BILDNINGSPLAN

BILDNINGSPLAN 2008-2011 Skolplan och planer för fritids- och kulturverksamheten i Tranemo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 176 1

INNEHÅLL Bildning är...3 Så här styrs skola, kultur och fritid...4 Så här togs bildningsplanen fram...4 Så här ska bildningsplanen användas..5 Begreppsförklaringar... 6 Skola...7 Uppföljning och utvärdering...9 Fritid... 11 Kultur...13 2

BILDNING ÄR... Bildning betyder enligt svensk ordbok goda allmänna kunskaper på många områden. Den här bildningsplanen stakar ut vägen för verksamheterna inom bildningsnämndens område, kultur skola fritid. Och det vi e ersträvar är positiva miljöer i vilka våra barn, ungdomar och vuxna kan utvecklas. Positiva miljöer som präglas av a vi bryr oss om varandra, a vi kan känna trygghet och motivation, a vi blir bemö a för den vi är och ges möjlighet a utvecklas utifrån de olika förutsä ningar vi har. Om vi uppnår det skapar vi förutsä ningar för våra elever i skolan, för våra kulturskoleelever, för de aktiva i föreningslivet och för biblioteksälskarna, förutsä ningar a växa som människor och få möjlighet a tillägna sig nya kunskaper. Bildning blir då e levande och bre begrepp, det blir viktigt för alla, det blir bestående. Eller som Ellen Key u ryckte det bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt. Mats Lundborg Bildningschef Viktoria Haraldsson Bildningsnämndens ordförande 3

SÅ HÄR STYRS SKOLA, KULTUR OCH FRITID De nationella målen för skolan fastställs av riksdagen och regeringen i skollagen, olika skolförordningar, samt läroplaner för de olika verksamheterna. En del av målen grundar sig på internationella överenskommelser, exempelvis FN:s barnkonvention och FN:s konvention om mänskliga rä igheter. Kommunfullmäktige fastställer bildningsplanen e er förslag från bildningsnämnden. I bildningsplanen anges mål som u rycker den lokala politiska viljeinriktingen för skola, fritid och kultur. Bildningsplanen visar hur kommunen tänker organisera och utveckla verksamheten utifrån det uppdrag kommunen har. Planen delas därför upp i förutsä ningar för verksamheten och övergripande mål samt medel för måluppfyllelse. För fritidsverksamheten finns inga nationella mål. Vad det gäller biblioteksverksamheten så regleras den i Bibliotekslagen utfärdad 20 december 1996. SFS 1996:1596, omtryckt 1998:1249. SÅ HÄR TOGS BILDNINGS- PLANEN FRAM Planen har arbetats fram i dialog med politiker, föräldrar, personal och tjänstemän, i en arbetsprocess från hösten 2007 till våren 2008. 4

SÅ HÄR SKA BILDNINGS- PLANEN ANVÄNDAS: Bildningsnämndens prioriterade övergripande mål bryts ned och formuleras till mer konkreta mål och strategier i en årlig verksamhetsplan för bildningsförvaltningen. Verksamhetsplanen ska y erligare brytas ned till konkreta, verksamhetsanpassade och utvärderingsbara mål ute i verksamheten. De a är underlag i den lokala arbetsplanen. Varje arbetslag sammanställer resultatet av si arbete i en årlig kvalitetsredovisning. Arbetslagen gör även en bedömning av måluppfyllelsen och ger förslag till åtgärder för vidare utveckling. Arbetslagens kvalitetsredovisning ligger till grund för enhetens samlade kvalitetsredovisning. Ansvarig chef föredrar enhetens/områdets kvalitetsredovisning i dialog med nämnden. I de fall där rektor ansvarar för flera enheter, så sammanställs enheternas kvalitetsredovisningar i en gemensam för budgetområdet. Områdenas kvalitetsredovisningar ligger till grund för bildningsnämndens redovisning av verksamheten, den är grunden för kommunens verksamhetsplan och verksamhetsberä else. Bildningsnämndens kvalitetsredovisning skickas också till Skolverket. Åtgärder som tas upp i nämndens kvalitetsredovisning ska användas i arbetet med förbä ringar och utveckling av verksamheten och ligger till grund för budget, utvecklingsplan, investeringsplan och kompetensutvecklingsplan. 5

BEGREPPSFÖR- KLARINGAR: Lokal arbetsplan - är en gemensam policy för förskola, skolan, bibliotek, där det framgår hur man avser a organisera och genomföra arbetet för a de fastställda målen ska uppnås. Den lokala arbetsplanen ger svar på frågorna: Hur vill vi som jobbar här a vår skola ska se ut? Hur skall vi organisera verksamheten utifrån de förutsä ningar vi har för optimal måluppfyllelse? Vad ska vi jobba med för frågor för a utveckla verksamheten utifrån våra styrdokument och förutsä ningar? Den lokala arbetsplanen ska följas upp och utvärderas årligen. Den utvärderingen är underlag för kvalitetsredovisningen. Enhet enskild förskola, fritidshem, skola. Område (budgetområde) - det område som rektor, bibliotekschef, kulturskolechef, fritidsintendent ansvarar för. Arbetslag/avdelning - en personalgrupp som tillsammans har e gemensamt ansvar för t.ex. e antal elever. Elev - elev används som e gemensamt begrepp för alla barn, elever och studerande i vår verksamhet. 6

SKOLA Helhetssyn i förskolan och skolan för att skapa en verksamhet att utvecklas i FÖRUTSÄTTNINGAR Skola/förskola omfa ar förskolor, skolor, dagbarnvårdare, familjedaghem och fritidshem. Inom gymnasiets organisation finns ungdomsgymnasium, komvux, SFI och lärcentrum. Vi har dessutom en egen särskola, och bedriver förberedelseklass för nyanlända invandrare. Förskola/skola ska ha e rikt och varierat utbud beträffande tillgänglighet. Organisationen utgår från elevens bästa. MÅL Normer och värden Alla elever blir sedda och respekterade känner trygghet, tillit och trivsel Utveckling och lärande Alla elever får den hjälp de behöver möts på rä nivå utifrån sina förutsä ningar upplever a bedömning och betygsä ning är likvärdig Delaktighet, inflytande och ansvar Alla elever känner sig viktiga och betydelsefulla har inflytande över si lärande och sin skolmiljö Samverkan All verksamhet utgår från e helhetsperspektiv, där samverkan utgår från elevens bästa 7

MEDEL Hur ska vi nå målen som finns beskrivna? Skolans verksamhet bygger på samverkan på många olika nivåer, samverkan elev - lärare, lärare - lärare, hem - skola, förskola - skola, grundskola - gymnasium, skola - omgivande samhälle, skola - fritid, skola - socialtjänst, skola kultur och samverkan med skolor i världen. Sy et och styrkan med samverkan är a skapa de bästa förutsä ningarna för våra ungdomar a utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Inom skolans verksamhet är arbetet med mångfald, integration och jämställdhet en naturlig del av vardagen. För a skapa en så trygg skolvardag som möjligt för våra barn och ungdomar finns det på alla skolor olika former av fadderverksamhet och kamratstödjare. På samliga skolor finns det klassråd, elevråd och brukarråd i sy e a skapa goda förutsä ningar för inflytande för både elever och vårdnadshavare. ANSVARFÖRDELNING - SKOLA Riksdagen och regering ansvarar för: De nationella styrdokumenten: skollag, förordningar, läroplaner, kursplaner och programmål, timplaner samt betygskriterier etc. Skolverket ansvarar för: Nationell uppföljning och utvärdering Utbildningsinspektion Bildningsnämnden ansvarar för: Skolplan Tillsyn av skolan Övergripande kvalitetsredovisning Bildningsförvaltningen ansvarar för: A leda, samordna och utveckla förvaltningen Övergripande planering och förvaltning Rektor ansvarar för: Verksamheten på skolan och dess utveckling, så a verksamheten som helhet inriktas på a nå de nationella målen 8

Personal Arbetsmiljö A lokal arbetsplan upprä as A skolans resultat följs upp och utvärderas Kvalitetsredovisning Lärare ansvarar för: Undervisning A eleverna utvecklas e er sina förutsä ningar och når målen för utbildningen Uppföljning och utvärdering Utveckling Elev: Ges möjlighet a utveckla inflytande och delaktighet över si lärande och sin utveckling Skola och hem: Skolans och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevens skolgång är a skapa de bästa möjliga förutsä ningar för barns och ungdomars utveckling och lärande UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDE- RING Varje område ska årligen upprä a en lokal arbetsplan. Denna arbetsplan ska på e konkret sä beskriva hur de mål som finns beskrivna i bildningsplanen ska förverkligas. Den lokala arbetsplanen ska utvärderas årligen. Den utvärderingen är underlag för enhetens kvalitetsredovisning, vilken i sin tur ligger till grund för den kvalitetsredovisning som bildningsnämnden varje år upprä ar. Ansvarig chef/rektor föredrar varje år i dialog enhetens kvalitetsredovisning med bildningsnämnden. Bildningsnämndens kvalitetsredovisning är en del i kommunens verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. 9

BILDNINGSPLAN - SKOLA Helhetssyn i förskolan och skolan för att skapa en verksamhet att utvecklas i NORMER OCH VÄRDEN Alla elever blir sedda och respekterade Alla elever känner trygghet, tillit och trivsel DELAKTIGHET, INFLYTANDE OCH ANSVAR Alla elever känner sig viktiga och betydelsefulla Alla elever har inflytande över si lärande och sin skolmiljö UTVECKLING OCH LÄRANDE Alla elever får den hjälp de behöver Alla elever möts på rä nivå och e er sina förutsä ningar Eleverna upplever a bedömning och betygssä ning är likvärdig SAMVERKAN All verksamhet utgår från e helhetsperspektiv, där samverkan utgår från elevens bästa 10

FRITID Tillgänglighet och hälsofrämjande FÖRUTSÄTTNINGAR Fritidsverksamheten omfa ar ungdomsverksamhet, fritidsgårdar, simhall och idro shallar, idro splatsen Skogen samt ekonomiskt stöd till föreningslivet. MÅL Normer och värden All verksamhet främjar integration, trygghet, mångfald och jämställdhet Utveckling och lärande Föreningslivet i Tranemo kommun ges goda förutsä ningar a driva och utveckla sin verksamhet. Vi skapar god tillgänglighet och a raktion i de kommunala anläggningarna. Vi skapar positiva och drogfria mötesplatser för ungdomar Delaktighet, inflytande och ansvar All verksamhet utgår från e medborgarperspektiv, där vi verkar för e varierat utbud för alla intresseinriktningar. Samverkan All verksamhet och samverkan utgår från e medborgarperspektiv MEDEL Hur ska vi nå målen som finns beskrivna? Föreningssamråd mötesplatser brukardialog är tre viktigt värdeord för a nå målen. Det är genom samverkan med brukarna, med föreningarna, med ungdomarna som fritidsverksamheten kan utvecklas till a bli en viktig faktor i människors liv. Vi strävar e er a ha aktiva fritidsgårdar, vilket bl a innebär a anpassa verksamheten till ungdomarnas behov, ex genom temakvällar, utflykter och genom a vara en aktiv och viktig mötesplats för ungdomarna. Genom brukardialoger och en kontinuerlig uppföljning av verksamheten ska öppe iderna i simhallen anpassas e er brukarna behov. E ökat stöd till föreningslivet och ändamålsenliga föreningsbidrag är viktigt för a skapa goda förutsä ningar för föreningslivet. 11

BILDNINGSPLAN - FRITID Tillgänglighet och hälsofrämjande NORMER OCH VÄRDEN All verksamhet främjar integration, trygghet, mångfald och jämställdhet UTVECKLING OCH LÄRANDE Föreningslivet i Tranemo kommun ges goda möjligheter a driva och utveckla sin verksamhet Vi skapar god tillgänglighet och a raktion i de kommunala anläggningarna DELAKTIGHET, INFLYTANDE OCH ANSVAR All verksamhet utgår från e medborgarperspektiv, där vi verkar för e varierat utbud för alla intresseinriktningar Vi skapar positiva och drogfria mötesplatser för ungdomar SAMVERKAN All verksamhet och samverkan utgår från e medborgarperspektiv 12

KULTUR Stimulerande utmanande - berörande- uppmuntrande- hälsofrämjande FÖRUTSÄTTNINGAR Kulturverksamheten omfa ar kulturskola, kulturevenemang och biblioteksverksamhet, samt ekonomiskt stöd till kulturföreningarna. Tranemo bibliotek är huvudbibliotek. Därutöver finns filialer i Grimsås, Dalstorp och Länghem. Bokbussen ger service åt landsbygden i första hand. MÅL Normer och värden Kulturen bedriver en sådan verksamhet och har en sådan a ityd a den fungerar som mötesplats för främjande av integration, mångfald och jämställdhet Utveckling och lärande Alla medborgare ges möjlighet a uppleva e bre kulturutbud har tillgång till bibliotekstjänster och dess utbud kan ta del av olika kulturaktiviteter Delaktighet, inflytande och ansvar All verksamhet utgår från medborgarna och deras varierade smakinriktningar. Samverkan Kulturen i Tranemo genomsyras av samverkan mellan olika aktörer för a ge och skapa e intressant utbud 13

MEDEL Hur ska vi nå målen som finns beskrivna? Föreningssamråd mötesplatser brukardialog är tre viktigt värdeord för a nå målen. Det är genom samverkan med brukarna, med dem som aktivt deltar i kulturlivet på olika sä som vår verksamhet kan utvecklas. E aktivt kulturliv som erbjuder människor mötesplatser där människor ges möjlighet a aktivt delta, platser för upplevelser av olika slag, men också mötesplatser för a bara träffas och skapa möjlighet till spännande möten, är en viktig del i människors liv. De kulturarrangemang som vi erbjuder ska vara varierande, men också utmanande. Det är viktigt a alla känner a kulturutbudet är angeläget. Kulturföreningarna är en viktig samarbetspartner för kommunen. Genom a erbjuda goda förutsä ningar kan kulturföreningarnas verksamhet skapa e mervärde för många. 14

BILDNINGSPLAN - KULTUR Stimulerande-utmanande-berörande-uppmuntrande-hälsofrämjande NORMER OCH VÄRDEN Kulturen bedriver en sådan verksamhet och har en sådan a ityd a den fungerar som mötesplats för främjande av integration, mångfald och jämställdhet UTVECKLING OCH LÄRANDE Alla medborgare: ges möjlighet a uppleva e bre kulturutbud har tillgång till bibliotekstjänster och dess utbud kan ta del av olika kulturaktiviteter DELAKTIGHET, INFLYTANDE OCH ANSVAR All verksamhet utgår från medborgarna och deras varierande smakinriktningar SAMVERKAN Kulturen i Tranemo genomsyras av samverkan mellan olika aktörer för a ge och skapa e intressant utbud 15

16 Bildningsnämnden, Tranemo kommun, 514 80 Tranemo Tel: 0325-57 60 00, www.tranemo.se Foto: Patrik Hagborg. Producerad av Tranemo kommun 2009. Tryck: Sjuäradsbygdens Tryckeri AB, Borås