Rapport av genomförd förstudie Vänern som maritimt område underlag till utvecklingsstrategi Deltagande kommuner: Arvika, Bengtsfors, Dals-Ed, Grums, Grästorp, Gullspång, Götene, Hammarö, Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Mariestad, Mellerud, Säffle, Trollhättan, Töreboda, Vänersborg, Åmål. 9 juni 2009
Vänern som maritimt område 2 Innehåll Sid 1. Bakgrund 3 Uppdraget 3 2.1 En förstudie med tre moment 2.2 Genomförandet 3. VÄNERN SOM MARITIMT OMRÅDE 6 3.1. Nuläge 3.2. Strategiska utmaningar 3.3 Framtidsbild 3.4 Behov av strategiska insatser 4. FOKUSOMRÅDEN 4.1 Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag 8 4.1.1 Nuläge 4.1.2 Strategiska utmaningar 4.1.3 Framtidsbild 4.1.4 Behov av strategiska insatser 4.2 Sjöfarten i Vänern inkl infrastruktur, logistik och teknikutveckling 10 4.2.1 Nuläge 4.2.2 Strategiska utmaningar 4.2.3 Framtidsbild 4.2.3 Behov av strategiska insatser 4.3 Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket samt andra ev näringar 12 4.3.1 Nuläge 4.3.2 Strategiska insatser 4.3.3 Framtidsbild 4.3.4 Behov av strategiska insatser 4.4 Produktion och användning av förnybar energi i kustzonen 14 4.4.1 Nuläge 4.4.2 Strategiska utmaningar 4.4.3 Framtidsbild 4.4.4 Behov av strategiska insatser 4.5 Utbildning, forskning och kompetensutveckling 16 4.5.1 Nuläge 4.5.2 Strategiska utmaningar 4.5.3 Framtidsbild 4.5.4 Behov av strategiska isnatser 5. Hur förs processen vidare? 18 6. Summering av strategiska insatser 18 Bilagor Fokusgruppernas redovisningar
Vänern som maritimt område 3 1 Bakgrund Med Västra Götalandsregionens Maritima Strategi som utgångspunkt och fokus på utveckling av Vänerregionen som maritimt område genomfördes tre dialogmöten under hösten 2007 och våren 2008 med deltagare från kommuner i Fyrbodal och Skaraborg. Dialogmötena har varit förlagda till Innovatum Science Center i Trollhättan, Forsviks Bruk vid Göta Kanal i Karlsborg samt Åmål vid Vänern. Deltagare har varit utvecklings- och planeringsansvariga i kommuner, kanalbolag, regionala organisationer m fl. Region Värmland har deltagit som observatörer vid två dialogmöten på tjänstemannanivå Processen startade i slutet på september -08 med Fyrbodals Kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund och Västra Götalandsregionen som medverkande partners. Region Värmland fattade beslut om deltagande i processen i slutet av februari -09. Vid dialogmötena, vars redovisningar har legat till grund för projektbeskrivningen, framkom förslag till geografisk avgränsning, övergripande mål, förslag på strategiska utvecklingsområden enligt följande: Syfte och övergripande mål för processen: Kommunerna kring Vänern i Värmland och Västra Götaland formulerar och genomför tillsammans med regionerna/länen en gemensam utvecklingsstrategi och handlingsplan för kunskapsbaserad och hållbar utveckling, utifrån de förutsättningar som skapas av regionens unika maritima naturresurser, miljö, näringsliv, kultur och historia. Kommunicera Vänern som maritimt område internt och externt Partnerskap Vänern bör etableras för att långsiktigt ta ansvar för utvecklingsprocessen av Vänerregionen som maritimt område. Geografisk avgränsning av området Kommunerna i Vänerns kustzon, vilket innebär att vattenmiljön i Vänern och anslutna vattendrag ingår samt landmiljön och dess verksamheter som påverkas av närheten till vatten. Prioriterade utvecklingsområden Utveckla hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Utveckla sjöfarten i Vänern inkl infrastruktur, logistik och teknikutveckling Utveckla maritima upplevelsenäringar samt utvecklingsmöjligheterna i övriga maritima näringar, t ex Vänerfisket Stimulera produktion och användning av förnybar energi i kustzonen. Stimulera utbildning, forskning och kompetensutveckling 2 Uppdraget/Processen 2.1 En förstudie med tre moment Vid dialogmötet i Åmål deltog politiker från Trollhättan, Vänersborg, Bengtsfors samt Åmål. Peter Hemlin, Beredningen Näringsliv, Fyrbodal föreslog att en förstudie skulle genomföras. Förstudien skulle innehålla tre moment: Kunskapsunderlag, analys, resultat och slutsatser med utgångspunkt i den kommunala översiktsplaneringen beskriva och analysera natur- och kulturvärden, exploateringstryck, klimat, miljö, riskhantering, tillgänglighet mm. Inventera och beskriva pågående lokala och regionala trender och utvecklingsprocesser, samt erfarenhetsbyte med pågående och avslutade program och projekt t tex Maritim strategi Västra Götaland, Utvecklingsplan för det maritima och industriella kulturarvet, Smart Energi, program naturoch kulturturism, Båt & Hav, biosfärkandidatområdet, kustzonsprojektet norra Bohuslän, Design med Omtanke.
Vänern som maritimt område 4 Formulera resultat och slutsatser av kunskapsinhämtningen Kunskaperna ovan inhämtas med hjälp av kontakter med berörda intressenter samt dialog- och erfarenhetsutbyte med dessa. - I moment 1 genomförs en strategiprocess: kunskapsunderlag, analys och problembeskrivning, slutsatser som underlag till utvecklingsstrategin. - I moment 2 redovisas kunskapsunderlaget samt behov av insatser - Moment 3 utgörs av förslag till utvecklingsstrategi med handlingsplan. 2.2 Genomförandet 1. Projektägare Fyrbodals kommunalförbund har varit projektägare till förstudien, som påbörjades i slutet av september -08. Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen har varit samarbetspartners. I slutet av -09 tog Region Värmland beslut om att delta i projektet. Projektet har haft en budget på 665 000 kr, varav 170 000 kr är värdet av deltagarnas ideella tid i stormöten, arbetsgrupper m m. Medfinansiärer är Fyrbodal- och Skaraborgs kommunalförbund, Västra Götalandsregionen samt Region Värmland. En upphandling av projektledare genomfördes under augusti-september -08. En ledningsgrupp utsågs med representanter från kommunalförbunden, Västra Götalandsregionen (senare även Region Värmland) samt kommunrepresentanter. Ledningsgruppen består av: Agneta Pettersson, VG-regionen Anders Carlberg, VG-regionen Ann Otto, Region Värmland Lisbeth Möller, Fyrbodals Kommunalförbund Tommy Sandberg, Skaraborgs Kommunalförbund/kommunrepresentant Tommy Jingfors, kommunrepresentant Pär Löwenlid, kommunrepresentant Jan-Olof Olsson, processledare En politisk styrgrupp har inrättas och består av: Göran Bengtsson, överdirektör, Länsstyrelsen i Västra Götaland Björn Sandborgh, länsråd, Länsstyrelsen i Värmlands län Kjell Hedvall, KS ordförande i Lidköping (S) Peter Hemlin, KS 2:e vice ordförande i Trollhättan (M) Mimmi von Troil, Regionutvecklingsnämnden 1:e vice ordförande (M) Birgitta Johansson, Regionutvecklingsnämnden 2:e vice ordförande (S) Tomas Riste, regionråd (S) Region Värmland Göran Nilsson, regionråd (M) Region Värmland Information och redovisning av förstudien finns på www.fyrbodal.se/vanern. 2. Processen Utifrån den kommunala översiktsplaneringen har kommunerna redovisat nuläge och lokala och regionala trender och utvecklingsprocesser utifrån de prioriterade utvecklingsområden: Utveckling av hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Utveckling av sjöfarten i Vänern inkl infrastruktur, logistik och teknikutveckling Utveckling av maritima upplevelsenäringar samt utvecklingsmöjligheterna i övriga maritima näringar, t ex Vänerfisket Stimulera produktion och användning av förnybar energi i kustzonen. Stimulera utbildning, forskning och kompetensutveckling Natur- och kulturvärden
Vänern som maritimt område 5 Exploateringstryck, tillgänglighet och riskhantering (ex översvämningsrisker). I början på december -08 redovisade 13 kommuner nuläge och utvecklingsplaner vid ett stormöte i Lundsbrunn, Götene. Ca 60 personer deltog vid mötet. Vid detta tillfälle anmälde deltagarna sig till fem olika fokusgrupper enligt ovan redovisade utvecklingsområden. I detta skede deltog Region Värmland som observatör. I april månad -09 redovisade 6 kommuner i Värmland nuläge och utvecklingsplaner vid ett stormöte i Säffle med ca 30 personer. Fem fokusgrupper har under våren -09 haft minst tre arbetsmöten. I grupperna finns tjänstemän från kommunerna inom samhällsplanering, näringsliv, turism, energi, ledning representerade. Övriga myndigheter och organisationer som representerats har varit Länsstyrelsen, Vattenvårdsförbundet, Karlstads Universitet, Vänermuseet, Vänerns Näringslivsråd, Göteborgs Energi, Karlstads Energi. Uppgiften har varit att fram ett kunskapsunderlag, nuläge, vision samt behov av insatser för respektive utvecklingsområde. Ca 220 personer har deltagit i fokusgruppernas arbetsmöten. Två av fokusgrupperna, Förnybar produktion och energi i kustzonen samt Maritim Upplevelsenäring har inbjudit ytterligare aktörer, intressenter samt näringslivet till arbetsmöten.
Vänern som maritimt område 6 3. Vänern som maritimt område 3.1 Nuläge Vänern har stora förutsättningar som tillväxtmotor för utveckling Vänern är Europas tredje största sjö med 22000 öar, 480 mil strand och 35 fiskarter. Vänerområdet, som förenar land och hav, natur- och kulturmiljöer, har stora förutsättningar att ta till vara och ytterligare utveckla attraktiva miljöer för boende, besökare och företagare! Det finns ett värdefullt maritimt och industriellt kulturarv, som speglar livsbetingelser under århundradenas lopp. Ambitiösa bebyggelseplaner för strandnära boende Trots de många attraktiva miljöer som skulle kunna bebyggas är Vänern inte överexploaterad. Det finns fortfarande utrymme för att på ett långsiktigt hållbart sätt utveckla attraktiva boendemiljöer. Kommunerna har också mycket ambitiösa bebyggelseplaner för strandnära boenden. Dessa måste dock anpassas till det vattenstånd som kan bli följd av klimatföränd-ringens effekter. Befolkningsutvecklingen är trots dessa förutsättningar negativ och det är bara Karlstad/ Hammarö och Lidköping som visar befolkningstillväxt. Vänerns potential för utveckling av besöksnäringen är dåligt utnyttjad Dalslands kanalsystem, kanotsport och laxfisket är några av de mest kända områdena inom besöksnäringen, men Vänerns potential är alltjämt dåligt utnyttjad och en fokuserad mark-nadsföring med Vänern som utgångspunkt saknas. Värmland har kommit längst när det gäller att skapa tillgänglighet och utveckling i hamnar och skärgårdsmiljöer. Yrkesfiske och båtindustri Det finns c:a 65 aktiva yrkesfiskare i Vänern, en yrkeskår som står inför en föryngring och är i behov av utveckling av produkter och partnerskap för att finna nya marknader. Båtindustrin är väl representerad i området. Sjöfarten står inför stora utmaningar Sjöfarten i Vänern transporterar, med c:a 2000 lastfartyg som passerar slussarna i Trollhättan, 2,4 miljoner gods årligen. För att säkerställa sjöfartens framtid måste både transport- och regelsystem utredas. Brist på forskning med fokus på Vänern Trots att Vänern är Västeuropas största sjö och har ett avrinningsområde som täcker ca 10% av Sveriges yta så bedrivs idag ingen samlad forskning kring Vänern som ekologisk miljö och hur den påverkas av olika samhälleliga aktiviteter i närområdet och av globala klimatförändringar Genom projektet Vatten och samhälle, som drivs av Högskolecentrum i Vänersborg, har en rad frågor lyfts som representanter från kommuner och näringsliv är intresserade av att utveckla. Vänern som är ett mycket rent innanhav ger dricksvatten åt 700.000 människor. Intressant utveckling av förnyelsebar energi Tack vare stora skogstillgångar och en miljövänlig transportled, finns goda förutsättningar att utveckla bioenergi. Med utgångspunkt från djurhållningen runt Vänern pågår också en aktiv biogasutveckling, som på sikt kan knytas samman i ett distributionsnät runt Vänern. Solel och solvärme kan bli en tillgång för båt-, camping- och stuglivet i anslutning till Vänern. Vindkraften i och i anslutning till Vänern är under stark utveckling. Det finns därför goda förutsättningar att utveckla Vänerområdet som ett område med rent vatten och ren energi. Samverkan Eftersom befintliga myndigheter och organisationer inte har uppdraget att arbeta med Vänerområdet som helhet, finns ett stort behov av ökad samverkan och gemensam planering för att åstadkomma en förbättrad infrastruktur och utveckling av Vänerområdet.
Vänern som maritimt område 7 3.2. Strategiska utmaningar Dra nytta av Vänern som utvecklingsresurs Ökad synlighet i omvärlden/skapa en gemensam identitet Ökad kunskap om Vänern som resurs Ökad tillgänglighet för boende, företagare, turister Enas om gemensamma insatser och ansvar Möta och utnyttja klimatförändringens positiva och negativa effekter 3.3 Framtidsbild år 2020 Vänern ett hav av möjligheter Europas renaste innanhav med hållbar tillväxt och attraktiva natur- och kulturresurser för boende, besökare och företagare 3.4 Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) Ta vara på allt engagemang, fortsätt den påbörjade processen Utarbeta en strategi och handlingsplan för utveckling av Vänern som maritimt område Återkoppla till alla deltagare och stimulera till fortsatt nätverksbyggande och kunskaps- och planeringsutbyte. Utnyttja befintliga nätverk och strukturer Avsätt resurser för en samordnande personell resurs Använd befintliga utvecklingsprogram för att organisera och finansiera samverkansprojekt. Den fortsatta redovisningen bygger på fokusområdenas rapporter som framgår av bilagor. För fördjupad läsning hänvisas till bilagorna.
Vänern som maritimt område 8 4.1 Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag 4.1.1 Nuläge Vänern kustzon så som den definieras i detta projekt Vänern och Trollhätte, Dalslands, Säffle och Göta kanaler - omfattar 20 kommuner med sammanlagt drygt 415 000 invånare år 2008. Karlstad är största kommun med 84 000 inv och Dals Ed minst med 4 800 inv. Fem kommuner har från 1995, då folkmängden i Vänerns kustzon var som störst, haft en positiv befolkningsutveckling: Karlstad, Hammarö, Trollhättan, Lidköping och Vänersborg, medan ytterligare tre; Årjäng, Götene och Mariestad har haft en positiv utveckling från 2002 då utvecklingen stabiliserades eller vände i samtliga kommuner. Flyttningsnettot används ofta som en indikator på ett områdes attraktivitet. Samtliga kommuner har hittills under 2000-talet relativt kraftiga immigrationsöverskott. Endast Karlstad, Hammarö, Arvika och Vänersborg har under samma period ett positivt inrikes flyttnetto. Fortsatt positiv utveckling i de lokala arbetsmarknadsregionerna och kommunerna beror i hög grad på förmåga att skapa attraktiva livsmiljöer för inflyttning av unga välutbildade i konkurrens med storstadsregionerna. Närheten till vatten och möjligheter till upplevelser vid/på vatten är en viktig lokaliseringsfaktor, men är inte ensam tillräcklig, utan måste utvecklas i samspel med andra ekonomiska, miljö- och sociala/kulturella faktorer till en attraktiv och kreativ helhet. Flertalet kommuner har klart uttalade mål om bättre utnyttjande av vatten som utvecklingsresurs och attraktionsfaktor. Alla kommuner planerar för vattennära permanent- och fritidsboende. Alla Vänerns kuststäder arbetar med utveckling av centrumnära sjöstäder med olika grad av blandning verksamheter, boende och urban utveckling. Några få kommuner Lidköping/Kållandsö och Hammarö redovisar expansionstryck som problem. Några få kommuner redovisar problem med tillgänglighet till stränder p.g.a. tät bebyggelse. Gammal fritidshusbebyggelse nära tätorterna har i stor utsträckning permanentats och som på en del platser har skapat VA-problem. Ingen kommun redovisar problem med trängsel eller förslitning p.g.a. stort besökstryck. I alla kommuner finns områden med påtaglig risk för översvämning p.g.a. klimatförändringar. Området är inte någon naturlig eller funktionell maritim region. Kommuner ingår i sju olika lokala arbetsmarknadsregioner (LA2006). Karlstad, Arvika, Årjäng, Trollhättan Lidköping och Bengtsfors är inpendlingskommuner. Ett ökat fokus på infrastrukturer och transportsystem som binder nuvarande LAregioner samman på tvärs - ökad tillgänglighet - skulle stärka den funktionella regionen Alla kommuner har stora förväntningar på ny strandskyddslagstiftning och ett vidgat planeringsansvar för ett hållbart samhällsbyggande i kustzonen. 4.1.2 Strategiska utmaningar Att skapa attraktiva och kreativa livs- och verksamhetsmiljöer som kan öka inflyttningen till kustzonskommunerna. Att synliggöra Vänern och öka tillgängligheten för alla till stränder och skärgårdar. Att på ett innovativt sätt utnyttja de möjligheter ny strandskyddslagstiftning ger för en attraktivt miljö för boende, besökare och företagare i Vänerns kustzon Att möta och utnyttja klimatförändringens positiva och negativa effekter.
Vänern som maritimt område 9 4.1.3 Framtidsbild Hållbara och attraktiva livs- och upplevelsemiljöer för invånare och besökare i Vänerns kustzon genom att utveckla områdets unika vatten-, natur- och kulturresurser/ Vänerlandskapet 4.1.4 Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) 1. Utveckla den gemensamma kunskapsbasen. Gemensamma analyser, prognoser mm Gemensamt GIS-underlag Fördjupade studier av klimatförändringens effekter 2. Skapa attraktiva livs- och verksamhetsmiljöer och ökad tillgänglighet Interkommunal och regional samverkan i arbetet med att ta fram strandskydds-öp Skapa infrastrukturer med helhetssyn för utveckling av transportsystem mellan städer, samhällen och skärgårdar, med omvärlden/storstadsregioner 3. Program för uthålligt nyttjande och utveckling av Vänerns skärgårdar Gränsöverskridande utvecklingsarbete med bas i Biosfärkandidatområdet och Värmlandsskärgården Utveckla det maritima och industriella kulturarvet - fyrar, leder, berättelserna 4. Idétävling där akademin, näringar och samhälle samverkar för att utveckla 2020-talets attraktiva och kreativa livsmiljöer 5. Stimulera till Hållbart, attraktivt byggande och miljöer. Utveckla byggteknik och system för torrt byggande i fuktiga miljöer. 6. Utveckla det maritima och industriella kulturarvet i kust-, kanalstäder, bruksorter och skärgårdar. 7. Utveckla samverkan och kommunikation. Utveckla verktyg för kommunikation och profilering av Vänern
Vänern som maritimt område 10 4.2 Sjöfarten i Vänern inkl infrastruktur, logistik och teknikutveckling 4.2.1 Nuläge Sjöfarten i Vänern transporterar, med c:a 2000 lastfartyg som passerar slussarna i Trollhättan, 2,4 miljoner gods årligen. Det finns 11 hamnar, varav fem hamnar, Vänersborg, Lidköping, Karlstad, Otterbäcken, Kristinehamn, bildar Vänerhamn. Infrastruktur Behov av investering i slussarna Kanalen och slussarna (6 st) beräknas kunna klara ytterligare knappt 20 år innan en mer omfattande investering krävs. Sjöfartsverket räknar nu på de samhällsekonomiska konsekvenserna av en ombyggnad av kanalen. I detta sammanhang är det viktigt att värdeberäkna regionalpolitiska effekter och den betydelse som kanalen har för båtturismen. Det är också viktigt att redan nu föra in frågorna om behovet av investeringar i kanalen i den infrastrukturplanering som pågår både regionalt och nationellt. Hamnar för transporter av biobränslen I hamnarna i Vänern pågår som framgår av fokusgruppens rapport en hel del investeringar och underhåll. Det är bl.a. hamnarna Lidköping, Otterbäcken, Kristinehamn och Karlstad. En tydlig trend är att man på flera håll förbereder sig för att kunna ta hand om transporter av biobränslen. Nytt hamnläge i Vargön Det nya hamnläget i Vargön kan enligt gjorda bedömningar stå färdigt under år 2012. Nya transportsystem Älvpendelutredningen och behov av omklassning av Vänern Älvpendelutredningen har undersökt möjligheterna att öka sjöfarten på älven genom att satsa på pendeltrafik mellan Göteborgs hamn och hamnlägen längs älven och i Norra Vänern. Utredningen har rönt stor uppmärksamhet och stort intresse från många håll. I detta sammanhang har frågan väckts om omklassning av Vänern/Göta älv till inre vattenvägar enligt EU: s direktiv. Fokusgruppen har ställt sig bakom kravet att frågan bör utredas förutsättningslöst och allsidigt. Avtappningsstrategi och farledsdjup Vattennivån Vänerhamnar och Sjöfartsverket är överens om att den avtappningsstrategi som Länsstyrelsen och Vattenfall enats om, är acceptabel ur sjötrafiksynpunkt. Det är angeläget att Sjöfartsverket eller annan ansvarig intressent i sjöfarten deltar i fortsatta förhandlingar om vattennivån Nya krav på djupgåenden Transportstyrelsen har aviserat nya krav på djupgående mot bakgrund av att bottendata är bristfälliga och inte pålitliga. Specifikt regelverk för Vänern Ett regelverk specifikt framtaget för Vänern och sjöfart/båtliv i Vänern bör tas fram i samverkan mellan ansvariga myndigheter, sjöfarts- och båtintressen. En gemensam hamnregion Vänerhamnar och Västkusthamnar skulle kunna bilda en gemensam hamnregion vilket kan ge förutsättningar för konkurrensneutralitet mellan transportslagen och underlätta implementeringen av nya transportsystem.
Vänern som maritimt område 11 Utvidgning av VNR: S uppdrag Vänerregionens Näringslivsråd bildades som en följd av den s.k. Väneröverenskommelsen. År 2003 fanns organisationen på plats med syfte att främja utvecklingen av transportsystemen i Vänerregionen med fokus på Vänersjöfarten. Det finns nu tankar på att kunna utvidga VNR: s mandat till att omfatta mer än rena sjöfartsfrågor. Möjligheten att ta med fler intressenter bör undersökas och även möjligheterna att se hur VNR skulle kunna delta i genomförandet av en Maritim Strategi för Vänern. 4.2.2 Strategiska utmaningar Skapa en effektiv infrastruktur Skapa förutsättningar för kostnadseffektiva och miljövänliga transportssystem Säkra kanalens framtida användning Säkra sjöfartens djupgående i Vänern Utökad samverkan i gemensamma frågor 4.2.3 Framtidsbild Miljövänliga, kostnadseffektiva transportsystem ger förutsättningar för hållbar tillväxt för näringsliv, boende och besökare 4.2.4 Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) 1. Nya transportsystem Utveckling av ny fartygstyp av pråmkaraktär, älvpendel 2. Omklassificering av Vänern/Göta Älvs vattenvägar Grundlig utredning om för- och nackdelar med omklassificering av Vänern/Göta älv till EU:s inre vattenvägar. 3. Säkra resurser för en framtida utbyggnad av kanalen Investering i om/utbyggnad av kanalen för att säkra framtida sjöfart 4. Skapa en hamnregion för konkurrensneutralitet och utveckling av nya transportsystem Gemensam hamnorganisation för Vänerhamnar och västkusthamnar 5. Säkra ett framtida farledsdjup för sjöfartens behov Avtappningsstrategi/farledsdjup som tar hänsyn till sjöfartens behov Ett särskilt regelverk för farledsdjup på Vänern/Göta Älv tas fram som beaktar de speciella förhållandena och som tar hänsyn till sjöfartens behov i dessa vatten 6. Ett samverkansorgan som täcker in berörda intressenter och som utifrån Vänern som maritimt område behandlar alla sammanhängande frågor
Vänern som maritimt område 12 4.3 Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket samt andra ev. näringar 4.3.1 Nuläge Den maritima besöks- och upplevelsenäringen omfattar evenemang, kultur, båtturism, maritima näringarbåtindustri och eftermarknad, kanoting, passagerartrafik med båt, fiske och mat samt naturaktivteter Vänerns potential för utveckling av besöksnäringen är dåligt utnyttjad Dalslands kanalsystem, kanotsport och laxfisket är några av de mest kända områdena inom besöksnäringen, men Vänerns potential är alltjämt dåligt utnyttjad och en fokuserad marknadsföring med Vänern som utgångspunkt saknas. Vänern har en attraktiv skärgård, men med dåligt utbyggd infrastruktur som begränsar tillgängligheten. Värmland har kommit längst när det gäller att skapa tillgänglighet och utveckling i hamnar och skärgårdsmiljöer. Västra Götalandsregionen liksom Värmland satsar på kulturen och upplevelsenäringen som utvecklingsområde och tillväxtfaktor. Tillväxtpotentialen är alltså mycket stor och gynnar dessutom lokalbefolkningen genom ett ökat utbud. Det lokala båtlivet i Vänerregionen är ganska stort medan båtturismen rent generellt är koncentrerad till de kanaler som ansluter till Vänern. Av de totalt c:a 156 000 gästnätterna som fritidsbåtar genererar i Vänerregionen görs över 112 000 i Göta Kanal och Dalslands Kanal. Även Bergslagskanalen drar fler besökare än de flesta kommunerna i Värmland. Den största flaskhalsen för att öka båtturismen är vattenvägarna till Vänern Miljöfaktorer blir viktigare i valet av resmål och destinationer Någon reguljär båttrafik som trafikerar hela eller större delen av Vänern finns inte. Däremot trafikeras avgränsade skärgårdsområden av båtar som kör passagerartrafik, främst vid Kållandsö, Sjötorp, Otterbäcken, Kristinehamn, Karlstad, Ekenäs, Lurö, Säffle och Åmål. I Göta Kanal finns flera båtar utöver de båtar som trafikerar sträckan Stockholm Göteborg. I Dalslands kanal finns flera rederier som kör passagerartrafik i kanalen Båtindustrin Båtindustrin är väl representerad i området. Ett flertal båttillverkare har hela eller delar av sin produktion förlagd till orter i Vänerregionen som t.ex. Arvika, Karlstad, Mariestad och Åmål Den stora bristen idag är avsaknaden av genomtänkta maritima utvecklingsplaner i den kommunala översiktsplaneringen och i detaljplaner Yrkesfisket Det finns c:a 65 aktiva yrkesfiskare i Vänern, en yrkeskår som står inför en föryngring och är i behov av utveckling av produkter och partnerskap för att finna nya marknader. Samverkan Det finns ett stort behov av ökad samverkan för att åstadkomma en förbättrad infrastruktur och marknadsföring av Vänerområdet. För detta krävs en utökad samverkan såväl mellan offentliga myndigheter, som mellan offentliga och privata entrepenörer, samt mellan de regionala turistorganisationerna. 4.3.2 Strategiska utmaningar Enas om ett program och åtgärdsplan för Vänerområdet som helhet Ökad samverkan mellan aktörerna kring Vänern för att utveckla infrastruktur, evenemang m m. Enas om en gemensam profil för marknadsföring av hela Vänern som ett seglationsområde Samförstånd och enighet kring ett antal entréer för Vänerområdet Stimulera entreprenörskap för besöksnäringen och fiske Bevaka och påverka utvecklingen av Göta Älv Synliggör maritima utvecklingsplaner i den kommunala översiktsplaneringen och i detaljplaner
Vänern som maritimt område 13 4.3.3 Framtidsbild Vänern är ett välkänt och attraktivt område för besökare, boende och företagare med hållbart kvalitativt utbud av natur- och kulturupplevelser. 4.3.4 Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) 1. Marknadsföra hela Vänern som ett seglationsområde Ta fram ett program och åtgärdsplan för Vänern som helhet Utveckla samarbetet mellan turistorganisationer 2. Skapa en Vänerstandard för marinor/gästhamnar Kvalitetssäkring utifrån Vänerns kärnvärden 3. Utveckla magneter/dragplåster 4. Stimulera och främja entreprenörskap för besöksnäringen och fiske Passagerartrafik med båt Fullservice för båtägare Utveckla kanoting Fiske som sport och näring 5. Bevaka stora projekt som kan ha inverkan på Vänerland Aktuella projekt som kan påverka tillgängligheten till och i Vänern 6. Förbättringar i Göta älv Samordning av kommunernas insatser för attraktivare tillfart genom Göta Älv 7. Samverkan inom offentliga sektorn för bättre infrastruktur Utveckling och samordning av infrastruktur för besöksnäringen kring Vänerns maritima entréer och besöksmål krävs för att i sin tur kunna locka entreprenörer att etablera verksamhet.
Vänern som maritimt område 14 4.4 Produktion och användning av förnybar energi i Kustzonen 4.4.1 Nuläge Bioenergi från skog, åker och vatten Vänern är ur bioenergisynpunkt dels viktig som transportled och dels ur etableringssynpunkt för större bioenergianläggningar. I anslutning till Vänern finns också ett stort intresse för biogasproduktion från jordbruksmark. Transporter av biobränsle går upp i Vänern med tre båtlaster per vecka. Skogsråvara importeras från bl.a. Baltikum och Norge. Naturtillgångarna i området är stora och ger bra förutsättningar för bioenergiutveckling. Potentialen för bioenergiuttag från skog bedöms som större än nuvarande avverkningar. Genom en förbättrad sjöfart på Vänern och Göta älv och effektivare kombinationslösningar av olika transportslag skulle uttaget av skogsråvara i form av bland annat s k grot (kvistar, grenar, stubbar) kunna öka. Större anläggningar för att antingen producera bioenergi alternativt för terminalhantering av biobränslet planeras i både Otterbäcken i Gullspångs kommun, i Åmåls kommun, Vargön i Vänersborgs kommun och i Göteborg. Samtliga har identifierat Vänerregionen som ett område viktigt som råvaruleverantör. Hamnlägena är en av styrkorna för etableringarna. Effektiva transporter av råvaran till anläggningarna och biobränslet och restprodukter ut från anläggningarna kommer att vara viktiga för att etableringarna ska lyckas. De råvaror som anläggningarna planeras utifrån är såväl råvara från jordbruks- som skogsmark. Det finns ett starkt växande intresse för biogasproduktion kring Vänern. En utvecklad distribution av biogasen är en förutsättning för att biogasproduktion från både större och mindre anläggningar ska kunna realiseras liksom för uppgraderingsanläggningar för fordonsgasproduktion. En ringledning av gasledningar runt Vänern kan vara en sådan lösning. Biogas som drivmedel för sjötransporter ligger inom annat fokusområdet och tas därför inte upp här Solenergi Det finns flera Vänerrelaterade nischer där det finns stor potential för solvärme. Både campingplatser, idrottsplatser, utomhusbad och hamnar är anläggningar där satsning på solvärme kan vara mycket strategiskt och där samverkan kan vara en framgångsfaktor. Kommuner har stora möjligheter att påverka solvärmeutvecklingen, både som ägare av fastigheter och som bygglovsinstans för solvärmeetableringar. Varken solvärme eller solel är idag utvecklat för Vänernregionen. Större satsningar på solenergi kopplat till turistnäringen i form av båthamnar, campingplatser, utomhusbad mm kan ge ett mervärde för besökarna genom att det ger en både tyst och ren energikälla. Vindkraft Det finns idag såväl vindkraftparker som enskilda vindkraftverk etablerade i anslutning till Vänern. Intresset för vindkraftetableringar i och intill Vänern är starkt växande. Prognoser för Sverige som helhet visar på en förväntad fördubbling av installerad effekt på fem år. Flera Väner-kommuner har fördjupade översiktsplaner för vindkraft och några samarbetar kring gemensamma planer. Tillståndsfrågorna har blivit med komplexa i och med dels det ökade intresset för vindkraftetableringar och dels etablering av vindkraftsparker som ofta berör mer än en kommun. Vindkraft är numera ett utpekat riksintresse som får vägas mot andra riksintressen. Småskalig vattenkraft, kall fjärrvärme och vågkraft I Västra Götaland finns ca 340 småskaliga vattenkraftverk (< 10 MWh) i drift plus ett 100-tal utan produktion. Flera finns i Vänerns tillrinnande vattendrag. Potentialen för att effektivisera dessa är okänd men generellt sett finns för småskalig vattenkraft i Sverige både en potential för dels effektiviseringar av befintliga anläggningar och dels nybyggnation. Med dagens teknik finns förutsättningar för att förena småskalig vattenkraftproduktion med bibehållna natur- och kulturvärden.
Vänern som maritimt område 15 Kall fjärrvärme, dvs distribution av svalt vatten med billigast tänkbara teknik för användning som värmekälla för individuella värmepumpar är en tänkbar metod för att sprida fjärrvärme till värmeglesa områden. Detta har studerats av Lidköpings kommun och kan vara av intresse för Vänernära boendeområden. Vågkraft är i dagsläget inte intressant för Vänern. 4.4.2 Strategiska utmaningar Utveckla förnybar energi för att profilera Vänerområdet som det gröna området Förbättrad sjöfart på Vänern och Göta älv för att få högre resursutnyttjande av bioenergi från skog och åkermark Ökad vindkraftsetablering runt Vänern i harmoni med andra intressen Ökad produktion av energi från småskalig vattenkraft i Vänerns tillrinnande vattendrag med bibehållna natur- och kulturvärden Skapa en infrastruktur för ökad användning och tillgänglighet av sol, vind, bioenergi för besöksnäringen 4.4.3. Framtidsbild Vänern renaste vattnet och renaste energin med en grön profil 4.4.4. Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) En gemensam vision för biogas runt Vänern. Skapa pipe-lines för biogasdistribution runt Vänern Samordna intressenter från privat och offentlig sektor för att åstadkomma ökat bioenergiuttag - Utnyttja Vänern som resurs för att förbättra logistiken för bioenergitransporter - Undersöka vassarnas respektive skyddszoners och fånggrödors potential för bioenergiproduktion Samordna planeringen för vindkraftsetablering runt Vänern Ökad produktion av energi från småskalig vattenkraft med bibehållna natur- och kulturvärden Utred möjligheter att utnyttja Vänerns bottenvatten som värmekälla för att användas till bostadsområden intill Vänern
Vänern som maritimt område 16 4.5 Utbildning, forskning och kompetensutveckling 4.5.1 Nuläge Kommunerna har lyft upp behov av kompetensutveckling när det exempelvis gäller nya sätt att hantera översvämningsriskerna eller hur man skall hantera skärgårdsutvecklingen i Vänern utifrån ett hållbart långsiktigt tänkande. En speciell frågeställning som man fokuserat på är vad begrepp som hållbar kunskapsbaserad utveckling innebär och hur vi ska hantera denna inriktning på ett liknande sätt. Genom projektet Vatten och samhälle, som drivs av Högskolecentrum i Vänersborg, har ytterligare frågor lyfts som representanter från kommuner och näringsliv är intresserade av att utveckla. Trots att Vänern är Västeuropas största sjö och har ett avrinningsområde som täcker ca 10% av Sveriges yta så bedrivs idag ingen samlad forskning kring Vänern som ekologisk miljö och hur den påverkas av olika samhälleliga aktiviteter i närområdet och av globala klimatföränd-ringar. Det finns dock ett ganska omfattande kontrollprogram, samlat hos Vattenvårdsför-bundet och enstaka undersökningar. Vänerns storlek, som gör att den snarast kan betraktas som ett innanhav, ekonomiska och sociala betydelse, bör göra att det finns legitima intressen att bedriva forskning kring Vänern som sträcker sig till nationell och internationell nivå. Kunskap som en sådan forskning kan komma fram till kan dels underlätta en hållbar förvaltning av Vänern som resurs, dels stärka de akademiska miljöer som finns kring sjön, och kanske skapa nya,) samt göra Vänern mera känd. En sammanställning av nuvarande forskning och utbildningsinsatser redovisas i en översiktlig form (Bilaga) Vänerfrågorna lyfts mer och mer på alla plan. Den föreslagna sammanslagningen mellan Västra Götalandsregionen och Värmlands län ger ännu mer fokus på gemensamma frågor. De trenderna som diskuteras är nyttjandet av Vänern, från sötvattensresurs till utveckling av transporter, men också turism. Det finns ett stort behov av att samordna, samla resurser och kunskap kring Vänern. 4.5.2 Strategiska utmaningar Samordna, samla resurser och kunskap kring Vänern. - Ett samlad kunskapscenter - Forskning med fokus på Vänern som maritimt området 4.5.3 Framtidsbild Ett samlat utvecklings-, forsknings- och kompetenscentrum som kan stimulera till ökad kunskap om Vänern och som är en grogrund för kunskapsbaserad hållbar utveckling. 4.5.4 Behov av strategiska insatser (Listade utifrån fokusgruppernas rapporter, ej värderade eller prioriterade) Kunskapscenter/infrastruktur för forskning om Vänern som maritimt område/ - Virtuell bas - Forskningsstation i skärgården motsvarande Tjärnö på västkusten
Vänern som maritimt område 17 Forskning, en förstudie - kunskapsbaserad hållbar utveckling/definition - översvämningsrisker - nya sätt att använda sötvatten - utveckling av Vänerskärgården - forskning om fisket, Siklöjan mm Profilering - Konsekvent använda/profilera Vänern historia och framtid - i all utbildning från förskola till universitet
Vänern som maritimt område 18 5. Hur förs processen vidare? Exempel på tänkbara insatser på kort sikt att diskutera: Utarbeta strategi/handlingsplan Stormöte för återkoppling av processen samt eventuell fortsättning. Personell resurs för samordning av processen Medel för regional och lokal utveckling Inspirationskonferens 23-25 september -09 i Lidköping om attraktiva och kreativa livsmiljöer Inspirationsdag i september-oktober -09 i Åmål om hållbart attraktivt byggande och miljöer Inspirationsdag 24 september -09 i Mariestad om det maritima och industriella kulturarvet Vänervecka varje år med start 20 maj Europas maritima dag med aktiviteter i samtliga kommuner 6. Summering av strategiska insatser från fokusområdena: Listade utifrån fokusgruppernas rapporter. Ej värderade eller prioriterade. Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Behov av strategiska insatser 1. Utveckla den gemensamma kunskapsbasen. Gemensamma analyser, prognoser mm Gemensamt GIS-underlag Fördjupade studier av klimatförändringens effekter 2. Skapa attraktiva livs- och verksamhetsmiljöer och ökad tillgänglighet Interkommunal och regional samverkan i arbetet med att ta fram strandskydds-öp Skapa infrastrukturer med helhetssyn för utveckling av transportsystem mellan städer, samhällen och skärgårdar, med omvärlden/storstadsregioner 3. Program för uthålligt nyttjande och utveckling av Vänerns skärgårdar Gränsöverskridande utvecklingsarbete med bas i Biosfärkandidatområdet och Värmlandsskärgården Utveckla det maritima och industriella kulturarvet - fyrar, leder, berättelserna 4. Idétävling där akademin, näringar och samhälle samverkar för att utveckla 2020-talets attraktiva och kreativa livsmiljöer 5. Stimulera till Hållbart, attraktivt byggande och miljöer. Utveckla byggteknik och system för torrt byggande i fuktiga miljöer. 6. Utveckla det maritima och industriella kulturarvet i kust-, kanalstäder, bruksorter och skärgårdar. 7. Utveckla samverkan och kommunikation. Utveckla verktyg för kommunikation och profilering av Vänern
Vänern som maritimt område 19 Sjöfart och logistik Behov av strategiska insatser 1. Nya transportsystem Utveckling av ny fartygstyp av pråmkaraktär, älvpendel 2. Omklassificering av Vänern/Göta Älvs vattenvägar Grundlig utredning om för- nackdelar med omklassificering av Vänern/Göta älv till EU:s inre vattenvägar. 3. Säkra resurser för en framtida utbyggnad av kanalen Investering i om/utbyggnad av kanalen för att säkra framtida sjöfart 4. Skapa en hamnregion för konkurrensneutralitet och utveckling av nya transportsystem Gemensam hamnorganisation för Vänerhamnar och västkusthamnar 5. Säkra ett framtida farledsdjup för sjöfartens behov Avtappningsstrategi/farledsdjup som tar hänsyn till sjöfartens behov Ett särskilt regelverk för farledsdjup på Vänern/Göta Älv tas fram som beaktar de speciella förhållandena och som tar hänsyn till sjöfartens behov i dessa vatten 6. Ett samverkansorgan som täcker in berörda intressenter och som utifrån Vänern som maritimt område behandlar alla sammanhängande frågor Maritima besöks- och upplevelsenäringar samt Vänerfisket samt andra ev. näringar Behov av strategiska insatser 1. Marknadsföra hela Vänern som ett seglationsområde Ta fram ett program och åtgärdsplan för Vänern som helhet Utveckla samarbetet mellan turistorganisationer 2. Skapa en Vänerstandard för marinor/gästhamnar Kvalitetssäkring utifrån Vänerns kärnvärden 3.Utveckla magneter/dragplåster 4. Stimulera och främja entreprenörskap för besöksnäringen och fiske Passagerartrafik med båt Fullservice för båtägare Utveckla kanoting Fiske som sport och näring 5. Bevaka stora projekt som kan ha inverkan på Vänerland Aktuella projekt som kan påverka tillgängligheten till och i Vänern
Vänern som maritimt område 20 6. Förbättringar i Göta älv Samordning av kommunernas insatser för attraktivare tillfart genom Göta Älv 7. Samverkan inom offentliga sektorn för bättre infrastruktur Utveckling och samordning av infrastruktur för besöksnäringen kring Vänerns maritima entréer och besöksmål krävs för att i sin tur kunna locka entreprenörer att etablera verksamhet. Produktion och användning av förnybar energi i Kustzonen Behov av strategiska insatser En gemensam vision för biogas runt Vänern. Skapa pipe-lines för biogasdistribution runt Vänern Samordna intressenter från privat och offentlig sektor för att åstadkomma ökat bioenergiuttag - Utnyttja Vänern som resurs för att förbättra logistiken för bioenergitransporter - Undersöka vassarnas respektive skyddszoners och fånggrödors potential för bioenergiproduktion Samordna planeringen för vindkraftsetablering runt Vänern Ökad produktion av energi från småskalig vattenkraft med bibehållna natur- och kulturvärden Utred möjligheter att utnyttja Vänerns bottenvatten som värmekälla för att användas till bostadsområden intill Vänern Utbildning, forskning och kompetensutveckling Behov av strategiska insatser kunskapscenter/infrastruktur för forskning om Vänern som maritimt område/ -Virtuell bas -Forskningsstation i skärgården motsvarande Tjärnö på västkusten Forskning, en förstudie -kunskapsbaserad hållbar utveckling/definition -översvämningsrisker -nya sätt att använda sötvatten -utveckling av Vänerskärgården -forskning om fisket, Siklöjan mm Profilering - konsekvent använda/profilera Vänern historia och framtid - i all utbildning från förskola till universitet