.gisocialstyrelsen Dnr9.2&2wm

.gisocialstyrelsen 2019 05 13 Dnr9.2&2wm &Olgvblu)..! 6' _ r. Behörighet och statsbidrag Regeringskansliet? )( 6/20! l I O"),! 3 / Nina Åsbring Socialdepartementet nina.asbring@socialstyrelsen.se 103 33 Stockholm m Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen (SZOl8/03799/FST (delvis)) Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag fördelat statsbidrag till erna för investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen för 2018. Socialstyrelsen ska senast den 28 juni 2019 lämna en redogörelse till Regeringskansliet (Socialdepartementet) för vad statsbidraget använts till. Socialstyrelsen överlämnar härmed Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i vc ilfc irdsteknik inom omsorgen. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Olivia Wigzell. I den slutliga handläggningen har avdelningschefen Zara Warglo och enhetschefen Niklas Eneroth deltagit. Utredaren Nina Äsbring har varit föredragande. SOCIALSTYRELSEN». 'K/kp f Olivia Wigzell ( KV _ xx " \ *.5 f '''''' Nina Åsbring ' ( _ ') SOCIALSTYRELSEN Telefon 075 247 30 00 sociol51yrelsen sociolstyrelsen.se 106 30 Stockholm Fax 075-247 32 52 www.sociols'ryrelsen.se

?? - J.J.: Socralstyrelsen 2019-05-13 Dnr 9.2 - aw ()?/90187 1(16) PM Behörighet och statsbidrag Nina Åsbring nina.asbring@socialstyrelsen.se Redovisning av 2018 års statsbidrag till er för investeringar i Välfärdsteknik inom omsorgen (SZOl8/O3799/FST (delvis) Uppdraget Regeringen gav den 20juni 2018 Socialstyrelsen i uppdrag att under 2018 fördela, administrera och följa upp 350 000 000 kronor till investeringar i välfärdsteknik inom social omsorg och al hälso och sjukvård (82018/03799/FST (delvis). Stimulansmedlen syftar till att möjliggöra för erna att öka investeringstakten av välfärdsteknik inom dessa verksamheter. Utlysningen av medlen gjordes i början avjuli 2018. Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller sj älvständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. Exempel på välfärdsteknik är digitala trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Välfärdsteknik kan användas av personen själv, en närstående, personal eller någon annan i personens närhet och kan ges som bistånd, förskrivas som hj älpmedel för det dagliga livet eller köpas på konsumentmarknaden. Ett mål med användningen av Välfärdsteknik är högre kvalitet och effektivitet i vård och omsorg på samhällsnivå. Köllo: Termbonken, Socialstyrelsen Enligt Socialstyrelsens uppföljning (E-hälsa och välfärdsteknik i ema 2018) konstateras att utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i erna är ojämn. Vissa former av välfärdsteknik har utvecklats snabbt från låga nivåer. Det är framförallt inom äldreomsorgen som erna har dragit nytta av tekniken och där det går att se en snabbare utveckling än inom andra verksamhetsområden. Regeringens bedömning är dock att investeringstakten i välfärdsteknik behöver öka. Både med syfte att ge fler flickor, pojkar och kvinnor och män ökad möjlighet till att vara mer självständiga och delaktiga, samt för att förbättra SOCIALSTYRELSEN Telefon 075 247 30 00 socialstyrelsen sociolstyrelsen.se 106 30 Siockholm Fax 075 247 32 52 www.sociolstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2-30% ()?/9018 2(16) arbetsmiljön för dem som arbetar inom satsningens målområden. Äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning är kvinnodominerade branscher där många anställda upplever arbetsrelaterade besvär. Satsningen är därför viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Stimulansmedlen kan användas för: ' Investeringar i välfärdsteknik (exempelvis sådant som larmmattor, positioneringslarm, mobil journalfo'ring för personalen) ' Investeringar i sådant som ökar förutsättningama för att implementera välfärdsteknik i verksamheterna, såsom att installera wifi i särskilda boenden eller investera i operativ kunskap. Statsbidragsenheten vid Socialstyrelsen administrerar, fördelar och Följer upp statsbidraget. Uppföljningen syftar till att klargöra vad stimulansmedlen har använts till samt redovisa hur mycket medel som har rekvirerats och förbrukats. I detta arbete har experter inom området från andra avdelningar inom myndigheten medverkat. Samråd kring uppföljningen har även skett med E-hälsomyndigheten och Sveriges er och landsting (SKL). En rapport ska lämnas till Regeringskansliet senast den 28juni 2019. Samtliga 290 er rekvirerade statsbidrag Varje hade möjlighet att rekvirera medel senast den 1 november 2018. Fördelningen av medlen till erna baseras på en fördelningsnyckel och medlen har fördelats efter rekvisition. I bilaga 1 framgår hur stort belopp varje hade möjlighet att rekvirera. Medlen kunde användas, även retroaktivt, från och med den 20juni till och med den 31 december 2018. Samtliga er rekvirerade totalt 349 987 302 kronor, men en rekvirerade 12 698 kronor mindre än som var möjligt. Det var två er som inte hade förbrukat några medel och 64 er som endast hade förbru kat delar av det rekvirerade beloppet. Totalt uppgår oförbrukade medel till 13 519 473 kronor, vilket är cirka 4 procent av det fördelade beioppet. Oförbrukade medel ska betalas tillbaks till Socialstyrelsen. Kommunerna kommenterade i återrapporteringen varför de inte hade förbrukat hela det rekvirerade beloppet. Den vanligaste orsaken var tidsbrist. Beslut om medlen kom nära inpå semesterperioden, vilket innebar att arbetet oftast kunde komma i gång först efter sommaren och då var det endast några månader kvar på året för att hinna förbruka medlen. Några konsekvenser av detta var bl.a. att upphandlingar inte kunnat slutföras. Se vidare under rubriken Kommunemas erfarenheter av statsbidraget. Underlag till redovisningen Utifrån ett webbaserat återapporteringsformulär som Socialstyrelsen skickade ut till utsedda kontaktpersoner i december 2018, skulle erna senast den 1 1 februari 2019 redovisa till Socialstyrelsen hur medlen har använts. Återrapporteringsformuläret innehåller frågor om hur mycket stimulansmedel som använts och till vad. Webbformuläret togs fram tillsammans med metod och ämnessakkunniga inom myndigheten. Denna redovisning bygger i huvudsak på återrapporteringama från de 288 er som har använt hela eller delar av det rekvirerade beloppet.

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr9.2-90Hm/&ot@ 3(16) Användningen av 2018 års medel I princip alla er (99 procent) uppgav att de använt stimulansmedlen för investeringar i välfärdsteknik och 91 procent att de hade använt medlen för att öka förutsättningama för att implementera välfärdsteknik i en. Många (201) av dem som, utifrån svarsaltemativen, svarat att de använt medlen for att öka förutsättningama för att investera i Vä1fardsteknik uppgav att medlen hade använts till att ta fram tekniska lösningar, och det var också många (165) som svarade att de använt medlen till planering/ kartläggning av behov. Dessutom angav 127 av erna att en IT-plattform/lösning hade skapats och 124 av erna att utbildningsinsatser hade genomförts. De er som svarat att de hade ökat förutsättningarna på annat sätt lyfte bland annat fram att de hade anställt personal som ska arbeta med frågan, arbetat med omvärldsbevakning, skapat organisatoriska förutsättningar för arbetet och tagit fram information kring hur tekniken ska användas. Inriktning på satsningarna Det vanligast förekommande syftet med satsningarna som erna angav, utifrån de svarsalternativ som finns med i återrapporteringsformuläret, var ökad trygghet/säkerhet för individen och digitalisering av arbetssätt. Kvalitetshöjning i verksamheter, ökad 1ivskvalitet för individen, förbättrad arbetsmiljö fo'r personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen, ökad delaktighet utifrån individens behov, ökad självständighet för individen samt ökad trygghet/säkerhet för personal inom äldre och funktionshinderomsorgen var andra viktiga syften som uppgavs, i fallande ordning. Andra syften som angavs utifrån svarsaltemativen var tid- och resursbesparingar inom en som helhet, ökad trygghet/säkerhet För närstående samt kompetenshöjning för personalen kring välfärdsteknik. I tabell 4, redovisas hur erna har bedömt i Vilken utsträckning dessa syf ten har uppnåtts. De verksamheter som medlen har riktats till är framförallt äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning samt al hälso- och sjukvård (se tabell 1). Tabell 1: Verksamheter som har tagit del av medlen. Flera alternativ möjliga. Totalt anfal svarande 288. Verksamhet Antal er Äldreomsorgen 286 Verksomheter för personer med funktionsnedsönning 220 Kommunal hölso- och sjukvård 187 Hjölpmedelsomrödei 74 Annan verksamhet 33 Köllo: Kommunernas öieropportering ov 2018-firs medelsanvändning Annan verksamhet som nämndes var bland annat ledning och styrning. De vanligast förekommande målgruppema i förhållande till satsningarna inom erna var personer över 65 år i särskilt boende. Efter detta kom personal i

SOCIALSTYRELSEN 2019-05 13 Dm9.2-30H0q/ golg, 4(16) särskilda boenden, personal inom hemtjänsten och personer över 65 år i eget boende (se tabell 2). Tabell 2: Målgrupper som omfattas av satsningen. Flera alternativ möjliga. Totalt antal svarande 288. Målgrupper Antal er Personer över 65 år i sörskili boende 263 Personal i särskilda boenden 244 Personal inom hemiiönsien 218 Personer över 65 år i eget boende 218 Personer med fysik funkiionsnedsöiining i siöd- och serviceboende 178 Personal inom hemsjukvård ' 171 Personal inom siöd och serviceboende 170 Personer med psykisk funkiionsnedsöiining i siöd- och serviceboende 155 Personer med fysisk funkiionsnedsöiining i eget boende 132 Personer med psykisk funkiionsnedsöiining i eget boende 98 Nörstöende fill omsorgstagare 63, Annon/Gndro mölgrupd/er 51 Köllc: Kommunernas öieropporiering ov 2018 Örs medelsanvändning Även andra målgrupper beskrevs, såsom; individer och personal inom dagverksamhet/ daglig verksamhet, administrativ personal, målgruppen inom LSS, personliga assistenter och medborgare i en. Att så många er uppgav att boende och personal i särskilda boenden var den största målgruppen har troligen ett samband med att många er använde medlen till att installera utrustning för internetåtkomst i särskilda boenden (se tabell 3). Att särskilda boenden utrustas med internetåtkomst och wifi gör det möjligt För personalen på boendet att icera digitalt, exempelvis med den egna en och f o r de boende att icera digitalt med familj och vänner och att i övrigt använda internet för nytta och nöje. Kommunerna riktade också insatserna oftare till personer med funktionsnedsättningar i stöd och serviceboenden än till personer i eget boende, vilket också kan handla om att man till stor del investerat i internetåtkomst i stöd- och serviceboenden. Ett brett spektrum av aktiviteter och investeringar inom erna De vanligast förekommande satsningarna som har genomförts i erna är investering i iäsplattor och smarta telefoner. På andra plats kommer intemetuppkoppling och wifi på boenden (tillgänglighet För personal och boende). Många har investerat i olika digitala lösningar såsom larm, sensorer, trygghetkameror etc. Däremot var det få er (8 stycken) som angav att de har arbetat med anslutning till den nationella patientöversikten (NPÖ). Se tabell 3.

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2 - QDUOZI/n) 5(16) Tabell 3: Genomförda akfiviieter/invesferingar i erna. Flera alternativ möjliga. Totalt antal svarande 288. Aktiviteter/investeringar Antal er W N Lösplottor, smor1c1 telefoner 167 lnternetuppkoppling och wifi p6 boenden (tillgänglighet för de 151 boende) Mobil journalföring 108 KompeTens /U1bildningsinsorser inom området völfördsteknik 103 _Elektronisko ploneringsverkryg, 1.ex._fichemoploneringssystem 76 Inom omsorgsverksomhet, for hemnonsipersonol etc. Trygghefskomero 72 Digitala Trygghetslarm 64 Elek1roni-sko lös Till hemtjönstmonogorens bostöder/elekhonisko 62 nyckelgömmor Verktyg för ikation mellon personal och enskilda indivi 59 der VIC] Vldeosomtol Robot kofier/onnot elektronisk? "söllskop" 55 Appor, Tex. för minnesövning/i annat syfie 54 GPS-larm 52 _Utrustning som_p_öminner om medicinintog och som kon port- 40 lonero UT medlcm Verktyg för söker roll och behörighetsidentifikotion 34 Rörelsesensorer 33 Dörrsensorer 29 Lormmottor 24 Inkontinenssensorer 18 Avvikelselorm 15 FolI-Iorm 12 Brandlarm kopploi rill Trygghetslarm 10 An5lu1ning Till den nofionello potientöversikten (NPÖ) 8 Epilepsilorm 5 wanna? 136 WWW. Köllo: Kommunernas ö1eroppor1ering ov 2018 örs mede1sonvöndning Av fritextsvaren framgår att erna även har investerat i bland annat; digitala cyklar, upplevelsecyklar, interaktiva digitala spel, utrustning för ögonstyrning av digitala ikationshjälpmedel, smarta toaletter, VR-glasögon, nya/ bärbara datorer, smart-tv, Flexiboard, smartboards/ interaktiva informationsskär mar, duschrobot, matningsrobot, talande scheman, interaktiv projektor, tillsynsrobot, tryckméitningsmattor, digitala vändsystem för sängar, massagerobot, chattverktyg, taligenkänning, stöd För dygnsorientering, robotdammsugare och digital signering av läkemedel. Arbete med informationssäkerhet I regeringsuppdraget ingick även att undersöka i vilken utsträckning erna arbetar med informationssäkerhet (exempelvis säker roll- och behörighetsidentifikation) i verksamheter inom socialtjänstens område. Det var 38 procent av erna som i återrapporteringen svarade att de arbetar/har arbetat med detta, vilket bland annat inbegriper att införa tvåfaktorsinloggning, GDPR, säker

SOCIALSTYRELSEN 2019-05 13 Dnr9.2-30k 031/9Cr6 6(16) inloggning på mobila enheter och informationssäkerhetsklassning av system. Det var 62 procent av erna som svarade att de inte hade arbetat med detta. Vad har statsbidraget bidragit till, enligt erna? De hittillsvarande resultaten av satsningarna som lyftes fram var främst; digitalisering av arbetssätt, ökad trygghet/säkerhet för individen, kvalitetshöjning i verksamheter, förbättrad arbetsmiljö För personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen och ökad livskvalitet för individen. Även andra resultat av satsningen beskrevs (se tabel] 4). Tabell 4: Beskrivning av vad statsbidraget har bidragit till hittills. Flera alfemofiv möjliga. Totalt antal svarande 288. Resultat Antal er Digifolisering ov orbefssöff 193 Ökad frygghef/sökerhef för individen 189 Kvolifefshöjning 1 verksamhefer 185 Förböffrod orbefsmiljö för personal inom öldre och funkfionshinder 177 omsorgen Ökad livskvalife'r för individen 175 Ökad sjölvsföndighef för individen 151 Ökad delokfighef ufifrön individens behov 144 Ökod frygghef/sökerhef för personal inom öldre och funkfionshinder 135 omsorgen Tid- och resursbesporingor 133 Kompetenshöjning för personal inom en kring völfördsfeknik 116 Ökad frygghef/sökerhef för nörsföende 103 Har ännu inte kunnof se några resultat av Satsningen 56 Annof 17 Köllc: Kommunernas öferopporiering ov 2018 Örs medelsanvändning Dessutom beskrevs i fritextsvaren andra resultat såsom; att en infrastruktur för fortsatta satsningar hade skapats och att intresset för välfärdsteknik ökat inom en och nya utvecklingsområden förts fram. Det digitala utanförskapet som firms hos en del individer inom omsorgen beskrevs ha minskat. Några ansåg att läkemedelsavvikelsema minskat till följd av digital läkemedelssignering, vil ket bidragit till ökad patientsäkerhet. Dessutom upplevdes ett ökat engagemang hos personalen som ska börja använda de nya produkterna samt en ökad samsyn kring arbetet. Det var dock 56 av erna som svarade att det var svårt att redan se några effekter av satsningarna, eftersom de är så pass nya, implementering ofta fortfarande pågår och någon utvärdering ännu inte har gjorts. En del uppgav att effekter endast kunde ses för delar av satsningen. Kommunernas erfarenheter av statsbidraget I citaten som följer anges vilken typ av som svarat, utifrån SKLs uppdelning. A=storstäder och storstadsnära er, B=större städer och er nära större stad, C=mindre städer/tätorter och landsbygdser.

SOCIALSTYRELSEN 2019 05 13 Dnr9.2- acum/gota 7(16) Positiva erfarenheter av statsbidraget beskrevs av 243 er, exempelvis: Nu har vi fått möjlighet att prova en del nya digitala lösningar ochfått vara lite pionjärer. Detta gör det lättare aitfattaframtida beslut om att fortsätta med testade produkter eller arbetssätt inom de aktuella områdena eller om vi ska ta en annan väg. (C) Statsbidragetfickfart på investerings- och införandetakten av välfärdstek nik/e-hälsa. (A) Har ökat diskussionerna kring digitalisering och tekniska lösningar. T eknikambassadörer har utsetts i många av verksamheterna. (A) Satsningen landade mycket väl, eftersom välfärdsteknik varit högt prioriterat under ett antal år och en delförberedelsearbete redan gjorts. (B) Stimulansmedlen har haft ett brett användningsområde vilket varit positivt. Har kunnat användas till bl.a. införande av olika satsningar som sedan har möjlighet altfinnas kvar efter statsbidragets avslut. (B) Negativa erfarenheter av statsbidraget beskrevs av 193 er, exempelvis: Alldeles för kort tid för satsningen. Svårt att hinna planera, icera, köpa in, installera, mm. inom 6 månader, dar del av tiden varit under se mesterperiod. (C) Statsbidraget hade kunnat va'xlas upp flera hundra procent om det hade fått löpa Över en längre tidsperiod. Nu präglas det istället av kortsiktiga lösningar och ibland ifrågasättande om intentionen. (A) tekniken som finns att tillgå kräver upphand- tid till. (C) Mycket av den långsiktiga ling, vilket det intefunnits Förslag på Förändringar avseende statsbidraget beskrevs också, exempelvis: Statsbidrag ska kunna användas över årsskiften na'r bidraget kommer andra halvåret. (C) Hade önskat minst tre år för att kunna bygga upp det bra. (C) Bättre framförhållning för att kunna planera inköp och satsningar. (B) Det är önskvärt med ännu tydligare exempel på vad stimulansmedlenfår användas till och vad som räknas in i begreppet vdlfiirdstekm'k. (B) Återrapporteringen skulle behövt ske langrefram. Vi blev klara med våra investeringar strax innan årsskiftet och har ännu inte kunnat se effekten av satsningarna. (C)

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2 - lou oq/ ama 8(16) [ Önskar] att satsningen återkommer, då behovet av att införa och utöka användningen av vdlfärdsteknik inom vård och omsorgföreligger. (C) Kort summering Om man summerar det som framkom i återrapporteringama är äldreomsorgen den verksamhet som har fått ta del av satsningarna i störst utsträckning (286 av erna hade använt medel inom detta område). Som en konsekvens av detta är personer över 65 år i särskilt boende den målgrupp som erna har satsat mest på, följt av personalen som arbetar vid särskilda boenden. Stimulansmedlen användes framförallt till följande; inköp av läsplattor och smarta telefoner, internetuppkoppling och wifi på boenden (tillgänglighet för personal och boende), mobil joumalföring och kompetens och utbildningsinsatser. Dessutom investerades en hel del i elektroniska planeringsverktyg liksom digitala lösningar som larm, sensorer, trygghetskameror och liknande. Digitalisering av arbetssätt samt ökad trygghet/säkerhet för individen kom på första respektive andra plats, som svar på frågan vad erna bedömde att statsbidraget bidragit till hittills. Därefter kom kvalitetshöjning i verksamheter, förbättrad arbetsmiljö för personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen och ökad livskvalitet för individen. Socialstyrelsens kommentar Socialstyrelsen har granskat inkomna redovisningar och kan konstatera att statsbidraget har använts i enlighet med regeringens intention och Socialstyrelsens anvisningar. Satsningen ligger rätt i tiden, eftersom många av erna redan hade börjat fundera kring/planera investeringar i välfärdsteknik inom omsorgen och även påbörjat olika satsningar. Detta stimuiansbidrag tycks ha skyndat på denna process. Samtliga av landets 290 er rekvirerade medel, vilket också är ett tecken på intresse för området och att alla erna ser möjligheter att nyttja medlen. Det är också en satsning som bidrar till jämställdhet i arbetslivet, eftersom medlen riktas till kvinnodominerade arbetsplatser där digitaliseringen ofta har varit eftersatt. Det är emellertid inte alltid helt tydligt i återrapporteringarna vad stimulansmedlen har bekostat och vad som har bekostats med andra medel eller som ingår i ordinarie verksamhet. Det bör också nämnas att erna har haft vissa svårigheter med att tolka vad detta statsbidrag har kunnat användas till, vilket bidragit till att Socialstyrelsen har fått många frågor kring detta. Att utlysningen av statsbidraget skedde sent in på året och att alla medel skulle vara förbrukade vid årets slut har varit andra utmaningar för erna som har föranlett en hel del kontakter med Socialstyrelsen. En av de vanligaste effekterna med satsningen uppgavs vara digitalisering av arbetssätt. Det är dock inte ett ändamål i sig att digitalisera arbetssätten. Av sva ren drar Socialstyrelsen slutsatsen att det handlat om att spara tid och resurser för en och att höja kvaliteten i verksamheterna. Socialstyrelsen följer ut vecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i erna årligen och i de rapporter som ska lämnas 2019 och 2020 inom ramen för detta uppdrag eventuella effekter av statsbidragen mer utförligt. presenteras

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2 - QCNOÖr/ 90W; 9(16) Statsbidraget bidrar till genomförande av Agenda 2030, de globala utvecklingsmål som har beslutats av FN:s generalfo rsamling. Arbetet som erna har bedrivit inom ramen för satsningen beaktar: - Mål 5 -jämställdhet (öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations och ikationsteknik, for att främja kvinnors egenmakt) ' Mål 9 - att främja innovation (ökad tillgång till informations- och ikationsteknik) ' Mål lo minska ojämlikheten (möjliggöra och verka för alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekono miska och politiska livet)

SOCIALSTYRELS EN 2019 05 13 Dnr 9.2 awm/ame 10(16) Bilaga 1. Fördelade, rekvirerade & förbrukade medel 2018 Kommun Fördelningsnyckel Rekvireraf Förbrukqi Ale 965 885 965 885 964 395 Alingsås 1 516 860 1 516 860 1 516 860 Alvesta 812 667 812 667 812 667 Aneby 372 474 372 474 372 474 _. _. _. Arboga 681 914 681 914 681 914 Arjeplogs Arvidsjaurs 262 388 408 094 262 388 408 094 262 388 408 094 Arvika 143 949 143 949 1 143 949 Askersunds 617 123 617 123 617 123 Avesta 1 001 322 001 322 1 001 322 Bengtsfors 572 708 572 708 572 708 Bergs 447 965 447 965 447 965 Bjurholms 257 361 257 361 257 361 Bjuvs 579 598 579 598 579 598 Bodens 198 185 198 185 1 198 185 BoHebygds 430 961 430 961 430 961 Bollnäs 180 302 180 302 1 180 302 Borgholms 696 133 696 133 689 242 Borlänge 733 219 733 219 1 733 219 Borås stod 3 402 232 3 402 232 3 402 232 Botkyrka 2 138 036 2 138 036 2 138 036 Boxholms 357 669 357 669 217 266 Bromölla 610 234 610 234 322 544 Bröcke 416 596 416 596 395 756 Burlövs 639 697 639 697 639 697 Båstads 814 573 814 573 814 573 Dols Eds 343 450 343 450 343 450 Danderyds 132 368 132 368 132 368 Degerfors 543 831 543 831 543 831 Dorotea 266 933 266 933 1 16 133 Eda 456 613 456 613 456 344 Ekerö 868 956 868 956 868 956 Eksjö 785 109 785 109 785 109 Emmaboda 524 189 524 189 524 189 Enköpings 1 546 617 1 546 617 1 477 867 Eskilstuna 3 315 894 3 315 894 3 315 894 Eslövs 1 102 758 1 102 758 1 102 758 Essunga 366 170 366 170 366 170 Fagersta Falkenbergs 618 149 1 750 516 618 149 1 750 516 562 331 1 7mg

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr9.2_otc a/ amb 11(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvlrerct Förbrukui Falköpings 1 255 939 1 255 939 1 255 939 Falu 2 073 589 2 073 589 2 073 589 Filipstads 597 334 597 334 597 334 Finspångs 955 881 955 881 955 881 Flens 834 069 834 069 809 685 Forshaga 552 186 552 186 552 186 Färgelanda 397 382 397 382 397 382 Gagnefs 523 016 523 016 523 016 Gislaveds 1 062 301 062 301 1 062 301 Gnesta 531 371 531 371 478 450 Gnosjö 440 782 440 782 440 782 Grums 497 217 497 217 497 217 Gröstorps 363 132 363 132 363 132 Gullspångs 386 253 386 253 386 253 Gällivare 807 683 807 683 807 683 Gävle 3 323 956 3 323 956 3 323 956 Gö1eborgs stod 13 569 197 13 569 197 13 569 197 Götene 633 248 633 248 633 248 Hobo 455 880 455 880 243 645 Hagfors 668 135 668 135 668 135 Hallsbergs 692 761 692 761 692 761 Holls rohommors 740 108 740 108 740 108 Halmstads 3 247 439 3 247 439 3 247 439 Hammarö 612 140 612 140 612 140 Honinge 2 230 874 2 230 874 2 218 637 Hoporondo stod 562 740 562 740 562 740 Heby 654 649 654 649 505 331 Hedemora 734 977 734 977 734 977 Helsingborgs stad 4 271 772 4 271 772 4 271 772 Herrljungo 483 878 483 878 483 878 Hjo 506 159 506 159 506 159 Hofors 520 060 520 060 520 060 Huddinge 2 409 414 2 409 414 2 402 225 Hudiksvalls 1 569 484 1 569 484 1 569 484 Hulisfreds 710 058 710 058 710 058 Hylte 502 348 502 348 502 348 Håbo 716 215 716 215 716 215 HöHefors 454 708 454 708 454 708 Härjedalens 587 953 587 953 587 953 Hörnösonds 1 142 428 1 142 428 1 142 428 Härryda 1 072 320 1 072 320 1 072 320 Hässleholms 2 007 039 2 007 039 2 007 039

SOCIALSTY RELS EN 2019 05 13 Dnr9.2 - m/qmfi 12(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvirerot Förbrukui. Högonös 1 186 158 1 186 158 779 431 Högsby 370 952 370 952 321 879 Hörby 670 040 670 040 670 040 Höörs 658 314 658 314 658 314 Jokkmokks 352 362 352 362 352 362 Jörföllo 2 157 875 2 157 875 2 157 875 Jönköpings 4 172 681 4 172 681 4 172 681 Kolix 838 839 838 839 838 839 Kolmor 2 214 163 2 214 163 2 214 163 Karlsborgs 455 587 455 587 455 587 Karlshamns 1 358 109 1 358 109 1 082 423 Karlskoga 1 273 530 1 273 530 1 273 530 KorISkrono 2 343 304 2 343 304 1 895 674 Karlstads 2 973 032 2 973 032 2 928 310 Ko1r1neho1ms 1 351 806 1 351 806 1 351 806 Kils 577 985 577 985 561 845 Kindo 539 727 539 727 539 727 Kiruna 872 327 872 327 872 327 Klippans 747 730 747 730 747 730 Knivsfo 519 498 519 498 519 498 Kramfors 951 336 951 336 951 336 Kristionsmds 2 927 737 2 927 737 2 927 737 Kristinehamns 1 126 065 1 126 065 1 126 065 Krokoms 626 651 626 651 626 579 Kumla 800 647 800 647 800 647 Kungsbacka 2 581 651 2 581 651 2 581 651 Kungsörs 464 382 464 382 464 382 Kungölvs 1 517 446 1 517 446 898 234 Kävlinge 1 025 948 1 025 948 1 025 948 Köpings 1 085 755 1 085 755 1 085 755 Laholms 1 086 048 1 086 048 1 O86 048 Landskrona stod 1 524 043 1 524 043 1 524 043 Loxö 388 891 388 891 388 891 Lekebergs 400 471 400 471 400 471 Leksands 797 716 797 716 759 413 Lerums 1 279 246 1 279 246 1 279 246 Lessebo 447 232 447 232 447 232 Lidingö s1ad 1 599 974 1 599 974 1 599 974 Lidköpings 1 515 541 1 515 541 1 515 541 Lilla Edets 560 835 560 835 466 268 Lindesbergs 1 030 199 1 030 199 1 030 199 Linköpings 4 410 735 4 410 735 3 796 061

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2 _ Qoqoq/Qsm 13(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvlrerol Förbruko'f Ljungby 1 153 623 1 153 623 1 153 623 Ljusdals 917 329 917 329 715 577 Ljusnarsbergs 358 988 358 988 358 988 Lommo 898 419 898 419 898 419 Ludvika Luleå 1 136 033 2 550 722 1 136 033 2 550 722 1 136 033 2 550 722 Lunds 3 231 021 3 231 021 3 219 987 Lycksele 618 443 618 443 618 443 Lysekils 779 393 779 393 733 403 Malmö s1od 8 029 029 8 029 029 8 029 029 Molung-Sölens Malö 542 219 273 676 542 219 273 676 542 219 273 676 Mariestads 1 101 146 1 101 146 1 101 146 Morkoryds 536 062 536 062 536 062 Marks 1 327 180 1 327 180 1 327 180 Melleruds 538 701 538 701 538 701 Mjölby 1 042 659 1 042 659 824 056 Moro 965 262 965 262 965 262 Motolo 1 663 445 1 663 445 1 663 445 Mullsjö 405 748 405 748 405 748 Munkedals 528 440 528 440 528 440 Munkfors 304 898 304 898 304 898 Mölndals 510d 1 782 325 1 782 325 1 077 414 Möns1erös 661 099 661 099 661 099 Mörbylånga 740 548 740 548 740 548 Nacka 2 633 982 2 633 982 2 591 085 Nora 577 252 577 252 577 252 Norbergs 374 379 374 379 167 216 Nordanstigs 526 974 526 974 526 974 Nordmalings 436 971 436 971 436 971 Norrköpings 4 282 326 4 282 326 4 282 326 Norr1ö1je 2 588 541 2 588 541 2 588 541 Norsjö 315 771 315 771 191 000 Nybro 91 1 759 911 759 911 759 Nykvorns 415 276 415 276 415 276 Nyköpings 2 146 001 2 146 001 2 146 001 Nynöshomns 1 081 210 1 081 210 1 081 210 Nässjö 1 162 712 1 162 712 1 162 712 Ockelbo 387 871 387 871 298 740 Olofs1röms 674 731 674 731 674 731 Orso 421 873 421 873 421 873 Orusf 801 380 801 380 722 710

SOCIALSTYRELSEN 2019-05-13 Dnr 9.2 91w m/wa 14(16) Kommun Fördelningsnyckel Rekvireral Förbrukal Osby 647 466 647 466 647 466 Oskarshamns 1 131 342 1 131 342 1 131 342 Ovanåkers 621 081 621 081 621 081 Oxelösunds 647 613 647 613 647 613 Pajala 458 079 458 079 457 229 Partille 1 132 222 1 132 222 1 132 222 Perstorps 389 658 389 658 389 658 PHeÖ 1 637 206 1 637 206 1 636 694 Ragunda 374 819 374 819 167 851 Region Gotland 2 403 404 2 403 404 2 403 404 Robertsfors 406 041 406 041 406 041 Ronneby 1 253 008 1 253 008 1 253 008 Röhviks 681 181 681 181 681 181 5010 995 605 995 605 995 605 Salems 594 403 594 403 594 403 Sandvikens 1 546 324 546 324 1 296 040 Sigtuna 1 208 886 1 208 886 991 460 Simrishamns 1 108 475 1 108 475 1 108 475 Sjöbo 811 934 81 1 934 81 1 934 Skoro 781 591 781 591 781 591 Skellefteå 2 746 559 2 746 559 2 746 559 Skinnskonebergs 338 613 338 613 O Skurups 629 730 629 730 629 730 Skövde 1 792 439 1 792 439 1 792 439 Smedjebackens 596 895 596 895 596 895 Sollefteå 972 884 972 884 972 884 SoHentuno 1 888 012 1 888 012 1 888 012 50a stod 2 019 645 2 019 645 2 019 645 Sorsele 252 128 252 128 252 128 Sotenös 584 142 584 142 401 038 Staffanstorps 833 336 833 336 833 336 Stenungssunds 920 847 920 847 920 847 Stockholms stad 21 625 197 21 625 197 20 520 631 Storfors 310 468 310 468 310 468 S rorumons 398 272 398 272 384 888 Strdngnds 1 338 173 1 338 173 731 600 Strömstads 591 911 591 911 591 911 Strömsunds 660 366 660 366 660 366 Sundbybergs stod 1 101 146 1 101 146 l 101 146 Sundsvalls 3 367 785 3 367 785 2 1 18 294 Sunne Surahammars 639 551 526 681 639 551 526 681 639 551 W 526681

SOCIALSTYRELSEN 2019-05 13 Dnr 9.2-301103) %% 15(16) Kommun Svalövs Svedolo Svenliungo Säffle Säters Sävsjö Söderhamns Söderköpings Södertälje Sölvesborgs Tanums Tibro Tidaholms Tierps Timrå Tingsryds Tiörns Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborgs Trollhönons stod Troso Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamns Umeå Upplands Vösby Upplonds Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryds Valdemarsviks Vallentuna Vansbro Vara Varbergs Fördelningsnyckel 542 805 708 739 543 538 782 764 561 128 555 41 1 1 202 143 675 757 2 562 595 822 195 676 050 558 343 599 826 907 214 771 037 672 386 780 565 643 362 652 304 439 222 578 865 851 073 1 604 225 1 841 985 618 149 1 364 119 2 184 700 505 279 1 931 108 1 005 133 3 506 600 1 310 223 826 300 5 812 083 496 631 491 354 570 803 517 514 948 698 425 830 717 094 2 344 917 Rekvlrera1 542 805 708 739 543 538 782 764 561 128 555 41 1 1 202 143 675 757 2 562 595 822 195 676 050 558 343 599 826 907 214 771 037 672 386 780 565 643 362 652 304 439 222 578 865 851 073 1 604 225 1 841 985 618 149 1 364 119 2 184 700 505 279 1 931 108 1 005 133 3 506 600 1 310 223 826 300 5 812 083 496 631 491 354 570 803 517 514 936 000 425 830 717 094 2 344 917 Förbrukoi 540552 708739 543538 782754 497325 555411 1202143 575757 2503094 822195 575050 358012 599825 907214 771037 572385 780555 54 352 552304 283381 77155 851073 1504225 1841985 518149 13541 19 2184700 505279 1931108 1005133 3505500 1310223 825300 5795307 495531 491354 570555 517514 778413 425830 717094 W? 344917a

SOCIALSTYRELSEN 2019 05 13 Dnr 9.2-209103/3018 16(16) m Kommun Vaxholms Vellinge Vefiondo Vilhelmina Vimmerby Vindelns stad Vingåkers Vårgårda Vänersborgs Vönnös Värmdö Vörnomo Vösterviks Vösierös stad Vöxjö Ydre Ystads Åmåls Ånge Åre Åriöngs Åsele Åstorps Åtvidabergs Älmhults Älvdalens Älvkarleby Älvsbyns Ängelholms Öckerö Ödeshögs Örebro Örkelljunga Örnsköldsviks Östersunds Österåkers Östhammars Östra Göinge Överkalix Övertorneå Summa WWMMMWWWM Fördelningsnyckel 500 735 1 355 764 1 123 524 408 240 727 502 375 112 505 572 508 064 1 482 999 434 186 1 236 004 1 249 490 1 708 006 4 676 198 2 774 996 304 052 1 361 480 648 199 538 114 444 886 514 661 276 543 582 090 596 748 668 428 439 903 481 972 468 340 1 639 698 617 270 363 239 4 367 199 515 394 2 220 613 2 237 177 1 383 175 I 022 577 643 509 312 787 364 61 1 350 000 000 Rekvlreral 500 735 1 355 754 1 123 524 408 240 727 502 375 1 12 505 572 508 054 1 482 999 434 185 1 235 004 1 249 490 1 708 005 4 575 198 2 774 995 304 052 1 351 480 548 199 538 1 14 444 885 514 551 275 543 582 090 595 748 558 428 439 903 481 972 458 340 1 539 598 517 270 353 239 4 357 199 515 394 2 220 513 2 237 177 1 383 175 1 022 577 543 509 312 787 354 51 1 349 987 302 Förbrukoi 500735 1355754 1123524 408240 727502 3751 12 505572 508054 1482999 434185 1222477 1249490 1708005 3814445 2749550 304052 1351480 548199 538114 208948 514551 275543 502730 437504 553975 439903 208500 455200 1539598 517270 353239 4357199 515394 2220513 2237177 1383175 0 543509 312787 354511 335457 g2 ;