VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA



Relevanta dokument
RYSK-EUROPEISK LAJKA

RYSK-EUROPEISK LAJKA

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

PARSON RUSSELL TERRIER

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

DALMATINER (Dalmatinac)

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

VÄSTSIBIRISK LAJKA. (Rasnamn i hemlandet: Zapadno-Sïbïrskaïa Laïka)

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

GORDONSETTER (Gordon Setter)

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

ENGELSK SETTER (English Setter)

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

WELSH CORGI PEMBROKE

Svenska Älghundklubben

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

BRETON (Epagneul breton)

WELSH CORGI PEMBROKE

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

TIBETANSK MASTIFF (Do-Khyi (Tibetan Mastiff))

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH CORGI CARDIGAN

Transkript:

02.03.2011/EN Grupp 5 FCI-nummer 306 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 FEDERATION Översättning CYNOLOGIQUE fastställd av SKKs INTERNATIONALE arbetsgrupp för standardfrågor (AISBL) 2012-11-21 SECRETARIAT GENERAL: 13, Place Albert 1 er B 6530 Thuin (Belgique) FCI-Standard N 306 VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA (Zapadno-Sibirskaïa Laïka) (Rasnamn i hemlandet: Zapadno-Sïbïrskaïa Laïka) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Standard för VÄSTSIBIRISK LAJKA Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Ryssland Mångsidig jakthund Grupp 5, sektion 2, Med arbetsprov Den här ryska jakthundsrasen kommer från skogsområdena i Ural, västra och östra Sibirien. Hundarna var selekterade från Khantyoch Mansi-jakthundar. I begynnelsen av 1900-talet skrevs de första standarderna för Vogul (Mansi) och Ostyak (Khanty) av ryska kynologer. År 1947 gjordes en ny utvärdering av lajkaraserna och de nära besläktade Khanty- och Masis-ättlingarna enades till en ras som gavs namnet västsibirisk lajka vilken erkändes som egen ras 1952. Numera är västsibirisk lajka den mest förekommande jakthundsrasen i Ryssland och den är vida spridd inom skogsområdena, från Karelen till Kamtjatka. Rasen tycks vara särskilt populär i sitt ursprungsområde. Stamhundar från kennlar med erkänt, grundmurat jaktanlag och med väl etablerad utmärkt typ har introducerats i alla kynologiska center inom den Ryska Federationen. Västsibirisk lajka skall vara från medelstor till något större storlek; substansfull med stark och torr konstruktion. Kroppslängden, mätt från bröstbensknapp till sittbensknöl, skall överstiga mankhöjdsmåttet något. Muskulaturen skall vara välutvecklad och benstommen stark. Könsprägeln skall vara tydligt uttalad. Hanhundar är större än tikar och skall vara tydligt maskulina. Kroppslängden skall hos hanhundar överstiga mankhöjden som 100/103-107 % och hos tikar som 100/104-108 %. Mankhöjden skall överstiga höjden över korset med 1-2 cm hos hanhundar. Mankhöjden hos tikar skall vara lika med eller överstiga höjden över korset med 1 cm. Huvudets längd överstiger betydligt dess bredd. Nospartiets längd är lika med eller något mindre än halva huvudets längd. Benhöjden, mätt från armbåge till marken, skall något överstiga halva mankhöjden. Temperamentet hos rasen skall vara stadigt och jämnt. Det är en livfull hund med mycket utvecklat väderkorn och viltintresse. Rasen är alert med uttalad jaktinstinkt. Den är lika intresserad av fågel som pälsvilt. Rasen är självsäker och öppen mot främlingar.

Huvud Skallparti Skalle Stop Huvudet skall vara torrt, kilformat och i storlek proportionerligt till hundens storlek. Formen är, sedd ovanifrån, som en liksidig triangel. Kraniet skall vara måttligt brett hos hanhundar, i mindre grad hos tikar. Skallen skall vara långsträckt, tydligt längre än bred. Sett framifrån skall skallen vara flat eller svagt välvd. Nosryggen skall vara parallell med skallens överlinje. Både nackknölen och hjässkammen skall vara väl utvecklade. Partiet runt nackknölen skall vara rundat. Ögonbrynsbågarna är endast svagt utvecklade. Stopet skall vara något uttalat. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara medelstor och svart. Hos vita hundar tolereras en något ljusare (brunaktig) nostryffel. Nospartiet skall vara måttligt spetsigt och breddat i partiet vid hörntänderna. Noslängden skall vara något kortare, eller som huvudets halva längd. Sett i profil skall nospartiet vara måttligt kilformat. Läpparna skall vara strama. Tänderna skall vara vita, starka och väl utvecklade samt jämnt placerade. De skall inte vara trångt ansatta. Komplett saxbett (42 tänder). Kindbenen skall vara torra. Ögonen skall vara ovala, snedställda och något djupare ansatta än hos andra lajkaraser, de får inte vara stora. Uttrycket skall vara målmedvetet och intelligent. Ögonfärgen skall vara mörkbrun eller brun och i harmoni med pälsfärgen. Öronen skall vara upprätta, rörliga och högt ansatta. De skall vara V-formade och ha spetsiga örontippar. Öronmusslan skall vara svagt utvecklad. Halsen skall vara muskulös, torr och lång. Längden skall vara densamma som huvudets längd. Den skall vara oval i genomskärning. Halsansättningen skall vara ungefär 45 50 grader mot horisontalplanet. Kropp Överlinje Överlinjen skall vara fast och stadig och svagt slutta från manken till svansansättningen.

Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Manken skall vara väl markerad, särskilt hos hanhundar. Ryggen skall vara rak, stark, välmusklad och måttligt bred. Länden skall vara kort, måttligt bred, välmusklad och svagt välvd. Korset skall vara brett, måttligt långt och svagt sluttande. Bröstkorgen skall vara måttligt djup, bred och oval i genomskärning och nå ned till armbågsknölarna. Underlinjen skall vara uppdragen. Från bröstkorgen till bukhålan skall den vara något mer uppdragen. Svansen skall bäras tätt ringlad och buren över ryggen eller höften. När svansen är helt utdragen skall den nå till hasleden eller vara 1-2 cm kortare. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Sedda framifrån skall de vara raka, parallella och måttligt brett ställda. Längden på frambenen mätt från armbåge till marken skall något överstiga halva mankhöjden. Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda. Överarmarna skall vara långa, snedställda och muskulösa. Vinkeln mellan skuldra/överarm skall vara väl uttalad. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. Armbågsknölarna skall vara välutvecklade och riktade bakåt parallellt med kroppens medellinje. Frambenen skall vara långa, raka, seniga, inte grova. De skall vara muskulösa och ovala i genomskärning. Mellanhänderna skall inte vara långa. De skall vara något sluttande sedda från sidan. Sporrar är inte önskvärda. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Framtassar Framtassarna skall vara ovala med höga och tätt slutna tår. De mittersta tårna skall vara något längre. Bakställ Helhet Bakstället skall vara muskulöst och starkt med genomgående väl uttalade vinklar. Sedda bakifrån skall benen vara raka och parallella.

Lår Knäled Underben Mellanfot Låren skall vara måttligt långa och snedställda. Knälederna skall vara väl vinklade. Underbenen skall vara måttligt långa, snedställda och inte kortare än lårbenen. Mellanfötterna skall vara nästan vertikalt ställda. Från sidan sett skall en tänkt lodrät linje från sittbensknölen till underlaget - falla nära mellanfotens framsida. Sporrar är inte önskvärt. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Baktassar Rörelser Hud Baktassarna skall vara något mindre än framtassarna. De skall vara ovala med höga och tätt slutna tår. De mittersta tårna skall vara något längre. Rörelserna skall vara fria och energiska. Typiska rörelser är ett kort trav alternerat med galopp. Huden skall vara tjock och elastisk utan rynkor och kraftiga förtjockningar. Päls Pälsstruktur Färg Täckhåret skall vara tätt, hårt och rakt. Underullen skall vara väl utvecklad, riklig, mjuk och ullig. Pälsen på huvudet och öronen skall vara kort och tät. På skuldrorna och nacken skall pälsen vara längre än på kroppen och bilda en krage. På kindbenen skall pälsen forma täta och borstiga polisonger. Pälsen på manken skall vara längre hos hanhundar. Benen skall vara täckta av kort, hård, tät päls som är något längre på baksidan av benen. Pälsen på baksidan av låren skall bilda byxor, men utan fanor. Mellan tårna skall det finnas skyddande hår. Svansen skall vara ymnigt behårad med rak, hård päls som är något längre på undersidan men utan frans. Grå med rödbrunt, rött med rödbrunt, grå, röd, fawn och rödbrunaktig i alla nyanser. Även rent vit eller vit med fläckar i någon av ovan nämnda färger. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 55-62 cm 51-58 cm

Fel Allvarliga fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Avsteg från korrekt könsprägel. Något nervös och saknande förtroende för främlingar. Välvd nosrygg, otillräckligt utvecklade hjässkam och nackknöl. Ljusa ögon. Blekt pigment på nostryffel, ögonkanter och läppar. Tångbett hos hundar äldre än 6 år. Avsaknad av tänder; fler än 4 premolarer, PM1 och PM2. Öron som är lågt ansatta, mjuka med klen styrsel och orörliga. Kors som är flackt eller något brant. Skuldror som är raka, armbågar som är utåt- eller inåtvridna. Bröstkorg som är flat och något grund. Tassar som är platta och spretiga. Underull som är otillräcklig, avsaknad av krage och kindpolisonger (bortsett från naturlig fällning). Skimmelprickar på huvud och ben i samma färg som grundfärgen. Ofria rörelser. Mankhöjd som är 2 cm över angivet maximimått hos tikar och 2 cm under minimimått hos hanhundar. Kraftigt avsteg från könsprägeln. Överexalterat temperament. Hanhundar som är feminina, tikar som är maskulina. Överviktig eller mager. Brant stop, trubbnosigt nosparti, kort nosparti, lösa läppar. Avpigmentering på nostryffel, läppar eller ögonkanter. Ögon som är runda, horisontalt ansatta, kupiga, gula; lösa ögonkanter. Avsaknad av tänder, små eller glest ansatta tänder. Öron som är lågt ansatt på sidan av huvudet, för stora, örontippar som är rundade eller överutvecklad öronmussla. Svankrygg eller karprygg. Länd som är lång, smal, sänkt eller välvd, överbyggd. Grund bröstkorg. Svans som är för lång eller för kort och som inte nuddar rygg eller höft. Tassar som tydligt står öst-väst, är intåade eller krokiga framben. Svaga mellanhänder. Bakställ som är smalt med knän som pekar utåt; kohasig; för smalt bakställ; övervinklat eller dåligt vinklat bakställ. Rörelser som är tunga; har kort steg; är styltiga eller är trippande eller trånga. Päls som är lång på frambenens baksidor eller har uttalade fransar på låren och svansen. Päls som är lockig, vågig, mjuk eller för lång; päls som delar sig på mitten över manken och ryggen. Uttalade skimmelprickar på huvud och ben i samma nyans som grundfärgen.

Fläckar i en annan färg än grundfärgen. Svart eller svart och vit pälsfärg. Avsteg från mankhöjden med mer än +/- 2 cm; mankhöjd som är lägre än höjden över korset. Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Bett som inte är korrekt. Sned käke. Avsaknad av fyra eller fler tänder, inkluderat PM1 och M3. Övertaliga incisiver. Ögon som är blå eller fläckiga. Öron som är hängande, helt eller delvis. Svans som är medfött kort (stubb); uttersvans; sabelsvans eller svans med plym. Päls som är för kort eller för lång. Pälsfärg som är genetiskt brun, genetiskt blå, brindle eller albino. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se