Internationella programkontorets rapportserie nr Årsrapportering till Sida för 008 Athena Den Globala Skolan Linnaeus-Palme Minor Field Studies Sidas resestipendier Besök www.programkontoret.se
Förord 008 var europeiska året för interkulturell dialog vilket har avspeglat sig i många aktiviteter som Internationella programkontoret arrangerat. En annan röd tråd i arbetet 008 har varit det kvalitetsarbete som med nya resurser för analys, programutveckling och information har påbörjats. Många av de Sidafinansierade programmen på IPK kommer under de närmaste åren att växa avsevärt eller har en längre tid av kraftig expansion bakom sig varför vi ser det kvalitetsarbete som inletts under 008 med uppföljning, analys och utvärdering av programverksamheten som ett viktigt avstamp. En stor utmaning som vi tillsammans på IPK har hanterat väl är etableringen av det nya kontoret i Visby. Här arbetar nu tio medarbetare med den verksamhet som finansieras av Sida och ytterligare sex medarbetare som finansieras av IPK. Rekryteringen av personal och introduktion fungerade bra, men det har varit en turbulent period på myndigheten eftersom personal lämnat myndigheten samtidigt som ny personal rekryterats, vilket medfört en extremt hög personalrörlighet. Utökningen av IPK:s verksamhet i och med Visbyetableringen har medfört att ett helt nytt program kunnat startas upp Athena, som riktar sig till gymnasieskolans yrkesinriktade program för utbyte med utvecklings länder. Genom programmet har 86 elever, lärare, skolledning och annan pedagogisk personal fått möjlighet att samarbeta med partners i utvecklingsländer. Det goda utfallet av den första ansökningsomgången är resultat av en lanseringsturné som genomfördes runt om i Sverige i januari. Vår verksamhet syftar till att svenska elever, studenter och lärare i större utsträckning skall delta i internationellt utbyte och samarbete. För att nå detta krävs att alla aktörer inom utbildningsområdet samverkar och att ansvariga politiker på alla nivåer understödjer och uppmuntrar skolornas internationalisering. Årsrapporteringen till Sida presenterar IPK:s verksamhet vad gäller den Sidafinansierade delen av verksamheten. I rapporten tar vi fasta på det faktiska utfallet, lärosätenas och skolornas faktiska del tagande inom olika program samt genomförda aktiviteter och seminarier inom Den Globala Skolan. Vi presenterar också ett antal goda exempel på genomförda internationella utbyten och projekt vilket vi hoppas ska bidra till inspirerande läsning. Visby, mars 009 Ulf Melin Generaldirektör
Förord.... Introduktion.... Året i korthet...4 Regional fördelning av medel...5 Mobilitet...6. Programverksamhet...7 Athena beviljat...7 Linnaeus-Palme beviljat...9 Linnaeus-Palme utnyttjat... 0 Resultat... 0 Minor Field Studies beviljat... Minor Field Studies utnyttjat... Resultat... MFS-förberedelsekurs... Förberedelsekursnordernas årsrapportering... MFS-förberedelsekursportal... Handledarresor och uppföljningsseminarier... Sida Resestipendier beviljat... 4 Sida Resestipendier utnyttjat... 4 Resultat... 5 Den Globala Skolan... 6 Resultat...7 4. Uppföljning och programutveckling... 8 Analysfunktionen... 8 Programutveckling... 8 Uppföljning av program och resultat... 9 Sidafinansierade verksamheter på Gotland... 9 Platsbesök Indien... 0 Linnaeus-Palme vässar självinsikten... Ett bolivianskt äventyr... Söderhamn närmar sig Sydafrika... Praktik i Peking... 5. Informationsinsatser... 4 Den Globala Skolan... 4 Linnaeus-Palme/MFS-seminarium... 4 Yrkesutbildningsdagarna... 4 Athenas erfarenhetsträffar... 5 Programdagarna 008... 5 Interkulturell dialog... 5 Minor Field Studies 40 år... 5 6. Ekonomisk redovisning... 6 7. Länkar... 7
. Introduktion Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildnings departementet och är programkontor för alla EU:s utbildningsprogram, Sidafinansierade program riktade till både gymnasium och högskola och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Genom dessa program främjar vi internationellt utbyte, samarbete och lärande. Verksamheten riktar sig mot fyra målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Vi verkar för att det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i våra målgruppers verksamhet genom att: Handleda och informera om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete. Fördela stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram. Stödja utbildningsinsatser för internationalisering genom att föra ut erfarenheter och resultat från programverksamheten. Samverka med andra myndigheter, organisationer och nätverk regionalt, nationellt och globalt i enlighet med Sveriges politik för global utveckling. Genom samarbeten inom våra program bidra till ökad svensk medverkan i och påverkan på det globala utvecklingssamarbetet. De program som IPK erbjuder inom ramen för utbildningssamarbete med utvecklingsländer ger möjlighet till aktiviteter som student/elev- och lärarutbyten, kursutvecklingsprojekt, seminarieverksamhet, fortbildningskurser, stipendier för fältstudier och praktikutbyten. Rörligheten vad gäller studenter inom den Sidafinansierade verksamheten var 008 cirka 00 studenter/elever. Genom programmen bedrev de studier eller praktik i Sverige eller ett utvecklingsland. Motsvarande antal för lärare/personal var 50. Informationsaktiviteter är en viktig del av IPK:s verksamhet, både att sprida erfarenheter från olika utbyten och projekt för att främja internationalisering i sig och för att få nya ansökare och ansökningar av god kvalitet till våra olika program. Det årliga Linnaeus-Palme/MFS-seminariet hölls i just detta syfte och lockade över 00 deltagare. Högskolans program dagar hade 008 med anledning av det europeiska året för interkulturell dialog satt detta tema i fokus. Målgruppen för programdagarna är lärare, studievägledare och admini stratörer inom högskolan och hade 68 deltagare. Här informerades bland annat om Sidas resestipendium, Linnaeus-Palme och MFS. Övriga stora konferenser aktuella för den Sidafinansierade verksamheten på IPK under 008 var Yrkesutbildningsdagarna som hade mer än 50 deltagare och där IPK informerade om bland annat Athena. Athena anordnade även en obligatorisk träff för deltagande i programmet vilket var ett uppskattat inslag. Den Globala Skolan genomförde under 008 omkring 00 aktiviteter i form av seminarier runt om i landet vilka samlade drygt 6 400 personer. Under 008 har verksamheten i Visby etablerats och IPK:s program mot utvecklingsländer är sedan maj 008 lokaliserade till Visby. Betydande resurstillskott till såväl programverksamhet som till nyinrättad verksamhet följde med utlokaliseringen av den Sidafinansierade verksamheten. För högskolenhetens del är det Linnaeus-Palme och Minor Field Studies som ökar i volym i och med flytten till Visby, en effekt som kommer att märkas först i resultatpresentationen för 009. Athena har 008 haft sin första ansökningsomgång och kommer under de närmaste två åren öka avsevärt. Effekter som märkts redan under 008 är tillsättningarna av den nya tjänsten för analys och spridning och den nya tjänsten med inriktning på programutveckling. Därutöver har det tillkommit en Sida-finansierad informatör, vilket är ett väsentligt tillskott till den informationsverksamhet som funnits sedan tidigare på myndigheten. Förstärk ningen av IPK:s uppföljnings- och analys verksamhet är ett resultat både av ökade åter rapporteringskrav från uppdragsgivarna och för ett internt uttryckt behov att bättre ta tillvara resultaten från programverksamheten. Programutvecklingen å sin sida kommer att göra det möjligt att utveckla redan befintliga program och att integrera nytillkomna program med de befintliga.
. Året i korthet De Sidafinansierade programmen hade för 008 nära 69 miljoner kronor att fördela inom sina respektive verksamheter. Linnaeus Palme, som står för mer än hälften av denna summa, fördelar medel läsårsvis. 007/08 fördelade Linnaeus- Palme 4 miljoner kronor i utbytesprojekt mellan svenska lärosäten och universitet i utvecklingsländer och med det ser vi en fortsatt ökning av programmet. Minor Field Studies delade under 008 ut cirka 5,5 miljoner kronor i stipendiemedel vilket motsvarar 540 stipendier och innebär att programmet legat på samma nivå sedan IPK tog över administrationen av programmet 00. MFS-programmet kommer dock att öka under 009-00 enligt en överenskommelse med Sida med målet att nå upp till cirka 800 stipendier årligen. Även Athena är inne i en utvecklingsfas där ökade medel är anslagna för kommande år. Den Globala Skolan togs över under 007 från Myndigheten för skolutveckling (MSU) medan Athena är ett nytt program från och med 008 för IPK. Den Globala Skolan delar inte ut stipendier och finns därför inte med i nedanstående figur. Sidas resestipendium är det enda program som inte fördelade tillgängliga medel fullt ut. Det är IPK:s minsta program som finansieras av Sida och under 008 beviljades stipendier för,5 miljoner kronor. Figur. Stipendiemedel per program i kronor 008 Resestipendium Internship 6 440 000 Athena 5 000 000 Linnaeus-Palme 4 000 004 Minor Field Studies 6 85 686 Totalt 68 975 690 4
Regional fördelning av medel När det gäller den regionala fördelningen så visar den på ett liknande mönster för alla program. De flesta ansökningarna kommer från de tre storstadsregionerna Stockholm/Uppsala-, Göteborg- och Malmöregionen där de största lärosätena ligger och följaktligen det största studentunderlaget. Några andra län utpekar sig inom vissa program, till exempel inom Linnaeus Palme, där Jönköping och Kronobergs län har relativt höga siffror som speglar sig i ett aktivt deltagande i programmet från högskolan i Jönköping och Växjö universitet. Sidas resestipendium får ansökningar även från svenska studenter som studerar utomlands, vilket resulterade i 5 beviljade stipendier. Den Globala Skolans verksamhet täcker hela Sverige och är uppdelad i fyra regioner Nord, Syd, Öst och Väst. 5
Mobilitet Antalet studenter som rör sig över Sveriges gränser har ökat under de senaste decennierna. Den senaste tioårsperioden har antalet utresande studenter stagnerat inom högskolan samtidigt som antalet inresande studenter har ökat kraftigt (SCB, Internationell mobilitet i högskolan läsåret 007/08). Majoriteten av både inkommande och utresande studenter inom högskola är så kallade free movers. Endast en femtedel av utresande studenter och en tredjedel av de inkommande inom högskola deltar i någon form av utbytesverksamhet. De Sidafinansierade programmen hos IPK möjliggjorde en rörlighet på hela 800 individer 008, av dessa var cirka 00 studenter/elever och resten lärare/personal. Afrika och Asien utmärker sig, rörligheten mellan Sverige och Afrika står för nästan 40 procent och mellan Sverige och Asien för närmare 0 procent. Bilden ser liknande ut för lärare/personal och studenter/elever vad gäller val av kontinenter. Den rörlighet som förekommer mellan Sverige och Europa och Sverige Nordamerika består dock endast av utresande studenter vilket beror på att de mest populära resmålen för Sidas resestipendium ligger på dessa kontinenter (New York och Genève). När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män är skillnaden stor om man jämför den Sidafinansierade verksamheten på IPK med internationell rörlighet bland studenter i övrigt (högskolan, Athena har ännu inte mottagit den första rapporten). År 007/08 följde siffrorna för den totala mobiliteten i stort könsfördelningen bland högskolestuderande, dvs 60-40 i förhållande kvinnor-män. För de Sidafinansierade programmen inom högskolan ligger siffran närmare 80-0 för utresande studenter, MFS utmärker sig med en fördelning på just 80-0 medan Sidas resestipendium och Linnaeus-Palme har något jämnare siffror. Figur. Mobilitet per världsdel 008, Sidaprogrammen Asien Lärare in: 87 ut: 98 Studenter in: ut: 5 Lärare/personal in (till Sverige) Nordamerika Studenter ut: 44 Latinamerika Lärare in: 4 ut: 49 Studenter in: 6 ut: 8 Afrika Lärare in: 06 ut: 4 Europa Lärare ut: Studenter ut: 66 Lärare/personal ut (från Sverige) Studenter/elever in (till Sverige) Studenter in: 5 ut: 447 Oceanien Lärare in: ut: Studenter in: ut: 8 Studenter/elever ut (från Sverige) 6
. Programverksamhet Världskartan på sidan 6 illustrerar den samlade rörligheten. I detta kapitel redogör vi för söktryck och beviljade medel inom de olika programmen samt det faktiska utfallet som vi tar del av genom årlig rapportering. Athena som 008 har haft sin första ansökningsomgång har inte tagit emot någon rapportering. Utfall från denna ansökningsomgång kan först rapporteras nästa år. Athena beviljat Under 008 fick programmet Athena 5 miljoner kronor i projektbudgetstöd, denna budget skall enligt ramöverenskommelsen öka till 5 miljoner kronor år 00. 008 var uppstartsår för Athena, under 009 ska verksamheten fortsätta att utvecklas så att antalet ansökningar och beviljade projekt kan öka. Under 008 hade Athena 44 ansökningar och IPK kunde bevilja 6 av dessa, ytterligare sex projekt fanns på reservplats. Största andelen av ansökningarna har inga tidigare erfarenheter med utbyten med utvecklingsländer och har blivit beviljade planeringsresor. Under 008 har målgruppen för Athena varit den yrkesförberedande gymnasieutbildningen och lärlingsutbildningen. Lärlingsutbildningen var under 008 försöksverksamhet och endast en ansökan kom in från denna grupp. De stora kostnaderna inom Athena är för utbytesresor, som är den del som utgör själva grunden inom Athenaprogrammet. Planeringens roll inom programmet är att undersöka och utveckla möjligheterna att utföra ett utbyte.år 008 beviljade IPK ett stort antal planeringsresor i förhållande till utbyten. Syftet är att andelen ansökningar till projektutbyten ska öka under 009. Som stöd för beviljade projekt genomförs regelbundna träffar med skolorna, både nationellt och regionalt. Här kan skolorna dela erfarenheter med varandra och få tips och idéer på hur de långsiktigt kan verka för lyckade projekt. Tabell. Antal sökta och beviljade inom Athena 008 Gällande information har faktablad med projektbeskrivningar tagits fram, det genomfördes även fem lanserings- Utresande 5 Inresande 47 träffar (Helsingborg, Borås, Stockholm, Sundsvall och Skellefteå) under 008 för att informera om det nya programmet. I ansökningsomgången för 008 fick programmet få ansökningar ifrån de norra delarna av landet. Även Stockholms län hade väldigt få ansökningar per capita. Störst antal ansökningar kom från Västra Götaland, ser man till per capita kom flest ansökningar från Blekinge och Östergötland. Afrika är den region som fick flest antal ansökningar, 6 stycken, varav 6 blev beviljade. Minst antal ansökningar (tre stycken) avsåg samarbete med något europeiskt utvecklingsland, vilket kan bero på att Europa har minst antal valbara länder (åtta stycken). Gällande samarbete med Asien inkom nio ansökningar och till Latinamerika sju ansökningar. Sökta Störst intresse för projektsamarbeten har Sydafrika och Tanzania, båda länderna fick sex projektansökningar. Beviljade Projekt 44 6 Planeringsresor (deltagare) 8 (09) 0 (80) Elever 8 Utresande 7 Inresande Lärare, ledning och personal 8 58 Utresande 77 54 Inresande 4 4 Utbyten (deltagare) 6 (44) 6 (06) Elever 44 64 Utresande 7 8 Inresande 7 8 Lärare, ledning och personal 99 4 7
Figur 4. Beviljade projekt 008 per land, Athena Latinamerika /Karibien Ecuador: El Salvador: Nicaragua: Afrika Etiopien: Gambia: Ghana: Kap Verde: Kenya: Sydafrika: Tanzania: Togo: Uganda: Zambia: Europa Bosnien- Hercegovina: 5 Asien Bangladesh: Indien: Indonesien: Kina: Vietnam: De kvalitetskriterier som bedömarna (extern och interna experter) har utvärderat projekten utifrån är följande: Förberedelser och förankring Förankrat partnerskap och reciprocitet Administration och budget Innehåll/projektplan Projektuppföljning Utvärdering Resultatspridning Elevinflytande För 008 års ansökningsomgång, bedömdes vissa frågor vara mer väsentliga för ansökans kvalitet. Dessa frågor har gett dubbel poäng vid bedömning av ansökan. Viktade frågor är: Projektets mål och relevans Integrering, förberedelser och planering Resultatspridningsaktiviteter Reciprocitet Efter kvalité på projektansökan, har även fördelningen mellan olika yrkesprogram, geografisk spridning inom Sverige och mellan samarbetsländerna haft betydelse för urvalet av projekt. 8
Linnaeus-Palme beviljat Liksom tidigare ökade antalet ansökningar till Linnaeus-Palme 007/08 jämfört med föregående år. 0 valbara ansökningar inkom med ett totalt ansökt belopp om drygt 6,7 miljoner kronor. Av dessa beviljades 60 ansökningar 4 miljoner kronor. En särskilt stor ökning skedde på lärarutbytena som ökade med över 00 stycken vilket sannolikt är en konsekvens av den stora ökningen planeringsresor året innan. Planeringsresan brukar följas av en ansökan om lärarutbyte för att senare kunna bygga på med studentutbyten det tredje året. Tabell. Antal sökta och beviljade studenter/lärare inom Linnaeus-Palme 005/06 007/08 Sökta 005/06 006/07 007/08 Projekt 76 88 0 Planeringsresa 4 7 8 Utresande 48 4 Inresande 0 5 40 Studenter 89 8 85 Utresande 98 95 404 Inresande 44 48 448 Lärare 74 66 78 Utresande 67 69 Inresande 47 59 Beviljade 005/06 006/07 007/08 Projekt 90 09 60 Planeringsresa 50 8 50 Utresande 5 6 7 Inresande 5 56 79 Studenter 500 505 547 Utresande 45 45 70 Inresande 55 60 77 Lärare 44 4 544 Utresande 4 5 7 Inresande 0 8 7 Programmets geografiska spridning är stor; i 49 länder över hela världen beviljades Linnaeus-Palmeprojekt läs året 007/08, vilket är en ökning med sex länder från föregående läsår. Nya länder i programmet är Mali, Mongoliet, Albanien, Azerbajdzjan och Georgien. Asien har under flera år varit den världsdel där flest Linnaeus-Palmesamarbeten finns, så även år 007/08. Men Sydafrika var det land som hade flest Linnaeus-Palmeprojekt. Övriga länder med många Linnaeus-Palmeprojekt var liksom tidigare år Kina och Indien. Figur 5. Beviljade projekt 007/008 per land, Linnaeus-Palme Asien Latinamerika /Karibien Argentina: 4 Bolivia: Brasilien: Chile: 0 Costa Rica: Ecuador: Grenada: Jamaica: Kuba: 0 Mexiko: Nicaragua: Peru: 5 Europa Albanien: Azerbajdzjan: Bosnien-Hercegovina: Georgien: Afrika Botswana: Egypten: Etiopien: Gambia: Ghana: Kenya: Malawi: Mali: Mauritius: Moçambique: Namibia: Sydafrika: Tanzania: Uganda: Zambia: Zimbabwe: 4 4 7 6 4 4 8 Bangladesh: Filippinerna: Indien: Indonesien: Iran: Jordanien: Kina: Malaysia: Mongoliet: Nepal: Pakistan: Palestinska självstyret: Sri Lanka: Syrien: Thailand: Vietnam: 4 6 4 8 4 6 Oceanien Samoa: 9
Linnaeus-Palme utnyttjat Precis som antalet ansökningar så ökar också antalet genom förda utbyten. Strävan efter ömsesidighet är klart uttryckt i intentionerna med programmet. Detta till trots ser man i redovisningen en klar tendens att antalet inresande studenter ökat mer än antalet utresande. Antalet utresande studenter har ökat högst måttfullt under de tre jämförelseåren. Andelen kvinnor bland de utresande studenterna varie rar mellan 60 och 75 procent under de tre åren. Bland de inresande ligger den på cirka 60 procent samtliga år. Tabell. Antal ut- och inresande studenter/lärare inom Linnaeus-Palme 005/06 007/08 005/06 006/07 007/08 Planeringsresa 48 0 Utresande 5 59 64 Inresande 5 69 Studenter 49 45 454 Utresande 06 9 09 varav kvinnor 4 4 60 varav män 65 5 49 Inresande 45 varav kvinnor 49 8 46 varav män 84 84 96 Lärare 9 5 40 Utresande 78 68 09 Inresande 6 67 Resultat De projekt som beviljades medel i 007/08 års ansökningsomgång rapporterade sina aktiviteter i oktober 008. Vid tide n för skrivandet av denna rapport är inte dessa helt genomgångna varför uppgifterna är preliminära och kan komma att justeras något. Uppdelat på aktiviteter så genomfördes av 50 beviljade planeringsresor, 454 av 547 beviljade studentutbyten och 40 av 544 beviljade lärarutbyten. Nyttjandegraden för planeringsresor är jämförelsevis hög, vilket kan förklaras av att de är förhållandevis lätta att genomföra; mycket mindre planering krävs inför resan och det är lättare att hitta tid för att resa på en veckolång resa än en tre veckor lång resa. Lärarutbytena tenderar att vara svårast att genomföra. Att döma av de samtal vi har haft med deltagarna är den största orsaken till det svårigheten att vara borta tre veckor från sin institution. De deltagande lärarna verkar ha svårt att få stöd från institutionen i att ordna vikarie, sköta administration och i övrigt ordna med ett utbyte. Till siffrorna ovan ska tilläggas att 55 lärar- och studentutbyten i båda riktningarna fått uppskov till 008/09 års kontraktsperiod då olika oväntade situationer uppstått, opåverkbara från projektdeltagarna, exempelvis oroligheter i partnerlandet, sjukdom med mera. För 007/08 års omgång har detta särskilt drabbat projekt med Zimbabwe, Georgien, Keny a och Pakistan där oroligheter rått. Med detta taget i beräkningen är nyttjandegraden av aktiviteter cirka 85 procent. Detta har olika förklaringar, missförstånd om hur vår- respektive hösttermin löper, dålig planering, prioritering av andra uppgifter med mera. För att öka nyttjandegraden har vi inför 009/0 års omgång tagit mer hänsyn till respektive ansökande projekts historik och särskilt hur de har genomfört hittills beviljade utbyten före beslut om medelstilldelning fattats. Dock är vi försiktiga i den bedömningen så att inte länder som är svårare att ha utbyten med sorteras bort. Det är ännu för tidigt att ange exakta siffror vad gäller återbetalningsbeloppet för 007/08. År 006/07 hamnade nyttjandegraden dock på 8 procent vilket innebär att de preliminära uppgifterna för 007/08 pekar på en avsevärd förbättring av nyttjandegraden. 0
Minor Field Studies beviljat MFS startade 968 som Sidas stipendieprogram Minor Research Task (MRT) i syfte att ge svenska studenter möjligheter till en fältpraktik i ett utvecklingsland. Programmet har funnits i sin nuvarande form sedan 985. Studerande på universitet och högskolor med minst 50 högskolepoäng (ECTS) får genom MFS möjlighet att på plats i ett utvecklingsland samla material till sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-, magister- eller mastersexamen. Frågorna ska ha betydelse för utvecklingsländernas ekonomiska, sociala, politiska eller kunskaps mässiga utveckling. Syftet är att bredda och fördjupa den internationella kompe tensen hos svenska universitet och högskolor och ge möjlighet att knyta kontakter med internationella aktörer. Därigenom bidrar MFS-stipendiet till att bredda den svenska resursbasen för internationellt engagemang och arbete. Lärare som handleder MFS-studenter kan få stöd för handledarresor. MFS-stipendierna ligger på en stabil nivå, med ungefär lika stor fördelning och antal nya aktörer som föregående år. I siffror betyder det att IPK under 008 fördelade medel motsvarande 540 stipendier till 07 deltagande institutioner. Av dessa var sex nya aktörer. 59 av de stipendierna delades i sin tur ut av institutionerna. Outnyttjade medel kommer att fördelas i en andra omgång år 009, enligt nya rutiner som fastställdes i myndighetsbeslut under 008. Tabell 4. Antal sökta och beviljade inom MFS 006-008 Sökta 006 007 008 Ansökningar 09 0 Antal stipendier 9 840 89 Beviljade 006 007 008 Ansökningar 0 04 07 Antal stipendier 540 540 540 Den världsdel som fortfarande tar emot flest MFS-studenter är Afrika (figur ). Mer än hälften av alla studenter valde år 008 att resa dit. Tanzania utmärker sig som det mest populära resmålet, där man också kan se den största ökningen. Asien ligger på en andraplats, följt av Latinamerika och Europa. Figur 6. Utresande studenter inom MFS 08 per land (genomförd förberedelsekurs under 008) Asien Latinamerika /Karibien Bolivia: Brasilien: Colombia: Dominikanska Republiken: Ecuador: El Salvador: Guatemala: Jamaica: Kuba: Nicaragua: Paraguay: Peru: 9 0 6 7 4 7 0 Afrika Algeriet: Botswana: Burkina Faso: Egypten: Etiopien: Gambia: Ghana: Kamerun: Kap Verde: Kenya: Kongo (Dem. Republiken): Madagaskar: Malawi: 5 5 7 0 4 Europa Albanien: Georgien: Serbien: Ukraina: 4 Mali: Maruetanien: Marocko: Moçambique: Namibia: 5 Nigeria: Rwanda: 4 Senegal: 6 Sierra Leone: Sydafrika: 5 Sudan: Tanzania: 74 Uganda: 7 Zambia: Bangladesh: Filippinerna: Indien: Indonesien: Iran: Irak: Jordanien: Kambodja: Kina: Kazakstan: Malaysia: Laos: Nepal: Palestinska självstyret: Sri Lanka: Thailand: Uzbekistan: Vietnam: 5 6 8 4 4 7 5 4 0 Oceanien Samoa: 4 Vanuatu:
Minor Field Studies utnyttjat Tabell 5. Antal utresande studenter inom MFS 006-008 Det faktiska antalet utresande MFS-studenter redovisas i tabell 5. Antalet utresande studenter skil- Utresande totalt 55 567 59 006 007 008* jer sig åt mellan jämförelseåren, med ett betydligt varav kvinnor 44 40 97 lägre antal utresande MFS-studenter 008. Siffrorna kan delvis förklaras med försenade besked till varav män 9 57 lärosätena om tilldelning av stipendier, beroende *) Preliminära siffror på utlokaliseringen av programmet till Visby, vilket är att betrakta som ett övergående problem då verksamheten nu är i full drift. Könsbalansen bland utresande MFS-studenter som redan tidigare varit skev blev än mer tydlig under 008, då 80 procent av stipendiaterna utgjordes av kvinnliga studenter. Resultat År 008 återkrävde IPK nära, miljoner kronor i outnyttjade stipendiemedel efter genomgång av rapporter för 007. Samtliga återkrav har inbetalats till IPK. För 008 har återkrav utgått på sammanlagt cirka 950 000 kronor. De senaste två åren har återkrav efter rapport med andra ord utgjort 6-8 % av den totala stipendiepotten. År 008 fattades mot bakgrund av detta myndighetsbeslut om att en andra ansökningsomgång skall införas i programmet där återkrävda medel från föregående år ska fördelas. Syftet med detta är dels att nå ökad flexibilitet då synpunkter förts fram från institutioner och lärosäten om att det är svårt att förutse söktryck från studenter från termin till termin. Institutioner som beviljats medel i den ordinarie ansökningsomgången kan härmed söka extra medel att fördela om man kan motivera ett ökat söktryck från studenter. En annan del av syftet är att öka nyttjandegraden av MFS-stipendierna. Med den andra omgången kommer outnyttjade medel direkt ut till institutioner som har stort söktryck och med det tror IPK att nyttjandegraden ska öka väsentligt samtidigt som goda ansökningar från studenter i högre grad ska kunna beviljas. Den andra ansökningsomgången införs från och med 009 (maj) då återkrävda medel från 007 och 008 kommer att fördelas. MFS-förberedelsekurs IPK utbetalade enligt avtal 598 99 kronor till anordnarna av förberedelsekursen för 008. Alla MFS-stipendiater går en obligatorisk förberedelsekurs som ges vid tre institutioner, så kallade noder. De tre förberedelsekursnoderna är: Institutionen globala studier, vid Göteborgs universitet Kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet Verksamheten regleras av kontrakt som löper på två år. Kontraktsperioden mellan de tre förberedelsekursnoderna och IPK löpte ut / 008 och nytt avtal har skrivits mellan parterna med löptid / 009 / 00. Då verksamheten från och med 009 kommer att utökas kraftigt har man tagit hänsyn till detta i det nya avtalet. Från att tidigare cirka 550 studenter genomgått kursen räknar IPK med en ökning upp cirkaa 750 studenter 009 och 850-900 studenter 00. Avtalet har anpassats efter den förväntade ökningen och kostnaderna stiger till cirka, miljoner kronor årligen 009-00. Förutom en större genomströmning av studenter ska Noderna enligt det nya avtalet årligen hålla vardera ett hemvändarseminarium. Verksamheten vid de tre noderna rapporteras på årsbasis till IPK där rapporten innehåller både en ekonomisk och en berättande del. I enlighet med avtalet skall eventuell återbetalning ske av outnyttjade stipendiemedel efter kontraktstidens utgång. Den ekonomiska rapporteringen ger vid handen att Umeå och Uppsala balanserade sin budget för 008 och att Göteborg ska återbetala 60 04 kronor.
Förberedelsekursnodernas årsrapportering Under 008 genomgick 48 studenter den obligatoriska förberedelsekursen vid de tre noderna, vilket är färre än de 540 av IPK fördelade stipendierna och färre än de 59 som efter genomgång av årsrapporteringarna från institutionerna beviljats ett MFS. IPK har beviljat dispens från obligatorisk närvaro vid förberedelsekursen i 5 fall, efter ansökan från de beviljande institutionerna. Det lägre kursdeltagandet kan förutom det förklaras av att den kurs som hölls i Uppsala i januari 008 enligt rapporten kom med på föregående års statistik från noderna. Under året arrangerades 5 kurser med ett genomsnitt på drygt 9 studenter per kurs. I sin rapportering konstaterar noderna bland annat följande: Flertalet av kursdeltagarna väljer fortfarande den kursort som ligger närmast geografiskt, men möjligheten att åka till annan ort utnyttjas relativt ofta när kursdatumen passar bättre. Främst sker detta i mitt- och södra Sverige. Umeå förlorar ett större antal studenter till Uppsala och Göteborg på grund av att de få kursdagarna inte passar alla utresande MFS-studenter i norr. Brister föreligger vad gäller studenternas metodkunskaper och noderna menar att det borde vara ett obligatoriskt krav från hemmainstitutionen att studenten har fått information och utbildning i metodmomentet innan han eller hon skickas till en MFS-förberedande kurs. Ökat utrymme för diskussioner efterfrågas på kurserna då detta är uppskattade inslag. Över lag får samtliga Noder höga betyg av studenterna i alla delar av förberedelsekursen. Under 008 hölls inget gemensamt möte mellan de tre noderna för att diskutera MFS-programmet och utvecklingsmöjligheter. Däremot fastslår man i sin rapport att årlig sammankomst för noderna ägnat åt gemensamma pedagogiska och administrativa spörsmål bör vara ett stående inslag i verksamheten liksom den årliga träffen med Programkontoret. Under 008 hölls ett möte mellan noderna och Programkontoret i Visby. Under detta möte lades stor vikt vid diskussioner kring utvecklingsmöjligheter inom programmet och grunden lades för nytt avtal med noderna. MFS-förberedelsekursportal Den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har administrerat driften av förberedelsekursportalen www.mfs.nu fram till oktober 008 då IPK tog över driften. Via portalen anmäler MFS-studenterna sig själva till en av de förberedelsekurser som ges vid valfri kursnod i Uppsala, Göteborg eller Umeå. Avtalet som reglerar verksamheten är ett hängavtal till det avtal som reglerar förberedelsekursen vid den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Enligt avtal har 7 00 kronor rekvirerats och utbetalts under 008 (för drift till och med 008-0-7). I uppsatsarkivet på förberedelsekursportalen fanns i slutet av år 008 654 sökbara uppsatser. Uppsatserna är sökbara efter land, ämnesområde och årtal. Under slutet av 006 färdigställdes det sökbara arkivet för reseberättelser; en möjlighet för MFS-studenterna att lägga ut en reseberättelse från sin MFS-studie. I slutet av 008 var 96 reseberättelser sökbara på MFS-portalen. Handledarresor och uppföljningsseminarier Beviljade MFS-institutioner har möjlighet att söka bidrag för att göra det möjligt för handledare på institutionen att besöka utvecklingsländer som institutionen har eller önskar ha samarbete med. Syftet är dels att skapa eller underhålla kontakter med institutioner, personer eller organisationer i utvecklingsländer för att på detta sätt förbättra möjligheterna för stipendiaternas fältarbete, dels att bistå stipendiater och kontaktpersoner i fält om problem uppstår. Handledarresor kan också användas för att undersöka situationen (studiemässigt, säkerhetsmässigt etc.) i ett land som institutionen inte tidigare skickat stipendiater till. Handledarresorna får utnyttjas av den eller de på institutionerna som handleder stipendiater eller som arbetar med att ta fram kontaktpersoner eller ämnen till MFS-stipendiater.
Bidraget är maximerat till 0 000 kronor. Spinnoffeffekter i form av att kontakter knyts som kan leda till andra former av samarbeten (till exempel Linnaeus-Palme) ses som en positiv bieffekt som denna möjlighet kan ge. Utvecklingspotentialen för handledarresan är stor då budgeten på 50 000 kronor (inklusive uppföljningsseminarier) har förbrukats utan informationsinsatser till målgruppen, inte minst med tanke på den stundande ökningen av programmet. Under 008 beviljade IPK sammanlagt 0 kronor till tolv ansökningar om handledarresor samt 44 054 kronor till två ansökningar om uppföljningseminarium. Rapport har inte inkommit för samtliga av dessa aktiviteter varför ingen sammanställning av nyttjandegraden finns. Generellt är dock nyttjandegraden hög vad gäller både handledarresa och uppföljningsseminarium. Sidas Resestipendier beviljat Under året som gått ökade antalet ansökningar jämfört med föregående år. Det inkom 90 ansökningar varav 5 beviljades. De 8 avslagen beror inte på bristande kvalitet på ansökan eller avsaknad av stipendiemedel hos IPK utan den största anledningen till avslag var under år 008 att den sökta organisationen inte var giltig inom ramen för stipendiets riktlinjer, 0 av de 8 avslagen berodde på det. Sidas Resestipendier utnyttjat Tabell 6. Antal inkomna och beviljade studenter inom Sidas resestipendier 006 008 006 007 008 Ansökningar 78 56* 90 varav kvinnor i.u 6 4 varav män i.u 40 48 Beviljade 76 4 5 varav kvinnor 6 97 8 varav män 40 7 4 *) Korrigerat från föregående år Tabell 7. Antal utresande studenter inom Sidas resestipendier 006-008 006 007 008 Utresande totalt 76 4 5 varav kvinnor 6 97 8 varav män 40 7 4 Antalet utresande studenter inom Sidas resestipendium är starkt beroende av arbetsmarknadsläget, vilket avspeglas i de fluktuationer i antal utresande studenter mellan jämförelseåren. 78 procent av 008 års stipendiater var kvinnor vilket är en ökning med sex procent sedan 007. Snedvridningen mellan könen har därmed ökat något. De allra flesta av de utresande studenterna (70 procent) läser vid något av de största lärosätena; Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala (tabell 7). Cirka 0 procent av stipendierna har gått till studerande vid utländska lärosäten och de resterande 0 procenten är fördelade på studenter på åtta olika svenska lärosäten. Således är en stor del av svenska högskolor och universitet inte representerade bland stipendiaterna. En stor majoritet av stipendiaterna har varit studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen. Detta är inte särskilt förvånande då de största praktikorganisationerna, FN och EU, ofta vänder sig till studerande inom dessa ämnen. Praktikorterna är spridda över hela världen men FN i New York är den vanligaste destinationen. I Europa är Genève den vanligaste destinationen, en stor del av dem som reser dit praktiserar på Sveriges ständiga representation. 4
Figur 7. Utresande studenter inom Sidas resestipendier 008 per land Nordamerika USA: 44 Latinamerika /Karibien Argentina: Chile: Colombia: Guatemala: Panama: Europa Belgien: Bosnien-Hercegovina: Danmark: Frankrike: Italien: Nederländerna: Schweiz: Slovakien: Tyskland: Ukraina: Vitryssland: Österrike: Afrika Egypten: Etiopien: Gambia: Kenya: Moçambique: Rwanda: Senegal: Tanzania: Uganda: Zimbabwe: 4 4 9 5 5 Asien Filippinerna: Indien: Indonesien: Iran: Kambodja: Kazakstan: Kina: Laos: Malaysia: Nepal: Sri Lanka: Syrien: Tadzjikistan: Thailand: Vietnam: 5 Oceanien Papua Nya Guniea: Resultat Alla rapporter från 008 års stipendiater har ännu inte inkommit då alla praktiktjänstgöringar som beviljades medel under året inte är slutförda än. Inga återkrav har dock behövt göras av resestipendiet de senaste två åren. De få återbetalningar som har gjorts beror på att stipendiaten i förväg meddelat att praktiken av olika anledningar inte blir av och de återbetalda medlen har därmed kunnat återanvändas samma år. Nyttjandegraden av beviljade stipendier är således maximal men nyttjandegraden av tillgängliga medel är däremot låg; av de 4,5 miljoner kronor programmet tilldelades fördelades endast,5 miljoner kronor. För att öka nyttjandegraden föreslår IPK att listan över godkända organisationer utökas med fler internationella organisationer. Detta i kombination med riktade informationsinsatser för att öka spridningen av deltagandet bland lärosäten nationellt tror vi skulle innebära att deltagandet i programmet ökar avsevärt samtidigt som det uppfyller syftet med programmet; att främja svensk närvaro i internationella organisationer. Många blivande praktikanter hör av sig och måste få ett negativt besked då deras val av organisation inte berättigar till stipendiet. 5
Den Globala Skolan Den Globala Skolans arbete syftar till att främja och stödja interkulturell dialog och utbildning i globala frågor för hållbar utveckling. Verksamheten utgår från de nationella dokument som styr skolan i dess uppdrag och mål, däribland Svensk Politik för Global Utveckling. Men också de dokument och deklarationer som författats av FN, Unesco med flera. Målgruppen är pedagoger, skolledare och lärarutbildare och verksamheten delas in i fyra områden; den globala kommunen, mötesplatsen, pedagogen och resan. Arbetet inom en global kommun sker i den egna utbildningsverksamheten. Syftet är att skapa en dialog som ger långsiktig effekt genom kompetensutveckling av pedagoger och skolledare inom kommunen. Målet med Den Globala Skolans kommunala satsningar är att stärka förutsättningarna för att verksamheten skall bli långsiktig och kunna bedrivas inom ramen för skolans vardagliga arbete. Fler pedagoger och skolledare nås och de kommunala projekten har också visat sig vara effektiva för att öka samverkan mellan kommuner. I de regioner där Den Globala Skolan arbetat aktivt med flera små kommuner i kluster har samarbetet mellan kommunerna ökat. Syftet med den globala mötesplatsen är att främja samverkan och dialog mellan aktörer som är engagerade i utbildning för hållbar utveckling. Detta sker exempelvis genom nätverk, möten, samordning av information och skolaktiviteter. Den Globala Skolans huvudsakliga uppgift är att fortbilda lärare i frågor om global hållbar utveckling. Detta görs i konceptet den globala pedagogen. Genom seminarier, konferenser och annan kompetensutveckling möts pedagoger, skolledare och lärarutbildare från hela Sverige. Syftet med den globala resan är att främja kunskapsutveckling genom fältstudier i ett utvecklingsland. Fältstudierna föregås av förberedelseträffar där deltagarna får fortbildning i landkunskap, hållbar utveckling, frågor om sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar i ett utvecklingsland. Efter fältstudierna genomförs en uppföljningsträff där deltagarna diskuterar skolan och kommunens fortsatta kunskapsutveckling samt informeras om IPK:s övriga verksamhet som en möjlighet för fortsatt internationellt arbete Under 008 diskuterades möjligheterna att göra Den Globala Skolans verksamhet tydligare för målgruppen. I nuläget finns det inte någon tydlig koppling mellan de olika verksamhetsområdena. Därför kan pedagoger i en kommun delta i ett seminarium eller medfölja på en global resa utan att vara medveten om att samma kommun ingår i ett kommunprojekt. Vi önskar stärka den regionala närvaron och den lokala förankringen och planerar för detta. Flytten av Den Globala Skolan till Gotland innebar en ökad möjlighet för samverkan mellan olika program på IPK. Under 008 genomfördes ett pilotprojekt tillsammans med Programkontorets skolstipendier där tio skolledare från Sverige och 0 skolledare från Uganda deltog i ett utbytesprojekt. Ett projekt som föll mycket väl ut och som skapade diskussioner om en uppföljning. Det finns förutsättningar för att öka synergieffekterna ytterligare mellan olika program inte minst de som är Sidafinansierade. Genom att hitta olika samarbetsmöjligheter, till exempel genom gemensamma informationsinsatser, hjälp att hitta kontaktpersoner och spridning av information genom olika instanser så kan vi nå en bredare målgrupp (från förskola till högskola) och därigenom öka intresset för globala frågor. Ett inom området internationellt vedertaget begrepp är ESD (Education for Sustainable Development). I begreppet ingår tre perspektiv som skall tas upp tillsammans; det ekologiska, det ekonomiska och det sociala. Den Globala Skolan fortbildar pedagoger inom detta genom att belysa metoder att undervisa om och för en globalt hållbar utveckling. Seminarierna innehåller processinriktade och deltagaraktiva arbetsformer. Verksamheten sker med förankring i läroplaner och andra dokument som styr skolans verksamhet. Den Globala Skolans stora mängd seminarier, lokalt och regionalt, med högt deltagarantal i en bred målgrupp ger möjlighet till stor spridning av innehåll och metod. För att säkerställa att verksamheten genomförts allsidigt och opartiskt kommer en utvärdering av Den Globala Skolans verksamhet att genomföras under 009. En extern utredare kommer att anlitas för detta uppdrag. 6
Resultat Den Globala Skolan delar inte ut medel. Nyttjandegraden av medel utgörs istället av de kostnader våra olika programverksamheter för med sig. Seminarieverksamheten är kostnadsfri för de deltagande. Den globala resan bekostas till största delen av Den Globala Skolan. Här redovisas istället hur många kommuner vi samarbetat med under 008, hur många organisationer och samarbetspartner vi har haft, samt hur många pedagoger som deltagit i seminarieverksamhet samt globala resor. Den Globala Skolan har under 008 haft ett 00 tal öppna seminarier över hela Sverige. I dessa har ett hundratal olika företrädare för olika organisationer, universitet, högskolor, myndigheter och företag engagerats som föreläsare och experter. Denna verksamhet har nått ut till cirka 6 400 pedagoger och skolledare från skolans alla nivåer. Under 008 har fältstudier genomförts i fem länder med sammanlagt deltagare från olika skolor och kommuner. De länder som globala resor genomfördes till under 008 var, Bangladesh, Kina, Sydöstra Turkiet, Uganda och Guatemala. Samtidigt pågår en diskussion kring globala resor, hur de är utformade och om det är hållbart att resa till nuvarande länder. Den Globala Skolan har aldrig haft problem att rekrytera deltagare till den globala resan. Däremot kan man se att intresset för att följa med till Sydafrika och Kina är större än för de andra länd er na. Söktrycket är också något högre från Gymnasieskolan. I Göteborgsrekommendationen (The Gothenburg Recommendations on Education for Sustainable Development Adopted November, 008) lyfts vikten av de tidiga skolåldrarnas medverkan i aktiviteter för lärandet för hållbar utveckling. Detta är en målgrupp som Den Globala Skolan anser är mycket viktig att nå ut till. Den Globala Skolan budgeterar cirka 50 000 kronor per global resa. Något mer för Kina och Sydafrika och något mindre för Turkiet och Uganda. Totalt budgeterades under 008, 50 000 kronor för globala resor. Denna kostnad gäller enbart själva resan. Varje deltagare i en global resa betalar ett självkostnadspris på 7 000 kronor för sitt deltagande. Under 008 deltog personer vilket innebär att Den Globala Skolan fick 79 000 kronor tillbaka. Kostnadsläget 008 pekar emellertid på att den globala resan eventuellt kommer att behövas budgeteras högre framöver. 7
4. Uppföljning och programutveckling Internationella programkontoret har fått ökat anslag från Sida för att förstärka arbetet med uppföljning, analys och spridning av programverksamheten. Förstärkningen sker mot bakgrund av ökade återrapporteringskrav från uppdragsgivarna och från den interna organisationens länge upplevda behov av att bättre ta till vara resultat från den allt mer omfattande programverksamheten. Behovet har varit särskilt tydligt på den kontorsövergripande nivån. Uppföljning, analys och spridning av resultat ska ses som kraftfulla verktyg i myndighetens arbete. Ett av förslagen i utredningen Ett förnyat programkontor (SOU 006:0) var att IPK:s uppdrag skulle vidgas till att innefatta en tydlig strategisk roll i fråga om internationellt utbyte och mobilitet inom utbildningsområdet. Argumentationen för ökade personalresurser för Linnaeus-Palme, MFS och Sidas resestipendier utgick från en volymökning samt från ett sedan många år konstaterat behov av förstärkning av uppföljningsarbetet i synnerhet inom Linnaeus- Palme. Det var också något som IPK tidigare tryckt på i dialogen med Sida. Den kraftiga och snabba volymökningen sedan starten 000 har inneburit att vissa processer prioriterats, såsom att utveckla administrativa verktyg, skaffa ansökare och deltagare, fördela medel och platser, medan andra processer fått stå tillbaka, i synnerhet processe n uppföljning, analys och programutveckling. MFS och Athena kommer under de närmaste två åren öka kraftigt vilke t kommer att ställa ökade krav på resurser inom detta område för att bibehålla kvalitet och kunna vidareutveckla programmen. Sidas resestipendier har utvecklingspotential och bör också prioriteras när det gäller utveckling och analys. Analysfunktionen Som ett led i arbetet att utveckla IPK:s uppföljningsarbete fick konsultbyrån SWECO Eurofutures 007 uppdraget att göra en förstudie om IPK:s verksamhetsutveckling. Studien presenterades i juni 008 och följdes upp av en intern studie med förslag till riktlinjer för IPK:s arbete med uppföljning, analys och spridning. Under hösten 008 inrättades en särskild analysfunktion vid IPK. Två nya tjänster för verksamhetsuppföljning och analys inrättades. Analysfunktionen är placerad i staben. Den ena tjänsten är riktad mot Sida-programmen, den andra tjänsten mot huvudsakligen EU- och Nordplusprogrammen. Båda tjänsterna är lokaliserade till Visby. Tjänsten inom analysfunktionen för Sidaprogrammen tillsattes i december 008. I verksamhetsplaneringen för analysfunktionen har även erfarenheter från studiebesök som IPK gjorde hösten 008 vid analysfunktionerna vid CIMO (Finland), SIU (Norge) och Nuffic (Nederländerna) tillvaratagits. Syftet med dessa besö k var dels att mötas för att underlätta framtida samverkan vad gäller studier, utbyte av erfarenheter och information samt i studiesyfte för uppbyggnad av IPK:s analysfunktion. Utöver de två analystjänsterna inrättades en tjänst för programutveckling och en ny informatörstjänst, båda inom Sidaprogrammen. Programutveckling Utökade resurser för den Sidafinansierade verksamheten i Visby har möjliggjort en tjänst för programutveckling. Arbete t med programutveckling initierades genom djupintervjuer riktade till handläggare eller projektägare på lärosätena för programmen Linnaeus-Palme och MFS. Resultatet presenterades på det årliga Linnaeus-Palme och MFS seminariet och diskuterades i workshops med temat kvalité och spridning. Sammanställning från dessa workshops har sedan utgjort grunden för en omfattande enkätundersökning som skickades till samtliga projektägare i programmen Linnaeus-Palme, MFS och Athena. Svarsfrekvensen var relativt hög, 6 procent, och resultatet kommer att sammanställas i början av 009 som bas för fortsatt utveckling av programmen. 8
Uppföljning av program och resultat Under 008 påbörjades ett uppföljningsarbete med hjälp av djupintervjuer för att skönja tendenser för vad programverksamheten leder till, orsaker till deltagande och att identifiera hinder och utvecklingsmöjligheter. Prioriterade program för detta var de som funnits längst under IPK:s regi, dvs Linnaeus-Palme och MFS. Att Linnaeus-Palme dessutom pågått i åtta år, dvs max antal år för ett projektsamarbete gjorde det extra lämpligt att följa upp. Vissa tendenser framkom i intervjuerna: De vanligaste orsakerna till varför lärosäten och skolor deltar i programmen är en önskan om ökad internationalisering och att de möjliggör samverkan med utvecklingsländer. Det specifika intresset för utvecklingsländer är uttalat och grundar sig på en önskan om att öka och fördjupa förståelsen om dessa länder på institutionen, ge möjlighet till fältpraktik utomlands eller lärares kontaktker/inriktning på forskning. När det gäller Linneaus-Palme är möjligheten till långsiktigt ömsesidigt utbyte en av de främsta orsakerna till att vilja delta i utbytesprogrammet. Spin-off effekter kunde noteras på både organisations och individnivå som tog sig uttryck i ökat kontaktnät och samverkan mellan institutioner, nya kurser och vinklingar på undervisning och ökad problematisering och fördjupningar i frågor av global karaktär. De hinder och utvecklingsmöjligheter som identifierats är framförallt programspecifika men det finns även en del programöverskridande. Som exempel kan här nämnas projektperiodens längd och lärosätenas medfinansiering. Att projektlängden bara är på ett år anses vara en bidragande orsak till att man inte vill lägga ner alltför mycket tid på ansökan. Stor arbetsinsats i relation till antal personer som får åka. Projektperioder på minst två år skulle möjliggöra en mer långsiktig planering och kunna medföra bättre kvalitativt skrivna ansökningar då arbetsinsats och måluppfyllelse skulle sättas i relation till tiden för projektet. Lärosäten prioriterar inte/har av ekonomiska orsaker svårt att prioritera internationell samverkan tillräckligt högt för att avsätta medel för en vikarierande lärare vid utlandsresa eller för att sköta administrationen. Detta medför att lärare i många fall arbetar ideellt för att sköta administrationen av projektet och att det är svårt att vara borta från undervisning/forskning hela perioden. De Sidafinansierade programmen ses ofta som ett bra komplement till andra program då de vänder sig till andra länder/ världsdelar. Sidafinansierade verksamheter på Gotland Samarbetet mellan Sida-finansierade verksamheter på Gotland (IPK, Sidas Östersjöenhet, SWEDESD och ICLD) sker i flera olika former. Återkommande möten där cheferna för verksamheterna träffas och diskuterar övergripande frågor och söker samarbetsmöjligheter är en form. För att skapa kontaktytor mellan samtliga medarbetare genomfördes i december 008 en träff där alla anställda på de fyra myndigheternas Gotlandsfilialer var inbjuda. Cheferna gjorde då en övergripande presentation av respektive myndighet och verksamhet och alla närvarande presenterade sig och sina arbetsuppgifter. En sådan träff är planerad att äga rum en gång per år för att upprätthålla redan skapade kontakter och att skapa nya. Gemensamma aktiviteter utöver ovanstående som är planerade att ske under 009 är frukostseminarier där internationaliseringsfrågor tas upp. Den enskilt största myndighetsöverskridande aktiviteten som är planerad under 009 är ett seminarium under Almedalsveckan då IPK, ICLD och SWEDESD kommer att presentera sin verksamhet. I övrigt kommer IPK att medverka i en konferens som Sidas Östersjöenhet anordnar under 009. 9