Förenklade läggningsmetoder för distributionsledningar ',, ',',

Förenkade äggningsmetoder för distributionsedningar,,,,

U (G) 1988/2 Förenkade äggningsmetoder för distributionsedningar Naturgas

Vattenfa FrA n FUD-RAPPORT Löpnummer D tum K-nr BEG4 U (G) 1988/2 1987-12-11 UG-3780 Förfettare Huvudomr~dit/Programomr6de/Projektomrde Sören Johansson, m f G asp ro je k t -G 2 /Ene r g i te k n i k/ G a san vänd n i ng Rapporter ~an tno.s han Rappnrer kon rekvireras IrAn Projektnummer Vattenfas bibiotek i Råcksta Statens Vattenfasverk UG 98453 07 001 162 87 VÄLINGBY Ävkar e b ya horatoriet Dokumentationscentraen 810 71 ÄLVKARLEBY Te 026-881 00 V di/ut~ SOkord :/L,Y,. ~Id{)Uf/!;r Anta tutbad Gasdistributionsedningar, poyetenedningar, gasdistribution 45 h On!y summary in Engish n Whoe raport in Engish n h exists a btochure in Swedish/Engish An t o biagsbod nother Rubrik FÖRENKLADE LÄGGNINGSMETODER FÖR DISTRIBUTIONSLEDNINGAR Sammanfattning Rapporten är en redovisning av 1987 års arbete inom projektet "Förenkade äggningsmetoder för distributionsedningar". Projektet syftar ti att utreda metoder som på något sätt förenkar och/eer förbiigar byggande av distributionsedningar för naturgas eer gaso. Årets arbete har riktats in mot föjande punkter: o o o o Markarbeten Paströr och komponenter Svetsning av FE-edningar vid åga temperaturer Poyetenrörs beständighet mot propan De två sista utredningarna har gjorts av TU MAB respektive Studsvik Energiteknik AB. 5615 g "

BEG4-SJ/MK 1987-12-10 INNEHALLSFÖRTECKNING. INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Mäsättning och genomförande Z. MARKARBETEN 2.1 Borttagning av överyta 2.2 Borrning och tryckning i rnark 2.3 Arbeten i tjäad mark 3. PLASH<ÖR OCH KOMPONENTER 3.1 Mekaniskt fixerade anborrningssadar 3.2 Rör av poyamid 11 4. SVETSNING AV PE-LEDNING VID LAGA TEMPERA TURER 5. POL YETENRÖRS BESTÄNDIGHET MDT PROPAN Rr~r--::-t. _c.: 1? 11 u

. INLEDNING 1.1 Bakgrund Föreiggande rapport är en redovisning av 1987 ärs arbete inom FUD-projektet 98453 07 001 "Förenkade äggningsmetoder för dis tri bu t iansie dn i ng ar". Projketet kan ses som en fristäende fortsättning pä 1986 ärs projekt med samma namn. Det projektet syftade ti att utreda tänkbara metoder för att förenka byggnaden av distributionsedningar för naturgas, och därmed förbiiga distributionsnäten (se rapport U(K) 1987/5). 1.2. Mäsättning och genomförande Arets projekt har, iksom förra äret, bedrivits i form av ett anta mindre deprojekt. Dessa deprojekt har varit: o Markarbeten Litteraturstudie av utomands (främst i USA) utveckade metoder för markarbeten i samband med föräggning av gasedningar. o Paströr och kornponenenter o Svetsning av PE-edningar vid!äg<:~ temperaturer Ut edning utförd av TUMAB av möjigheterna att svetsa poyetenrör vid temperaturer under t ooc. o Poyetenrörs beständighet mot propan Utredning utförd av Studsvik Energiteknik av huruvida kondenserad propan kan ha nägon menig inverkan pä materiaet PE-edningar.

2 2. MARKARBETEN 2.1. Borttagning av överyta Borttagning och äterstäning av överyta, framförat i gatumark, svarar för en stor de av totakostnaden för föräggning av fasedningar. Ett sätt att minsak denna kostnad är att ta bort asfaten eer betongen pä en mindre yta och pf ett effektivare och skonsammare sätt. Mänga amerikanska företag använder sk "rock saws", ett sags kombinerad kantskärningsmaskin och kedjegrävare. Vid föräggning av gasedningar med mindre dimension (upp ti Dy 90) kan hea rörgraven göras med den utrustningen, ingen ytterigare schakt krävs atså. En annan teknik som b a Gas Research Institute varit med och utveckat är "W ater-jet cutting". En tunn vattenstråe med mycket högt tryck används för att skära genom asfaten eer betongen. Varken godsdistributörer eer entreprenörer är dock speciet nöjda med metoden dä den för närvarande är tämigen dyr och dessutom medför mycket "sask" och smuts. 2.2. Borrning och tryckning i mark Den här höga kostnaden för borttagning av överyta, schakt, äterfyning och äterstäning av överyta har gjort att man iband försöker undvika att gräva upp gator vid föräggning av gasednignar. Detta i synnerhet dä urbetena sker pä härt trafikerade gator och trafikomäggningar vore besvärande, eer vid föräggning av serviceedningar pä trädg~trdsmark. Man har därför utveckat metoder och redskap för att pä oika sätt borra eer trycka sig fram under mark. Borrningen kan ske med en roterande borrstäng eer enbart en roterande krona driven av exempevis tryckuft. Tryckning kan göras genom att man hydrauiskt trycker ett piotrör genom marken. Sk jordraketer (pä engeska "maes" dvs muvader) drivs pä tryckuft bäde borrar och trycker sig fram genom marken. Maxima borrängd, hastighet och styrbarhet varierar mean oika metoder. Träffsäkerheten är sä god att man (i aa fa dä det rör sig om reativt korta avstånd) kan nöja sig med att gräva ett kvadratmeterstort hä i vardera ändan pä den bivande edningen och sedan "skjuta iväg" jordraketen. Man äter jordrakteten dra med sig ett piotrör, eer skyddsrör varpä gasedningen kan instaeras. Probem med denna metod uppstär dä det finns hinder i vägen för banan eer raketen. Detta kan vara större stenar eer i värsta fa ömtäiga edningar. För att undvika dessa hinder (i de fa man pä förhand känner ti dem) har en ännu mer styrbar utrustning utveckats av Maurer Engineering Inc devis pä uppdrag av GRI. BC~G4-SJ-2/LH

3 Resutatet av arbetet har bivit ett "styrbart borrverktyg" (guided piercing too) med en avfasad krona och "styrfenor". Pig. 1. Schematic of Guioted Piercng Too Dessa styrfenor kan roteras utan att kronan och stängen gör det. Aternativt kan fenorna asas viket gör att kronan och stängen roterar. Dessa möjigheter gör att banan kan styras reativt fritt (minsta radie ca 8,5 m). Kronan utrustas även med en magnetspoe viket för att den kan okaiseras frän marken. Verktyget styrs hydrauiskt och anges ha en träffsäkerhet pa 0,6 meter. Käa: Dokumentation frän "1986 Internationa Gas Research Conference". 2.3. Arbeten i tjäad mark Grävarbeten i tjäad mark medför ofta höga kostnader, da de både är tidskrävande och stäer höga krav pa materie och persona. I rege försöker man undvika grävarbeten vintertid. Da det trots at är nödvändigt tinar man ofta marken med ko eer byggfäktar. Gasboaget Minnegasea i Minnesota har utveckat en utrustning och en metod att tina tjäad mark okat. Minnegasea använder metoden främst för att tina marken före reparation av mindre akuta gasäckor. Utrustningen bestär enket beskrivet av en 10 kios gasofaska och tv a st stäirör med varsin brännare i (se figur). 8CC ~4-SJ-2/LH

4 De tv ä rören sticks ned i ungefär meterdjupa borrade ht pä ca en meters avständ frän varandra och minst tre decimeters avständ frän gasedningen. Gasofaskan ansuts och gasoen förbränns i rörens brännare varvid marken tinas av värmen frän röret, rökgaserna dä de ämnar röret och den vid upptinandet bidade ängan. Enigt uppgift har Minnegasea iband ett ferntiota utrustningar av denna typ utpacerade pä sina distributionsnät. Utrustning ämnas över nätter och heger, viket ur säkerhetssynpunkt (och stödsynpunkt) ter sig nägot märkigt. Minnegasea anser dock att metoden bäde tekniskt och ekonomiskt är den bästa de känner ti. Käa: Pipeine & Gas Journa, maj 1986.

5 3. PLASTRÖR OCH KOMPONENTER 3.1. Mekaniskt fixerade anbormingssadar Anborrningssadar används för ansutning av tikommande distributionsedningar ti befintiga edningar. Utseende och princip torde framgå av nedanstäende figur. Genom att montera anborrningssaden pä den befintiga edningen, ansuta den nya ti saden och sedan genom "tornet 11 pä saden borra hä i den befintiga edningen kan nya kunder ansutas utan att gasfödet i nätet avbryts. Hittis använda anborrningssadar har fixerats ti röret medest eektrosvetsning. En ström skickas genom den metaträd som finns ingjutna i sadens inneryta varvid värme utveckas och röret smäter ihop med anborrningssaden. Tva. amerikanska företag, Niagava Mohawk Power Corp och Perfection Corp, har nu utveckat en anborrningssade som fungerar het mekaniskt. Som förhoppningsvis framgår av figruen nedan fixeras anborrningssaden ti röret med en "äsfäns" mot rörets insida.

6 Borta är atså metaträdarna och därmed även behovet av ett eektrosvetsaggregat. Enigt tiverkarna monteras en mekanisk anborrningssade pä fem minuter, viket är hava tiden mot eektrasvetsade. Dessutom anser tiverkarna att resutatet förbättras dä feaktiga svetsparametrar eer okaibrerade instrument ej kan påverka detta. Vid montage av den mekaniska saden "känner" operatören när saden är korrekt fixerad. Den mekaniska anborrningssaden är redan kommersiet tigängig i USA, dock endast i mindre dimensioner. Käa: Pipeine & Gas Journa, jui 1987. J.2. Rör av Poyamid I I Austraien har AGL (Austraien Gas Light Company) i en de tiämpningar använt poyamid I i gasdistributionsedningar. Poyamid 11 har den kemiska formen: H -(HN - (CHz)O - CO)n - OH Materiaet började användas i samband med att syntetiskt gas, baserad pa nafta med tisatser av LPG och andra raffinaderigaser, under 1970-taet användes i Austraien. Denna syntetgas innehö smä mängder omättade koväten och aromater viket gjorde att ämpigheten med poyeterrör ifrägasattes. AGLs försök visade att poyamid 11 inte bara har högre motständskraft mot ämnena i syntetgasen utan även är mer resistent mot sater etc i jorden och utravioett jus. Dessutom är poyamid 11 starkare än poyeten viket gör att väggtjockeken i rören kan minskas. Detta är betydesefut inte minst vid reining av ädre rör.

7 AGL tror att poyamid -rör har framtiden för sig trots att sjäva materiakostnaden är något högre än för poyetenrör. Käa: Dokumentation frän "1986 Internationa Gas Research Conference". BU~4-SJ-2/LH

4. SVETSNING AV PE-LEDNINGAR VID LAGA TEMPERATURER 8

Bestsre tciien @ tumob VATTENFALL -dfe&s En! reprenortcon rsctor AVD. GtS "dreae tumsb- upp(!ragnr tumab.commossrqn""""fiq" BestiinongsnrJCiien s order No. S-162 87 VÄLLINGBY ATT. Bo BERGGREN T.fP!Oge BV{O BIT-750151 9, KONTROLLRAPPORT" NR 8705 PROJEKT: STUDIE AV SVETSN!NG OCH LÄGGNING AV POLYETEN GASRÖR VID MINUSTEMPERATURER - o - zo 0 c. SAMMAN/- A TTN NG: PÅ GRUND AV BEGRÄNSNINGAR PROJEKTGENOMFÖRANDET BEHANDLAR DENNA UTREDNING ENDAST SVETSNING. PROJEKTFöRsÖKEN HAR RESULTERAT FÖLJANDE KRAVSPECI- FIKATON MED FÖLJANDE TITEL OCH INNEHÅLL. TITEL: NNC:IIALL: SVETSNING AV UNDER P[-RÖRLEDNINGSSYSTEM VID TEMPERATURER - 00 c NED TILL - zo 0 c.. KRAV PÅ TILLVERKNINGSDOKUMENTATION. 2. SVETSINSTRUKTIONER 3. KONTROLL OCH KALIBRERING AV ELEKTROSVETSAPPARATER 4. KRAV PÅ STUKSVETSMASKINER 5. REGISTRERING OCH DOKUMENTATION AV SVETSPARAMETRAR 6. SVETsPARAMETRAR VID ELEKTROSVETSNING 7. KRAV PÅ FYLLNADSMATERIAL SAMT ÅTERSTÄLLNING 8. DoKUMENTATION AV ARBETSUTFÖRANDE

@ tumooontrollrapport«avd. GtS 1. BAKGRUND NORMALT LÄGGS POLYET[N GASRÖR ALLTID VID PLUs TEMPERATURER UTAN NÅGRA SPECIELLA EXTRA SÄKERHETS KRAV EUROPA. SAMTLIGA TYPPROVNINGAR FÖR SÅVÄL RÖR SOM RÖROELSMATERIAL UTFÖR$ MELLAN t 20 OCH t 80 C, FÖR ATT BESTÄMMA LIVSLÄNGDEN (50 ÅR) FÖR VARJE ENSKILD PRODUKT AV PE AVSEDD FÖR GASDISTRIBUTION. FöR SVETS NINGSUTFÖRANDE FINN$ INGA SÄRSKILDA KRAV PÅ KÖLDTEST VID SJÄLVA SVETSNINGEN. TUMAB HAR SEDAN STARTEN AV SYDGASPROJEKTET VÅREN 1982. VARIT KONSULTERAOE KVALITETSSÄKRINGSFRÅGOR SAMT KVALITETSSTYRNING, KONTROLL, PROVNING OCH DOKUMENTA TION AV SÅVÄL TILLVERKNING, SVETSUTRUSTNING SOM SVETSSYSTEMTESTER VID SAMMANBLANDNING AV OLIKA FABRI KAT AV P[-RÖR OCH RÖRDELAR IFRÅN OLIKA TILLVERKARE. FRAGESTÄLLNING: GENOM VÅR ERFARENHET HAR VI KUNNAT KONSTATERA ATT SÄRSKILDA KRAV PÅ SÅVÄL SVETSUTRUSTNING SOM ARBETs UTFÖRANDE BÖR STÄLLAS VINTERTID, D V S NÄR TEMPERA TUREN SJUNKER UNDER ~ Q C. VILKEN ÄR DEN LÄGSTA TEMPERATUR SOM MEDGER UTFÖRANDE AV SAMMANSVETSNING AV ETT PE-RÖR ELLER PE-RöR OCH RÖR- DEL SAMT VILKA DIREKTIV OCH KRAV $KALL BRUKAREN GE RESP. KRÄVA PÅ UTFÖRT ARBETE SOM KAN VARA T EX NYANLÄGGNING ELLER REPARATION AV SKADA TYP GRÄVSKADA.

@ tumoöontrollrapport«9 1 AVD. GtS VID VILKEN TEMPERATUR SKALL MAN ANSE ATT FULLGOD SVETSKVALITET HAR UPPNÅTT$ OCH VID VILKEN TEMPERA TUR SKALL EN SKADAD RÖRLEDNING ENDAST ACCEPTERA$ SOM EN PROVISORISK LAGNING OCH UTFÖRA$ PÅ ETT KVALITATIVT FULLGOTT SÄTT NÄR DET BLIR PLUSGRADER SÅ ATT SAMMA LIVSLÄNGD UPPNÅSPÅ SVETSSKARVEN SOM SOM PÅ RÖR OCH RÖRDELAR7 FöR ATT FÅ SVAR PÅ OVANNÄMNDA FRÅGOR, SOM ÄR VIKTIGA FÖR ALLA, HAR INGÅENDE FÖRSTUDIER UTFÖRT$ AV TUMAB AVD. 0TS. UNDER VINTERPERIODERNA 1984, 1985, 1986 OCH 1987. UTBYGGNADEN AV PE-LEDNINGSNÄT HAR UTFÖRTS AV SYDKRAFT, MALMÖ ENERGIVERK, LUNDS ENERGIVERK, HELSINGBORGS ENERGIVERK SAMT TRELLEBORG$ GATUKONTOR (PE-VAKUUMSYSTEM, EUROPA$ LÄNGSTA) OCH KONTROLLEN UTFÖRT$ AV OSS. FöRSTUDIERNA HAR FÖRANLETT ATT VI FÖRESLOG VATTENFALL OCH SVDKRAFT ATT GENOM OSS UTFÖRA ETT FULLSKALEPROJEKT UNDER VINTERN 1987 (JAN T O M MARS) FÖR ATT FÅ SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR: 1. GÄLLER SAMMA SVETSINSTRUKTIONER FRÅN TILLVERKARNA OCH LEVERANTÖRERNA VID MINUSGRADER SOM VID PLUS GRADER? VISSA TILLVERKARE OCH LEVERANTÖRER HAR MED GIVIT DETTA VILKET VI HAR KONSTATERAT EJ STÄMMER. SKALL YTTERLIGARE KRAV STÄLLAS NATURGASMANUALEN DEL 2 GENOM BRUKARNA. 2. REDOVISAS PE-RÅMATERIALET TILLRÄCKLIGT NOGGRANT AV TILLVERKAREN FÖR ATT FULLGOD SLUTPRODUKT SKALI_ KUNNA UTFÖRA$, D V S SVETSNINGSUTFÖRANDET.

@ tumobontrollrapport«avd. GtS 3. ÄR SVETSUTRUSTNINGARNA LÄMPADE OCH AVSEDDA FÖR ATT ANVÄNDA$ VID MINUSTEMPERATURER? 4. ÄR KONTROLLEN TILLRÄCKLIG VID PE-SVETSNING VINTERTID SAMT DOKUMENTERAR VI UTFÖRANDET PÅ ETT TILLRÄCKLIGT NOGGRANT SÄTT. 5. ÄR SAMTLIGA SVETSPARAMETRAR, D V S TRYCK, TEMPERA TUR OCH TID TILLRÄCKLIGT KVALITETSSÄKRADE MED 50 ÅRS LIVSLÄNGD VID TEMPERATURER UNDER 0 C NED TIL_ - 20 c. 6. HAR VI TILLRÄCKLIGA KRAV PÅ FYLLNAOSMATERIAL SAMT ÅTERSTÄLLNING OCH KOMPRIMERING VID MINUSTEMPERATURER FÖR ATT UNDVIKA SÄTTNINGAR? 2. FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ GRUND AV ATT PROJEKTET REDUCERADE$ KOSTNADSMÄSSIGT AV VATTENFALL OCH SVDKRAFT (BRIST PÅ EKONOMISKA MEDEL) HAR ENDAST FRÅGORNA 1-5 KUNNAT UTREDAS PÅ ETT FORSK NINGSMÄSS!GT RIKTIGT SÄTT. ALLT PRAKTISKT SVETSUTFÖRANO[ HAR UTFÖRTS AV TUMABS PERSONAL OCH DELVIS MED EGNA MfOFL. 3. UTFÖRANDE PERSONAL FRÅN TUMABS KONTROLLAVDELNING REKVIRERADES FÖR ATT UTFÖRA FÖLJANDE SVETSNINGSARBETE: STUKSVETSNING AV 6 63, 6 90, 6 160 OCH 6 225 PE-RöR.

@ tuma.ontrollrapport" AVD. G ts ANVÄND UTRUSTNING: WiOOS 4600 SAMT BF 3. [LEKTROSVETSNING MED OCH FRIEDRICHFELO. ELEKTROMUFFAR. FABRIKAT VON ROLL SVETSNING: 5VETSNINGEN UTFÖRDEs UTOMHUS VID TEMPERATURER MELLAN - 16 C OCH - 22 C UTAN VÄDERSKYDD TYP TÄLT ELLER LIKNANDE. VINDSTYRKA 2-4 M/5. VÄDERLEK: TORRT. förutsättningar FÖR SVETSNINGEN: SAMMA SOM GÄLLER ENL. NATURGASMANUALEN SAMT TILLVERKAR NA$ FÖRESKRIFTER, MATERIAL: [NLIGT STANOARDEN 553470 SAMT 553362. SVETSUTFÖRANOE: STUKSVETSNING. SAMMANFATTNING: -- SAMTLIGA SVETSMOMENT KONTROLLERADES ENL. TILL VERKARENs FÖRESKRIFTER.

@ tumaontrollrapport" J~ AVD. GtS RESUL AT: SAMTLIGA SKARVAR VAR UNDERKÄNDA BEROENDE PÅ ATT VÄRME IDEN UTAN TRYCK HADE VARIT FÖR KORT SAMT ATT EGENMOT SÅNDET MASKINERNA, 5 K SLÄPKRAFT, HADE VARIT för STORT BEROENDE PÅ ATT HYDRALOLJAN MASKINERNA HADE FELAKTIG V SKOS TE T. VIDARE KONSTATERADES EN KRAFTIG KONDENSERING AV RÖR ÄNDAR NÄR TEMPERATUREN PASSERADE KONOENSERINGSPUNKTEN t Q~C. SVETSPARAMETRAR GRANSKADES. DET KONSTATERAOES SAMTLIGA FALL ATT VÄRMETID UTAN TRYCK HADE VARIT FÖR KORT. SvETSUTFÖRANDE 2: ELEKTROMUFFSVETSNING F ÖL JAND E SV E T SL11 RUS TN-1 NG - ANVÄND E S: PLUTONARG RS 068-600 OCH VON ROLL MODELL RMP E2. SKILLNAOEN PÅ DESSA TVÅ UTRUSTNINGAR ÄR FÖLJANDE: PLUTQNARC RS 068-600, TEMPERATURKOMPENCERAS MANUEL~T VON ROLL RMP E2 TEMPERATURKOMPENCERAS AUTOMATISKT GENOM EN INBYGGD TEMPERATURKOMPENSATOR. DET ÄR VIKTIGT ATT DENNA UTRUSTNING HAR SAMMA TEMPERATUR SOM RÖR OCH RÖRDEL DÅ TEMPERATURKOMPENSATORN ENDAST KÄNNER LUFTTEMPERATUREN. VID TEMPERATURKOMPENGERING MED RS 068-600 SKALL TEMPERATUREN MÄTAS PÅ RÖRET OCH RÖRDEL OCH STÄLLAS IN PÅ MASKINEN. DENNA BEHÖVER SÅLEDES EJ HA SAMMA TEMPERATUI SOM RÖR OCH RÖRDEL.

@ tumaontrollrapport«avd. GtS 9 ] FöLJANDE ELEKTROMUFFAR SVETSAOES: FABRIKAT OCH DIMENSIONER VON ROLL 0 32, 0 63, 0 90 OCH 0 160. FRIEDRICHSFELD: 0 32, 0 63, 0 90 OCH 0160. RESULTAT: VON ROLLS ELEKTROMUFFAR SVETSADES BÅDE MED VON ROLLS OCH fridrechsfelds SVETSUTRUSTNING. friedrichsfelds ELEKTROMUFF SVETSAOES ENDAST MED PLUTONARC. TEMPERATUR VID GENOMFÖRANDET, -19 C. BEROENDE PÅ TEMPERATURERNA FÖR SÅVÄL RÖR-RÖRDELAR SOM SVETSMASKIN BLEV RESULTATET MYCKET VARIERANDE. följande NOTERADES: RöR OCH ELEKTRORÖRDELAR 0 32 HADE EJ SAMMA TEMPERATUR BEROENDE PÅ ATT RÖREN HADE LEGAT UTOMHUS, OCH HADE SAMMA TEMPERATUR SOM OMGIVNINGEN, - 19 C. RöRDELARNA HADE LEGAT INOMHUS OCH HÖLL VID SVETSTILLFÄLLET - 3 C. PÅ GRUND AV KONOENSERING VID ÖVERSKRIDANDE AV 0 PUNKTEN KONSTATERADES FUKTIGHET VID OLIKA TEMPERATURSKILLNADER MELLAN RÖR OCH RÖRDEL. VID BORTSKRAPNING AV OXIDSKICKTET PÅ RÖREN TILLFÖRDE$ VÄRME IFRÅN HÄNDERNA MED ÅTFÖLJANDE RIMFROSTBILDNING PÅ RÖRYTAN. TVÅ FALL ORSAKAOE DENNA KONDENSERING BLÅSOR SVETSZON PÅ GRUND AV ATT DEN EJ AVLÄGSNADES FÖRE MONTERINGEN AV ELEKTROMUFFEN. VILKEN ENERGI SOM TOTALT TILLFÖRDES ELMUFFARNA KUNDE EJ NOTERAS PÅ GRUND AV ATT SÅDAN MÄTARE SAKNAS PÅ BÅDA DE ANVÄNDA APPARATER. ENDAST TIDEN REGISTRERADES.

@ tumoontrollrapport" AVD. GtS 9 ] SAMMANFATTNING: [LEKTROMUFFSKARVARNA SOM SVETSADES MED SAMMA TEMPERATUR PÅ SÅVÄL RÖR-RÖRDEL SOM SVETSUTRUSTNING VAR GODKÄNDA UTOM TVÅ FALL. BEROENDE ATT RIMFROST FANN$ KVAR PÅ RÖREN VID MOTERINGEN AV ELMUFFEN, VILKEN GAV UPPHOV TILL ÅNGBILDNING SOM RESULTERADE SVETSSKARVEN. BLÅSOR FÖLJANDE KRAV BÖR framställas TILL TILLVERKARE OCH LEVERANTÖRER AV PE- RÖRMATERIAL OCH P[- SVETSUTRUSTNINGAR FÖR BÅDE STUK-OCH ELEKTROSVETSNING, VID TEMPERATURER UNDER 0 C: FöRSLAG TILL KRAVSPECIFIKATIDN. SVETSNING AV P[-RÖRLEONINGSSYSTEM VID TEMPERATURER UNDER 0 9c. TILL - 20 C. 1. RöR OCH RÖRMATERIAL SKALL SPECIFICERA$ MED AVSEENDE PÅ MATERIALINNEHÅLL, SMÄLTPUNKT, OXIDATIONSSTABILITET, DENSITET SAMT DISPERGERINGSGRAO, SAMTLIGA DATA SKALL GÄLLA FÄRDIG PRODUKT. ALL EGEN PROVNING AV SVETSEGENSKAPER SOM TILLVERKAREN UTFÖR ENLIGT NU GÄLLANDE STANDARDER SS 3470 OCH SS 3362 SKALL UTFÖRA$ PÅ FÄRDIG PRODUKT OCH EJ ENDAST PÅ INKOMMANDE RÅMATERIAL, DÅ VISSA MATERIALEGENSKAPER SOM T EX OXIOATIONSSTABILITET, TERMISK OXIDATION, SMÄLTINDEX OCH OENSITET KRAFTIGT KAN TILLVERKNING IFRÅN RÅMATERIAL- förändra$ UNDER TILL FÄRDIG PRODUKT, 2:"-: SVETS NSTRUKT JONER FRÅN T ILLVERKARE OCH LEVERANTÖRER SKALL GÄLLA OCH OMFATTA ARBETSSÄTT VID MINUSGRADER SAMT ANGE LÄGSTA SVETsTEMPERATUR FÖR RÖRDELAR ELLER RÖRET KOMBINATION MED ANDRA fabrikat. INSTRUKTIONERNA SKALL VARA PÅ SVENSKA.

@ tumciotrollrapport.. 9 J AVD. O.tS (QCH STUKSVETSMASK NEf3.; 3. SAMTLIGA ELEKTROSVETSAPPARATERv5KALL TESTAS OCH VARA KALIBRERADE. LÄGSTA ARBETSTEMPERATUR SKALL ANGES PÅ KALIBRERINGSINTYG SAMT VARA VARAKTIGT MÄRKT APPARATEN. PÅ 4. UNDER Q C SKALL SAMTLIGA SVETSPARAMETRAR VARA UTPROVADE PÅ DE RÖRLEDNINGSDIMENSIONER SOM SKALL SAMMANSVETSAS. SAMTLIGA STUKSVETSMASKINER SKALL DESUTOM VARA INTERFACE- 5. KONTROLLERADE. VI FÖRESLÅR ATT MAN ANVÄNDER STYRD OCH REGISTRERAO SVETSNING VID SÅVÄL MAX. SOM MIN. TEMPERA TURER, DVS ATT MAN VID VARJE SVETSSKARV STYR OCH REGI STRERAR SVETSPARAMETRARNA: TRYCK, TEMPERATUR OCH TID PÅ EN SKRIVARE. DÄRIGENOMUPPNÅSEN OPTIMAL SÄKERHET OCH MYCKET JÄMN KVALITET SAMT ATT SVETSUTFÖRANOET ALLTID KAN KONTROLLERAs AV KONTROLLANTEN EFTERHAND GENOM GRANSKNJNG AV SKRIVAREDIAGRAMMET. GENOM DETTA STYRMEDEL KAN SAMTLIGA SVETsPARAMETRAR TOLERANSSÄTTAS AV BESTÄLLAREN ÖVERENSSTÄMMELSE MED GÄLLANDE SVETSNORM INNAN SVETs ARBETET PÅBÖRJAS. SKRIVAREDIAGRAMMET UTGÖR EN UNIK DOKUMENTATION ÖVER UTFÖRD SVETSARBETE SOM SKULLE SPARA MYCKET TJO FÖR KONTROLLANTEN OCH OOKUMENTATtONSAVDELNINGEN. 6. SVETSPARAMETRAR VID ELEKTROSVETSNING SKALL VARA UT PROVADE OCH TOTALENERGIEN SOM SKALL ANVÄNDA$ VID OLIKA TEMPERATURER SKALL VARA SPECIFICERADE. ::;: ALL SVETSNING VID f 0 C, ALLTSÅ KONDENSERINGSPUNKTEN SKALL UNDVIKA$. ALL SVETSNING BÖR FÖREGÅ TÄLT ELLER VÄDERSKYDD VINTERTID. LANDSKRONA 1987-08-21 ~ ~ FLEMING VARMEDAL

9 5. POL YETENRÖRS BESTÄNOIGHET MOT PROPAN p_ j:_-r t. <:: 1? f u

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 Mats Ifwarson vattenfa - 4777 (4051P0) POLYETENRÖRs BEsTÄNDIGHET FÖR PROPAN Begränsad distribution F),,,_, --:... 1.,""F i. ->. -" T J,, L_,,) \Ii, 1. HUVUDINNEHALL På uppdrag av Vattenfa har en itteraturundersökning genomförts för att kartägga propans påverkan på poyetenrörs ångtidsegenskaper. Resutaten visar att mycket få arbeten har pubicerats vad gäer poyetenrörs och speciet PEM-rörs (mediumdensitetspoyeten} beständighet för propan.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 2 INNEHALLsFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 2 PROBLEMSTÄLLNING \". --. \. 4 3 MALSÄTTNING 5 4 ARBETSUPPLÄci~~ING 6 5 PEM-RÖRS BESTÄNDIGHET MOT PROPAN I GASFAS 7 6 PEM-RÖRS BESTÄNDIGHET MOT LOKAL KONDENSATION AV PROPAN 9 7 LIVSLÄNGD HOS PEM-RÖR FÖR PROPAN 11 8 DISKUSSION 12 9 SLUTSATSER 14 REFERENsFÖRTECKNING BILAGOR A B TABELLER FIGURER

STUDSVIK ENERGIrEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 3 INLEDNING Användningen av poyetenrör (PE) för naturgasdistribution har ökat mycket kraftigt under de sista 20 åren. Från början användes främst PEH (högdensitetspoyeten), men idag är också användningen av PEM (mediumdensitetspoyeten) mycket omfattande. Den använda naturgasen innehåer som huvudsakig beståndsde metan (CH4). Under senare år har dock andra gasbandningar baserade på exempevis ren propan (CJHa) eer propan/uft börjat användas. På uppdrag av Vattenfa har en itteraturundersökning genomförts för att kartägga beständigheten hos PEM-rör för propan. Arbetet har utförts mean 1987-08-19 och 1987-11-30. En första muntig aveapportering av arbetet har gjorts ti vattenfa 1987-10-04. ~... C- \.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 4. 2 PROBLEMsTÄLLNING Livsängdskraven på gasrör av past är vanigtvis mer än 50 år. Förenkat kan man säga att ivsängden påverkas av tre huvudfaktorer, nämigen: --\~. Materiafaktorer Beastningsfaktorer Mijöfaktorer varje huvudfaktor innehåer en mängd defaktorer. Detta gäer framförat för materiafaktorn där inte bara råmateriaet ingår utan också tisatsmede, extruderingsprocess, svetsning av rör etc. Vad gäer mijöfaktorer är det först och främst beständigheten mot den gas som distribueras som är viktig att kartägga. Innan någon experimente utvärdering kan göras måste först gasens sammansättning faststäas. I de festa fa riskerar man också att erhåa kondensation av vissa ämnen som ingår i gasen. Det är därför väsentigt att även undersöka kondensatens påverkan på paströren. För att bevisa en 50-årig ivsängd för ett PEMrör, för en viss gassammansättning, behövs acceerade provmetoder. Tiföritigheten hos dessa metoder kan vara begränsade då man i de festa fa har mycket iten fäterfarenhet att jämföra de framtagna resutaten med. I och för sig finns nu praktisk erfarenhet från mer än 20 års drift, men tyvärr saknas i de festa fa uppgifter för ursprungsmateriaet, driftsbetingesen, samt uppgifter om gasens sammansättning.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987--26 5 3 MALSÄTTNING Måsättningen med itteraturundersökningen har varit att besvara föjande frågestäningar: Tå PEM-rör ren propan i gasfas? Tå PEM-rör oka kondensation av propan? Viken ivsängd har ett PEM-rör under dessa betingeser? \

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 6 4 ARRETSOPPLÄGGNING Litteraturundersökningen har omfattat såvä retrospektiv datasökning som genomgång av studsviks egen itteratur vad gäer paströr för gasdistribution. Föjande databaser har undersökts:.. * Chernica Abstracts: 1967-1987 r Rapra: 1973-1987 På grund av att så få pubikationer erhös vid första sökningen har ytterigare en sökning genomförts. Föjande pubikationer har också studerats: Internationa Pastic pipes 4 (1979), 5 (1982), 6 (1985). The pastic and Rubber institute, Engand. Eight pastic fue gas pipe symposium. American Gas Association, 1983. 1986 Internationa Gas Research conference, Toronto, Canada 8-11 september 1986. Die Beständigket von Kunststoffen und Gummi. B. Doeze, Car Hanser Verag, Minchen Wien 1978. studsviks samade artikar om gasrör av past. samta med råvarueverantörer.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 7 5 PEM-RÖRS BESTÄNDIGHET MOT PROPAN I GASFAS,: Vad gäer undersökningar av PEM-rörs beständighet mot gasformig propan finns mycket itet pubicerat (1, 2, 3, 4). Ewing (2) och Greig (3) konstaterar att högre koväten typ propan, propen och etan inte signifikant påverkar krypbrotthåfastheten hos poyeten vid zooc. Detta skue också gäa LPG och propan/uft-bandningar. Några experimentea data eer ytterigare referenser på utförda arbeten redovisas dock inte. Båda författarna är verksamma vid British Gas. För att erhåa ytterigare information om bakgrundsmateria bör därför kontakt tas med dessa forskare. I Ref. hänvisas ti arbeten av Water (4) där propan skue eda ti en reduktion av ångtidshåfastheten hos poyetenrör. Re f. 4 är det enda arbete som vi funnit där propan anses vara begränsande för PE-rörs ångtidsegenskaper. Tyvärr har det visat sig mycket svårt att få fram denna referens. F Water var fram ti sin död 1983 verksam vid Battee-Coumbus. Vi har nu skrivit ti Battee och hoppas på det sättet få fram ytterigare bakgrundsfakta. Sammanfattningsvis finns atså mycket ite pubicerat om propans påverkan på poyeten. De undersökningar som utförts med gas är het inriktade på naturgas med metan som huvudbeståndsde (, 5, 6, 7). Det är dock förvånande att endast två oika undersökningar pubicerats. Undersökningarna är utförda i Nederänderna {, 6) och Tyskand (5, 7). Motsvarande undersökningar borde också vara genomförda i Engand, USA och Frankrike. I Figur B. visas resutaten från Ref. och 6. Denna undersökning är mycket omfattande och i detta fa har också gassammansättningen specif~cerats, se Tabe A.. I Figur 8.2 redovisas resutaten från

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 8 Tyskand (5, 7). I detta fa har gasens sammansättning inte specificerats. Resutaten visar att ångtidshåfastheten med inre mijö av naturgas (metan) inte är sämre än motsvarande med vatten som inre mijö. Enigt Figur B.2 erhås t o m en förbättring av ångtidshåfastheten. \

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 9 6 PEM-RÖRS BESTÄNDIGHET MOT LOKAL KONDENsATION AV PROPAN Några pubicerade arbeten har inte påträffats vad gäer kondenserad propans påverkan på PE-rör. Enigt uppgift från Vattenfa är övertrycket i aktuea FEM-edningar med propan endast 0.1-0.2 bar. Vid dessa åga tryck måste temperaturen ner ti -3soc för att kondensation av propan ska inträffa. Det bör dock påtaas att några högre trycknivåer inte behövs för att erhåa kondensation av propan. Vid -1ooc behövs ett övertryck av 2.3 bar och vid ooc 3.6 bar. Kan man garantera att dessa trycknivåer adrig uppnås behöver man inte undersöka pxopankondensatets påverkan på PE-rör.... \,_, --..,.i> \ Av stort intresse är att faststäa propangasens övriga beståndsdear. Speciet viktigt är att studera andeen högre akener och aromater. Vad gäer naturgas har mycket omfattande arbete utförts vad gäer just kondensatets påverkan på PE-rör (, 5, 6, 7, 8, 9). De mest omfattande arbetena har utförts av Mutter (6) i Nederänderna samt Levens (9) i USA. I Tabe A.2 redovisas sammansättning av använt kondensat av Mutter (6). Figur s.3 redovisar absorption av gaskondensat i PEH, PEM samt i poybuten (PB). Vidare har tryckprovning genomförts av PEH, PEM och PB vid 80 och 60 C, se Figurerna 8.4 och B.S. Från dessa resutat har extrapoerats förväntade ivsängder vid 2ooc, se Figurerna B.6 och B.?. Även Diedrich (7) har utfört tryckprovning med naturgaskondensat, se Figur B.8. Men i detta fa är kondensatets sammansättning inte känd. Arbetet av Levens (9) är mycket omfattande och behandar rör av PE, PB som poypropen (PP). Undersökningen är inriktad på såvä kontinuerig

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 O som diskontinuerig exponering och tryckprovning med naturgaskondensat. Figur B.9 visar tryckprovningsresutat för PE-rör vid 230C med vatten som inre tryckmedium, men där rören förbehandats i 100 h vid ett tryck av 6.9 bar med gaskondensat. Denna förbehanding eder ti en 20 %-ig sänkning av ångtidshåfastheten. Figur B.O visar resutaten vid 23oc och med användning av enbart kondensat som inre tryckmedium. I detta fa erhås en sänkning av ångtidshåfastheten på mer än 50 %., < :\.ia:nunanfattningsvis kan man så fast att det är av yttersta vikt att faststäa om gasrör av past utsätts för kondensatpåverkan eer ej. Om kondensatpåverkan kan konstateras är det mycket viktigt att få fram kemisk sammansättning på kondensatet samt tidsvaraktigheten av kondensatpåverkan. Speciet gäer det att faststäa mängden aromatiska föreningar. studsvik har inom detta område utfört en större undersökning på en nyare kvaitet av PEH. Pubicering av dessa data paneras inom kort. Ytterigare arbete inom detta-om~:-.åde paneras--.. - också att utföras vid Studsvik. Gasrör av past kan också påverkas av oika tisatsmede som ingår i den distribuerade gasen. Exempe på tisatsmede är THT (tetrahydrothiofene} som användes som odörmede. Metano används i vissa fa för att förhindra frysning i huvudedningar. I vissa ädre edningar av meta används oika gykoer (DEG, MEG} för att förhindra att tätningsmateriaet (gummi etc} i skarvar ej torkar ut p g a den "torra 11 naturgasen. För att undersöka inverkan av dessa tisatsmede på ångtidshåfastheten hos PE-rör har omfattande arbeten genomförts (, 2, 3, 6, 10). Med kännedom om aktuea tisatsmede i svenska nät kan en mera detajerad bedömning och redovisning göras av dessa arbeten.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 11 7 LIVSLÄNGD HOS PEM-RÖR FÖR PROPAN Som framgått av tidigare avsnitt 5 och 6 har inga aktuea data eer uppgifter på PEM-rörs ivsängd med propangas kunnat återfinnas, se vidare diskussionsavsnitt 8.,./-,

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 12 1987--26 8 DISKUSSION i -- -\ \ \S,.\ 1.1 Med utgångspunkt från itteraturundersökningens måsättningar kan man konstatera att mycket ite arbete har pubicerats vad gäer propans ångtidspåverkan på PEM-rör. Enigt British Gas ska användningen av propan inte påverka PE-rörens ångtidsegenskaper medan Battee hävdar motsatsen. Inget bakgrundsmateria som stödjer det ena eer det andra påståendet bar ännu kunnat påvisas. Det är väsentigt att få fram ytterigare bakgrunds- materia från dessa två käor. Litteraturgranskningen har givit överraskande få referenser vad avser verkiga ångtidsförsök med naturgas som inre tryckmedia. Samtiga dessa undersökningar visar att metan inte negativt påverkar ångtidsegenskaperna hos PE-rör. Ytterigare kontakter med utförande institut och företag bör dock göras för att erhåa en mer hetäckande dokumentation. Vad gäer kondensat av propangas finns inga pubicerade arbeten att tigå som beskriver kondensatets påverkan på PE-rörs ångtidsegenskaper. Det vore önskvärt att närmare studera sammansättningen på den kommersiea propangasen för att bättre kunna bedöma vika kondensatämnen som kan vara kritiska för ångtidshåfastheten. Vidare borde man närmare undersöka omfattningen av propangasanvändningen samt vika tisatsmede som användes. Vika driftsbetingeser har man och hur ång är tidsvaraktigheten vid så kaade peakshavings? Det vore naturigtvis önskvärt att föja upp ett gasrörsystem som kontinuerigt exponerats för propangas. Intressanta arbeten har utförts på gama

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-B7/B2 1987--26 13 P gassystem med naturgas i USA (11, 12). vissa av dessa system är mer än 25 år gama. Tyvärr saknas referensmateria från dessa instaationer och även om man vet viken typ av PE-rör som använts försvårar detta faktum en entydig utvärdering. Detta bör man därför tänka på vid en eventue uppföjning av ett propangassystem. " / s~ -r ---, \ r, -.; 1..- -. 1 >. r:jt.., \,.,,... ---

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 14 1987-11-26 9 SLUTSATSER Mycket få arbeten har pubicerats mean 1967 och 1987 rörande propangas ångtidspåverkan på poyetenrör. Enigt British Gas påverkas inte ångtidsegenskaperna hos poyetenrör av propan. Enigt Battee finns en negativ påverkan av propan på poyetenrörs ångtidsegenskaper. r : i.... ;...,,. " Inga detajerade experimentea data finns ännu tigängiga för propans påverkan på poyetenrör. Vid itteratursökning mean 1967 och 1987 har inget pubicerat materia återfunnits som berör propankondensats påverkan på poyetenrör.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 15 REFERENsFÖRTECKNING M WOLTERS Infuence of natura gas constituents on pastic used in gas networks. Pastios and Rubber Processing and Appications Vo. 3 No. 4, 1983. 2 L EWING user reated requirements in the deveopment of a poyethyene distribution system. Proc. Sixth AGA Pastic Pipe Symp., 1976, 2-10. \_-- 3 JM Greig specification and testing of poyethyene gas distribution systems for a minimum 50- year operationa ife. Pastios and Rubber Processing and Appications Vo. No., 1981. 4 F WOLTER AGA Pastic Pipe Project ID-3-1- Whats New, Proc. AGA Annua Tech. conf., 1973, D 236-9. (Studsviks notering: F WOLTER verksam vid Battee, Coumbus Division, 505 King Avenue, Coumbus, Ohio 43201-2693. F WOLTER aviden 1983). 5 K GRAF Speziee Eigenschaften von HDPE-Rohren fur den Einsatz in der Ortsgasverteiung. Neue Deiwa-Zeitschrift, Heft 1/1984. 6 F MUTTER The use of pastics gas pipes in the Netherands. Proc. Fifth AGA Pastic Pipe Symp, Houston, 1974, 2-. 7 G DIEDRICH et a zeitstandfestigkeit von Rohren aus Poyethyen (HDPE) und Poypropyen (PP) unter Chemikaien einwirkung. Kunststoffe 69 (1979), 8, 470-476.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB 1987--26 STUOSVIK EX-87/82 16 8 H E ORIESEN Einfuss von Gasbegeitstoffen auf Kunststoffrabre. Gas und Wasserfach/Gas Erdgas 114 (1973) :2, 80-86. 9 J A LEVENS et a The effect of iquid condensate on poyaefin pipe used in gas distribution systems. proc. Fifth AGA Pastic Pipe Symp, Houston, 1974, 87-92. O <"" J M GREIG The use of arge diameter poyethyene pipeines by British Gas. Pipes & Pipeines Internationa, Febr, 1977, 16-24. 11 E F PALERMO, I K DEBLIEU Aging of poyethyene pipe in gas distribution service. Oper. Sect. Proc. - 0447-0452. Am. Gas Assoc., 1983-D-60, 12 L J BROUTMAN, D E DUVALL, L R NYLANDER Evauatian of aged pastic pipe used in gas distribution. soc. of Past. Eng. Techn. conf. & Exh. 44, Boston 1986, ANTEC 86/639-643

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 Biaga B. HOOPSTRESS MN/m2 (tog r---~--------~--- RUPTURE CURVES WITH WATER AND GRONINGEN NATURAL GAS O 8 ~ ----------=--s_o_ ~c~-~-~-~-~-~-,, -~~,_... 7 -~ 80 C ------... 5 4 -- --~--~ ~=~-~- o- o-,--- -_..., W ATER NATURAL GAS 2L---~-L----~~--~~----~~--~~. 10 10 " 10 10 10 10 FAILURETIME IN"" H ctog Figur B. Tryckprovning av PEH-rör vid 80, 60 och 20oc med vatten respektive naturgas enigt Tabe A. som inre tryckmedium. Den yttre mijö antages vara vatten. PEH-rören är av typ GM 5010. Figuren är tagen från Ref.. 6. Resutaten visar att ångtidshåfastheten med vatten och naturgas är densamma. PR E. L. tvi\ f.j!\i~ T

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 Biaga B.2 s N/mm o a m 6 c, c o ~ ~.., -" m ~ s 3 2 -- aooc - - Q - - - - 1 Erdgas -1, 1 L_--.. j J - - --- -. J. ----.~--~\ o b -. CRt :5 - - ]Ku1526.14] O 10 " Beasungsdauer Figur B.2 Tryckprovning vid sooc av PEH-rör (GM 5010) med vatten respektive naturgas (ospecificerad) som inre tryckmedium. Den yttre mijön är vatten. I detta fa erhås en ökning av ivsängden med en faktor 5 om naturgas används istäet för vatten som inre mijö.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 Biaga B. 3 s - " 6 5 v ~ - 1987-11-26 1--- 80QC T 31--- f-- - ------- -- ---- j ---. - - ---~ -f----- 20 Qc ------ -! f- i -1 --------!! o o JO o Abs<><ption o gas conden<.:~te in hd PE. ;: _- -_-_- --,---"~.,~-----,----,-~ v 5 o ~ 1--.1---+- ~ v 3 J~+---t-~--~---4----t----- _j 10 JO da y,_. ----- " -\ ~bso<ption of gas conden... te in md PE. ~ - " ~h 1-----+- -------+------------+--. --+ " vr -1---- 1 o ~ i i ~ -----L----...:. 1 ---;>11 ----1 o Figur 8.3 " +- ---- 20 JO Absorption of gas e<>nden... te in PB. i d~ y Absorption av gaskondensat i rör.av PEH (GM 5010), PEM (Maex TR418} och PB vid BO och 2ooc (6), se också Tabe A.2.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 Biaga B.4 1987--26. --- to"c w u... 10 ( wotu 0.. 10<1 b1 YEG GU!OOhtuutJ A- s t- O 0 ( wotor onormor;on row motoro a ouppocr eo c..;_ ~< - - - 10 c undonuco ~0 C condonuto --o--o-- u c condon ou< ~ 10 Ö 10 ~-u t- ----- eo c...,, - - - ~ -~ : - --. -- \ -- ""\. """ \ \ " \ ". ; e ic.,,.., i " "..,... " " " " " foouio " tomoon " ~OUII!IOq! " -. - i- - " -..._ - ----, -.. - -, i 1-. "-. d..,,,,, " ",,,.J.,.......... " " " Figur B.4 Inverkan av gaskondensat på krypbrotthåfastheten hos PEH (GM 5010) PEM (Mar ex TR418). Provningen är utförd av Mutter (6). Gaskondensatets sammansättning framgår av Tabe A.2. Provningen är utförd vid 80 och 6QOc. som inre tryckmedium har använts vatten respektive gaskondensat. som yttre mijö antages vatten ha använts. :T

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987--26 Biaga B.S - m ~.. 20-1 s ~ z ~.5: 1 o " 9 ~ 7 o ~ 6 s 4 2 80 C water Hntcd by VEG Guin,t!wut 80 C water (information raw mattriat suppitri eo"c.;ondcnu.tc ~ ----- ~-~ so"c condetinte i>. -,_. E ~ \ ~- ~ "t--,_ """ 1\ ~, \, \, " \, ",, \, i! F \ \. 11111,r. 11,,1 ",,i ",,1,, - - 10 101 ::> 10 10 10.. Figur B.S Inverkan av gaskondensat på krypbrotthåfastheten hos PB {troigen Witco eer His-kvaitet, studsviks anm.). Provningen utförd av Mutter {6). Gassammansättning framgår av Tabe A.2. Provningen utförd vid BO och Gooc. Som inre tryckmedium har använts vatten respektive gaskondensat. Som yttre mijö antages vatten ha använts.

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 Biaga B. 6 1987-11-26 -. ~ ::c < > o < o t towh contd..,.u tom! con<onut< ea c Uo~nd >y VEG G omst,tuu<j 2 ow..,. conido nu t im!! watu 80 :c Utom.ttraturoJ owtr conodonco tuno! watu 80 C Cound hy VEG-Gum t tuun con<onu "" 2()~( uuaootato< tro m 80 "c ~ 20"C utupoat<d woh Monu L w uumon9!hat ht pop< o< < n v " of h< who o,...,«o <" c ontact w<h oquod conden U!< ~ 20"C utapot <d water on< UtOm \ouratut<j i i.. :!!\,~,.\ N.".L,, " " Figur B.6 Extrapoering av 50-årig ivsängd vid zooc av PEH (GM 5010) i kontakt med gaskondensat. Linje 4 gäer för kontinuerig påverkan av kondensat. Linje 5 gäer för en sammanagd påverkan av gaskondensat under 10 år av driftsperioden. Extra-poeringen är genomförd av Mutter {6).!

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987--26 Biaga B.? huvre time" hoor$ (oq Figut" B.? Extrapoering av 50-år ig ivsängd vid 2ooc av PEM i kontakt med gaskondensat. Extrapoer ingen är genomförd av Mutter (6).

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 Biaga B.S N/mm s, o ~ 6 c,. s c g_ ~ ~ 3 ~ > 2.. ;.i;f 80 C r-< fcr_i =0,2 - r- Erdgaskond~nsat!.{ - - Q f!"-. ~ [\ - 1"1 \ b 1- IKu 1526_13] 10 a~tasungsdauer " Figur B.S Inverkan av gaskondensat på krypbrotthåfastheten hos PEH (GM 5010). Provningen är utförd av Oiedrich (7}. som inre tryckmedium har använts vatten respektive gaskondensat (ospecificerad}. som yttre mijö har använts vatten. Provtiden vid 2ooc uppgick 1979 ti 32 000 h ( 4 år)

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB studsvik EX-87/82 1987-11-26 Biaga 8.9 >00 o - ~o 6 o :;:: t0()0 m CONTROL BAND " -~,_ HSTS SIOPPEO IPOST bv~st NO~OAA!I "o oo o o> " o TIME {HOURS) Figur 8.9 Krypbrottskurva för PE-rör (Nipak PE 2306) som tryckprovats vid 6.9 bar i 100 h med gaskondensat föjt av tryckprovning med vatten. Som yttre mijö har använts vatten. Provningen är utförd vid 20 C. Som jämförese är inagt ett område (contro band) inom vika testresutat vid 23oc med vatten som inre mijö är redovisade. Håfastheten med gaskondensat sänks med 20 % jämfört med vatten. Arbetet är utfört av Levens (9). ---- T

STUDSVIK ENERGITEKNIK AB STUDSVIK EX-87/82 1987-11-26 Biaga B.O -- CONTROL BAND ~oo 8 ";:oooo " i) 800 " ~ 8 - ~ " T(S STOPP(O 0\fiS TUT I<OANA.//! ~ <00 " 10 TIME HOURS 10,,, Figur 8.10 Krypbrottskurva för PE-rör (Nipak PE 2306) som tryckprovats med inre mijö av gaskondensat. som yttre mijö har använts vatten. Provningen är utförd vid 23oc Håfastheten med gaskondensat är mindre än 50 % av motsvarande med vatten som inre mijö. r- :