sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Klottistelgatan 2, 233 62 Bara Svedala kommun Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID: 601082 Energiprestanda: 58 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [jan 2012]: Energiklass C, 55 /m² och år Uppvärmningssystem: Värmepump-frånluft (el) och fjärrvärme Radonmätning: Inte utförd Åtgärdsförslag: Har inte lämnats Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: www.boverket.se/energideklaration Energideklarationen är utförd av: Jonas Persson, Enspecta AB, 2014 05 06 Energideklarationen är giltig till: 2024-05-06 Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader.
Energideklaration Version: 2.2 Dekl.id: 601082 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Svedala Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Värby 61:538 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. Egna hem (privatägda småhus) Egen beteckning Husnummer 1 Prefix byggnadsid 2 Byggnadsid 352806 Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Adress Klottistelgatan 2 Postnummer 23362 Postort Bara Huvudadress
Byggnaden - Egenskaper Typkod 220 - Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer Byggnadens komplexitet Byggnadstyp Enkel Komplex Friliggande Atemp mätt (exkl. Avarmgarage) 135 Finns installerad eleffekt >10 W/m² för uppvärmning och varmvattenproduktion m² Verksamhet Fördela enligt nedan: Byggnadskategori En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår 2009 Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) 100 Övrig verksamhet - ange vad 0 Är byggnaden skyddad som byggnadsminne? Summa 100 enligt 3 kap KML enligt SBM-förordningen Är byggnaden en sådan särskilt full byggnad som avses i 8 kap 13 PBL?, är utpekad i detaljplan eller områdesbestämmelser, är utpekad i annan typ av dokument, egen bedömning
Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej 1301-1312 Hur mycket energi har använts för värme och komfortkyla angivet år (ange mätt om möjligt)? Angivna n ska inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) 3173 Eldningsolja (2) Mätt Fördelat Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja Naturgas 10 000 /m³ Stadsgas 4 600 /1 000 m³ Pellets 11 000 /1 000 m³ (effektivt värme) 4 500-5 000 /ton, beroende av träslag och fukthalt Naturgas, stadsgas (3) Ved (4) Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. Flis/pellets/briketter (5) Övrigt biobränsle (6) El (vattenburen) (7) El (direktverkande) (8) Övrig el (ange mätt om möjligt) Angivna n ska inte vara normalårskorrigerade El (luftburen) (9) Mätt Fördelat Markvärmepump (el) (10) Fastighetsel² (15) Värmepump-frånluft (el) (11) 4064 Hushållsel³ (16) 5275 Värmepump-luft/luft (el) (12) Verksamhetsel⁴ (17) Värmepump-luft/vatten (el) (13) El för komfortkyla (18) Energi för uppvärmning och varmvatten¹ ( 1) 7237 Tillägg komfortkyla⁵ (19) 0 Varav energi till varmvattenberedning 855 Byggnadens energianvändning⁶ ( 3) 7237 Finns solvärme? Fjärrkyla (14) Ange solfångararea m² Beräknad energiproduktion /år Byggnadens elanvändning⁷ ( 4) 4064 Finns solcellsystem? Ange solcellsarea m² Beräknad elproduktion /år Ort (graddagar) Normalårskorrigerat (graddagar) Ort (Energi-Index) Normalårskorrigerat (Energi-Index)⁸ Svedala 7548 Svedala 7792 Energiprestanda...varav el 58 /m²,år 33 /m²,år Referens 1 (enligt nybyggnadskrav) Referens 2 (statistiskt intervall) 55 /m²,år 89-108 /m²,år 1 Summa 1-13 ( 1) 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den el som ingår i hushållsenergin 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av t sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20 och BFS 2011:6) 6 Enligt definition i Boverkets byggregler (Summa 1-15, 18-19 ( 3)) 7 Den el som ingår i byggnadens energianvändning (Summa 7-13,15,18-19 ( 4)) 8 Underlag för energiprestanda
Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Typ av ventilationssystem FTX FT F med återvinning F Självdrag Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Uppgifter om radon Är radonhalten mätt?
Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Har byggnaden besiktigats på plats? Vid nej, vilket undantag åberopas ( 6) SFS 2012:400 Kommentar Enspecta AB utför platsbesiktning p.g.a. verifiering beräkning och kontroll av underlag och för att kunna analysera energibesparande åtgärder. Annat arbete med hänvisning till hälsa och miljö som utförts på byggnaden, t.ex. miljöklassning, enkäter eller kommentarer till energideklarationsuppgifterna Inga ekonomiskt lönsamma åtgärdsförslag rekommenderas p.g.a. att de åtgärder som redan är utförda ger byggnaden en låg uppvärmningskostnad i relation till övriga alternativa uppvärmningssystem och energibesparande åtgärder. Dock är det lämpligt att ta hänsyn till energieffektiva åtgärder vid renovering eller byte av byggnadsmaterial. Idag använder huset fjärrvärme som spetsvärme när det är så kallt att värmepumpen ej klarar uppvärmningen utan stöd. Fjärrvärmen är billigare per Kwh än vad än elpatron är men med fjärrvärmen tillkommer extra fasta kostnader. Vi rekommenderar att man överväger om det är lönsamt att istället installera en elpatron och avsluta fjärrvärmeavtalet. Detta eftersom huset använder så lite fjärrvärme att de fasta kostnaderna är högre än förbrukningen. E KAN BLI DEN VANLIGASTE ENERGIKLASSEN: En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus idag får klass C. Detta ger att det framförallt är nya hus som har konstruerats för att vara särskilt bra energimässigt som kan komma att hamna i energiklasserna A och B, alltså olika typer av lågenergibyggnader. De flesta äldre byggnader kommer att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Den vanligaste energiklassen för äldre byggnader förväntas bli klass E. Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Enspecta AB Organisationsnummer 556783-1002 Ackrediteringsnummer 7816 Förnamn n Efternamn Nyh E-postadress jan@enspecta.se Expert Förnamn Jonas Datum för godkännande 2014-05-06 Efternamn Persson E-postadress Jonas.Persson@edsyd.se