Barnfattigdomen. i Sverige. Sammanfattning 2012:2. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 1

2012 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-438-4 Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Mary Douglas, Karin Fyrk, Sofia Hildebrand, Ulrika Persson, Helena Pharmanson, Sara Svensson Foto: Pernilla Norström (omslag, sid 10), Amanda Sandberg (sid 13) Form: Helena Ullstrand Design Tryck: Wallén & Co Grafiska AB, Dec 2012 Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Telefon: 08-698 90 00 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se 2 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Barnfattigdomen i Sverige sammanfattning 2012:2 Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2 av Tapio Salonen Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 3

4 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Innehåll Förord 6 Sammanfattning 9 Rädda Barnens fattigdomsindex 12 Mer om måtten 13 Barnfattigdomen 2010 nationell nivå 14 Inkomstskillnaderna har ökat 15 Jämförelse med EU:s fattigdomsmått 16 Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund 17 Ekonomisk utsatthet bland barn med ensamstående föräldrar 19 Kombinationen ekonomisk utsatthet och ensamstående förälder 21 Barnfattigdomen 2010 lokal nivå 22 Förändringar i län och kommun 22 Förändringar på stadsdelsnivå 26 Bilaga: Barnfattigdom i landets kommuner 2009 och 2010 28 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 5

Förord Detta är Rädda Barnens tionde årsrapport om barnfattigdom i Sverige. Rapporten beskriver läget 2010, där vi ser en liten minskning av antal barn i ekonomisk utsatthet sedan året innan. År 2010 var barnfattigdomen 12,7 procent, eller 242 000 barn. Skillnaderna är fortsatt stora beroende på var i landet man är född, mellan kommuner, och mellan storstädernas stadsdelar. Barn i ekonomiskt utsatta familjer är fortsatt överrepresenterade när det gäller risk för sämre hälsa, ökad risk att utsättas för våld samt sämre möjligheter att klara skolan med godkända resultat. Rädda Barnen ser i sina verksamheter i storstädernas mest ekonomiskt utsatta stadsdelar att skolor stänger, vårdinrättningar läggs ned och bankkontor flyttar, samtidigt som trångboddheten ökar och föräldrar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det är en oroande situation som riskerar att påverka den grundläggande tilliten till det samhälle vi lever i. Sedan Rädda Barnens första årsrapport om barnfattigdom publicerades har mycket hänt i Sverige. Medvetenheten om att dessa barn existerar och hur deras liv gestaltar sig, är idag betydligt större. Allt fler kommuner har kunskap om och ambitionen att stötta de utsatta barnen och deras föräldrar. Vi hoppas att detta ger synliga resultat i form av bättre levnadsvillkor för barnen inom en snar framtid. Rädda Barnen kommer att följa dessa satsningar och sprida de exempel som visar sig välriktade. På nationell nivå ser vi en större politisk enighet när det gäller att både se och försöka göra något åt problemet. Riksdag och regering har beslutat om vissa åtgärder, exempelvis en höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer, men Rädda Barnen saknar fortfarande det helhetsgrepp vi anser är nödvändigt. Vi vill se en tydlig målsättning att minska andelen barn i ekonomisk utsatthet, och en plan för att uppnå detta mål. 6 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Barnfattigdomsrapporten är ett av Rädda Barnens verktyg för att belysa barns situation. Den starka kopplingen mellan familjens ekonomiska situation och barns utsatthet gör att barnfattigdom blir en ingång för att synliggöra brister i stödet till barn och deras familjer. Rapporten kan också tjäna som utgångspunkt för exempelvis kommuner som vill genomföra egna analyser om den ekonomiska utsatthetens bakomliggande orsaker Enligt barnkonventionen ska inget barn diskrimineras på grund av föräldrarnas sociala och ekonomiska status. Ändå kan vi fortsatt se hur likvärdigheten brister mellan och inom kommuner där vissa barn får avsevärt sämre förutsättningar att bryta sitt och familjens utanförskap. Agneta Åhlund Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 7

8 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Sammanfattning Rädda Barnen har sedan 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Den här skriften (årsrapport 2012:2) är en sammanfattning av den tionde rapporten i serien, författad av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, och redovisar utvecklingen till och med år 2010. Den ekonomiska kris som inleddes år 2008 har påverkat barns ekonomiska villkor i Sverige, även om förändringarna ännu inte varit dramatiska. Under drygt 10 år, från 1997 till 2007, skedde en generell välståndsökning i Sverige. Barnfattigdomen minskade under denna period, från 22,3 procent år 1997 till 10,9 procent år 2007. Därefter ökade barnfattigdomen till 13,0 procent år 2009. 2010 års statistik visar på en liten minskning av barnfattigdomen med 0,3 procentenheter till 12,7 procent under året. Det motsvarar 242 000 barn som lever i barnfattigdom. Konjunkturläget har varit fortsatt osäkert sedan 2010 och när detta skrivs har en ny våg av varsel gått över Sverige. Det går därför inte att dra några slutsatser om vad den nuvarande krisen kommer att innebära för barns ekonomiska välstånd i Sverige. Det ökade välståndet under åren 1997-2007 kom inte alla barnfamiljer till del. Stora strukturförändringar skedde under 1990-talets kris. Sverige hade fram till dess en relativt jämn inkomstfördelning, men under och efter krisen etablerades ett nytt mönster med vidgade ekonomiska skillnader mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barn i familjer med utländsk bakgrund som halkat efter och inte fått del av det ökade välståndet. De ekonomiska skillnaderna har fortsatt att vidgas under hela 2000-talet och under de senare åren ser vi att barnfattigdomen ökar mer bland barn till ensamstående föräldrar än i andra grupper. Här finns ett strukturellt problem och en utmaning för den ekonomiska fördelnings- och familjepolitiken. Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en särställning med mycket stora ekonomiska skillnader inom städerna och med en barnfattigdom på över 50 procent i de fattigaste stadsdelarna. De senaste åren har den utvecklingen varit mer gynnsam i framförallt Stockholm, som inte längre hör till de 30 kommuner som har högst barnfattigdom. Barnfattigdomen har minskat tydligt även i kranskommuner som tidigare haft hög barnfattigdom, exempelvis Botkyrka. Malmö är den stad i Sverige som har högst barnfattigdom 32,7 procent under 2010. I den här rapporten används begrepp som ekonomisk utsatthet, knappa ekonomiska omständigheter, ekonomisk fattigdom etc. som synonymer till barnfattigdom. Här Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 9

följer huvudresultaten i årets rapport: Minskningen av barnfattigdomen mellan år 2009 och 2010 har skett bland barn till sammanboende föräldrar. Motsatt trend gäller för barn till ensamstående föräldrar, där barnfattigdomen istället har ökat, med 0,3 procentenheter, under samma period. Sedan år 2007 har barnfattigdomen ökat med 4,7 procentenheter bland de barn som bor med en av sina föräldrar. I denna grupp var barnfattigdomen mer än tre gånger så hög (28,5 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (8,6 procent) år 2010. Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,2 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,0 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund. Bland barn med utländsk bakgrund har andelen i ekonomisk utsatthet minskat med 0,7 procentenheter mellan 2009 och 2010. Antalet barn med utländsk bakgrund som lever under knappa ekonomiska omständigheter har dock blivit något fler (cirka 1 000 barn). Att andelen minskar samtidigt som antalet ökar hänger samman med att det totala antalet barn med utländsk bakgrund har ökat mellan 2009 och 2010. Att ha utländsk bakgrund och att ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften av alla barn (54,1 procent) till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk fattigdom 2010, men endast 2,4 procent av alla barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar. Barnfattigdomen varierar starkt mellan Sveriges kommuner, från 4 procent (Täby) till 32,7 procent (Malmö). Mellan storstädernas stadsdelar är variationen än större. I Göteborg är andelen barn som lever i ekonomisk fattigdom lägst i Torslanda (1,7 procent) och högst i Bergsjön (58,3 procent). Motsvarande ekonomiska klyftor inom städerna finns även i Malmö och Stockholm. 10 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 11

Rädda Barnens fattigdomsindex Rädda Barnens fattigdomsindex är sammansatt av två delmått, låg inkomststandard 1 och försörjningsstöd. Indexet bygger på ett så kallat absolut 2 fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. Inkomststandarden 1,0 innebär att inkomsterna precis räcker till en miniminivå av nödvändiga levnadsomkostnader. För år 2010 innebar detta 11 453 kronor/månad i disponibel inkomst (efter skatt och ev. bidrag) för ett hushåll med en vuxen och ett barn och 17 457 kronor/månad för en familj med två vuxna och två barn. Familjer med lägre inkomststandard än 1,0 har mindre pengar att röra sig med än de normerade nivåerna för baskonsumtion och boende. Det finns familjer i Sverige som har en inkomststandard som väsentligt understiger 1,0. Som exempel kan nämnas att år 2010 hade 3,9 procent av alla barnfamiljer i Sverige en inkomststandard som understeg 0,75. Försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) består av två delar; en så kallad riksnorm och en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter som hushållsel, läkarvård, arbetsresor och fackföreningsavgift, förutsatt att dessa utgifter godkänns av socialtjänsten. En familj med en vuxen och ett barn kunde enligt riksnormen få 5 890 kronor per månad år 2010. Med en boendekostnad på 4 700 kronor motsvarar detta 10 590 kronor/månad, till detta kommer eventuellt andra godkända avgifter. För en familj med två vuxna och två barn är riksnormen 11 290 kronor/månad, vilket med en boendekostnad på 5 800 kronor blir totalt 17 090 kronor/månad, plus eventuella övriga godkända kostnader 3. Begreppen inkomststandard och försörjningsstöd är var för sig hållbara definitioner av fattigdom. Men begreppen har låg samstämmighet, det vill säga de fångar in delvis olika grupper. Därför har Rädda Barnen valt att kombinera dessa två fattigdomsmått. Det finns flera skäl till den låga samstämmigheten mellan de två definitionerna av fattigdom. Ett är tidsaspekten; en familj kan vara berättigad till försörjningsstöd under en del av året, men ha bättre inkomster andra delar av året och därmed nå över 1,0 i inkomststandard. Andra familjer med små inkomster avstår av olika skäl från att söka försörjningsstöd, eller beviljas inte stödet för att de exempelvis inte vill sälja sin bil eller flytta till en annan bostad. På en ort med höga bostadskostnader kvalificerar sig fler familjer med låg inkomst för försörjningsstöd, det motsatta gäller om bostadskostnaderna är låga. Med barnfattigdom enligt Rädda Barnens index avses barn i familjer som har låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Mer information om Rädda Barnens fattigdomsindex finns i Tapio Salonens huvudrapport 4. 12 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Mer om måtten I det statistiska underlaget för denna studie ingår alla barnhushåll som är folkbokförda i Sverige. Asylsökande och papperslösa omfattas alltså inte och barn i skuldsatta familjer med löneutmätning går heller inte att identifiera i underlaget. Barn i dessa familjer ingår alltså inte i barnfattigdomsstatistiken, trots att det är känt att många av dem lever under ekonomiska förhållanden som motsvarar eller understiger nivåerna i Rädda Barnens definition. Längre fram i rapporten finns ett avsnitt om barnfattigdomen bland barn i olika familjetyper. Det bör noteras att heltäckande statistik om barns verkliga familjeförhållanden saknas, sedan Folk- och bostadsräkningen senast gjordes år 1990. Jämförelser mellan olika studier indikerar att antalet barn med ensamstående föräldrar överskattas med cirka tio procent. Det är framförallt barn till ensamstående föräldrar som flyttar ihop med en ny partner, utan att paret har gemensamma barn, som blir felaktigt registrerade som barn till ensamstående. Det finns också en viss osäkerhet i statistiken som rör inkomstförhållanden i ett fåtal gränskommuner som har omfattande arbetspendling till Norge, Finland och Danmark. Andelen familjer med låg inkomststandard kan vara överskattad i dessa kommuner, eftersom inkomst från annat land inte registreras i den svenska statistiken. 1 Inkomststandarden beräknas med följande formel: Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet beräknas genom att den samlade familjeinkomsten (efter skatt) relateras till hushållets storlek och sammansättning. Den disponibla inkomsten räknas då om med hjälp av en ekvivalensskala där första vuxen i familjen har värdet 1,0 och andra vuxen får värdet 0,66. Barn 0-3 år har värdet 0,48, 4-10 år värdet 0,57, barn 11-17 värdet 0,66 och övriga i hushållet, 18 år och äldre har värdet 0,83. Exempel: En familj med en vuxen och ett åttaårigt barn får värdet 1,0 + 0,57 = 1,57. Om familjen har en disponibel årsinkomst på 140 000 kr blir inkomsten per konsumtionsenhet 140 0001,57 = 89 172 kr per år. Normen för baskonsumtion bygger på två huvudposter, dels en omkostnadsdel bestående av tidigare rekommenderade utgiftsnivåer vid försörjningsstödsprövning, (1986 års normer), dels en norm för boendekostnad. 2 Eftersom gränsvärden för både låg inkomststandard och försörjningsstöd förändras årligen i relation till prisutveckling m.m. är de faktiska miniminivåerna inte absoluta i ordets egentliga mening. 3 Riksnormen för barn varierar beroende på barnets ålder. I exemplen ovan är barnet i den första familjen åtta år och barnen i den andra familjen är 7 respektive 16 år. 4 Salonen T. Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2, Rädda Barnen Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 13

Barnfattigdomen 2010 nationell nivå Barnfattigdomen år 2010 uppgick till 12,7 procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar 242 000 barn. Det är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med 2009. Något fler barn levde i familjer med låg inkomststandard (7,9 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med försörjningsstöd (7,3 procent). Överlappningen, det vill säga barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd, var 2,5 procent under 2010. ÖverLaPPning 2,5% LÅg inkomst- Standard 7,9% försörjnings- StÖd (SoCiaLBidrag) 7,3% Barnfattigdomen beräknas alltså som de barn som antingen levde i familjer med låg inkomststandard eller med försörjningsstöd (7,9 % + 7,3 % - 2,5 %). Överlappningen på 2,5 procentenheter dras ifrån för att dessa barn inte ska räknas in två gånger. Jämfört med 2009 har andelen familjer med låg inkomststandard minskat med 0,7 procentenheter. Andelen med försörjningsstöd ökade något, med 0,1 procentenheter. Stora förändringar i barnfamiljernas ekonomi har skett de senaste 20 åren. Den mest dramatiska omvälvningen skedde under krisen i mitten av 1990-talet, som ledde till att barnfattigdomen ökade kraftigt. År 1997 uppgick barnfattigdomen till 22,3 procent av alla barn i Sverige, den högsta nivån sedan mätningarnas startår 1991. Mellan 1997 och 2007 förbättrades ekonomin för de flesta barnfamiljer och barnfattigdomen sjönk gradvis till 10,9 procentenheter år 2007. Därefter har andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet ökat och uppgick till 13,0 procent år 2009. Under år 2010 minskade alltså barnfattigdomen något, med 0,3 procentenheter. 14 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Diagram 1. Andel barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 1997 och 1999 2010 i Sverige, i procent. 25 20 15 10 5 0 1991 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Inkomstskillnaderna har ökat Sedan 1990-talets början har inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Barnfamiljer i de högre inkomstskikten har haft en stark inkomstutveckling efter krisen i mitten av 1990-talet men utvecklingen har varit betydligt svagare för familjer med lägre inkomster. År 2010 hade den rikaste tiondelen (den så kallade 90:e percentilen) av barnfamiljerna en inkomststandard på 3,53 och uppåt, vilket kan jämföras med 2,48 år 1991. Det innebär att inkomsterna för vart och ett av dessa hushåll skulle räcka till de nödvändigaste utgifterna för minst 3,53 familjer av samma storlek och sammansättning. 3,53 är ett gränsvärde, vilket innebär att de minst rika i den rikaste tiondelen av barnfamiljerna hade denna inkomststandard. Även medianfamiljen med barn har förbättrat sin inkomst under perioden, från inkomststandarden 1,72 år 1991 till 2,21 år 2010. Det innebär att medianfamiljen har drygt dubbelt så mycket pengar att röra sig med som lägsta godtagbara levnadsstandard. Däremot har mycket lite förändrats för den fattigaste tiondelen (10:e percentilen) av barnfamiljerna. År 1991 hade denna grupp inkomststandarden 1,12 eller mindre att röra sig med och år 2010 var motsvarande värde 1,10. Det innebär att inkomsterna för dem som hade det bäst ställt i gruppen räckte ganska precis till det allra nödvändigaste. Gränsvärdet 1,10 innebär att de minst fattiga i den fattigaste tiondelen hade inkomststandarden 1,10. Diagram 2 illustrerar den ökade inkomstspridningen mellan familjer med högst respektive lägst inkomststandard, jämfört med medianinkomsten. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 15

Diagram 2. Jämförelse mellan olika inkomststandardnivåer för barnfamiljer åren 1991 2010. 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 P90 Median P10 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 I det här avsnittet har barnfamiljer i olika inkomstskikt jämförts med varandra. Det går inte att utläsa hur många barn som finns i familjerna i de olika inkomstskikten. Jämförelse med EU:s fattigdomsmått Rädda Barnens fattigdomsindex mäter hur många barn och familjer som hamnar under en absolut fattigdomsgräns, utan hänsyn till inkomstspridningen. EU:s fattigdomsdefinition är däremot ett mått på relativ fattigdom, hur stor andel av hushållen som har lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet, och fångar därför in inkomstskillnader. 2000-talets Sverige har karaktäriserats av en välståndsökning för många svenska barnfamiljer. Men samtidigt har inkomstskillnaderna vuxit. Standardökningen har inte kommit alla barnfamiljer till del. Diagram 3 visar hur barnfattigdomen i Sverige har utvecklats enligt EU:s fattigdomsdefinition. I början av 1990-talet var inkomstskillnaderna förhållandevis små i Sverige och därmed uppmättes en låg relativ barnfattigdom. År 1997 var den relativa barnfattigdomen i Sverige drygt 7 procent enligt EU:s fattigdomsmått medan den absoluta fattigdomen enligt Rädda Barnens index var 22,3 procent. Inkomstskillnaderna har ökat så mycket i Sverige de senaste årtiondena att värdena för absolut och relativ fattigdom närmat sig varandra. År 2010 levde 13,1 procent av alla barn i Sverige i familjer med inkomster under 60 procent av medianinkomsten, vilket 16 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

kan jämföras med Rädda Barnens fattigdomsindex som visar en barnfattigdom på 12,7 procent. Därmed överstiger den relativa barnfattigdomen (enligt EU:s fattigdomsindex) den absoluta barnfattigdomen för första gången sedan mätningarnas startår 1991. Som diagram 3 visar har den relativa barnfattigdomen framförallt ökat bland barn till ensamstående föräldrar. Diagram 3. Andel hushåll under 60 procent av disponibel inkomst 5 1991 och 1995 2010 efter hushållstyp. 35 30 25 PROCENT Ensamstående med barn Samtliga hushåll Sammanboende med barn 20 15 10 5 0 1991 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund Omkring en fjärdedel av alla barn i Sverige har någon form av utländsk bakgrund, vilket definieras som att de själva och/eller minst en av föräldrarna är födda utomlands. De flesta av dessa barn är födda i Sverige. Det finns stora skillnader inom gruppen barn med utländsk bakgrund. En del barn är nyanlända till Sverige från krigshärjade länder, andra är födda i Sverige och har föräldrar som levt i Sverige i årtionden. Inget talar för att skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda. De ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. Statistiken visar att den ekonomiska situationen förbättras över tid när familjer etablerar sig i Sverige. Bland barn till nyanlända med maximalt två år i Sverige är barnfattigdomen 69,4 procent. Efter 6-9 års vistelsetid i Sverige har barnfattigdomen sjunkit till 35,3 procentenheter i denna grupp och efter 10 år och längre till 20,4 procentenheter. 5 Definierat som hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll. Beräkningar utifrån samtliga hushåll med en person 20 år eller äldre. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 17

Diagram 4 visar hur barnfattigdomen förändrats under 2000-talet för barn med svensk respektive utländsk bakgrund. År 2010 levde 6,0 procent av alla barn med svensk bakgrund i en familj som antingen hade låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Detta kan jämföras med nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,2 procent). Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund. Diagram 4. Andel barn 0 17 år som lever i ekonomisk utsatthet efter svensk respektive utländsk bakgrund 2000 2010. 40 30 PROCENT Svenska föräldrar Utländska föräldrar 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Jämfört med 2009 har barnfattigdomen minskat något, både bland barn till svenskfödda föräldrar (från 6,3 till 6,0 procent) och bland barn med utländsk bakgrund (från 31,9 till 31,2 procent). I absoluta tal har antalet barn med utländsk bakgrund som lever i familjer med låg inkomststandard eller försörjningsstöd dock blivit något fler, cirka 159 000 år 2010 mot 158 000 år 2009. Att andelen minskar samtidigt som antalet ökar kan se ut som en paradox, men förklaras av att det totala antalet barn med utländsk bakgrund har ökat samtidigt som det totala antalet barn med svensk bakgrund har minskat mellan 2009 och 2010. De ekonomiska skillnaderna mellan barnfamiljer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat kraftigt sedan mätningarnas startår 1991. Särskilt markant var förändringen mellan år 1997 och 2000, vilket visas i tabell 1. Skillnaderna fortsatte att öka fram till år 2008, då barnfattigdomen var 5,5 gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund. Därefter har trenden skiftat, med minskade skillnader år 2009 följt av en ökning år 2010. 18 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Tabell 1. Andel barn 0 17 år i familjer med ekonomisk utsatthet efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2000 2010. År Barn med svensk Barn med utländsk Differens BAKgRUND BAKgRUND UTL./sv. barn I tusen % I tusen % 1991 171 11,3 110 29,4 2,60 1997 243 16,1 189 43,7 2,71 2000 144 9,4 152 37,7 3,99 2001 123 8,1 139 34,0 4,20 2002 117 7,7 135 32,4 4,21 2003 114 7,5 133 31,4 4,19 2004 117 7,7 135 31,6 4,10 2005 108 7,2 135 31,0 4,31 2006 93 6,3 135 30,2 4,80 2007 77 5,3 132 28,5 5,38 2008 78 5,4 142 29,5 5,46 2009 90 6,3 158 31,9 5,06 2010 83 6,0 159 31,2 5,20 Mellan år 2009 och 2010 minskade det totala antalet barn i Sverige i åldern 0-17 år marginellt, från 1 915 000 barn år 2009 till 1 912 000 år 2010. Antalet barn med svensk bakgrund minskade med 17 000 medan antalet barn med utländsk bakgrund ökade med 14 000. Ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar Omkring vart femte barn i Sverige lever med en ensamstående förälder. Under 1990-talet ökade denna andel allt mer för att som högst nå 22 procent kring år 2003-2004. Därefter har andelen minskat något. År 2010 var andelen 20 procent. Barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har ökat något under 2010, från 28,2 till 28,5 procentenheter. I gruppen barn till sammanboende föräldrar var andelen 8,6 procent (en minskning med 0,4 procentenheter). Medan barnfattigdomen minskat generellt i Sverige mellan 2009 och 2010 går alltså utvecklingen för gruppen barn till ensamstående åt motsatt håll. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 19

Den långsiktiga utvecklingen, som visas i tabell 2 och diagram 5, har inneburit att barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar minskat fram till år 2007 då den låg på 23,8 procent. Därefter har en ökning skett varje år till 28,5 procent år 2010. Åren 2007-2010 har alltså barnfattigdomen ökat med 4,7 procentenheter bland barn till ensamstående föräldrar. Motsvarande ökning för barn till sammanboende föräldrar under samma period är 1,1 procentenheter. Tabell 2. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll, utifrån ensamstående resp. samboende föräldrar 1991, 2003 2010. Antal och procent. 1991 105 263 34,6 168 090 10,6 273 353 14,5 2003 115 992 27,6 130 705 8,6 246 697 12,8 2004 119 520 28,5 132 067 8,7 251 585 13,0 2005 114 588 27,8 127 509 8,4 242 097 12,6 2006 105 153 25,9 123 320 8,1 228 473 11,9 2007 94 835 23,8 115 095 7,5 209 930 10,9 2008 97 092 24,7 122 935 8,1 220 027 11,5 2009 110 347 28,2 137 496 9,0 247 843 13,0 2010 110 607 28,5 131 696 8,6 242 303 12,7 Differens Ensamstående Samboende Totalt föräldrar föräldrar År n % n % n % 2010/2005-3 981 +0,7 +4 187 +0,2 +206 +0,1 2010/1991 +5 344-6,1-36 394-2,0-31 050-1,8 Diagram 5. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 2003 2010 utifrån ensamstående respektive samboende föräldrar. I procent. 40 30 Ensamstående förälder Sammanboende förälder Samtliga 20 10 0 1991 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 20 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Kombinationen utländsk bakgrund och ensamstående förälder Att ha utländsk bakgrund och att ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker de båda faktorerna varandra och ett markant mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften 54,1 procent av alla barn med utländsk bakgrund och en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom. Detta kan jämföras med 2,4 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Det finns tydliga skillnader även inom gruppen barn till sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund. Bland barn i familjer där båda föräldrarna är födda i utlandet är barnfattigdomen 37,8 procent, och 8,6 procent bland barn till sammanboende par där den ena föräldern har utländsk bakgrund. Det mönster som tidigare noterats, att redan utsatta grupper påverkats mer av krisen de senaste åren, är tydligt även här. Under det senast undersökta året (2010) ökade barnfattigdomen med 0,8 procentenheter bland barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund, medan den minskade med 0,4 procentenheter bland barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Diagram 6. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter föräldrars bakgrund och familjemönster 2010. 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Sammanboende föräldrar, svenskfödda Ensamstående förälder, svenskfödd Sammanboende förälder, en svensk- och en utrikesfödd Sammanboende föräldrar, utrikesfödda Ensamstående förälder, utrikesfödd Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 21

Barnfattigdomen 2010 lokal nivå Förändringar i län och kommuner Barnfattigdomen varierar starkt, både mellan och inom Sveriges län och kommuner. I de kommunbilagor som hör till huvudrapporten 6 kan utvecklingen i varje län och kommun följas mer i detalj. Där finns exempelvis statistik som visar hur många barn i varje kommun som lever med låg inkomststandard respektive med försörjningsstöd, samt fördelningen mellan barn med svensk och utländsk bakgrund och mellan olika familjetyper. Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes under 2010 i Halland (7,4 procentenheter) och högst i Skåne (17,3 procentenheter). Varje enskild kommun påverkas av flera olika faktorer som kan leda till ökad eller minskad barnfattigdom, till exempel in- och utflyttning eller förändringar av den lokala arbetsmarknaden. Därför kan utvecklingen av barnfattigdomen i en enskild kommun skilja sig från landet i stort och svänga kraftigt från ett år till ett annat. Särskilt påtagliga kan förändringarna vara i små kommuner där exempelvis flyttmönster och nedläggning eller etablering av företag får större genomslag än i större kommuner. Det totala antalet barn i Sverige har minskat något sedan år 2000, då det fanns 1 931 000 barn under 18 år i Sverige. År 2010 var antalet barn 1 912 000. Under samma period har antalet barn i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö ökat, från 279 000 till 316 000 barn. Det speglar den utflyttning som skett från gles- och landsbygdsområden i Sverige, samtidigt som en stor del av inflyttningen från utlandet koncentrerats till storstadsområdena. Under 2010 har barnfattigdomen minskat i 173 av landets 290 kommuner och ökat i 117 kommuner. Tabell 2 visar de tio kommuner där barnfattigdomen ökat respektive minskat mest under 2010. 6 Salonen T. Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2, Rädda Barnen 22 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Tabell 3. Kommuner med de största förändringarna av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll mellan 2009 och 2010. Kommuner med störst ökning Kommuner med störst minskning Vilhelmina 3,24 Berg 2,88 Sorsele 2,65 Nordanstig 2,50 Bengtsfors 2,38 Filipstad 2,37 Mellerud 2,23 Skinnskatteberg 2,19 Örkelljunga 2,13 Ydre 2,04 Älvdalen -4,62 Aneby -3,88 Lekeberg -3,45 Borgholm -3,18 Grästorp -2,88 Torsby -2,63 Ödeshög -2,58 Mullsjö -2,57 Hjo -2,51 Åmål -2,42 Listan över kommuner med högst respektive lägst barnfattigdom (tabell 4) visar att Malmö och Landskrona liksom tidigare är de två kommuner där barnfattigdomen är störst. Mellan år 2009 och 2010 har dock barnfattigdomen i Malmö minskat något mer än riksgenomsnittet, från 33,5 till 32,7 procent. Stockholm, som tidigare hört till de 20 kommunerna med högst barnfattigdom, har haft en gynnsam ekonomisk utveckling och ligger i år på plats 227 i tabellen (nivån på barnfattigdomen var 14,4 procent år 2010). Även i kranskommunen Botkyrka, som tidigare haft hög barnfattigdom, uppvisar en successiv minskning under 00-talet, från 29,6 till 17,2 procentenheter mellan 2000 och 2010. Enbart under 2010 minskade barnfattigdomen i Botkyrka med 1,6 procentenheter. De flesta av de 20 kommuner som har lägst barnfattigdom är välmående kranskommuner i storstadsregionerna. I tabellens topp finns Täby, Lomma och Danderyd. I dessa tre kommuner har barnfattigdomen förändrats marginellt 2009-2010 (-0,3-+0,3 procentenheter). Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 23

Tabell 4. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 och 2010. 20 kommuner med lägst respektive högst ranking år 2010. Ranking Procent Ranking Procent Förändring Kommun 2010 2010 2009 2009 i proc.enh. i ranking Täby 1 4,0 1 3,8 0,2 0 Lomma 2 4,4 4 4,6-0,3 +2 Danderyd 3 4,4 2 4,1 0,3-1 Vaxholm 4 4,6 11 5,6-1,0 +7 Kungsbacka 5 4,6 3 4,5 0,1-2 Hammarö 6 4,7 7 4,9-0,2 +1 Öckerö 7 5,0 9 5,5-0,5 +2 Knivsta 8 5,0 5 4,7 0,3-3 Vallentuna 9 5,1 8 5,4-0,4-1 Härryda 10 5,2 6 4,9 0,4-4 Ekerö 11 5,3 10 5,5-0,2-1 Habo 12 5,4 18 6,3-0,9 +6 Lerum 13 5,5 13 6,0-0,6 0 Lekeberg 14 5,6 68 9,0-3,5 +54 Mullsjö 15 5,7 46 8,2-2,6 +31 Kävlinge 16 5,8 12 5,9-0,2-4 Mörbylånga 17 5,8 16 6,2-0,4-1 Bollebygd 18 6,0 17 6,2-0,3-1 Mölndal 19 6,0 21 6,5-0,4 +2 Lidköping 20 6,1 26 6,9-0,9 +6 Köping 271 18,3 274 18,4-0,2 +3 Burlöv 272 18,7 282 20,2-1,6 +10 Helsingborg 273 18,7 273 18,4 0,3 0 Mellerud 274 18,8 253 16,5 2,2-21 Filipstad 275 18,8 251 16,4 2,4-24 Nordanstig 276 19,0 254 16,5 2,5-22 Högsby 277 19,6 268 17,6 2,0-9 Katrineholm 278 19,7 278 19,1 0,6 0 24 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Storfors 279 20,0 281 19,7 0,3 +2 Borlänge 280 20,2 283 20,3-0,1 +3 Hällefors 281 20,4 275 18,6 1,9-6 Flen 282 20,6 284 20,7-0,1 +2 Perstorp 283 20,6 279 19,5 1,1-4 Sorsele 284 20,8 272 18,2 2,7-12 Eskilstuna 285 21,5 285 21,5 0,0 0 Årjäng 286 22,5 286 22,3 0,3 0 Eda 287 23,0 287 23,2-0,2 0 Södertälje 288 23,7 288 23,4 0,3 0 Landskrona 289 24,7 289 24,6 0,1 0 Malmö 290 32,7 290 33,5-0,8 0 Göteborg återfinns i år på plats 270 och har därmed med minsta möjliga marginal lämnat listan över de 20 kommuner i Sverige som har högst barnfattigdom. Där minskade barnfattigdomen med 0,5 procentenheter mellan 2009 och 2010, från 18,7 till 18,2 procent. I ett längre tidsperspektiv, från 1991 till 2010, har barnfattigdomen ökat i Malmö, från 25 till 32,7 procent, medan den ekonomiska utsattheten i Göteborg minskat något under samma period, från 20 till 18,2 procent. I Stockholm minskade barnfattigdomen från 21 till 14,4 procent under perioden. Diagram 7. Utvecklingen av barnfattigdom i landets tre storstäder jämfört med riket år 1991,1997,2000 2010. Index 100 = riket respektive år. 300 275 250 225 200 175 Malmö Göteborg Stockholm Hela landet 150 125 100 75 1991 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 25

Förändringar på stadsdelsnivå 7 I Sveriges storstäder finns både landets allra fattigaste och allra mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom storstäderna är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 62,3 procent år 2010, nästan fem gånger så hög som i riket. Trenden för 2009-2010 är dock positiv, barnfattigdomen i Rosengård minskade med 2,0 procentenheter under året. Husie är den stadsdel i Malmö som har lägst barnfattigdom. Där var barnfattigdomen 11,4 procent år 2010, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med 2009. Torslanda i Göteborg är den stadsdel i Sverige som har lägst barnfattigdom, 1,7 procent år 2010, vilket kan jämföras med barnfattigdomen i stadsdelen Bergsjön, där barnfattigdomen var 58,3 procent år 2010. Till skillnad från i Rosengård har barnfattigdomen i Bergsjön inte minskat under 2009-2010, istället ökade den med 0,6 procentenheter. Under samma år minskade barnfattigdomen i Torslanda med 0,4 procentenheter. Skillnaden är stor även mellan Stockholms stadsdelar, där barnfattigdomen är lägst i Bromma (4,9 %) och högst i Rinkeby (54,4 %). I båda stadsdelarna minskade barnfattigdomen mellan 2009 och 2010, med 1,4 procentenheter (Rinkeby) respektive 0,7 procentenheter (Bromma). Diagram 8. Andelen barnfattigdom i sex stadsdelar i Stockholm, Malmö och Göteborg, år 2000, 2005, 2009 och 2010. 90 80 70 2000 2005 2009 2010 60 50 40 30 20 10 0 Bromma Rinkeby Limhamn- Bunkeflo 8 Rosengård Bergsjö Torslanda 26 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Barnfattigdomen har under åren 2000-2010 minskat mest i de stadsdelar som i utgångsläget hade högst barnfattigdom. De stadsdelar där andelen fattiga barn minskat allra mest under perioden är Rinkeby (-14,6 procentenheter), Spånga-Tensta (-14,8 procentenheter) och Kista (-12,8 procentenheter) i Stockholm och Lärjedalen (-15,7 procentenheter), Biskopsgården (-10,9 procentenheter) och Bergsjön (-9,6 procentenheter) i Göteborg. De stadsdelar i Malmö där barnfattigdomen minskat mest mellan 2000 och 2010 är Rosengård (-15,0 procentenheter) och Södra innerstaden (-15,9 procentenheter). Under år 2010 ökade barnfattigdomen i 11 av storstädernas stadsdelar och minskade i 38. Mest minskade barnfattigdomen i Södra innerstaden i Malmö (-3,9 procentenheter), Lärjedalen i Göteborg (-2,3 procentenheter) samt Spånga-Tensta i Stockholm och Rosengård i Malmö (båda -2,0 procentenheter). Andelen barn med utländsk bakgrund i Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat från 31,2 procent år 1991 till 44,3 procent år 2010. Samtidigt är spridningen stor mellan stadsdelarna, från Styrsö i Göteborg där endast 8 procent av barnen har utländsk bakgrund, till Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö, där det är 95 respektive 96 procent av alla barn. Det finns klara samband mellan det segregerade boendet i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i hög grad i utsatta miljonprogramsområden. Under det senaste årtiondet har barnfattigdomen minskat något snabbare bland barn med utländsk bakgrund jämfört med bland barn med svensk bakgrund. Skillnaderna är dock fortsatt mycket stora. 7 Stadsdelsindelningen i storstäderna är oförändrad i årsrapporterna för 1991 och framåt och är baserade på de stadsdelsindelningar som kommuner och SCB ursprungligen kommit överens om. Enskilda kommuner har senare förändrat sina stadsdelsindelningar t ex genom sammanslagningar, men vi har valt att behålla ursprungliga indelningar för att kunna göra jämförelser över tid. 8 För 2009 och 2010 är numera Husie den stadsdel som har lägst andel barn i ekonomiskt utsatta familjer. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 27

Barnfattigdom i landets kommuner 2009 2010 Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Stockholms län 437 550 443 761 54 358 12,4 53 016 11,9 Upplands-Väsby 8 684 8 716 955 11,0 989 11,3 Vallentuna 7 802 7 939 425 5,4 405 5,1 Österåker 10 002 9 969 606 6,1 626 6,3 Värmdö 10 107 10 071 757 7,5 738 7,3 Järfälla 14 924 15 114 1 680 11,3 1 718 11,4 Ekerö 6 858 6 812 379 5,5 362 5,3 Huddinge 23 653 24 052 2 988 12,6 2 973 12,4 Botkyrka 19 791 19 911 3 721 18,8 3 426 17,2 Salem 4 169 4 088 321 7,7 339 8,3 Haninge 17 845 17 880 2 317 13,0 2 269 12,7 Tyresö 11 010 10 917 865 7,9 768 7,0 Upplands-Bro 5 478 5 525 665 12,1 656 11,9 Nykvarn 2 489 2 486 170 6,8 152 6,1 Täby 15 490 15 600 587 3,8 625 4,0 Danderyd 8 130 8 181 337 4,1 364 4,4 Sollentuna 16 287 16 467 1 243 7,6 1 191 7,2 Stockholm 157 490 161 711 24 158 15,3 23 348 14,4 Södertälje 19 034 19 138 4 460 23,4 4 538 23,7 Nacka 22 174 22 604 1 588 7,2 1 587 7,0 Sundbyberg 6 923 7 169 1 048 15,1 1 076 15,0 Solna 10 570 10 856 984 9,3 923 8,5 Lidingö 10 331 10 499 726 7,0 724 6,9 Vaxholm 2 942 2 902 165 5,6 134 4,6 Norrtälje 10 768 10 495 1 190 11,1 1 075 10,2 Sigtuna 9 112 9 233 1 286 14,1 1 345 14,6 Nynäshamn 5 487 5 426 737 13,4 665 12,3 28 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Uppsala län 69 234 69 084 7 316 10,6 7 136 10,3 Håbo 4 976 4 894 351 7,1 355 7,3 Älvkarleby 1 786 1 776 200 11,2 206 11,6 Knivsta 4 099 4 129 194 4,7 207 5,0 Heby 2 702 2 639 326 12,1 367 13,9 Tierp 4 037 3 962 570 14,1 553 14,0 Uppsala 39 014 39 169 4 475 11,5 4 268 10,9 Enköping 8 396 8 365 835 9,9 826 9,9 Östhammar 4 224 4 150 365 8,6 354 8,5 Södermanlands län 55 657 55 373 9 052 16,3 8 906 16,1 Vingåker 1 849 1 781 235 12,7 221 12,4 Gnesta 2 272 2 241 271 11,9 264 11,8 Nyköping 10 277 10 311 1 154 11,2 1 067 10,3 Oxelösund 1 941 1 904 178 9,2 178 9,3 Flen 3 254 3 167 672 20,7 651 20,6 Katrineholm 6 630 6 536 1 269 19,1 1 290 19,7 Eskilstuna 19 729 19 802 4 248 21,5 4 266 21,5 Strängnäs 7 110 7 081 843 11,9 800 11,3 Trosa 2 595 2 550 182 7,0 169 6,6 Östergötlands län 86 840 86 309 12 036 13,9 11 857 13,7 Ödeshög 1 055 1 030 146 13,8 116 11,3 Ydre 706 693 62 8,8 75 10,8 Kinda 2 044 1 963 238 11,6 215 11,0 Boxholm 1 030 996 116 11,3 97 9,7 Åtvidaberg 2 435 2 372 223 9,2 187 7,9 Finspång 4 049 3 982 461 11,4 436 10,9 Valdemarsvik 1 397 1 332 160 11,5 148 11,1 Linköping 29 142 29 237 4 020 13,8 4 144 14,2 Norrköping 26 731 26 692 4 721 17,7 4 569 17,1 Söderköping 3 007 2 928 258 8,6 220 7,5 Motala 8 466 8 449 979 11,6 977 11,6 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 29

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Östergötlands län forts. Vadstena 1 347 1 300 124 9,2 115 8,8 Mjölby 5 431 5 335 528 9,7 558 10,5 Jönköpings län 71 404 70 576 7 499 10,5 7 085 10,0 Aneby 1 313 1 244 185 14,1 127 10,2 Gnosjö 2 167 2 098 229 10,6 213 10,2 Mullsjö 1 603 1 570 132 8,2 89 5,7 Habo 2 762 2 799 174 6,3 151 5,4 Gislaved 6 573 6 405 743 11,3 688 10,7 Vaggeryd 2 934 2 898 300 10,2 297 10,2 Jönköping 26 130 26 162 2 869 11,0 2 732 10,4 Nässjö 6 179 6 073 793 12,8 757 12,5 Värnamo 7 033 6 919 520 7,4 534 7,7 Sävsjö 2 345 2 280 289 12,3 287 12,6 Vetlanda 5 510 5 400 528 9,6 491 9,1 Eksjö 3 126 3 027 295 9,4 243 8,0 Tranås 3 729 3 701 442 11,9 476 12,9 Kronobergs län 37 403 37 107 4 300 11,5 4 296 11,6 Uppvidinge 1 863 1 819 209 11,2 222 12,2 Lessebo 1 755 1 684 256 14,6 243 14,4 Tingsryd 2 231 2 151 251 11,3 225 10,5 Alvesta 3 921 3 878 451 11,5 493 12,7 Älmhult 3 262 3 254 280 8,6 279 8,6 Markaryd 1 835 1 834 264 14,4 251 13,7 Växjö 17 045 17 122 2 216 13,0 2 230 13,0 Ljungby 5 491 5 365 373 6,8 353 6,6 Kalmar län 44 317 43 511 4 631 10,4 4 574 10,5 Högsby 1 070 1 028 188 17,6 201 19,6 Torsås 1 368 1 307 157 11,5 166 12,7 Mörbylånga 2 850 2 868 176 6,2 167 5,8 Hultsfred 2 456 2 361 298 12,1 291 12,3 30 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Kalmar län forts. Mönsterås 2 517 2 431 214 8,5 185 7,6 Emmaboda 1 649 1 577 158 9,6 160 10,1 Kalmar 12 020 11 987 1 283 10,7 1 326 11,1 Nybro 3 568 3 567 356 10,0 390 10,9 Oskarshamn 5 134 5 081 335 6,5 373 7,3 Västervik 6 725 6 536 791 11,8 742 11,4 Vimmerby 3 137 3 026 414 13,2 379 12,5 Borgholm 1 823 1 742 261 14,3 194 11,1 Gotlands län 10 771 10 593 1 303 12,1 1 314 12,4 Gotland 10 771 10 593 1 303 12,1 1 314 12,4 Blekinge län 29 574 29 254 3 203 10,8 3 134 10,7 Olofström 2 403 2 290 227 9,4 240 10,5 Karlskrona 12 877 12 870 1 429 11,1 1 420 11,0 Ronneby 5 290 5 205 640 12,1 600 11,5 Karlshamn 5 809 5 742 557 9,6 558 9,7 Sölvesborg 3 195 3 147 350 11,0 316 10,0 Skåne län 250 897 251 929 43 910 17,5 43 528 17,3 Svalöv 3 019 2 956 387 12,8 333 11,3 Staffanstorp 5 496 5 534 457 8,3 411 7,4 Burlöv 3 690 3 729 747 20,2 696 18,7 Vellinge 7 974 7 910 544 6,8 538 6,8 Östra Göinge 2 747 2 709 308 11,2 336 12,4 Örkelljunga 1 930 1 899 275 14,2 311 16,4 Bjuv 3 382 3 353 608 18,0 579 17,3 Kävlinge 7 043 7 142 419 5,9 412 5,8 Lomma 5 342 5 445 248 4,6 237 4,4 Svedala 4 866 4 903 406 8,3 412 8,4 Skurup 3 320 3 307 410 12,3 379 11,5 Sjöbo 3 623 3 531 408 11,3 400 11,3 Hörby 2 963 2 923 468 15,8 444 15,2 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 31

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Skåne län forts. Höör 3 333 3 366 332 10,0 307 9,1 Tomelilla 2 497 2 504 332 13,3 360 14,4 Bromölla 2 509 2 472 251 10,0 251 10,2 Osby 2 552 2 548 305 12,0 328 12,9 Perstorp 1 461 1 424 285 19,5 294 20,6 Klippan 3 294 3 309 421 12,8 450 13,6 Åstorp 3 472 3 459 617 17,8 577 16,7 Båstad 2 493 2 429 271 10,9 243 10,0 Malmö 56 016 57 373 18 744 33,5 18 764 32,7 Lund 20 560 20 804 2 247 10,9 2 227 10,7 Landskrona 8 319 8 435 2 049 24,6 2 087 24,7 Helsingborg 25 704 25 650 4 733 18,4 4 799 18,7 Höganäs 5 164 5 190 399 7,7 381 7,3 Eslöv 7 020 7 020 864 12,3 833 11,9 Ystad 5 058 5 005 424 8,4 379 7,6 Trelleborg 8 708 8 680 1 203 13,8 1 154 13,3 Kristianstad 16 125 16 137 2 588 16,0 2 611 16,2 Simrishamn 3 324 3 191 428 12,9 362 11,3 Ängelholm 7 802 7 735 577 7,4 583 7,5 Hässleholm 10 091 9 857 1 155 11,4 1 050 10,7 Hallands län 63 777 63 634 4 952 7,8 4 708 7,4 Hylte 2 227 2 123 264 11,9 254 12,0 Halmstad 17 961 18 001 1 682 9,4 1 532 8,5 Laholm 4 660 4 582 530 11,4 467 10,2 Falkenberg 8 484 8 412 876 10,3 857 10,2 Varberg 11 916 11 938 760 6,4 737 6,2 Kungsbacka 18 529 18 578 840 4,5 861 4,6 Västra Götalands län 321 004 320 271 40 174 12,5 39 544 12,3 Härryda 8 911 9 010 433 4,9 470 5,2 Partille 8 282 8 380 577 7,0 522 6,2 32 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % V. Götalands län forts. Öckerö 2 835 2 818 156 5,5 140 5,0 Stenungsund 5 636 5 664 357 6,3 381 6,7 Tjörn 2 968 2 876 256 8,6 244 8,5 Orust 2 876 2 786 263 9,1 203 7,3 Sotenäs 1 555 1 480 139 8,9 156 10,5 Munkedal 2 057 2 013 288 14,0 268 13,3 Tanum 2 237 2 217 275 12,3 282 12,7 Dals-Ed 889 843 132 14,8 136 16,1 Färgelanda 1 372 1 304 183 13,3 168 12,9 Ale 6 504 6 435 549 8,4 476 7,4 Lerum 9 905 9 830 595 6,0 536 5,5 Vårgårda 2 499 2 440 288 11,5 266 10,9 Bollebygd 1 909 1 904 119 6,2 114 6,0 Grästorp 1 240 1 176 139 11,2 98 8,3 Essunga 1 130 1 111 151 13,4 151 13,6 Karlsborg 1 206 1 158 112 9,3 97 8,4 Gullspång 902 845 151 16,7 139 16,4 Tranemo 2 425 2 415 189 7,8 208 8,6 Bengtsfors 1 668 1 619 258 15,5 289 17,9 Mellerud 1 686 1 640 279 16,5 308 18,8 Lilla Edet 2 704 2 546 392 14,5 349 13,7 Mark 7 373 7 277 661 9,0 668 9,2 Svenljunga 2 115 2 074 271 12,8 245 11,8 Herrljunga 1 888 1 863 168 8,9 200 10,7 Vara 3 098 3 068 276 8,9 289 9,4 Götene 2 848 2 806 274 9,6 277 9,9 Tibro 2 192 2 148 269 12,3 223 10,4 Töreboda 1 788 1 715 244 13,6 211 12,3 Göteborg 95 443 96 821 17 891 18,7 17 592 18,2 Mölndal 13 777 13 961 891 6,5 842 6,0 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 33

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % V. Götalands län forts. Kungälv 9 087 9 071 631 6,9 616 6,8 Lysekil 2 663 2 588 324 12,2 310 12,0 Uddevalla 10 605 10 570 1 308 12,3 1 269 12,0 Strömstad 2 169 2 175 311 14,3 327 15,0 Vänersborg 7 666 7 665 791 10,3 846 11,0 Trollhättan 11 719 11 697 1 894 16,2 2 108 18,0 Alingsås 8 064 8 024 744 9,2 678 8,4 Borås 20 988 20 861 2 643 12,6 2 700 12,9 Ulricehamn 4 724 4 673 446 9,4 510 10,9 Åmål 2 358 2 282 395 16,8 327 14,3 Mariestad 4 572 4 469 453 9,9 419 9,4 Lidköping 7 879 7 695 544 6,9 466 6,1 Skara 3 753 3 658 366 9,8 373 10,2 Skövde 10 079 10 022 845 8,4 831 8,3 Hjo 1 752 1 714 184 10,5 137 8,0 Tidaholm 2 518 2 440 294 11,7 293 12,0 Falköping 6 490 6 424 775 11,9 786 12,2 Värmlands län 52 031 51 134 7 087 13,6 6 796 13,3 Kil 2 531 2 476 343 13,6 321 13,0 Eda 1 566 1 516 364 23,2 349 23,0 Torsby 2 151 2 095 422 19,6 356 17,0 Storfors 843 816 166 19,7 163 20,0 Hammarö 3 585 3 578 175 4,9 169 4,7 Munkfors 651 638 112 17,2 98 15,4 Forshaga 2 511 2 423 303 12,1 254 10,5 Grums 1 750 1 652 264 15,1 255 15,4 Årjäng 1 967 1 927 438 22,3 434 22,5 Sunne 2 626 2 530 312 11,9 270 10,7 Karlstad 15 635 15 668 1 849 11,8 1 817 11,6 Kristinehamn 4 422 4 304 616 13,9 596 13,8 34 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Värmlands län forts. Filipstad 1 832 1 782 301 16,4 335 18,8 Hagfors 2 109 2 013 361 17,1 308 15,3 Arvika 4 873 4 801 679 13,9 676 14,1 Säffle 2 979 2 915 382 12,8 395 13,6 Örebro län 56 610 56 376 8 246 14,6 7 908 14,0 Lekeberg 1 543 1 546 139 9,0 86 5,6 Laxå 1 021 960 91 8,9 93 9,7 Hallsberg 3 111 3 095 363 11,7 364 11,8 Degerfors 1 817 1 770 253 13,9 235 13,3 Hällefors 1 276 1 218 237 18,6 249 20,4 Ljusnarsberg 827 794 145 17,5 141 17,8 Örebro 27 907 28 067 4 702 16,8 4 469 15,9 Kumla 4 699 4 725 505 10,7 479 10,1 Askersund 2 125 2 070 162 7,6 163 7,9 Karlskoga 5 605 5 550 613 10,9 626 11,3 Nora 2 116 2 099 318 15,0 292 13,9 Lindesberg 4 563 4 482 718 15,7 711 15,9 Västmanlands län 50 716 50 325 7 295 14,4 7 143 14,2 Skinnskatteberg 806 741 102 12,7 110 14,8 Surahammar 2 041 1 956 260 12,7 210 10,7 Kungsör 1 686 1 639 203 12,0 183 11,2 Hallstahammar 3 086 3 032 392 12,7 392 12,9 Norberg 1 094 1 073 180 16,5 178 16,6 Västerås 28 116 28 124 4 023 14,3 3 915 13,9 Sala 4 181 4 140 549 13,1 555 13,4 Fagersta 2 267 2 288 315 13,9 353 15,4 Köping 4 802 4 766 885 18,4 870 18,3 Arboga 2 637 2 566 386 14,6 377 14,7 Dalarnas län 53 946 53 061 7 188 13,3 6 977 13,1 Vansbro 1 338 1 280 150 11,2 137 10,7 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 35

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Dalarnas län forts. Malung 1 922 1 918 275 14,3 289 15,1 Gagnef 2 222 2 182 177 8,0 215 9,9 Leksand 2 936 2 869 253 8,6 233 8,1 Rättvik 1 883 1 827 210 11,2 229 12,5 Orsa 1 320 1 272 225 17,0 211 16,6 Älvdalen 1 350 1 312 229 17,0 162 12,3 Smedjebacken 1 979 1 918 240 12,1 222 11,6 Mora 3 852 3 730 376 9,8 335 9,0 Falun 11 435 11 359 1 318 11,5 1 322 11,6 Borlänge 10 125 10 111 2 054 20,3 2 038 20,2 Säter 2 143 2 080 171 8,0 132 6,3 Hedemora 2 846 2 798 344 12,1 315 11,3 Avesta 3 876 3 766 474 12,2 439 11,7 Ludvika 4 719 4 639 692 14,7 698 15,0 Gävleborgs län 53 147 52 372 7 842 14,8 7 544 14,4 Ockelbo 1 114 1 052 163 14,6 170 16,2 Hofors 1 867 1 790 322 17,2 289 16,1 Ovanåker 2 141 2 085 249 11,6 263 12,6 Nordanstig 1 843 1 822 305 16,5 347 19,0 Ljusdal 3 572 3 505 555 15,5 510 14,6 Gävle 18 682 18 598 2 647 14,2 2 612 14,0 Sandviken 7 195 7 005 1 106 15,4 1 050 15,0 Söderhamn 4 617 4 519 750 16,2 686 15,2 Bollnäs 4 860 4 881 675 13,9 660 13,5 Hudiksvall 7 256 7 115 1 070 14,7 957 13,5 Västernorrlands län 47 376 46 720 5 449 11,5 5 219 11,2 Ånge 1 893 1 815 285 15,1 241 13,3 Timrå 3 834 3 827 443 11,6 453 11,8 Härnösand 4 744 4 629 603 12,7 560 12,1 Sundsvall 19 053 18 896 2 281 12,0 2 194 11,6 36 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2

Totalt antal barn Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 2010 2009 2009 2010 2010 Län/Kommun Antal % Antal % Västernorrlands län 47 376 46 720 5 449 11,5 5 219 11,2 Kramfors 3 291 3 152 410 12,5 373 11,8 Sollefteå 3 628 3 575 462 12,7 486 13,6 Örnsköldsvik 10 933 10 826 965 8,8 912 8,4 Jämtlands län 24 414 24 219 2 622 10,7 2 623 10,8 Ragunda 1 003 983 109 10,9 112 11,4 Bräcke 1 330 1 305 206 15,5 200 15,3 Krokom 3 341 3 391 311 9,3 300 8,8 Strömsund 2 111 2 083 361 17,1 362 17,4 Åre 2 092 2 075 224 10,7 215 10,4 Berg 1 390 1 356 165 11,9 200 14,7 Härjedalen 1 793 1 714 215 12,0 220 12,8 Östersund 11 354 11 312 1 031 9,1 1 014 9,0 Västerbottens län 50 870 50 305 4 906 9,6 4 650 9,2 Nordmaling 1 375 1 328 156 11,3 145 10,9 Bjurholm 483 467 82 17,0 78 16,7 Vindeln 1 010 987 86 8,5 78 7,9 Robertsfors 1 376 1 359 133 9,7 126 9,3 Norsjö 831 814 76 9,1 74 9,1 Malå 653 627 91 13,9 74 11,8 Storuman 1 125 1 066 135 12,0 106 9,9 Sorsele 473 480 86 18,2 100 20,8 Dorotea 495 484 80 16,2 86 17,8 Vännäs 1 861 1 833 140 7,5 145 7,9 Vilhelmina 1 452 1 452 208 14,3 255 17,6 Åsele 566 526 65 11,5 69 13,1 Umeå 22 524 22 509 1 981 8,8 1 808 8,0 Lycksele 2 381 2 371 314 13,2 315 13,3 Skellefteå 14 265 14 002 1 273 8,9 1 193 8,5 Norrbottens län 47 050 46 157 4 474 9,5 4 345 9,4 Arvidsjaur 1 167 1 136 141 12,1 146 12,9 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 37