Arbetsplan för år 2015

Arbetsplan 2015

Arbetsplan för år 2015 Statistiska centralbyrån 2015

Work plan 2015 Statistics Sweden 2015 Producent Producer SCB, GD-stab Statistics Sweden, Director General s Office Box 24300 SE-104 51 Stockholm, Sweden +46 8 506 940 00 Förfrågningar Anders Ljungberg, +46 8 506 946 15 Enquiries anders.ljungberg@scb.se Helena Käll, +46 8 506 943 12 helena.kall@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Arbetsplan för år 2015. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Work plan 2015. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: istock, Scandinav bildbyrå, Lena Blåsjö Jansson Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2015.01

Arbetsplan 2015 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Förändringar fördelade på respektive departement... 7 EU-krav... 11 Bilaga 1 Produkter berörda av större förändringar 2015... 14 Bilaga 2 Anslag fördelade per departement och produkt 2012 2015... 14 Bilaga 3 Beskrivning av SCB:s anslagsfinansierade produkter m.m.... 19 Bilaga 4 Produktöversikt... 52 Statistiska centralbyrån 3

Sammanfattning Arbetsplan 2015 Sammanfattning STATISTISKA CENTRALBYRÅNS (SCB) arbetsplan för 2015 är en översiktlig beskrivning av den planerade anslagsfinansierade verksamheten. I arbetsplanen redogörs för större planerade förändringar av statistiken under året. Verksamheten och förändringarna redovisas uppdelade efter departement och områden därunder. En effektiv och tillförlitlig statistikproduktion är en förutsättning för att statistiken ska publiceras i tid och hålla god kvalitet. Detta säkerställs genom den processorienterade ansats som gäller för all verksamhet som SCB bedriver. Bortfallet i individundersökningar fortsätter att vara ett problem. Under 2015 använder SCB på försök en extern leverantör av datainsamlingen för Arbetskraftsundersökningarna. Syftet är att se om en extern leverantör av datainsamlingen kan uppnå goda resultat. Under 2015 kommer arbetet med en samordning av den ekonomiska korttidsstatistiken avseende tjänste- och industriproduktionsindex att fortsätta. Samordningen har så här långt resulterat i att uppgifterna publiceras samtidigt. Under året kommer ett gemensamt produktionssystem att implementeras i samband med att mer gemensamma metoder införs. I början av 2015 publiceras för sista gången statistik från undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK), därefter läggs produkten ned och ersätts med en Boendeutgiftsundersökning och en Registerbaserad inkomstfördelningsstatistik. Den registerbaserade statistiken avseende inkomstfördelningen kommer att publiceras för första gången under 2015. SCB har inför 2015 prioriterat arbetet med det socialstatistiska systemet vilket syftar till att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet genom samordning av statistiken inom det socialstatistiska området. SCB:s vetenskapliga tidskrift Journal of Official Statistics (JOS) har funnits i 30 år och av den anledningen arrangeras en jubileumskonferens den 10 12 juni 2015. Regeringen har beslutat om ett produktivitetskrav på i genomsnitt minst 3 procent per år vilket beräknas uppnås i större delen av verksamheten. SCB räknar, utöver tilldelat anslag, med att disponera/reservera anslagssparande för särskilda tillfälliga insatser samt för intermittenser och vissa tidsmässiga förskjutningar i produktionen. 4 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Inledning Inledning SCB:S ARBETSPLAN för 2015 är en översiktlig beskrivning av den planerade anslagsfinansierade verksamheten och planerade större förändringar i statistiken 2015. I arbetsplanen redovisas anslagsverksamheten uppdelat på departement med korta kommentarer till väsentliga förändringar i enskilda statistikprodukter. Indelningen efter departement har gjorts utifrån de olika departementens ansvarsområden. SCB utarbetar och fastställer årligen även en intern verksamhetsplan, som mer utförligt beskriver mål och inriktning av verksamheten. Anslagets fördelning på departement framgår av tabell 1 nedan. Tabellen har reviderats för tidigare år enligt den nya departementsindelningen som gäller fr.o.m. 1 januari 2015. Tabell 1: Totala anslag per departement, mnkr 2012 2013 2014 2015 Arbetsmarknadsdepartementet 121,0 123,9 143,5 149,4 Finansdepartementet 317,4 310,4 295,6 282,8 7 Kulturdepartementet 8,4 10,2 5 14,1 6 12,5 6 Miljödepartementet 15,0 15,0 15,1 15,1 Näringsdepartementet 26,4 25,6 30,1 4 32,1 4 Socialdepartementet 1 40,5 43,3 41,3 42,7 Utbildningsdepartementet 2 31,5 3 29,6 29,4 28,0 Summa 560,2 558,1 569,2 562,8 Varav SCB:s ramanslag 540,8 540,5 550,4 545,4 1) Varav särskilda poster i regleringsbrev från Socialdepartementet 7,1 mnkr (år 2012), 7,1 mnkr (år 2013) 5,1 mnkr (2014 och 2015). 2) Varav särskilda poster i regleringsbrev från Utbildningsdepartementet 9,9 mnkr (år 2012), 9,7 mnkr (år 2013), 9,1 mnkr (år 2014) och 6,1 mnkr (år 2015) samt från Arbetsmarknadsdepartementet, 1,9 mnkr (år 2012), 1,1 mnkr (år 2013), 0,5 mnkr (år 2014). 3) Inkl. tilläggsbudget 2012. 4) Varav särskilda poster i regleringsbrev från Näringsdepartementet 4,2 mnkr (år 2014 och 2015). 5) Inkl. tilläggsbudget 2013 6) Varav särskilda poster i regleringsbrev från Utbildningsdepartementet 1,4 mnkr år 2014 och 2,0 mnkr år 2015. 7) Tillkommer disposition anslagssparande. SCB har enligt regleringsbreven för år 2015 tilldelats 562,8 mnkr i anslag varav 545,4 mnkr avser SCB:s ramanslag, 8,1 mnkr från Utbildningsdepartementet, 5,1 mnkr från Socialdepartementet samt 4,2 mnkr från Näringsdepartementet. Prisoch löneomräkning (PLO) erhålls med 3,9 mnkr. Utökningar och minskningar görs enligt regleringsbrev. Jämfört med 2014 har anslaget minskat med 6,4 mnkr netto. Förändringarna av anslaget består av en minskning med 7,3 mnkr avseende indrag av tillfälliga medel för satsningar på kvalitetsarbete samt en minskning om 0,9 mnkr avseende indrag av tillfälliga medel för förstudie av statistik om cirkulär migration. Anslaget minskas även varaktigt med 0,5 mnkr för att bidra med finansiering till prioriterade satsningar. Därutöver minskas anslaget med 0,1 mnkr fr.o.m. 2015 för att under åren 2015 2018 finansiera gemensam e-förvaltning. Anslaget för Utbildningsarbete inom områdena utbildning och forskning minskas med 1,6 mnkr medan anslaget för det civila samhället netto ökas med 0,7 mnkr. Statistiska centralbyrån 5

Inledning Arbetsplan 2015 För PIAAC kvarstår inget anslag 2015 då tillfälliga anslagsmedel om 0,5 mnkr bortfaller. Tabell 2: Anslagsförändringar till SCB. Förändringar miljoner kronor 2012 2013 2014 2015 Ökningar 18,3 1,3 5,6 0,7 Minskningar -3,3-26,8-5,0-10,9 PLO 5,3 2,3 15,0 3,9 Summa -3,2 1-1,3 1 11,1 1-6,4 Varav SCB:s ramanslag 11,6 8,5 9,9-4,9 1) Inkl. tilläggsbudget. Vidare har prioriteringar gjorts inom SCB:s ram till bl.a. finansiering av löpande produktion av SDDS+, förberedelse för demografiförordningen samt ökande datainsamlingskostnader. Utöver tilldelat anslag räknar SCB i planen med att disponera anslagssparande för särskilda tillfälliga insatser bl.a. till Företagsdatabasen (FDB), Samordning av den ekonomiska korttidsstatistiken, Utrikeshandel med varor (Intrastat), Strukturprojektet inom Företagens ekonomi, ITsystem för Nationalräkenskaper, ordförandeskapet i europeiska Partnership Group samt intermittenser och vissa tidsmässiga förskjutningar i produktionen m.m. SCB har enligt regleringsbrevet för år 2015 ålagts ett krav att produktiviteten ska öka med i genomsnitt minst 3 procent per år. I den interna ekonomiska planeringen har rationaliseringskravet hanterats så att produktivitetsökningskravet beräknas uppnås i större delen av verksamheten. Fortsatta stora resursinsatser kommer behöva göras för att säkerställa indata och kvaliteten i statistiken. I det följande beskrivs, med uppdelning på departement och områden, vilka större förändringar i form av ny verksamhet och ambitionsförändringar som planeras genomföras under året. I bilagorna 1 4 redovisas produkter som är berörda av väsentliga förändringar 2015, hur anslagen är fördelade per departement och produkt åren 2012 2015, en beskrivning av SCB:s anslagsfinansierade produkter, inklusive årets väsentliga förändringar per produkt samt en sammanställning avseende regelverk. En rad tekniska justeringar har också genomförts inom olika departement och områden, t.ex. flytt av hela eller delar av produkter som inte inneburit någon ambitionsförändring. 6 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Förändringar fördelade på respektive departement Förändringar fördelade på respektive departement ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET Arbetsmarknadsdepartementets område inbegriper statistik såsom Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Arbetskraftsbarometern, den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken samt Konjunkturstatistik över vakanser. Vidare omfattar området Yrkesregistret som utgör basen för statistik över yrken och yrkesutveckling inom olika branscher och samhällssektorer, registeransvar för databasen STATIV samt demografiska analyser med integrationspolitiska aspekter. Bortfallet i individundersökningarna fortsätter att vara ett problem. Under 2015 omfördelar SCB 4 mnkr till Arbetskraftsundersökningarna för att försöka upprätthålla svarsnivåerna i undersökningarna. I januari 2015 påbörjas ett försök som innebär att en del av datainsamlingen för AKU genomförs av en extern leverantör. Företaget EVRY kommer under en sammanlagd period om 25 månader att utföra datainsamling genom telefonintervjuer för knappt 20 procent av AKU:s urval varje månad. Syftet är att se om en extern leverantör av datainsamlingen kan uppnå goda resultat. SCB kommer under året att ta fram ett särskilt index för ramanslagsberäkningar som benämns AKI RAM. FINANSDEPARTEMENTET Under Finansdepartementet är den största statistikprodukten Nationalräkenskaperna (NR) som avspeglar läge och utveckling för den svenska ekonomin i dess helhet. Flera av de övriga statistikprodukterna inom departementets område har som ett av sina huvudsyften att leverera underlag till NR. Andra produkter är Konsumentprisindex (KPI) och utrikeshandelsstatistik och Företagsdatabasen (FDB) som omfattar alla företag, myndigheter och organisationer och deras arbetsställen. Finansdepartementets område omfattar även bl.a. befolkningsstatistiken och befolkningsframskrivningar, Registret över totalbefolkningen (RTB) samt registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik. Finansdepartementet omfattar även övergripande hantering såsom metoder för statistikproduktion, IT-metodutveckling, standarder och metadata, internationell statistiksamverkan, samordning av den officiella statistiken, kundservice, publicering samt registersamordning. Under 2015 kommer arbetet med en samordning av den ekonomiska korttidsstatistiken avseende tjänste- och industriproduktionsindex att fortsätta. Samordningen har så här långt resulterat i att uppgifterna publiceras samtidigt och under året kommer ett gemensamt produktionssystem att implementeras i samband med att mer gemensamma metoder införs. Medel från Omsättning inom tjänstesektorn överförs därför tillfälligt till samordningsprojektet för den ekonomiska kortidsstatistiken. Tillfälliga medel förs till produkten Företagens ekonomi (FEK) för att utveckla vissa delar av produktionssystem för strukturstatistik som Företagens ekonomi Statistiska centralbyrån 7

Förändringar fördelade på respektive departement Arbetsplan 2015 (FEK) och Industrins varuproduktion (IVP) använder sig av. Tillfälliga medel förs även till produkten Utrikeshandel med varor (Intrastat) för att genomföra motsvarande uppdatering av systemlösningen där. Utvecklingen av Utvecklingsarbetet av Företagsdatabasen fortsätter under 2015 och inriktas på att förändra det nuvarande produktionssystemet. I början av 2015 publiceras för sista gången statistik från undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK) och därefter läggs produkten ned. Undersökningen kommer att ersättas med en Boendeutgiftsundersökning som är under utveckling 2015 och med Registerbaserad inkomstfördelningsstatistik. Vidare kommer utredningsarbete att bedrivas för att undersöka möjligheten att ytterligare komplettera den statistiska beskrivningen av den ekonomiska välfärden med statistik över inkomströrlighet från den longitudinella individdatabasen Linda. Den registerbaserade statistiken avseende inkomstfördelningen (Inkomster och skatter) kommer att produceras och publiceras för första gången under 2015 och för denna nya produkt tillskjuts 2,0 mnkr per år. Boendeutgiftsundersökningen kommer att genomföras vartannat år och den första publiceringen görs 2017. Den nya produkten tilldelas en anslagsnivå om 6,7 mnkr per år och merparten av dessa medel tidsförskjuts till det år datainsamlingen genomförs. Under 2015 kommer förberedelser att ske så att datainsamlingen kan genomföras under 2016. Inom ramen för Befolkningsstatistiken kommer utvecklingsarbete att utföras för att förbereda skattningen av en total befolkningssiffra i enlighet med EU-förordningen avseende demografi. Det tillfälliga uppdraget avseende cirkulär migration är rapporterat och avslutat vilket medför att det totala anslaget till befolkningsstatistiken minskar jämfört med föregående år. Den totala befolkningssiffran ska innefatta befolkningsgrupper som idag inte ingår i Registret över totalbefolkning (RTB) varför metoder för skattningar av dessa grupper ska utvecklas. Ett backupsystem för beräkningarna av den kommunalekonomiska utjämningen byggs upp i syfte att kvalitetssäkra beräkningarna. Systemet kommer också att göra det möjligt att simulera effekter av variabelförändringar på utfallet. Därutöver kommer granskningen av utfallet att standardiseras ytterligare. Granskningsprocessen för Räkenskapssammandrag för kommuner effektiviseras genom att studera hur granskningen ska genomföras för att ge mest effekt och i vilket steg i insamlingsprocessen. Under 2015 görs ingen Årsbok för offentlig ekonomi. SCB ansvarar från och med januari 2015 för rapporteringen av SDDS/SDDS+ 1 till International Monetary Fund (IMF). SCB är därmed koordinator för Sveriges räkning och kommer att publicera ett antal SDDS-indikatorer på en särskild webbplats med länkar till ansvarig statistikproducent. 1) SDDS/SDDS+ står för IMF Standards for Data Dissemination. SDDS+ är ett standardiserat sätt att publicera ett lands ekonomiska och finansiella statistik. Syftet med SDDS+ är att öka kvaliteten och tillgängligheten till jämförbar data mellan länderna, för att lättare kunna undvika och lösa ekonomiska kriser. 8 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Förändringar fördelade på respektive departement Journal of Official Statistics (JOS) är SCB:s vetenskapliga tidskrift och syftet med tidskriften är att både nationellt och internationellt sprida kunskap om metodutveckling inom området officiell statistikproduktion. JOS har funnits i 30 år och av den anledningen arrangeras en jubileumskonferens den 10-12 juni 2015. KULTURDEPARTEMENTET På Kulturdepartementets område omfattar statistiken det Civila samhället, Partisympatiundersökningen (PSU) samt intermittent valstatistik och demokratistatistik. Under året genomförs analyser och publicering av resultaten från valdeltaganderespektive valundersökningarna som genomfördes 2014. Under 2015 ökar anslaget avseende statistiken för det civila samhället med 1 mnkr till följd av en cyklisk fördelning av anslaget. Samtidigt realiseras en indragning av tillfälliga medel om 350 tkr för samma statistik. MILJÖ- OCH ENERGIDEPARTEMENTET På Miljö- och energidepartementets område omfattar statistiken miljöräkenskaper och mark- och vattenanvändning, men även miljöskyddskostnader i industrin samt användningen av gödselmedel och växtnäringsbalanser för jordbruksmark. Tillfälliga medel återförs från markanvändningsstatistiken till Vattenanvändningsstatistik för förberedelser för undersökningen Industrins vattenanvändning som ska genomföras i början av 2016. Medel återförs också till regionala statistikbehov som tillfälligt använts till Inspireförvaltning. NÄRINGSDEPARTEMENTET Inom Näringsdepartementets område omfattar statistiken analyser av arbetsmarknaden och näringslivet. Där återfinns statistik om boende och byggande samt regionala indelningar som utgör basen för den regionala redovisningen av statistiken. SCB har på regeringens uppdrag utvecklat indikatorer för innovationer. Utvecklingsarbetet har resulterat i ett flertal förslag som kommer att presenteras för uppdragsgivaren under året. Statistikprodukterna Nybyggnad av bostäder, Priser för nyproducerade bostäder, Ombyggnad och rivning av flerbostadshus, Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler, Nybyggnadsregister samt Byggnadsprisindex slås ihop till en produkt som benämns Byggstatistik. Totalt blir anslaget 7,7 mnkr, vilket är summan av de enskilda anslagen och ingen ambitionshöjning sker för 2015. Undersökning om outhyrda lägenheter genomförs 2015 och görs vartannat år. Anslaget för undersökningen är 600 tkr, vilket årterförs från Faktorprisindex för byggnader där en tillfällig satsning gjordes under 2014. Inom ramen för den registerbaserade produkten Hushållens boende kommer publicering att utökas med ett par nya tabeller. SOCIALDEPARTEMENTET På Socialdepartementets område omfattar statistiken Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), demografisk analys, tidsskriften Välfärd och intyg om dödsorsak. Därutöver ansvarar SCB Statistiska centralbyrån 9

Förändringar fördelade på respektive departement Arbetsplan 2015 för utvecklingen av jämställdhetsaspekten inom olika delar av statistiken. En kartläggning av den individbaserade officiella statistiken efter kön ingår också i SCB:s uppdrag. Arbetet inom ramen för det Socialstatistiska systemet syftar till att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet genom samordning av statistiken inom det socialstatistiska området. Det fortsatta utvecklingsarbetet tillförs medel under 2015 för att förbereda publiceringen av en samlad och samordnad statistisk beskrivning av Sverige med ett socialstatistiskt fokus samt förbereda publiceringen av den beskrivna statistiken. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Utbildningsdepartementets område omfattar statistik om forskning och utveckling, statistik över befolkningens utbildning, studiedeltagande och vuxenutbildning samt kostnader för utbildningsväsendet. Även elevuppföljningar och analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad ingår. Nedanstående tabell visar en preliminär fördelning av SCB:s anslag från Utbildningsdepartementet 2. Tabell 3: Produkter med anslag från Utbildningsdepartementet 2015, tkr Produkt Benämning Anslag, totalt varav U-dep. UF0520 Prognoser om utbildning och arbetsmarknad 4 566 1 975 UF0506 Befolkningens utbildning 2 403 1 580 UF0514 Kostnader för utbildningsväsendet 350 350 UF0519 Elevuppföljningar 9 992 1 585 OV0603 Utveckling av FoU-statistiken 595 570 AM0119 Skolindex 28 28 Anslag totalt 17 934 6 088 Eftersom den långsiktiga anslagsnivån har sänkts jämfört med tidigare år i det särskilda regleringsbrevet från Utbildningsdepartementet kommer ambitionsnivån att minska i analysarbetet inom produkten Prognoser om utbildning och arbetsmarknad, ingen Utbildningsstatistisk årsbok produceras samt nedpriortering av visst internationellt samarbete till förmån för planering av undersökningen Adult Education Survey (AES) som genomförs 2016. Under 2015 genomförs även planering av datainsamlingen för den EU-reglerade undersökningen Continuous Vocational Training Survey (CVTS). Uppdraget att ta fram statistik om Vuxnas kunskaper och lärande, (PIAAC) avslutades under 2014. SCB avser att ta fram ett prisindex för justering av vissa bidrag inom skolområdet kallat skolindex. Indexet beaktar den årsvisa utvecklingen av vissa utvalda varupriser av betydelse samt lönekostnadsutvecklingen för offentligt anställda. Enligt förordningen (1993:167) om skolindex ska underlag till skolindex redovisas till regeringen senast den 30 november närmast föregående det budgetår som indexet avses bli tillämpat. 2) Särskilt specificerat i regleringsbrev inom Utbildningsdepartementets område. 10 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 EU-krav EU-krav SVERIGES MEDLEMSKAP i Europeiska unionen medför krav på harmoniserad och internationellt jämförbar statistik i ett EU-perspektiv. Den anpassning som därmed är nödvändig av den nationella statistiken ska finansieras inom anslaget. I följande avsnitt redovisas sådana anpassningsinsatser, av mer omfattande karaktär, som kommer att genomföras under året. NYA EU-KRAV I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) genomförs årligen EU:s ad hoc-moduler som komplement till kärnvariablerna i EU-SILC. Modulerna har som syfte att ge en djupare information om ett eller flera områden avseende inkomster eller levnadsförhållanden i EU. Tema för modulerna fastställs i förordningar från den europeiska kommissionen. Totalkostnaden för 2015 års fördjupningsmodul beräknas till 1 445 tkr. Under 2015 avrapporteras 2014 års ad hocmodul till Eurostat. Datainsamlingen avseende 2015 års modul genomförs liksom förberedelse för 2016 års modul. Undersökningen Continuing Vocational Training Survey (CVTS) med syftet att beskriva personalutbildningens omfattning och innehåll samt fördelning bland olika undergrupper av de sysselsatta inom arbetskraften genomförs på intermittent basis. Nästa undersökningsomgång ska genomföras 2016 och kostnaden för planeringsarbetet under 2015 har beräknats till 870 tkr. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 205/2014 av den 4 mars 2014 ställer krav på utveckling av metoder för beräkning av den totala befolkningssiffran. Kostnaden avseende detta utvecklingsarbete beräknas till 600 tkr under 2015. Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 538/2014 av den 16 april 2014 om europeiska miljöräkenskaper innebär krav på att utveckla moduler för energiräkenskaper och miljöskyddskostnadsräkenskaper samt miljöföretagsstatistiken. Kostnaden för detta utvecklingsarbete under 2015 beräknas till 550 tkr. Undersökningen Adult Education Survey (AES) med syftet att beskriva den vuxna befolkningens deltagande i utbildning (både formell och icke-formell utbildning) genomförs på intermittent basis. Den har tidigare genomförts i Sverige 2005 och 2012. Nästa undersökningsomgång ska genomföras 2016 och kostnaden för planeringsarbetet under 2015 har beräknats till 475 tkr. Sverige har, som de flesta andra medlemsstater, tillfälliga undantag från delar av de krav som följer av Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen. Under 2015 kommer insatser för att framöver kunna hantera hitintills undantagna krav genomföras. Insatserna avser bland annat pensioner, säsongrensade värden och vissa sektorer inom räkenskaperna. Kostnaden för sådana insatser beräknas till 440 tkr. Kommissionens förordning (EU) nr 317/2013 av den 8 april 2013 som avser införandet av den internationella standarden för utbildningsklassificering International Standard Classification of Education (ISCED) 2011 i vissa statistikprodukter kom- Statistiska centralbyrån 11

EU-krav Arbetsplan 2015 mer att påverka bland annat ULF/SILC respektive AKU och arbetet beräknas kosta 315 tkr. Kostnaden för att införa nya krav avseende EDP-rapporteringen (Excessive Deficit Procedure) som följer av Kommissionens förordning (EU) nr 220/2014 av den 7 mars 2014 har beräknats till 220 tkr under 2015. Dessa krav avser metodförändringar samt uppdateringar av den s.k. EDP-Inventory. Beräknad kostnad för nya EU-krav Inom befintliga anslagsmedel beräknas kostnader för att uppfylla nya EU-krav under 2015 uppgå till cirka 5,2 mnkr. Till det ska läggas kostnader som finansieras via s.k. EU-grants för att ge en total bild av EU-kravens belastning. Finansiering via EU-grants Nedan ges ett antal exempel på statistikprodukter som delvis finansieras via s.k. EU-grants under 2015. Individers IT-användning Investeringsenkäten IT-användning i företag KPI (Handdatorer, Internetpriser, Kassaregister) Köpkraftspariteter (PPP) Nationalräkenskaperna (Diskrepanser mellan icke-finansiella och finansiella räkenskaper) UNDER BEREDNING I RÅDETS STATISTISKA ARBETSGRUPP I rådets statistiska arbetsgrupp bereds också ett antal förslag om nya EU-krav. Ett kommissionsförslag avser makroekonomiska obalanser i syfte att säkra och harmonisera kvalitén i statistiken. Förslaget innebär ett nytt kvalitetsramverk för den ekonomiska statistiken. Ramverket innehåller ökade krav på dokumentation av källor och metoder samt beräkningsmetadata. De krav som ställs enligt denna förordning överensstämmer inte med nuvarande krav för en del av de efterfrågade variablerna, vilket ger upphov till kvalitetsbrister i statistiken. För att uppfylla kraven kommer en speciell process att införas Macroeconomic Imbalance Procedure där EU löpande följer upp att elva utpekade indikatorer, samt all underliggande data, är i enlighet med de krav som ställs från Eurostat. Detta innebär, förutom en mer detaljerad dokumentation och löpande kvalitetsrapportering, t.ex. också att det behövs en ökad statistikinsamling för områden där statistik idag saknas (t.ex. riskkapitalbolag och vissa stiftelser). Även inom befintliga insamlingar kan kraven på precision öka vilket kan leda till utökade urval eller krav på redovisningsdata (t.ex. balansstatistik för icke finansiella företag) eller snabbare publicering som medför ändrad redovisnings- och insamlingsmetod. Ett kommissionsförslag berör förändring av Extrastatförordningen (471/2009). Förslaget avser Kommissionens möjlighet att få utfärda delegerade respektive genomförandeförordningar inom vissa områden av grundförordningen. UNDER BEREDNING INOM KOMMISSIONEN Det pågår också arbete, på en rad ämnesområden, där nya EU-krav är under beredning inom Kommissionen. Kommande krav av mer omfattande karaktär redovisas nedan. 12 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 EU-krav Modernisering av den sociala statistiken fokuserar under 2015 på det fortsatta arbetet med en ny ramlag som föreslås omfatta fem av de undersökningar som för närvarande är EU-reglerade (Labour force survey (LFS), Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC), Information and Communication Tchnology (ICT), European Health Interview Survey (EHIS) och AES) samt två som för närvarande omfattas av Gentlemen s Agreement (Household Budget Survey (HBS) och Time Use Survey (TUS)). Arbetet syftar till en ökad harmonisering med bland annat mål att skapa ett system, snarare än enskilda undersökningar. Resultatet av arbetet, givet de annonserade ambitionshöjningarna, kan komma att innebära ett relativt stort ökat uppgiftslämnande och ökade kostnader för både utveckling, implementering och löpande genomförande samt risker för brott i tidsserier. Under 2014 beslöt Kommissionen att förlänga arbetet med den nya ramlagstiftningen för företagsstatistiken, FRIBS, med ett år. Förslaget att införa nya definitioner av statistiska objekt har lagts ned. Under 2015 planerar Eurostat fortsätta att utvecklas FRIBS för att kunna presentera ett förslag till lagstiftning för European Statistical System Committee (ESSC) under hösten 2016. Arbetet är nu inriktat på att införa de förändringar som identifierats inom ramen för bl.a. tidigare Modernisation of European Enterprise and Trade Statistics (MEET:s ) projekt för att öka konsistensen och jämförbarheten i den Europeiska statistiken. Arbetet med Statistics on intra-eu trade (SIMSTAT) kommer att fortsätta där även projektet Redesign of Intrastat kommer att startas. I det nya projektet kommer alternativ och komplement till SIMSTAT att belysas. Statistiska centralbyrån 13

Bilaga 1 Arbetsplan 2015 Produkter berörda av större förändringar 2015 Ambitionsförändringar, totalt. Tusen kronor Produkt Benämning kod Finansdepartementet Anslag 2014 Anslag 2015 Ambitionsförändring 1 BE0101 Befolkningsstatistik 6 414 6 114-300 BE0102 Registret över totalbefolkningen 3 886 5 001 100 2 HA0201 Utrikeshandel med varor 21 670 22 670 0 3 HE0103 Hushållens ekonomi 11 549 0-11 549 HA0105 Omsättning inom tjänstesektorn 11 649 7 349-2 300 4 HE0110 Inkomster och skatter 1 688 3 523 2 000 5 HE0202 Boendeutgiftsundersökningen 0 6 750 2 000 6 LE1900 Longitudinell individdatabas 500 1 000 500 NV0101 Företagsdatabasen 11 411 9 711-1 700 7 NV0109 Företagens ekonomi 16 423 17 038 1 000 8 OE0107 Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 4 980 5 266 286 OE0115 Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSSkostnader 907 1 407 500 OE0903 Årsbok för offentlig ekonomi 786 0-786 OV0600 Förbättring ekonomisk statistik 4 555 4 905 350 PR0502 Faktorprisindex för byggnader 3 355 2 755-600 Kulturdepartementet NV0117 Civila samhället 1 350 2 000 650 9 Miljö- och energidepartementet MI0801 Markanvändningsstatistik 5 665 5 515-250 MI0901 Vattenanvändningsstatistik 175 275 100 Näringsdepartementet BO0303 Outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus 0 600 600 OV0102 Regionala indelningar och statistikbehov 2 485 2 635 150 Socialdepartementet OV0501 Socialstatistiska systemet 994 1 994 1 000 Utbildningsdepartementet OV0603 Utveckling av FoU-statistiken 725 595-130 UF0506 Befolkningens utbildning 2 753 2 403-350 UF0508 Sektorsövergripande publicering av utbildningsstatistik 260 0-260 UF0519 Elevuppföljningar 10 417 9 992-425 UF0520 Prognoser om utbildning och arbetsmarknad 5 041 4 566-475 UF0541 CVTS 0 774 774 UF0546 Vuxnas kunskaper och lärande, PIAAC 515 0-515 1) När ett anslagsbelopp förändras är det antingen en ambitionsförändring eller en teknisk justering. En ambitionsförändring innebär att outputen förändras på något sätt t.ex. EU-anpassning, ny verksamhet eller förbättrad verksamhet eller att verksamhet läggs ned. En teknisk justering görs när kostnaderna förändras utan att ambitionsnivån förändras. 2) Utöka registret med nya befolkningsgrupper. 3) De tillskjutna medlen går till avveckling av gamla produktionssystem och medför ingen ambitionsförändring. 4) Produkten disponerar även 2 mnkr från anslagssparandet. Ambitionssänkningen är 2,3 mnkr lägre anslag till projekt om samordning av korttidsstatistiken. 5) Medel till den nya registerbaserade inkomstfördelningsstatistiken. 6) Resterande medel tidsförskjuts till kommande år. 7) Produkten disponerar även 1,5 mnkr från anslagssparandet vilket sammantaget innebär att de totala disponibla medlen minskar med 200 tkr för 2015. 8) Produkten disponerar även 750 tkr från anslagssparandet. Dessutom tillförs 1 000 tkr som tillfälliga medel för strukturprojektet. 9) Under 2015 ökar anslaget med 650 tkr till följd av en cyklisk fördelning av anslaget. 14 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Bilaga 2 Anslag fördelade per departement och produkt 2012 2015 Tusentals kronor Produktkod Benämning 2012 2013 2014 2015 Arbetsmarknadsdepartementet 120 969 123 930 143 547 149 449 AA0002 Integrationsstatistik 708 708 708 708 AM0201 Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4 442 4 442 4 420 4 420 AM0207 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 4 787 4 787 4 763 6 653 AM0208 Yrkesregistret med yrkesstatistik 7 802 7 802 7 763 7 763 AM0401 Arbetskraftsundersökningarna 96 370 99 331 119 052 123 064 AM0701 Konjunkturstatistik över vakanser 3 759 3 759 3 740 3 740 Longitudinell Integrationsdatabas för AM9901 sjukförsäkrings- och 207 207 207 207 arbetsmarknadsstudier LE0105 Integration - analys 732 732 732 732 LE0107 STATIV 810 810 810 810 UF0505 Arbetskraftsbarometern 1 352 1 352 1 352 1 352 Finansdepartementet 317 405 310 434 295 642 282 822 Ekonomi AM0120 AKI RAM 40 AM0206 Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt 542 542 542 542 AM0302 Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik 2 317 2 317 2 316 426 BO9901 Fastighetsregistret 950 1 150 1 525 1 525 HA0102 Omsättningsstatistik för näringslivet 440 440 440 440 HA0103 Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper 444 444 444 444 HA0105 Omsättning inom tjänstesektorn 7 429 9 649 11 649 7 349 1 HA0201 Utrikeshandel med varor 23 826 22 146 21 670 22 670 2 HE0202 Boendeutgiftsundersökningen 6 750 LE1900 Longitudinell individdatabas 500 500 500 1 000 NR0106 Nationalräkenskaper 60 700 56 700 56 700 52 700 3 NR0107 Vägd skattesats 210 210 210 210 NV0005 Internationell samordning ES 700 700 NV0101 Företagsdatabasen 13 238 16 678 11 411 9 711 4 NV0103 Balansstatistik 1 167 1 167 1 161 1 161 NV0106 Industrins förbrukning av inköpta varor 2 468 2 468 2 456 2 456 NV0107 Lagerstatistik för varuhandel och tjänstenäringar 918 918 918 918 NV0109 Företagens ekonomi 17 822 17 006 16 423 17 038 5 Hushållens icke vinstdrivande NV0110 organisationer 980 980 975 975 NV0111 Tjänsteföretagens förbrukning 1 509 1 419 1 412 1 412 NV0118 Företagens utländska handelskrediter 573 573 573 573 NV0119 Industrins varuproduktion 5 832 5 532 5 504 5 504 NV0121 Utförarregistret 1 900 0 0 0 NV0702 Konjunkturstatistik för industrin 6 842 6 842 6 808 6 808 NV0801 Investeringsenkäten 3 647 3 647 3 629 3 629 Statistiska centralbyrån 15

Bilaga 2 Arbetsplan 2015 Produktkod Benämning 2012 2013 2014 2015 NV0802 Företagens utgifter för IT och marknadsföring 1 568 1 454 1 454 1 454 PR0101 Konsumentprisindex 27 728 26 878 27 076 27 076 6 PR0301 Prisindex i producent- och importled 8 250 8 250 8 220 8 220 PR0401 Köpkraftspariteter 1 271 1 271 1 271 1 271 PR0502 Faktorprisindex för byggnader 2 755 3 355 3 355 2 755 PR0801 Tjänsteprisindex 6 753 6 753 6 730 6 730 Befolkning BE0101 Befolkningsstatistik 4 508 6 621 6 414 6 114 BE0102 Registret över totalbefolkningen 4 146 3 996 3 886 5 001 BE0103 Hushålls- och bostadsräkning, Census 500 400 BE0205 Tidigare folk- och bostadsräkningar 1960-1990 314 314 314 614 BE0401 Befolkningsframskrivningar 2 721 2 721 2 721 2 721 BE9901 Registerbaserad Hushålls- och bostadsstatistik Skatter 12 350 6 000 0 0 BO0601 Fastighetstaxeringar 2 600 2 600 2 600 2 600 HE0101 Inkomst- och taxeringsregistret 2 121 2 121 2 121 2 286 HE0103 Hushållens ekonomi 11 256 11 575 11 549 0 HE0104 Hushållens tillgångar och skulder 1 365 865 865 865 HE0105 Företagsregister och individdatabas 1 310 1 310 1 310 1 310 Fördelnings Analytiskt Statistiksystem HE0106 för Inkomster och Transfereringar 6 465 6 465 6 465 6 465 HE0110 Inkomster och skatter 1 688 1 688 1 688 3 523 HE0201 Hushållens utgifter 6 416 6 416 6 416 6 476 Kommuner och landsting OE0101 Kommunalskatterna 118 118 118 118 OE0106 Kommunernas och landstingens finansiella tillgångar och skulder 296 296 296 376 OE0107 Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting 4 980 4 980 4 980 5 266 OE0108 Offentligt ägda företag 158 358 358 358 OE0111 Kvartalsutfall för kommuner och landsting 591 591 591 591 OE0112 Finansiärer och utförare inom vården, skolan och omsorgen 1 578 1 578 1 578 1 578 OE0115 Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader 907 907 907 1407 OE0701 Taxeringsutfallet 187 187 187 107 OE0903 Årsbok för offentlig ekonomi 986 786 786 0 Övriga områden OV0406 Registerutdrag enligt PuL 300 250 250 250 OV0600 Förbättring ekonomisk statistik 4 555 4 555 4 555 4 905 OV0606 Klassifikationsarbete 1 759 1 759 1 750 1 750 OV0705 JOS 2 319 2 319 2 319 2 319 OV0800 Samordning av den officiella statistiken 2 560 2 140 2 140 2 140 OV0801 Internationell statistiksamverkan m.m. 2 909 9 966 4 243 7 3 632 7 OV0804 Data till Regeringskansliet 833 833 833 833 OV0905 Bibliotek 4 730 4 730 4 730 4 730 OV0906 Kundservice inkl. helpdesk SSD 8 744 7 744 8 744 8 744 16 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Bilaga 2 Produktkod Benämning 2012 2013 2014 2015 OV0907 Publiceringsarbete 5 525 5 525 5 525 5 525 OV0908 Redaktionellt arbete 7 331 8 331 7 331 7 331 OV7001 Gemensamma kvalitetssatsningar 5 700 Kulturdepartementet 8 426 10 193 14 102 12 540 ME0103 Allmänna val 2 171 2 771 8 5 307 3 607 ME0108 Europaparlamentsval 1 123 1 123 1 535 1 123 ME0201 Partisympatiundersökningen 3 366 3 591 5 202 5 102 ME0303 Demokratistatistik 708 708 708 708 NV0117 Civila samhället 1 058 2 000 1 350 2 000 Miljö- och energidepartementet 14 985 14 985 15 135 15 085 MI0801 Markanvändningsstatistik 5 015 5 015 5 665 5 515 MI0901 Vattenanvändningsstatistik 675 675 175 275 MI1000 Växtnäring och kalk 2 913 2 913 2 913 2 913 MI1301 Miljöräkenskaper 5 332 5 332 5 332 5 332 MI1302 Miljöskyddskostnader 1 050 1 050 1 050 1 050 Näringsdepartementet 26 431 25 631 30 131 32 141 Boende och byggande BO0101 Nybyggnad av bostäder 475 475 475 0 BO0102 Ombyggnad och rivning av flerbostadshus 1 200 500 500 0 BO0103 Nybyggnadsregister 5 096 5 646 5 396 0 BO0104 Bostadsbestånd 100 100 500 500 BO0105 Byggstatistik 7 721 BO0201 Priser för nyproducerade bostäder 450 450 450 0 BO0301 Intäkts- och kostnadsundersökning för flerbostadshus 2 045 2 195 2 195 2 195 BO0303 Outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus 350 600 600 600 BO0404 Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 378 30 593 593 BO0406 Hyror i bostadslägenheter 2 512 2 475 2 382 2 382 BO0501 Fastighetspriser och lagfarter 2 200 2 200 2 200 2 200 BO0701 Bygglovsstatistik för bostäder och lokaler 400 400 400 0 Bostads- och byggnadsstatistisk BO0801 årsbok 215 0 0 0 HE0111 Hushållens boende 800 Övriga områden AM9902 Analysverksamhet arbetsmarknad 1 998 1 998 1 988 1 948 NV9901 IT-nätverk 1 377 1 377 1 5 567 8,14 5 567 14 OV0102 Regionala indelningar och statistikbehov 2 635 2 185 2 485 2 635 UF0318 Indikatorer för innovation 5 000 5 000 5 000 5 000 Socialdepartementet 40 494 43 266 41 261 42 716 AM0209 Konjunkturstatistik över sjuklöner 4 540 4 540 4 517 4 517 BE0701 Demografisk analys 4 294 4 294 4 294 4 294 HS0302 Intyg om dödsorsak 202 202 202 202 LE0001 LE0101 Välfärd SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och välfärd 1 083 1 937 1 444 1 444 Undersökningarna av levnadsförhållanden 24 879 25 797 24 755 8 25 210 LE0102 Barn- och familjestatistik 500 500 500 500 Statistiska centralbyrån 17

Bilaga 2 Arbetsplan 2015 Produktkod Benämning 2012 2013 2014 2015 LE0106 Undersökningarna av barns levnadsförhållanden 1 835 1 835 1 888 1 888 LE0201 Jämställdhetsstatistik 2 667 2 667 2 667 2 667 OV0501 Socialstatistiskt system 494 1494 994 1 994 Utbildningsdepartementet 31 490 29 640 29 395 28 042 AM0119 Skolindex 28 OV0603 Utveckling av FoU-statistiken 725 725 725 595 UF0307 Forskning och utveckling 8 063 8 063 8 023 8 023 UF0506 Befolkningens utbildning 2 253 2 253 2 753 2 403 UF0507 Befolkningens studiedeltagande 205 205 205 205 UF0508 Sektorsövergripande publicering av utbildningsstatistik 450 450 260 0 UF0514 Kostnader för utbildningsväsendet 350 350 350 350 UF0519 Elevuppföljningar 10 727 7 10 327 10 417 9 992 UF0520 Prognoser om utbildning och 8 arbetsmarknad 4 991 4 891 5 041 4 566 UF0537 Registret över befolkningens utbildning 1 106 1 106 1 106 1 106 UF0541 CVTS 0 0 0 774 Vuxnas kunskaper och lärande UF0546 (PIAAC) 2 620 1 270 515 0 Summa 9, 10 560 200 11,12,13 558 079 12 569 213 12 562 795 1) Produkten disponerar även 2 000 tkr från anslagssparandet. 2) Produkten disponerar även 750 tkr från anslagssparandet. 3) Produkten disponerar även 4 000 tkr från anslagssparandet. 4) Produkten disponerar även 1 500 tkr från anslagssparandet. 5) Produkten disponerar även 750 tkr från anslagssparandet. 6) Produkten disponerar även 600 tkr från anslagssparandet. 7) Produkten disponerar även 1386 tkr från anslagssparandet. 8) Inkl. tilläggsbudget. 9) Inkl. anslag från Utbildningsdepartementet (år 2015: 8 088 tkr). 10) Inkl. anslag från Socialdepartementet (år 2015: 5 075 tkr). 11) Inkl. anslag från Integrations- och jämställdhetsdepartementet 800 tkr. 12) Inkl. anslag från Arbetsmarknadsdepartementet (år 2014: 515 tkr). 13) Inkl. anslag från Justitiedepartementet 500 tkr. 14) Inkl. anslag från Näringsdepartementet (år 2015: 4 190 tkr). 18 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Bilaga 3 Beskrivning av SCB:s anslagsfinansierade produkter m.m. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET Integrationsstatistik - AA0002 Syfte: Statistiken ska belysa integration ur ett demografiskt, utbildnings-, politiskt och arbetsmarknadsperspektiv. Användare: Kommuner, Socialstyrelsen, landsting, länsstyrelser, Polismyndigheten, Försäkringskassan med flera, Löpande (Löpande) Anslagsintäkt: 708 tkr Kortperiodisk sysselsättningsstatistik - AM0201 Syfte: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) ska snabbt och med hög precision beskriva förändringarna av antalet anställda på detaljerad näringsgrensnivå och regional nivå. Statistiken innehåller också variabler som frånvaro och personalomsättning. Den används som underlag för beräkningar i nationalräkenskaperna. Användare: Närings- och Finansdepartementet samt Konjunkturinstitutet. Riksbanken använder statistiken för prognoser och bedömningar. Även nationalräkenskaper (SCB) använder statistiken. Periodicitet: Kvartal (varje kvartal) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 4 420 tkr Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik - AM0207 Syfte: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) innehåller årlig information om sysselsättning, pendling, näringsstruktur, personalstrukturen i företag och på arbetsställen samt belyser händelser och flöden på arbetsmarknaden. Användare: Planerare inom kommuner, länsstyrelser och regioner, främst för att beskriva näringsstruktur och sysselsättningsutveckling regionalt och lokalt. Forskare och statliga myndigheter för analys av arbetsmarknadens funktionssätt och för uppföljning och utvärdering av närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitik. Periodicitet: År (var 5:e år), År (varje år) Anslagsintäkt: 6 653 tkr Yrkesregistret med yrkesstatistik - AM0208 Syfte: Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i samband med FoB. Uppgifter hämtas bl.a. från lönestatistiken och en Statistiska centralbyrån 19

Bilaga 3 Arbetsplan 2015 enkätundersökning till privata arbetsgivare. Syftet är att framställa statistik över yrken och yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer. Yrkesdata används till en mängd skiftande ändamål såsom utbildnings- och arbetsmarknadsplanering, yrkesmedicinsk- och samhällsvetenskaplig forskning samt vid studier av arbetarskydd, arbetsmiljö och jämställdhet. Användare: Regeringskansliet, centrala och regionala myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, forskningsinstitutioner och Internationella arbetsorganisationen (ILO). Anslagsintäkt: 7 763 tkr Arbetskraftsundersökningarna - AM0401 Syfte: Syftet med undersökningarna är att beskriva aktuella arbetsmarknadsförhållanden för hela befolkningen i åldersgruppen 15-74 år och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. Användare: Arbetsmarknads-, Närings- och Finansdepartementen, Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Arbetsförmedlingen samt arbetsmarknadens organisationer. Inom SCB används uppgifterna för nationalräkenskaperna (SCB) och för prognoser., Kvartal (varje kvartal), Månad (varje månad) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 123 064 tkr Konjunkturstatistik över vakanser - AM0701 Syfte: Konjunkturstatistik över vakanser (KV) beskriver efterfrågan på arbetskraft och presenterar uppgifter om lediga jobb och vakanser fördelat på bransch, storleksklass och region. Användare: Närings- och Finansdepartementen, Konjunkturinstitutet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Riksbanken, universitet och fristående forskare. Periodicitet: Kvartal (varje kvartal) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 3 740 tkr Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier - AM9901 Syfte: Syftet med databasen är att bättre nyttja befintliga registerdata avseende individers och familjers relation till arbetsmarknaden och arbetslivet. Ett annat syfte är till analyser kring sambanden mellan arbete och sjukskrivning. Användare: Social-, Närings- och Finansdepartementet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Socialstyrelsen, 20 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Bilaga 3 Folkhälsomyndigheten, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk, VINNOVA och forskare inom arbetsmarknadsområdet. Anslagsintäkt: 207 tkr Integration - analys - LE0105 Syfte: Att redovisa återkommande rapporter med analys av relevant integrationsstatistik. Användare: Regeringskansliet, myndigheter, politiker, planerare, utredare, forskare, massmedia och den intresserade allmänheten. Anslagsintäkt: 732 tkr STATIV - LE0107 Syfte: Statistikdatabasen STATIV:s syfte är att utgöra underlag för beskrivning och analys avseende integration, segregation, jämställdhet och migration. Användare: Politiker, myndigheter, planerare, utredare, forskare, massmedia och den intresserade allmänheten. Anslagsintäkt: 810 tkr Arbetskraftsbarometern - UF0505 Syfte: Statistiken ger information om arbetsmarknadsläget och utsikterna för olika utbildningsgrupper. Användare: Studie- och yrkesvägledare, platsförmedlare, utbildningsplanerare, utredare, forskare och andra som arbetar med information om utbildning och arbetsmarknad. Anslagsintäkt: 1 352 tkr FINANSDEPARTEMENTET: EKONOMI AKI RAM - AM0120 Syfte: Att spegla arbetskraftskostnaderna, exklusive sjuklön, för privat sektor baserade på de preliminära uppgifterna från löne- och övriga arbetskostnader avseende november varje år. Indexet beräknas för arbetare och tjänstemän inom SNI2007 för branscherna C(industri) och BS(privat sektor) samt för tjänstemän i SNI2007 för branscherna C och B-S. Användare: Finansdepartement, Arbetsgivarverket, Medlingsinstitutet Statistiska centralbyrån 21

Bilaga 3 Arbetsplan 2015 Anslagsintäkt: 40 tkr Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt - AM0206 Syfte: Att kvartalsvis belysa nivå och utveckling av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt. Statistiken används för bedömning av samhällsekonomins utveckling. Användare: Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket, Riksbanken samt Nationalräkenskaperna. Periodicitet: Kvartal (varje kvartal) Anslagsintäkt: 542 tkr Kontrolluppgiftsbaserad lönesummestatistik - AM0302 Syfte: Syftet med SCB:s kontrolluppgiftsbaserade lönesummestatistik är att redovisa nivå och utveckling av lönesummor, skattepliktiga sociala ersättningar och preliminär A-skatt. Redovisningen av lönesummorna görs regionalt, efter företagets sektor och efter arbetsställets näringsgren. Sociala ersättningar redovisas efter typ av ersättning. Användare: Externa användare är i huvudsak olika regionala aktörer som till exempel kommuner. Registret utnyttjas för komplettering av variabelinnehållet i ett antal statistikprodukter (inkomststatistiken, levnadsnivåundersökningen, nationalräkenskaperna och regionala räkenskaper) inom SCB. Det används också i framställningen av den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Anslagsintäkt: 426 tkr Fastighetsregistret BO9901 Syfte: Fastighetsregistret innehåller uppgifter om fastigheter, byggnader, adresser m.m. Registret som är ett basregister ska även kunna sambearbetas med annan statistik. Anslagsintäkt: 1 525 tkr Omsättningsstatistik för näringslivet - HA0102 Syfte: Registret visar omsättningen för alla branscher månadsvis. Uppgifterna kommer från Skatteverket. Med hjälp av registret kompletteras SCBs kvartalsvisa omsättningsundersökning som ger en snabb indikator över ekonomins utveckling. Användare: Nationalräkenskaper och omsättningsstatistiken (SCB) samt privata företag, andra myndigheter och organisationer. Periodicitet: Månad (varje månad) Anslagsintäkt: 440 tkr 22 Statistiska centralbyrån

Arbetsplan 2015 Bilaga 3 Livsmedelsförsäljning fördelad på varugrupper - HA0103 Syfte: Syftet med undersökningen är att belysa försäljningen av livsmedel och drycker inom handeln för att kunna göra beräkningar av hushållens konsumtionsutgifter. Statistiken utgör även underlag för KPIs beräkningar av vikter inom livsmedelsområdet samt urval av representantvaror för prismätningar. Användare: Nationalräkenskaper (SCB), KPI, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Jordbruksverket samt privata företag, andra myndigheter, organisationer och allmänhet. Anslagsintäkt: 444 tkr Omsättning inom tjänstesektorn - HA0105 (samlingsprodukt för HA0101, HA0104, NV0003, NV0004) Består av delstatistikprodukterna HA0101 Omsättning inom tjänstesektorn HA0104 Tjänsteproduktionsindex NV0003 Byggproduktionsindex NV0004 Produktionsindex över näringslivet. Syfte: Inom området Konjunkturstatistik för tjänstesektorn ingår produkterna Omsättning inom tjänstesektorn och Tjänsteproduktionsindex. Syftet med undersökningarna är att mäta omsättningens och produktionens utveckling månadsvis. Statistiken används som underlag för nationalräkenskapernas konsumtions- och produktionsberäkningar samt för ekonomisk analys. Användare: Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, SCB:s nationalräkenskaper, Handelns utredningsinstitut (HUI) och andra branschorganisationer, analytiker, enskilda företag och forskare. Periodicitet: Kvartal (varje kvartal), Månad (varje månad), År (varje år) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 7 349 tkr Utrikeshandel med varor - HA0201 Syfte: Statistiken belyser Sveriges utrikeshandel med varor och länder. Statistiken används som underlag för nationalräkenskaperna samt för ekonomisk analys. Användare: Eurostat, Europeiska centralbanken, OECD, IMF, FN, Finans- och Näringsdepartementet, Riksbanken, Kommerskollegium, Tullverket, Statens Jordbruksverk, Nationalräkenskaperna, Konjunkturinstitutet, bankers och finansinstituts analysenheter, näringslivets organisationer, Exportrådet, svenska och utländska företag, utländska ambassaders handelsrepresentationer, forskare och utbildningsväsendet (universitet, högskolor etc.). Periodicitet: Kvartal (varje kvartal), Månad (varje månad) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 22 670 tkr r Statistiska centralbyrån 23

Bilaga 3 Arbetsplan 2015 Boendeutgiftsundersökning - HE0202 Syfte: Syftet är att beskriva hushållens boendeutgifter under ett kalenderår, samt sätta utgiften i relation till hushållets inkomster. Användare: Regeringskansliet, statliga myndigheter, utredningar, intresseorganisationer, forskningsinstitutioner, nyhetsmedia och privatpersoner. Periodicitet: År (vartannat år) Anslagsintäkt: 6 750 tkr Longitudinell individdatabas - LE1900 Syfte: LINDA är en urvalsbaserad longitudinell individdatabas som ursprungligen skapats med uppdragsfinansiering. Möjligheter finns att göra longitudinella inkomst- och fördelningsstudier över åren men även att studera enskilda år tack vare urvalets uppbyggnad. Användare: Användarna utgörs av statliga myndigheter, Regeringskansliet, organisationer, högskolor och universitet. Periodicitet: Intervall (regelbundet) Anslagsintäkt: 1 000 tkr Nationalräkenskaper - NR0106 (samlingsprodukt för NR0101, NR0102, NR0103, NR0105, NR0108, NR0109, NR0110) Består av delstatistikprodukterna NR0101 Nationalräkenskaper, tidigare definitioner NR0102 Nationalräkenskaper, detaljerade årsberäkningar NR0103 Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar, NR0105 Regionalräkenskaper NR0108 Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier NR0109 Hälsoräkenskaper NR0110 Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering. Syfte: Nationalräkenskaperna (NR) sammanfattar och beskriver vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller. NR används som underlag för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt samt som underlag för beräkning av landets bidrag till internationella organisationer. NR grundas på uppgifter från andra statistikproducenter. Användare: Finansdepartementet som underlag för nationalbudgeten och för långtidsutredningarna, Konjunkturinstitutet och Riksbanken för löpande konjunkturanalyser och prognoser, andra myndigheter, banker, organisationer och företag för samhällsekonomisk analys och bedömningar. Periodicitet: Kvartal(varje kvartal), Månad(varje månad), År(varje år) EU-reglering: Föreligger Anslagsintäkt: 52 700 tkr 24 Statistiska centralbyrån