 juni 2011. 8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=3946936 (Nyheter P4 Göteborg 24 aug 2010.

10 beträffande insatsernas omfattning och kvalitet. I sammanhanget skall dock nämnas att alla insatser inte var tänkta att genomföras i projektets egen regi utan i samarbete med andra aktörer. UPPs egen planering för att öka antalet anställda i projektet pga. den väntade större tillströmningen under 2012 tyder på att man inte ansåg sig klara av en sådan ökning med befintliga personalresurser. 9 I ljuset av de snabbt ökande arbetslöshetstalen i åldersgruppen åren 2008 och 2009 och de orosmoln som vid projektplaneringen lägrade sig över stadens bilindustri kan också den omfattande målsättningen synas vara rimlig i relation till möjligheten att rekrytera arbetslösa ungdomar. Vi vet emellertid att det generellt är svårt att rekrytera arbetslösa ungdomar till frivilliga arbetsmarknadsprojekt och att man i realiteten endast kommer att rekrytera en mindre del av målgruppen. I viss utsträckning kan rekryteringssvårigheterna minskas med information till målgruppen i kombination med uppsökande verksamhet. En samlad bedömning är dock att målsättningen om 6000 deltagare var alltför hög både med utgångspunkt i projektets bemanning och i en rimlig bedömning av möjlig tillströmning av deltagare. Projektets kvantitativa målsättning ändrades av projektledningen under första delen av 2011 till 2000 deltagare i aktiva åtgärder. Förändringen fick ingen större praktisk betydelse, eftersom svårigheten att nå de kvantitativa målen kvarstod. Trots minskningen till en tredjedel jämfört med ansökan kan vi konstatera att ambitionsnivån fortsatt är mycket hög. Den rimmar dock bättre med möjligheten att ge högkvalitativa insatser åt deltagarna i aktiva åtgärder än det ursprungliga målet från ESF-ansökan 2009.Slår vi ut totalkostnadenper deltagare i aktiva åtgärder ökade denna med den nya målsättningen och oförändrad budget från 10.000 till 30.000 kronor. Deltagarna i UPP Deltagarna i aktiva insatser (Gulddeltagarna) Vi kan konstatera att antalet aktiva deltagareunder projekttiden varit betydligt lägre än målsättningen. 745 personer har fått aktiva insatser genom UPP. 10 Det finns flera anledningar till den svaga tillströmningen i förhållande till målet. En av de uppenbara anledningarna är att projektet kom igång några månader senare än beräknat och att det avbröts drygt ett år innan beräknat avslut. I realiteten kom projektet att pågå lite drygt halva den planerade tiden. Tillströmningen var inledningsvis svag men ökade under tiden som projektet pågick. Under det sista kvartalet före den osäkerhet om projektet och dess framtid som utlöstes av en artikelserie i Göteborgsposten (vecka 37-49 2011) skrevs 191 nya deltagare in jämfört med en deltagare under de första 13 veckorna 2010 och 43 personer under de därnäst följande 13 veckorna 2010. Det är rimligt att anta att en ökning av antalet nyinskrivna skulle skett även 2012 om projektet fått fortsätta, eftersom spridningseffekten genom information om projektet av vänner och bekanta skulle fortsatt. Att beräkna storleken på ökningen kan te sig spekulativt men är nödvändigt för att vi skall kunna relatera resultatet till målsättningen. Ökningen mellan tredje kvartalet 2010 och tredje kvartalet 2011 (innan publiceringen av GPs 9 UPP, presentation november 2011. Sida: Förändringar 2012, personal. 10 Uppgifterna om antalet deltagare som fått aktiva insatser varierar något, från 805 personer (UPPs hemsida 2 mars 2012) till 797 i projektets egen databas över deltagare. Beräkningarna i den här rapporten utgår konsekvent från en senare korrigering till 745 deltagare. Minskningen beror bl.a. på att ett antal personer registrerat sig som deltagare men därefter inte kommit till de aktiva insatserna.

11 artikelserie) var 258 procent. Om vi antar att ökningstakten dämpats eftersom nyhetsspridningen om projektet redan nått en relativt god nivå tredje kvartalet 2011 kan vi beräkna en ökning med c:a 100 procent tredje kvartalet 2012 i förhållande till tredje kvartalet 2011, dvs.från191 personer till c:a 380. Eftersom planen var att avsluta projektet vid utgången av 2012 var det knappast aktuellt att ta in nya deltagare under det sista kvartalet 2012. Räknar vi däremot med en hundraprocentig ökning också under de två första kvartalen 2012 i förhållande till de två första kvartalen 2011 skulle projektet kommit upp i en sammanlagd nyrekrytering under 2012 på c:a 1000 nya deltagare. Under dessa förutsättningar skulle projektet under hela den planerade perioden ha rekryterat knappt 1750 deltagare. Det är alltså mindre än en tredjedel av den ursprungliga målsättningens 6000 deltagare och något mindre än den reviderade målsättningen om 2000 deltagare i aktiva åtgärder. Uppskattningen av den beräknade ökningen är emellertid inte mycket mer än kvalificerade gissningar. Ökningen kunde blivit lägre men också högre. En försämring av arbetsmarknadsläget under 2012 skulle snabbt slå mot de unga och sannolikt lett till högre inflöde av deltagare i UPP, varför projektet möjligen kunnat nå upp till målet 2000 deltagare i aktiva åtgärder under hela projektperioden. Detta hade i sin tur förutsatt en omfördelning av resurserna inom projektet och ett utnyttjande av hela årsanslaget för 2012. Diagram 2. Tillströmning av nya deltagare (Gulddeltagare) i UPP! Källa: Deltagarförteckning i administrationsverktyget, projekt UPP (kontrollerad och reviderad i mars 2012) Anmärkning: Antalet deltagare för 4:e kvartalet 2011 beräknas för v. 37-49 pga. GPs artikelserie från 4 december som strax därefter ledde till stopp för inskrivning av nya deltagare. En annan förklaring till att antalet deltagare låg långt under det ursprungliga målet är att arbetsmarknadsläget i stället för att försämras som beslutsunderlaget förutsatte i stället förbättrades. Det gäller inte minst gruppen ungdomar (se diagram 1!) En ytterligare orsak till den svaga tillströmningen under 2010 och början av 2011 är att projektet saknade styrgrupp för verksamheten. En sådan förutskickades i planeringen av projektet och en av dess uppgifter skulle vara att öka samarbetet mellan stadsdelarnas verksamheter och projekt UPP. Eftersom styrgruppen inte kom till stånd

12 förrän kort tid före nedläggningen av projektet kom samarbetet med stadsdelarna att bli eftersatt. Webbmedlemmarna (Silvermedlemmarna) Vid sidan av att erbjuda insatser för deltagarna i UPPs lokaler satte projektet i enlighet med projektansökan upp en websida som var tillgänglig via internet. Besökare på hemsidan registrerade sig själva. På webb-platsen har ungdomar haft möjlighet att ställa frågor till guider och andra på UPP, chatta med andra ungdomar, förmedla tips etc. Uppbyggnaden och underhållet av webbsidan har inneburit en relativt stor investering för projektet. Syftet med webb-platsen var att kanalisera många av de unga till de aktiva insatserna. I viss utsträckning skulle den också kunna förmedla stöd i vägledningen av ungdomar direkt på webb-platsen. 11 Det har inte varit möjligt inom den här utvärderingens ram att göra en effektmätning av projektets insatser för Silvermedlemmarna. En eller ett par kontakter via webben där deltagarna fått svar på en fråga eller förmedlat ett tips kan inte heller med anspråk på vetenskaplighet relateras till individens arbetsmarknadseller utbildningsstatus. Webben är emellertid ett sätt att nå ungdomarna och att möta deras frågor på ungdomarnas egna villkor. Med tanke på svårigheten att rekrytera stora delar av de ungdomsarbetslösa i aktiva insatser kan webben vara ett sätt att nå en bredare målgrupp än vad som annars varit möjligt. Det är därför rimligt att den delen av satsningen får utvecklas ytterligare men där man också bygger in möjligheter att utvärdera satsningen. Webb-platsen är interaktiv och fordrar därför en daglig beredskap att svara på frågor, att lägga in ny information etc. Websidan har många förtjänster och erbjuder ett lättillgängligt forum för ungdomar med funderingar kring sina möjligheter på arbetsmarknaden, tips om jobb osv. Driften av den sidan är också billig jämfört med andra arbetsmarknadsinsatser. Kanske kan en sådan sida administreras nationellt även om det kan finnas ett värde i att ha ett lokalt eller regionalt forum. Varifrån kom deltagarna i UPP och vilka var de? Genomgången nedan fyller det dubbla syftet att dels redogöra för de aktiva deltagarnas geografiska hemhörighet i Göteborgs stadsdelar, deras ålder och utbildnings- och socioekonomiska bakgrund, dels att redovisa intervjugruppens representativitet för samtliga aktiva deltagare i projektet. De anställda i projektet har fortlöpande fört statistik över från vilka stadsdelar deltagarna i aktiva insatser kommer, deras utbildningsbakgrund och ålder. Också i intervjuundersökningen har frågor ställts om detta. I den senare finns också frågor som relaterar till deltagarnas socioekonomiska bakgrund samt utbildningsnivå. UPPs lokal är belägen i centrala Göteborg. Har man lyckats fånga upp deltagare också från andra än de centrala stadsdelarna? 11 Europeiska socialfonden, ansökan, dnr 2009-3050197, s 5

13 Diagram 3. Antal deltagare i aktiva åtgärder i UPP från Göteborgs stadsdelar Källa: Deltagarregister UPP, reviderat i mars 2012. Diagrammet visar att spridningen mellan stadsdelarna varit relativt jämn. Projektet har således lyckats att fånga in deltagare från hela Göteborg. Alla stadsdelar är representerade. Genom att såväl UPPs deltagarregister som intervjuundersökningen registrerar varifrån deltagarna kommer får vi här en möjlighet att kontrollera intervjugruppens representativitet för hela gruppen deltagare.

14 Tabell 1. Överensstämmelse mellan de 183 intervjuade och samtliga som deltagit i UPPs aktiva insatser med avseende på var de är skrivna Stadsdel Intervjusvar antal och (andel i procent) Angered 20 (11) 0.86 Askim-Fröl.-Högsbo 11 (6) 0.79 Centrum 44 (24) 2.35 Lundby 16 (9) 0.95 Majorna-Linné 10 (5,5) 1,52 Norra Hisingen 21 (11) 1,11 Västra Göteborg 8 (4,5) 0,76 Västra Hisingen 18 (10) 0,99 Örgryte-Härlanda 6 (3) 0,35 Östra Göteborg 25 (14) 1,38 Över/underrepresentation av intervjuade rel. till antal deltagare 1= full överensstämmelse Annan kommun än 2 (1) Göteborg Vill/kan ej svara 2 (1) Summa: 183 (100) Anm. När förändringar genomfördes i stadsdelsorganisationen kom stadsdelstillhörighet för 45 deltagare att därefter saknas i registreringssystemet. De intervjuade är relativt väl fördelade i relation till samtliga som deltagit i UPPs aktiva insatser. Dock är deltagare skrivna i Centrum kraftigt överrepresenterade i intervjumaterialet. Deltagare skrivna i Örgryte-Härlanda är kraftigt underrepresenterade. Av deltagarna är enligt projektets statistik drygt 58 procent kvinnor och knappt 42 procent män. Det står i omvänd proportion till de arbetslösa, bland vilka männen utgör mellan 53 och 60 procent över projekttiden. Trots att de unga kvinnorna i mindre utsträckning än de unga männen är arbetslösa är det alltså betydligt fler kvinnor än män som deltar i projekt UPP. Detta avspeglas också i intervjumaterialet, där kvinnorna är överrepresenterade i samtliga stadsdelar. De intervjuade deltagarnas avslutade studier fördelar sig enligt följande (könsfördelningen i varje kategori är relativt jämn): Tabell 2. De intervjuades utbildningsnivå De intervjuades utbildningsnivå proc. av svaren Slutbetyg från grundskolan 9,8 Avgångsbetyg från gymnasiet 74,3 Yrkesutbildning 4,9 Kandidatexamen 7,1 Magisterexamen 2,2

15 Masterexamen 1,1 De som endast har slutbetyg från grundskolan utgör knappt tio procent av de intervjuade. Detta förklaras delvis av åldersfördelningen (se nedan), där de som inte fyllt 19 år normalt inte heller hunnit gå ut gymnasiet. 74 procent av de intervjuade har avgångsbetyg från gymnasiet och ytterligare drygt 10 procent har eftergymnasiala studier. Det innebär att 84 procent av de intervjuade har lägst slutbetyg från gymnasiet. Av UPPs deltagarregister framgår att deltagare i aktiva åtgärder i hela gruppen som har gått ut gymnasiet är drygt 68 procent. Det innebär att personer med lägst gymnasieutbildning är överrepresenterade i intervjumaterialet. Diagram 4. De intervjuade deltagarnas ålder vid intervjutillfället De intervjuade deltagarnas åldersfördelning har en förväntad puckel året närmast efter det att de avslutat sina gymnasiestudier. Könsfördelningen är ojämn bland de intervjuade. Andelen kvinnor bland de äldre intervjuade deltagarna är betydligt högre än bland männen. Drygt hälften av kvinnorna är födda 1989 eller tidigare. Motsvarande andel för männen är 30 procent. I projekt UPPs register saknas åldersuppgift för nästan 20 procent av deltagarna. En jämförelse mellan de intervjuades ålder och de åldersuppgifter som finns tillgängliga för samtliga som deltagit i UPPs aktiva åtgärder visar att intervjugruppens åldersfördelning stämmer väl med hela gruppens. Det är dock en övervikt av de allra yngsta (17-19 år) i intervjumaterialet samt en mindre övervikt i intervjugruppen i den äldsta åldersgruppen. Det senare kan förklaras med att intervjuerna i vissa fall genomförts upp till ett år efter inskrivningen i UPP. Intervjumaterialet har således en god överensstämmelse med åldersfördelningen bland samtliga som deltagit i UPPs åtgärder. Prövningen av de intervjuades representativitet beträffande stadsdel, kön, utbildning och ålder visar på hög överensstämmelse utom beträffande stadsdel (i två fall) och en övervikt för högre utbildade i intervjumaterialet. Skillnaderna är inte så stora att de annat än i låg grad kan påverka resultatet av analyserna. Vi kan därmed dra slutsatsen att intervjugruppens representativitet för hela gruppen är god. Vi har också genom intervjuerna tagit in några data som kan ge en bild av ungdomarnas socioekonomiska bakgrund.

16 Deltagarnas socioekonomiska bakgrund För framtida satsningar kan det vara viktigt att få en uppfattning om vilka ungdomar man når genom en frivillig arbetsmarknadsåtgärd som vänder sig till alla ungdomar i Göteborg. Jag har därför formulerat frågor om föräldrars yrke samt boendeform för dem som bor kvar hos sina föräldrar. Fädernas yrkestillhörighet uppvisar stor spridning. Det är emellertid tydligt att tjänstemannayrken dominerar bland deltagarnas fäder. Av 132 svar indikerar 45 att deltagarnas fäder har eller har haft yrken som fordrar eftergymnasial utbildning och ungefär lika många kan hänföras till kategorin arbetaryrken (snickare, målare, bussförare, taxiförare etc.). I flera fall går det inte att klassificera. T ex anger 14 svar att fadern är egen företagare. Deltagarnas mödrar har i betydligthögre utsträckning än fäderna yrken som fordrar eftergymnasial utbildning. Av 130 svar beträffande moderns yrke indikerar minst 80 svar att modern har högskoleutbildning, medan 32 svar tydligt indikerar att modern har ett yrke som kan hänföras till arbetar- och lägre tjänstemannayrken (undersköterska, städare, diskare, personlig assistent etc.). Deltagarnas socioekonomiska bakgrund uppvisar stor spridning med en övervikt mot föräldrar i tjänstemannayrken men med ett stort inslag av föräldrar särskilt fäder i arbetaryrken. Jag har också formulerat frågor om deltagarnas boendeform för att komplettera bilden av deltagarnas socioekonomiska status. Hälften av de intervjuade bor hos en eller båda av sina föräldrar. Av dessa bor 44 procent i hyreslägenhet, 25 procent i bostadsrätt och 30 procent i villa (en procent vill inte svara på frågan). Vi kan konstatera att det liksom i frågan om vilken stadsdel deltagarna bor är stor spridning mellan deltagarna. Boendeformen överensstämmer relativt väl med fördelningen mellan boendeformer i riket (Boverket). Hur fick deltagarna kännedom om UPP? Projektet har satsat mycket på att sprida kunskap om projektet för att fånga in fler deltagare. Därför kan det för framtida satsningar vara värdefullt att veta hur deltagarna fått kännedom om projektet. Projektet har i deltagarregistret rapporterat hur deltagarna kommit i kontakt med Upp. Den i särklass viktigaste inkörsporten har varit Arbetsförmedlingen. En tredjedel av alla gulddeltagare har kommit till UPP via arbetsförmedlingen (33,5 procent). Den därnäst viktigaste informationskällan var kompisar, syskon och föräldrar (18,5 procent). Därefter följer i tur och ordning Internet (sökmotor, Facebook, Spotify, annan site) 12 procent samt skolan 3,8 procent. Endast en procent har kommit i kontakt med UPP genom socialtjänsten och två procent genom spårvagns- och annan reklam. Jag har ställt frågor om hur deltagarna i intervjuundersökningen fått kännedom om UPP. Det ger ungefär samma resultat. Arbetsförmedlingen är en huvudkälla till informationen. Internet är också viktig i sammanhanget.

17 Vi kan notera att endast två procent av deltagarna i UPP säger sig ha fått information om att projektet fanns genom reklamsatsningar. De medel som satsats på reklam har således inte burit frukt. Enligt kontoredovisningen har 318000 kronor lagts på reklam och information under 2010 och 120000 kronor under 2011, dvs. drygt en halv miljon kronor. Dessa satsningar har sannolikt haft mycket låg effekt även om vi inte helt kan utesluta att kompisar, föräldrar och andra sett reklamen och därefter förmedlat informationen till de blivande deltagarna. I samband med att deltagarrekryteringen gick trögt beslöt projektledningen att några av guiderna (som därmed var undersysselsatta) skulle arbeta med uppsökande verksamhet för att få in fler deltagare i projektet. Projektets egen statistik ger ungefär samma bild som intervjuundersökningen: Det ledde till en viss, men dock begränsad, framgång. Endast fem procent av deltagarna rekryterades direkt via guider (inklusive mässor och events) till en hög personalkostnad. Projektledningens satsning på att avdela guider för informationsspridning är fullt förståelig, men i backspegeln ser vi att det inte slog väl ut. En uppseendeväckande liten andel av deltagarna har rekryterats via andra kommunala myndigheter och/eller satsningar (förutom 30 deltagare från skolan endast en från gymnasiet, en från Komvux och ingen enda deltagare från t ex Vägledningscentrum). Det finns en stor potential för bättre informationsspridning genom dessa i kommande satsningar. Samarbetet om informationsspridning måste kunna fungera mycket bättre inom kommunen. Samhällsekonomiska effekter av UPPs insatser Jag har ombetts att göra ett försök att beräkna projektets samhällsekonomiska effekter. I det följande diskuterar jag problem med sådana beräkningar. För exemplets skull gör jag också en beräkning av kortsiktiga intäkter av satsningen relaterade till dess kostnader. Först som sist skall sägas att det är mycket vanskligt att beräkna samhällsekonomiska effekter av enskilda ungdomsarbetslöshetsprojekt. Det finns flera anledningar till detta. En anledning är att effekterna främst ligger på individnivå genom att den enskilde projektdeltagaren stärker sin motivation och/eller sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Detta skapar i sig inte några nya jobb för såvitt den enskilde projektdeltagaren inte startat ett företag med sig själv som anställd eller att den enskilde deltagaren genom projektet matchats till ett arbete, som annars inte kunnat tillsättas. I normalfallet kan vi utgå ifrån att detta i ett enskilt projekt bara ger marginella samhällsekonomiska effekter I mitten av december 2011hade totalt 745 unga deltagare i aktiva insatser börjat i projektet. Drygt ett år skulle då ha återstått av projekttiden om inte projektet avbrutits i förtid. Om inte målsättningen varit så högt ställd hade vi sannolikt dragit slutsatsen att detta är ett gott resultat efter ett och ett halvt års verksamhet i en frivillig insats. Nu var emellertid det kvantitativa målet mycket högre ställt än så, varför vi måste konstatera att resultatet låg långt under förväntningarna.

18 I några avseenden är projekt UPP problematiskt och det är också anledningen till att det lades ner i förtid. Projektet har kostat mycket pengar. Projektets treårsbudget var på totalt 63 miljoner kronor, varav Göteborgs kommun skulle stå för 63 procent (39.690.000 kronor) och Europeiska socialfonden för 37 procent (23.310.000 kronor). Bland annat eftersom antalet deltagare inte nådde upp till de fastställda målen samt att projektet avslutades i förtid kom projektet inte att utnyttja mer än knappt hälften av det för hela projekttiden budgeterade beloppet. Tabell 3. UPPs budget och utfall 2010 och 2011 2010 2011 Budget 20 421 000 22 956 000 Utfall 12 895 000 16 489 000 Källa: Sammanställning av tilldelning och utfall för projekt UPP, Sammanställning av kontoutdrag, februari 2012 Innan vi beräknar kostnaden per deltagare i projektet skall vi återvända till projektplanen för att gå igenom vad projektet förväntades genomföra under projekttiden. Vi ska först återvända till den s.k. Communityn på nätet, webb-platsen, dvs. den som utgjorde underlaget för den grupp som så småningom kom att benämnas Silvermedlemmar. Uppbyggnaden av en webb-plats kostar också pengar. Betydelsen av den delen av projektet skall inte underskattas. I och med att den nu är uppbyggd har en stor del av investeringen redan gjorts och kan komma till nytta i kommande satsningar. Direkta kostnader för it-konsulter, programvara och it-kommunikation uppgår enligt kommunens kontoutdrag under 2010 och 2011 till 1. 221 000 kronor. En mindre del av den summan har sannolikt använts även för att ge service åt deltagarna i aktiva insatser. Men vid sidan av inhyrda konsulter har personal på UPP tagits i anspråk för att bygga upp och underhålla webb-platsen. Genom att beräkna kostnaden för dem som under en del av sin arbetstid i olika grad och under olika perioder deltagit i utvecklingen och underhållet av de it-verktyg som utvecklades i projektet kan den totala kostnaden beräknas till c:a fyra miljoner kronor. Större delen av den summan kan betraktas som utvecklingskostnader. Förutsatt att verktygen kommer att användas i kommande projekt (och eventuellt kan säljas till andra kommuner som visat intresse för dessa) kan vi betrakta dessa utvecklingskostnader som en investering för framtida projekt och för försäljning. Det är därför rimligt att räkna bort minst tre av dessa fyra miljoner från beräkningen av vad insatserna för de 745 ungdomarna kostat. Räknas dessa utvecklingskostnader bort kvarstår en kostnad om 26 miljoner. Jag har genomfört en sannolikhetsberäkning som visar att projektet kunnat ge 1750 ungdomar aktiva insatser om det fått fortsätta hela den planerade projekttiden (se s. 11). Det skulle inneburit att c:a 1000 deltagare fått aktiva insatser under slutet av 2011 och hela 2012 (med sista inskrivning i slutet av september 2012 pga. av projektavslut 31 dec). Kostnaden för dessa insatser kan beräknas med utgångspunkt i en något ökad bemanning i projektet samt ungefär lika höga kostnader för de 1000 nyinskrivna och ett antal fortsatt inskrivna deltagare från 2011. Kostnaden för de 1000 nya deltagarna år 2012 beräknas därmed till 18miljoner kronor eller 18 000 kronor per deltagare. Om den konjunkturnedgång som vi nu ser början på och som kunde förutses i samband med nedläggningen av projektet fördjupas kraftigt under 2012 kan deltagarantalet beräknas ha blivit betydligt högre med något högre totalkostnad men med lägre kostnad

19 per deltagare. En försämrad ekonomisk konjunktur skulle emellertid också leda till en försämring av arbetsmarknadsläget i stort och därmed till ytterligare svårigheter för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. I sin tur skulle detta sannolikt avspeglas i ett sämre resultat vad gäller hur stor andel av deltagarna som fått arbete efter genomgången insats i projektet. Detta skulle dock kunnat kompenseras av att fler kunnat komma in i utbildningar som på sikt leder till jobb. Flera osäkerhetsfaktorer finns således med i dessa beräkningar. Beräkningen av det ökade deltagarantalet är dock snarare en försiktig än optimistisk beräkning av den trend som rått under 2011 beträffande deltagarrekrytering. Hela 80 procent av deltagarna uppger att de saknade ett arbete när de registrerade sig som deltagare i UPP. Vi har tidigare kunnat konstatera att en stor del av deltagarna också fått kännedom om UPP genom arbetsförmedlingen. 70 procent av de svarande uppger också att de varit inskrivna vid arbetsförmedlingen när de kom till UPP. Vid tiden för intervjuerna (3-12 månader efter det att de skrivits ut) hade 50 procent ett arbete. Hälften av dessa hade ett heltidsarbete. Dock svarar bara drygt 10 procent av dem som hade ett arbete att de fått detta med hjälp av någon av UPPs insatser. Man måste dock beakta att det kan vara svårt att för den enskilde värdera hur en viss insats lett till ett bestämt jobb. Andelen som anser sig ha fått jobb med hjälp av UPPs insatser måste ändå betraktas som låg. En form av samhällsekonomisk värdering av en insats är att undersöka huruvida resultatet återspeglas i kommunens utgifter och inkomster, i det här fallet genom en förändrad relation mellan utgifter för arbetslösa ungdomar och skatteintäkter. Även här skall vi observera att det finns många osäkerhetsfaktorer. Förutom att de som fått ett arbete kanske hade fått det också utan att delta i UPP-projektet, så tillkommer osäkerheten beträffande varaktigheten av de anställningar de har vid intervjutillfället. Det visar sig också att många inte vill besvara frågor om sin egen lön i en intervjusituation, vilket ligger helt i linje med erfarenheter från tidigare undersökningar. Dessutom tillkommer svårigheten att mäta samhällsekonomiska effekter av den del av projektets målsättning som avser att leda in deltagarna i för dem relevant utbildning. Också utbildningar kostar pengar på kort sikt, även om detta skall ställas mot den samhällsvinst som kan åstadkommas genom att deltagaren hittar rätt bland alla utbildningar som erbjuds och på sikt kommer att kunna arbeta i ett jobb som passar just henne/honom. En annan svårighet (eller omöjlighet) är att mäta effekter av att deltagarnas känsla av sammanhang (KASAM) ökar. Med alla dessa reservationer i minnet kommer jag ändå att föra ett resonemang om möjlig ekonomisk återbäring från samhällets sida på insatsen. Jag har bett de intervjuade att lämna uppgifter om förändringen i deras arbetsmarknadsstatus från tiden för inskrivningen samt vid intervjutillfället som inträffat inom några månader efter det att deras deltagande i UPP avslutats. Projektdeltagare som fått arbete efter UPP Av de intervjuade projektdeltagarna hade knappt 20 procent av dem som började på UPP ett arbete medan hälften (91 personer) hade fått ett arbete vid tiden för intervjutillfället. 25 av de intervjuade som fått ett arbete efter deltagandet i UPP har antingen inte velat svara på frågan om inkomstens storlek eller inte känt till sin inkomst. 66 personer har uppgivit sin månadsinkomst. Tre av dessa uppgifter är sannolikt

20 felkodade. Återstår data från 63 av de 91 intervjuade som uppgivit att de har ett jobb på antingen deltid eller heltid. Det innebär att vi har inkomstuppgifter från c:a 70 procent av dem som i intervjuerna uppgivit att de vid intervjutillfället har ett arbete. Det är stor spännvidd mellan inkomsterna, från 1000 kronor till 29500/månad. 14 av de intervjuade har en inkomst före skatt som understiger 10000 kronor/månad. 10 personer har inkomster från 10000 till under 15000 kronor/månad. 20 personer uppger att de tjänar från 15000 kronor till under 20000 kronor. 19 personer tjänar 20000 29500 kronor/månad. Uppgifter om inkomst vid tiden för inskrivningen i UPP saknas. Anledningen är att alltför lång tid gått mellan inskrivningen och intervjutillfället för att vi skulle kunnat få tillförlitliga uppgifter. 20 procent av de intervjuade uppgav att de inte saknade ett jobb när de skrev in sig i UPP. Ett rimligt antagande är att majoriteten av dessa hade låga eller mycket låga inkomster vid inskrivningen eller att de var på väg att bli uppsagda från sina jobb. Annars hade det knappast varit aktuellt för flertalet av dem att söka sig till UPP. Av de personer som svarar på frågan om sin nuvarande arbetsmarknadssituation uppgav således hälften att de för närvarande har ett arbete. En fjärdedel av dessa vill eller kan inte uppge sin lön. Vi antar att dessa har motsvarande lön som dem som besvarar lönefrågan och att de intervjuade är representativa för urvalsgruppen och att denna i sin tur är representativ för samtliga de 745 deltagarna i aktiva åtgärder i UPP. Den sammanlagda skatteinbetalningen (kommunalskatt, landstingskatt exklusive kyrkoskatt) för hälften av de 745 deltagarna (de 50 procent som har ett jobb tre månader efter insatsen) är med dessa förutsättningar knappt 15 miljoner kronor per år. 12 Om inkomsterna varit lika höga bland dem som hade arbete vid inträdet i UPP som bland dem som hade arbete tre månader efter UPP hade deras skatteinbetalning varit drygt fem miljoner räknat på årsbasis. Jag har emellertid beräknat att de högsta inkomsterna var underrepresenterade bland dem som hade ett jobb när de började på UPP, men vi vet inte i hur stor utsträckning. Vi sänker försiktigtvis uppskattningen av dessas skatteinbetalning till fyra miljoner per år. Förutsatt att de som fått jobb efter deltagandet i UPP också skulle komma att behålla jobbet ger detta en skattedifferens på knappt 11 miljoner kronor per år. Det finns emellertid fler osäkra faktorer än uppskattningen av skatteintäkter. Beräkningen ovan utgår från att anställningen i båda fallen är permanent. I själva verket är detta långtifrån troligt. I många fall rör det sig om tillfälliga anställningar. Särskilt gäller det de deltidsanställningar som vi återfinner i de lägsta löneintervallerna. Det finns ytterligare en faktor, vilken har berörts ovan, som i realiteten gör beräkningen av skatteintäkter omöjlig att räkna in som ett tillskott i kommunens (och landstingets) skatteinkomster. Vi kan inte med någon grad av säkerhet beräkna hur stor andel av dem som fått ett arbete och därmed börjat betala skatt som hade fått ett jobb ändå, dvs. utan att i det här fallet ha deltagit i UPP. 12 Summan är beräknad efter individuell skattesats per uppgiven lönenivå enligt skattetabell för Göteborg 2011x halva deltagarantalet i projektets aktiva insatser.