Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder:
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 2(5) Följande tankar och idéer sattes på pränt vid grupparbete på eftermiddagen dag 2 på kursen Jordbruket och klimatet: Utfodring: Samarbete mellan djur och växtodlingsgårdar. Mer vall och mindre soja. Mer inhemskt foder. Stöd för svensk produktion. Utnyttja vallfodret bättre. Hög avkastning på vallen och hög kvalitet på grovfodret. Inte över- eller underoptimerad utfodring. Köp bra våg, väg fodret för att kunna optimera fodret, och ha koll på skördenivån. Foderanalys. Minska svinn och spill i foderhantering, minska det som måste kasseras pga dålig kvalitet, tänka hela kedjan. Ta ut försiktigt. Inte täcka av för mycket av plansilon. Lägga plansilo i norrläge i skugga. Eget proteinfoder. Hellre raps än soja. Utnyttja vallfodret, odla baljväxter, Rätt utfodring av ungdjur. Ändra ekostöd till utfodringsstöd ungnöt. Lustgas: Fånggrödor, hålla marken bevuxen. Håll nere innehållet av mineralkväve i marken. Optimera kvävet. Använda sig av klimatcertifierad gödsel. Minska rekryteringen. Flytgödsel istället för fastgödsel Växtföljden, utnyttja kvävet så mkt som möjlgit Gödsla på våren. Fördela mellan gårdar. Byta areal växtodling och djurgårdar. Stallgödsel till djurlösa gårdar. God dränering. Precisionsgödsling. Våtmarker. Analysera gödseln. Växtodlingsplan. Noll N-rutor. Hög produktivitet effektivitet. Ej odla organogena jordar stöd.
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 3(5) Andra åtgärder inklusive kolinlagring: Långliggande vallar med bra kvalitet och avkastning, 3-4 år. Förädling av både djur och växter I aveln på mjölkkor -mål om både bra mjölk- och köttproduktion så kalvarna som inte går in i mjölkproduktionen kan födas upp till slakt. Kolinlagring, öka eller jobba för att bibehålla mullhalt om möjligt (använd mullberäkning i Odlingsperspektiv) 4-5 km per traktor sen köra stallgödsel med lastbil. Separera gödsel bättre utnyttjande. Benchmarking. Reducerad bearbetning, plöj sällan. Stallgödsel kontinuerligt i växtföljden. Stallgödsel och vall på jordar med låg mullhalt. I Sydafrika, vinproduktionen ett slags egenkontrollprogram (IPW) alla miljöaspekter, energi, växtskydd, helaköret, sen kan man uppfylla det i olika grad, få olika poäng beroende på hur bra man är, Kan jämföra sin egen gård, IPV. Använd N-sensorn. Tala om för lantbrukarna att vi har mindre klimatavtryck i Sverige vi är bra! Tala om det samma för konsumenterna. Metan: Hålla en låg rekryteringsprocenten. Uthålliga djur. Låg inkalvningsålder. Kalvningsintervall. Kort mellan kalvningen. God djurhälsa. Höja avkastningen. Tidig inkalvning, så låg inkalvning som möjligt. Spänntank att sätta på brunnen, lagen man måste ha täcke, men om man gör något mer så går det att söka stöd för det. Så hög avkastningsnivå som möjligt. Kvighotell för att få bättre kvigor Optimera betet, utnyttja betet under sommarhalvåret. Tak på brunnen. Kyla gödseln i kulvert. Kyla brunnen? Gödselarean ska minskas. Stall/lagring av stallgödsel Tömma gödselbrunnen innan sommaren, använda till insådd Minimera ströanvändning Temperatur. Låga temperaturer minskar metanavgång.
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 4(5) Lagring av stallgödsel ta vara på biogasen. Surgörning. Flytgödselsystem Frekvent utgödsling. GPS vid spridning Minska rekrytering. Tömma gödsellagring innan sommaren. Kyla gödselkulvert. Kyla gödselbrunnen forskning! OBS hydraulsystem drar mycket energi. Energi Indirekt energianvändning (före gården) Tänka på energipåverkan på inköpta produkter, foder, mineralgödsel, energi mm. Spara på kväve Effektivt utnyttjande av växtnäring. Minimera fodersvinn Utnyttja den egna vallen så långt möjligt för proteinförsörjning till djuren. Samarbeta med grannar kring foderproduktion Direkt energianvändning (på gården) Utgödsling, gamla system 2 ggr per dag. Nya går med automatik, där kan man spara, antal gångtider per dygn. Däcktryck. Planera körning till och från fältet. Använd app på telefonen som visar körsträckorna. Planera byggnationer väl för att minimera körning fält-lagring-stall osv. Fler elmätare. Utnyttja energikollen. Biogasproduktion. Planera körningar. Reducerad jordbearbetning. Kombinera körningar tex bearbetning och sådd. Sparsam körning. Stäng av traktorn när den står stilla. Ledlampor. Serva traktorer. Gör rent och serva ventilation. Effektivare mjölkkylning. Värmeåtervinning. Växtskyddsmedel ist för jordbearbetning. Mindre diesel, mer el från vind och sol. Minskad traktoranvändning vid utfodring.
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 5(5) Logistik tex utmatning åt två håll vid foderbordet. Rundbalar flexibet men mer körning. Justera belysning. Släck lampor när de ej behövs. Värme. Organogena jordar: Odling av biobränsle. Vallodling. Identifiera de sämsta och återför till våtmark. Hög produktion på de bästa. Odla rörflen som bioenergigröda och höja grundvattennivån. Odla upp de som finns med stöd. Torv till strö. Inlagring i mullfattig jord och jordar påverkade av skadlig markpackning. Utnyttja marken rätt. Sammanställt av Helena Elmqvist (under diskussionen) och kompletterat av Maria Stenberg utifrån det som skrevs av grupperna