Miljörapport för 2014

Miljörapport för 2014 Policy för hälsa, miljö och säkerhet I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimera miljöpåverkan. SÄKERHET HAR HÖGSTA PRIORITET och skall beaktas i alla situationer. INEOS Sverige AB, 444 83 STENUNGSUND 0303-87 500, www.ineos.se

MILJÖRAPPORT Grunddel För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: INEOS Sverige AB Organisationsnummer: 556027-6635 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1415-1114 Anlaggningsnamn: INEOS Sverige AB Postnummer: 444 83 Ort: STENUNGSUND Besöksadress för anl.: Hjälmarevägen Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:4 (Stenung Nedergård 2:176) Kommun: Stenungsund Huvudverksamhet och verksamhetskod: 24.10 (Kemiska produkter) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 40.50 (Förbränning) 63.10 (Hamnar) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: 24.10 (Kemiska produkter) Beslutad BREF saknas Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: 40.50 (Förbränning) Beslutad BREF saknas EPRTR huvudverksamhet: 4.(a).(viii) (Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom - Basplaster och andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa)) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevF06 (Klor, 25 t) SevF14 (Gasol, naturgas mm. 200 t) SevF29 (Cancerogena ämnen, 0,001t) SevK02 (Giftiga ämnen R23-R25, 200 t) SevK08 (Extremt brandfarl. R12mm, 50t) SevK09.2 (Miljöfarl. ämnen, R51/53, 500t) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO 14001 Koordinater: 6442271 x 312039 Länk till anläggningens hemsida: http://www.ineos.se Inlämnad:2015-03-27 13:18:40 Version:1 1 / 2

MILJÖRAPPORT Grunddel För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Ingela Efternamn: Frössling Telefonnummer: 0303-87744 Telefaxnummer: 0303-87799 E-postadress: ingela.frossling@ineos.com c/o: Gatu-/boxadress: Hjälmarevägen Postnummer: 44483 Postort: Stenungsund JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Bjarne Efternamn: Jenssen Telefonnummer: 0303-87650 Telefaxnummer: 0303-87560 E-postadress: bjarne.jenssen@ineos.com c/o: Gatu-/boxadress: Hjälmarevägen Postnummer: 44483 Postort: Stenungsund Inlämnad:2015-03-27 13:18:40 Version:1 2 / 2

Miljörapport 2014 1

SAMMANFATTNING En säker och stabil produktion är grunden för att vår verksamhet fortsatt ska ha våra ägares och grannars förtroende. Vi fortsätter därför att ha högt fokus på Hälsa, Miljö och Säkerhet med ledorden Säker och stabil produktion. För fjärde året i rad har inga personskador för egen personal eller entreprenörer inträffat som krävt mer än första hjälpen. Under året har inga rikt- eller gränsvärden överskridits för utsläpp till luft och vatten. Produktionen har överlag varit hög. I maj genomfördes ett planerat underhållsstopp för hela anläggningen. Det var tolv år sedan allt var stopp samtidigt. Ett totalstopp är förutsättningen för att kunna genomföra underhåll, inspektioner och förbättringar på gemensamma system t ex kylvattensystemet. Sedan 2012 pågår ett omfattande program för renovering av rörgator och kolonner. Flera projekt har genomförts under året som resulterat i minskad förbrukning av ånga, el, luft, kväve och vatten. En energigrupp samlas regelbundet för att följa upp projekt och nya idéer. När VCM- eller PVC-produktionen är stopp får mikroorganismerna i reningsverket för lite organiska ämnen och kväveföreningar att livnära sig på. Under vårstoppet genomfördes lyckade försök för att hålla dem aktiva genom att mata dem med metanol och urea istället. Det svåra läget i Europa har präglat branschen i sju år nu. Efterfrågan av Suspensions-PVC var detta år svagt i Frankrike och Tyskland, medan förbrukningen i Norden gick upp 4 % vilket är glädjande. Försäljningen blev 2 000 ton lägre än 2013, men detta berodde på att tillgång av VCM var något begränsad under året. Efterfrågan av Pasta-PVC blev något vikande under andra halvan av 2014 och försäljningen blev även här cirka 2 000 ton lägre. Marginalen för pasta-pvc lyckades bolaget att hålla så att resultatet för Pasta-PVC blev bra. Under året har bolaget fortsatt arbetet inom visionen Hållbar Kemi 2030 Stenungsund. Visionen och dess projekt har presenterats i många varierande sammanhang under året. Stenungsund 2015-03-27 Bjarne Jenssen, Verkställande Direktör 2

Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning...5 1.1 Allmän orientering... 5 1.2 Klorproduktion... 5 1.3 VCM-produktion... 6 1.4 PVC-produktion... 7 1.5 Driftservice... 8 2 Miljöpåverkan...10 2.1 Utsläpp till luft och vatten... 10 2.2 Avloppsströmmar... 10 2.2.1 Flöden från klorproduktionen... 11 2.2.2 Flöden från VCM-produktionen... 12 2.2.3 Flöden från förbränningsugnen... 13 2.2.4 Flöde från PVC-produktionen... 13 2.2.5 Lakvatten från deponier... 14 2.2.6 Behandling av salt kylvatten... 14 2.3 Omgivningskontroll vatten... 14 2.4 Punktkällor till luft... 16 2.5 Källor för olika ämnen till luft... 17 2.6 Omgivningskontroll luft... 17 2.7 Undersökning av föroreningssituationen i mark... 18 2.8 Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin... 20 3 Miljöstyrning...20 4 Gällande regler, tillstånd och villkor...21 4.1 Tillstånd och villkor... 21 4.1.1 Uppfyllelse av gällande villkor... 22 4.2 Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken... 22 4.2.1 Kunskapskravet... 22 4.2.2 Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund... 22 4.2.3 Lokaliseringsprincipen... 23 4.2.4 Hushållning med råvaror och energi... 23 4.2.5 Produktvalsprincipen... 24 4.2.6 Ansvar för att avhjälpa skada... 24 5 Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder...27 5.1 Miljöförbättrande projekt... 27 5.2 Energibesparande projekt... 27 5.3 Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet... 29 6 Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier...31 6.1 Produktion... 31 6.2 Energiförbrukning... 31 6.3 Förbränning av restprodukter... 32 6.4 Råvaru- och kemikalieförbrukning... 32 7 Utsläpp till luft...33 7.1 Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC... 33 7.2 Utsläpp av köldmedia... 34 7.3 Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen... 34 7.4 Läcksökning... 34 7.5 Utsläpp till luft från förbränning... 35 7.6 Utsläpp från ångpannor... 35 7.7 Utsläpp från förbränningsugnen... 36 8 Utsläpp till vatten...37 8.1 Utsläpp med industriellt avloppsvatten... 37 8.2 Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen... 38 8.3 Utsläpp av klororganiska ämnen... 39 3

8.4 Analys av grundvatten... 39 8.5 Utsläpp från förbränningsugnen... 40 8.6 Transporter... 41 8.7 Landansluten el... 41 8.8 Buller... 42 9 Avfall och restprodukter...44 9.1 Förbättrad avfallshantering... 44 9.2 Avfallsmängder... 44 9.3 Deponier... 45 9.3.1 Deponi G och O... 45 9.3.2 Äldre deponier... 46 9.4 Uppföljning av deponi G och O... 47 10 Miljödagbok år 2014...48 10.1 Allmänt... 48 10.2 Incidenter med miljöpåverkan... 48 11 Periodiska mätningar/besiktningar...49 11.1 Periodiska mätningar för förbränningsugnen... 49 11.2 Kalibrering av förbränningsugn... 49 11.3 AST-kontroll av förbränningsugn... 49 11.4 QAL2 ångpanna 2... 49 11.5 Jämförande mätning ångpanna 2... 50 11.6 Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC... 50 11.6.1 Klorfabriken... 50 11.6.2 Krackugnen... 50 11.6.3 PVC-fabriken... 50 Bilaga 1 Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer Bilaga 2 Förbrukning av råvaror Bilaga 3 Diffusa utsläpp Bilaga 4 Läcksökning Bilaga 5 Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt vattenflöden med olika strömmar Bilaga 6 Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet Bilaga 7 Analysresultat kontroll av lak-, grund- och ytvatten från deponi G och O Bilaga 8 Emissionsdeklaration hela anläggningen (utdrag ur SMP) Bilaga 9 Avfall Bilaga 10 Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025 4

1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Allmän orientering INEOS Sverige AB är landets enda tillverkare av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) och natronlut. Produktionen av PVC uppgick under 2014 till 202 775 ton. Av försäljningen gick cirka 10 procent till Sverige, 60 procent till resten av Europa och 30 procent till övriga världen. Bolagets kunder tillverkar både hårda och mjuka PVC-produkter till exempel rör, golv, tapeter, kabel, bilinredning och medicinska produkter. Bolaget började sin verksamhet 1967 och ingår sedan 2008 i INEOS-koncernen och affärsområdet ChlorVinyls. Bolaget är beläget vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av Stenungsunds storindustriområde, och ingår i den kemiska industrin i Stenungsund, som tillkom under 60-talet. Området gränsar i norr till Borealis AB, i öster till ett småindustriområde och i söder till Stenungsundet. Närmaste planlagda bostadsområde ligger på Stenungsön på ett avstånd av cirka 600 meter i sydvästlig riktning på andra sidan sundet. På bolagets område finns anläggningar för tillverkning av klor, natronlut, vätgas och saltsyra, 1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM) samt av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) i form av suspensions-pvc (S-PVC) och pasta-pvc (P-PVC). S-PVC har en kornstorlek runt 0,1 mm medan P-PVC är ännu finkornigare. Utöver detta finns kontor, verkstäder, ångcentral, reningsverk, kylstation, personalrestaurang m.m. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 308 medarbetare, vilket är en minskning med en person jämfört med 2013. Flera personer har gått i pension och oftast ersatts genom nyrekrytering. 1.2 Klorproduktion De tre viktigaste råvarorna i klorproduktionen utgörs av koksalt (natriumklorid), vatten och elenergi. Ur koksalt tillverkas klor, natronlut och vätgas i bolagets kloralkalifabrik som bygger på elektrolys med kvicksilvermetoden. Figur 1.1: Skiss over klorproduktionen Saltet löses i vatten och får passera genom elektrolysceller där klorgas bildas vid anoden av titan (pluspol) och natrium löses i katoden som består av kvicksilver (minuspol). Kvicksilvret rinner till sekundärcellen där det lösta natriumet reagerar med vatten till vätgas och natronlut. Kvicksilvret återcirkuleras till elektrolyscellerna i ett slutet system. Den klorgas som bildas 5

genom elektrolysen komprimeras och leds sedan till VCM-fabriken. En viss del av klorgasen kondenseras. Tillverkningsprocessen är elenergiintensiv och förbrukningen motsvarar cirka 75% av bolagets totala elenergiförbrukning. Den saltlösning som cirkuleras genom Klorfabrikens celler ph-justeras efter cellerna med saltsyra och avkloreras med hjälp av vakuum. Lösningen pumpas sedan till saltlösarna där den mättas med salt. Den mättade saltlösningen renas genom filtrering varefter den leds in i cellerna igen som ren saltlösning. Den natronlut som bildas i elektrolysprocessen är 50%-ig och leds till lagertankar. En liten andel av den producerade natronluten späds till 20%-ig natronlut och används i Klorfabriken för ph-justering och klorabsorption. Resterande del säljs vidare främst till pappersmassaindustrin i Sverige. Den vätgas som bildas kyls innan den komprimeras. Vätgasen används som bränsle i bolagets ångcentral för egen ångproduktion, men viss andel vätgas säljs till kringliggande företag. Vid uppstart och nedstängning av klorproduktionen eller vid störningar i EDC-produktionen måste det klor som produceras tas om hand i en klorförstöringsanläggning. I denna anläggning bildas natriumhypoklorit när klorgas absorberas med 20%-ig natronlut. Natriumhypokloriten (7%-ig) används internt i kylvattenstationen för bekämpning av påväxt. I klorfabriken uppkoncentreras också saltsyra till 34%-ig saltsyra genom att 18%-ig saltsyra från förbränningsugnen i VCM-fabriken blandas med 100%-ig klorvätegas från krackningsprocessen i VCM-fabriken. Den 34%-iga saltsyran avyttras sedan kommersiellt och används främst för ph-justerande ändamål. 1.3 VCM-produktion Tillverkningen av VCM från råvarorna eten (levereras via Borealis etenterminal) och klor sker i tre steg: Direktklorering av eten med klor i en HTC-reaktor varvid EDC bildas. C 2 H 4 + Cl 2 C 2 H 4 Cl 2 EDC sönderdelas i en krackeranläggning till VCM och klorväte (HCl-gas). C 2 H 4 Cl 2 C 2 H 3 Cl + HCl Klorvätet förs till oxikloreringen där den i tre reaktorer reagerar med eten och syre under bildning av EDC, som efter rening förs till krackeranläggningen (steg 2). I fjärde reaktorn reagerar rest-eten med klor till EDC. Reaktor 1-3: C 2 H 4 + 2HCl + ½O 2 C 2 H 4 Cl 2 + H 2 O Reaktor 4: C 2 H 4 + Cl 2 C 2 H 4 Cl 2 6

Klorfabrik Figur 1.2: Skiss över VCM-fabriken. De huvudsakliga processtegen är direktklorering (i HTC-reaktorn), oxiklorering, krackning och EDC-rening. Restgasströmmar från VCM-fabriken, EDC-lager och PVC-fabrik förbränns tillsammans med flytande klorerade biprodukter i en förbränningsugn där klorinnehållet återvinns som saltsyra och energin återvinns som ånga. Förorenat vatten från oxikloreringen förs till en avdrivningsanläggning, varifrån klorerade kolväten återförs till fabriken medan vattnet leds till det centrala reningsverket för processavloppsvatten, se kapitel 2.2.2. 1.4 PVC-produktion I PVC-produktionen produceras två huvudtyper av PVC; Pasta-PVC (P-PVC) och Suspensions-PVC (S-PVC). Råvaran är VCM och tillverkningen sker satsvis i flera olika reaktorer för att möjliggöra det breda utbud av produkter som marknaden efterfrågar. S-PVC framställs genom att VCM polymeriseras i en vattenlösning i slutna reaktorer om cirka 30 m 3. Reaktionen avslutas normalt efter att cirka 90 % av vinylkloriden har omsatts till PVC. Reaktorn töms till en behållare samtidigt som oreagerad vinylklorid gasas av till VCMåtervinningen. Suspensionen med PVC-korn, vatten och VCM leds till ett stripperkolonn där resterande vinylklorid drivs av med ånga och förs till VCM-återvinningen. Suspensionen centrifugeras och torkas med varm luft, varefter den packas i säck eller fylls i silo. Avskilt VCM-haltigt vatten leds till VCM-återvinningen. Allt processavloppsvatten leds via ett PVCåtervinningssteg till slutbehandling i bolagets biologiska reningsverk innan utsläpp till recipient, se kapitel 2.2.4. Den återvunna PVC:n säljs till enklare applikationer. Pasta-PVC framställs på liknande sätt förutom att den inte kan centrifugeras beroende på att PVC-partiklarna är mycket finkorniga (0,02 2 µm). Resterande VCM drivs av med ånga och gasfasen leds till VCM-återvinning. Därefter spraytorkas dispersionen med varm luft. Efter torksteget mals och siktas PVC-pulvret innan det packas i säck eller fylls i silo. 7

Figur 1.3: Skiss over PVC-produktionen I VCM-återvinningen komprimeras och kyls inkommande gasströmmar varvid vinylkloriden kondenseras. De okondenserade gaserna förs till en mebranenhet där VCM separeras ut. Återvunnen VCM återanvänds som råvara i PVC-fabriken. Resterande gas förs till restgasförbränningen. Inom anläggningen finns också en strippingkolonn för att driva av vinylklorid från förorenat avloppsvatten. Avdriven VCM sammanförs med övriga inkommande VCM-haltiga gasströmmar, medan det behandlade vattnet förs till det centrala reningsverket. 1.5 Driftservice Driftservice är främst en serviceavdelning för ovan nämnda fabriker, men avdelningen levererar även värme till mekanisk verkstad, personalrestaurang och kontorslokaler. Förnödenheterna som tillverkas och distribueras är: ånga, tryckluft, processvatten och kylvatten. Driftservice ansvarar också för in- och utleveranser samt distribution inom bolaget av kväve, råvatten, dricksvatten och sanitärt avloppsvatten (avleds till och renas i kommunalt reningsverk). Ansvaret för driften av det centrala reningsverket ligger också på denna avdelning. Allt industriellt avloppsvatten från VCM- och PVC-produktionen, utom avloppsvatten från förbränningsanläggningen i VCM-produktionen, leds tillsammans med kondensat mm. från ångcentralen, lakvatten från deponi O samt spolvatten och förorenat dagvatten från fabrikerna till det centrala reningsverket. Avloppsvattnet från PVC-produktionen leds till PVC-återvinningen (övre delen i figur 1.4). Där justeras ph:t och sedan flockas avloppsvattnet med hjälp av en fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs. Reningsverket består av buffertbassäng, selektortankar för att förhindra bildande av icke önskvärda bakterier, bassänger för växelvis nitrifikation, denitrifikation och reduktion av 8

organiskt material, bassänger för efterdenitrifikation, bassänger för slutsedimentering samt filter för avskiljning av suspenderade ämnen. Reningsverket beskrivs schematiskt i figur 1.5 nedan. Det behandlade avloppsvattnet blandas med kylvatten från fabrikerna och släpps därefter ut till Askeröfjorden. Figur 1.4: Schematisk beskrivning över centrala reningsverket 9

2 Miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft och vatten Bolagets integrerade tillverkningskedja av PVC ger upphov till olika slag av miljöpåverkan såsom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller och avfall. I figur 2.1 nedan redovisas en sammanställning över möjliga utsläpp till luft och vatten från de tre produktionsenheterna. Figur 2.1: Möjliga utsläpp till luft och vatten från INEOS ChlorVinyls i Stenungsund Många åtgärder tillämpas för att minska och förhindra utsläpp som till exempel utbildning i säkert arbetssätt, träning i nödlägesberedskap, tester av säkerhetssystem, rapportering av incidenter, att det finns klorvarnare, kloravskiljare, VCM-varnare, olika skyddsåtgärder, förbränningsugn, VCM-återvinning och genom förebyggande underhåll. Miljöförbättrande processförändringar som utförts under 2014 finns omnämnda under kapitel 5. 2.2 Avloppsströmmar Figur 2.2 nedan beskriver översiktligt de avloppsströmmar som uppstår inom anläggningen tillsammans med typiska flöden. 10

Figur 2.2: Avloppsvattenströmmar inom anläggningen med volymer per år. Lakvatten från deponi O och vissa ytor inom området leds också till reningsverket. 2.2.1 Flöden från klorproduktionen Allt vatten som används för rengöring inom klorproduktionen samt det regnvatten som riskeras att kontamineras av kvicksilver samlas upp i två avloppsgropar (bassänger), se figur 2.3, och renas i en reningsanläggning internt i kloranläggningen. Figur 2.3: Avloppsreningen i klorproduktionen I första gropen blandas avloppsvattnet och ph-justeras innan det pumpas vidare till grop 2. Hydrazin (reduktionsmedel) tillsätts och ph justeras med lut eller saltsyra i båda groparna. 11

Syftet är att minimera kvicksilver i jonform, då kvicksilver i jonform inte kan avskiljas i efterföljande kolfilter. Från groparna pumpas avloppsvattnet genom ett sandfilter som fångar upp partiklar. Därefter går genom två parallella kolfilter för att renas från kvicksilver. Det renade avloppsvattnet möter sedan andra vattenströmmar som är kvicksilverfria. Det sammanlagda flödet kontrolleras med avseende på kvicksilver innan det går ut till kylvattenkanalen i närheten av kylvattenstationen. 2.2.2 Flöden från VCM-produktionen Processavloppsvatten från VCM-produktionen samt dagvatten från delar av VCM:s område samlas upp och leds till en intern reningsanläggning (avdrivningsanläggning), se figur 2.4. Inkommande avloppsvatten innehåller framför allt EDC. Reningen består av flera steg där det första är att separera den fria EDC:n i en separatortank. Det EDC-mättade vattnet behandlas sedan i en hypospalter, där en andel av de klorerade kolvätena dekomponeras vid förhöjt ph, temperatur och tryck. Därefter leds vattnet igenom två seriekopplade avdrivningskolonner innan det släpps till det centrala reningsverket. Figur 2.4 Stripperanläggning för VCM-produktionens avloppsvatten Halten EDC analyseras kontinuerligt med en online-analysator som kontrollerar att kolvätehalten är låg. Om kolvätehalten är för hög går flödet till en bassäng under anläggningen tills dess att eventuella fel är åtgärdade. Det finns även en tank att tillgå för att samla upp avloppsvattnet innan det renas igen. 12

Vid start eller driftsstörning av VCM-fabriken måste det klorväte som bildats vid krackning avledas till kylvattenkanalen innan oxikloreringen kan ta emot det fullt. Detta klorväte neutraliseras med hjälp av natronlut. 2.2.3 Flöden från förbränningsugnen Rökgaserna från förbränningsugnen renas i flera steg före utsläpp till atmosfären. Den saltsyra som bildas i ett av tvättstegen koncentreras upp till 34% i klorfabriken och merparten säljs sedan 2003. Vid uppstart av VCM-fabriken eller vid en förbränning av bara restgaser blir mängden HCl i rökgaserna för låg för att kunna uppkoncentreras till en tillräcklig stark syra för användande i klorfabriken och försäljning. Den kan då bara användas till ph-justering i det centrala reningsverket. Den mängd som då inte kan användas leds till kylvattenkanalen och därmed till havet. Utsläppt mängd har minskat avsevärt de senaste två åren genom ett förbättringsarbete, se tabell 8.2. Klor i rökgaserna tvättas ur med natriumbisulfit under svagt alkaliska förhållanden. Detta tvättvatten avleds och filtreras i påsfilter varvid suspensionshalten reduceras. Därefter leds tvättvattnet till recipient via kylvattenkanalen. Ett mindre flöde spillvatten (T601/T604) uppstår vid förbränningsugnen vid t ex provtagning, dränage vid filterbyte, reparationer etc. och leds till kylvattenkanalen. Flödet renas med hjälp av påsfilter och kolfilter. 2.2.4 Flöde från PVC-produktionen VCM-haltigt avloppsvatten samlas i en tank, på 35 m 3, se skiss 2.5. VCM-gas från tanken går via en gasklocka tillbaka till processen för PVC-tillverkning, medan vattnet tas ut som ett kontinuerligt flöde. Vattnet pumpas från tanken via filter, spiralvärmeväxlare och tystkokare överst till en strippingkolonn där vattnets flyktiga kolväten drivs av med ånga. Det strippade vattnet går till reningsverket. Är halten VCM för hög går vattnet tillbaka till tanken. 13

Figur 2.5: Skiss över avgasning av VCM-haltigt avloppsvatten PVC-produktionen Tre av produktionslinorna skiljer ut PVC-partiklarna genom att centrifugera bort vattnet. Detta vatten innehåller mestadels ytaktiva ämnen och PVC och leds direkt till PVCåtervinningen belägen vid reningsverket, se övre delen i figur 1.4. Där justeras ph:t i vattnet för att sedan flockas med hjälp av en fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs. 2.2.5 Lakvatten från deponier De två sista deponierna G och O sluttäcktes under 2011 slutbesiktigades 2012. Lakvattnet från deponi O och de äldre deponierna A och B, se figur 9.1, leds till reningsverket. De mindre mängderna lakvatten från deponi G går till recipient. 2.2.6 Behandling av salt kylvatten I medeltal 5 m 3 /s saltvatten tas in genom kylvattenkanalen och pumpas genom värmeväxlare och kyler på så sätt det slutna cirkulerande sötvattnet samt kondenserar ammoniaken i kompressorerna i systemet för kylt kylvatten. För att undvika musselpåväxt i värmeväxlarna tillsätts natriumhypoklorit (hypo) till saltvattnet vid inloppet till kylvattenstationen. Natriumhypoklorit är den vanligaste kemikalien att tillsätta och rekommenderas enligt BAT. En prövotidsutredning pågår för att undersöka om mängderna hypo kan minskas genom förändrad doseringsmetodik. Resultaten hittills är positiva, men det tar tid att säkerställa långtidseffekterna. 2.3 Omgivningskontroll vatten Västerhavet är sedan länge belastat av näringsämnen och miljögifter från bl.a. nedfall, jordbruksmark, reningsverk och industriverksamhet. Havsmiljön har påverkats av belastningen vilket konstaterats genom t.ex miljögifter i sediment och syrefria bottnar. Man kan också konstatera att havets ekosystem är kraftigt påverkat av utfiskning. Belastningen har minskat under senare år efterhand som farliga ämnen fasats ut, kommunala och industriella reningsverk förbättrats m.m. Detta gäller även utsläppen i Askeröfjorden där kväve och fosfor minskat jämfört med för tio år sedan. INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som bedrivs av Bohuskustens vattenvårdsförbund. I slutet av 2006 startades en undersökning då man fångade in fisktypen tånglake från Göta älvs mynning, Stenungsund, Brofjorden och Fjällbacka. Fjällbacka är tänkt som ett referensområde. Undersökningen visar att tånglaken är mer påverkad utanför Stenungsund jämfört med referensområdet. Därför har kemiföretagen i Stenungsund tillsammans med kommunens VA-verk gjort en fördjupad recipientstudie under 2011-2012 där musslor togs ut från flera stationer. Musslornas lysosomala stabilitet analyserades som ett samlingsmått på exponeringen av miljögifter. Den lysosomala stabiliteten är sämre i Stenungsund jämfört med referensplatsen. Parallellt har undersökningar inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund fortsatt med undersökning av musslors lysosomala stabilitet och studier av tånglake och krabbtaska. En station i studien finns i Stenungsund. Dessutom har sedimentprover analyserats från tolv stationer i Stenungsund. 14

Figur 2.6: INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som bedrivs av Bohuskustens Vattenvårdsförbund Trenderna i Stenungsundsområdet för de ämnen som kan relateras till INEOS verksamhet visar: Halterna av kvicksilver i sediment inom Stenungsundsområdet har generellt minskat sedan 1979 och har under 2000-talet varit generellt låga även utanför INEOS anläggning. Detsamma gäller för halterna i blåmusslor. Halterna av klorerade alifater i sediment har sedan 1995 varit lägre än rapporteringsgränsen i Stenungsund, men 2011 uppmättes en halt högre än rapporteringsgränsen utanför INEOS anläggning. Halterna hexaklorbensen (HCB) har precis som kvicksilver minskat från 90-talet, men är generellt fortfarande höga, med undantag av provtagningspunkten längst i norr i Stenungsundsområdet. Halterna i blåmussla har varierat mellan åren, men 2011 var den under rapporteringsgränsen. Halterna av PCB har generellt minskat sedan 90-talet i sediementen i Stenungsundsområdet och är idag måttligt höga. Vid senaste mätningen 2011 var halten PCB i mussla utanför INEOS anläggning högre än miljökvalitetsnormen. I den miljötekniska undersökning som utfördes av bolaget 2012-2013 visade resultaten att Stenunge å bidrar med PCB. Halterna dioxiner har varierat mellan åren, men halterna i sediment inom Stenungsundsområdet är generellt i nivå med halterna utmed hela Bohuskusten. 15

2.4 Punktkällor till luft Figur 2.7: Punktutsläpp till luft vid normal drift I figuren ovan finns de punktkällor markerade som bidrar till utsläpp till luft vid normal drift. Saltsyratillverkning På klorfabriken frigörs acetylen vid uppkoncentreringen av saltsyra till säljbar produkt och blir ett utsläpp till luft. Av säkerhetsskäl leds inte acetylenet till förbränningsugnen. EDC-utlastning Vid lastning av EDC (7 båtar under 2013) renas gaserna via kolfilter. Ångpannor I ångpannorna förbränns främst vätgas och bränngas samt en mindre mängd eldningsolja. Krackugn I krackugnen förbränns metangas. Förbränningsugn I förbränningsugnen förbränns restgaser och flytande biprodukter med bränngas som stödbränsle. Rökgaserna renas i flera steg för att avlägsna klorväte, klor och dioxiner. PVC torkluft Oreagerad VCM efter avslutad polymerisation i reaktorerna omhändertas i tre steg. Avdriven VCM från de tre stegen återvinns i den sk. VCM-återvinningen och används på nytt för polymerisation. Resterande VCM avgår i torkstegen och blir ett punktutsläpp. Största bidraget kommer från P-PVC. Vid stopp på förbränningsugnen När förbränningsugnen är i drift finns det inga punktutsläpp av VOC från VCM-fabriken. Vid stopp på förbränningsugnen leds vissa gasströmmar till en lutskrubber där klorväte och 16

restklor tvättas ur och resten går till atmosfär. Även tanklagergaser som normalt går till förbränningsugnen går då till atmosfär. Inertgaser från PVC-fabrikens VCM-återvinning som till största delen är renad från VCM kan buffras vid kortare stopp på förbränningsugnen alternativt renas i kolfilter. 2.5 Källor för olika ämnen till luft Kvicksilver Ammoniak VCM: EDC Eten Acetylen Alkoholer/ Aceton Etylklorid Klorfabriken. Används som katod i elektrolyscellerna. PVC-fabriken. Används för ph-reglering och vid pastatillverkning. Drivs av till luft vid torkning av PVC. Huvudsakligen från torkning av främst pasta-pvc samt vid stopp av förbränningsugnen. Huvudsakligen från restgasströmmar från VCM-fabriken och EDC-tanklagret när förbränningsugnen inte är i drift. Utsläpp av eten sker främst vid start av oxikloreringen. Finns i det klorväte som används för att producera säljbar saltsyra och avgår till luft. Släpps ut via PVC:s skorsten vid torkning av pasta-pvc Finns i VCM-fabrikens restgasströmmar som destrueras i förbränningsugnen 2.6 Omgivningskontroll luft Kemiföretagen gör regelbundet olika mätningar av t ex luft. Under perioden september 2006 till september 2007 genomförde IVL mätningar av kolväten i Stenungsund. De flyktiga organiska ämnen (VOC) som ingick i mätningarna är eten, propan, propen,1,3-butadien, bensen, VCM och EDC. För att resultaten skall bli jämförbara användes samma mätplatser som vid mätningarna 2001-2002. Dessa är Ödsmål, Stenungsön och Västergårdsvägen. Undersökningen upprepades under 2013-2014 och kommer att presenteras under våren 2015. De ämnen som släpps ut till luft från bolagets verksamhet är i första hand VCM, EDC, eten, koldioxid och NO x. Under 2006 lät bolaget IVL genomföra en spridningsberäkning för dessa ämnen samt SO 2 och etylklorid från bolagets område. Beräkningarna visade att halttillskotten som årsmedelvärde för samtliga ämnen i studien är låga utanför bolagets område. De understiger med god marginal de lågriskvärden som kan sägas definiera en försumbar risk. Lågrisknivån för VCM är 1 ppb och för EDC 10 ppb. Mätvärdena visar att bland annat att EDC-halterna har minskat något vid alla tre mätplatserna. VCM-värdena är oförändrade. Under 2006 gjorde Arbets- och miljömedicin i Göteborg en studie av cancerincidens i Stenungsunds kommun. Studien är en uppföljning av tidigare undersökningar (senast genomförd år 2000). Resultatet visar på att det inte är någon förhöjd cancerrisk i Stenungsund jämfört med andra orter i Västra Götalands län. 17

2.7 Undersökning av föroreningssituationen i mark Under 2012 genomfördes en samlad historisk kartläggning över INEOS område i Stenungsund. Kartläggningen motsvarande en s.k. MIFO Fas 1-utredning. Baserat på den historiska undersökningen och i dialog med myndigheten bedömdes det nödvändigt att utföra en miljöteknisk provtagning (motsvarande en MIFO Fas 2-undersökning) av de riskområden som identifierades i den historiska kartläggningen. Under 2012 och 2013 genomfördes därför omfattande miljötekniska markundersökningar inom området. Undersökningarna utfördes av Golder Associates AB och resultatet presenterades i en rapport daterad 2013-04-15 1. Undersökningarna initierades i första hand av kravet på att kartlägga kvicksilverförekomst i markmiljön inför beslutad avveckling av kvicksilverbaserad klortillverkning. De miljötekniska undersökningarna omfattade provtagningar i ett flertal media (jord, berg, grundvatten, ytvatten, byggnadsmaterial och inomhusluft). Placering av provtagningspunkterna baserades på den historiska kartläggningen samt fördelades över stora delar av anläggningsområdet. Provtagning av ytvatten utfördes i havet utanför anläggningen samt i Stenunge å. Ytvattenprovtagningen omfattade både diskret och passiv provtagning tillsammans med utplacering av blåmusslor, för undersökning av upptag i biota. Referensprovtagning av jord genomfördes utanför INEOS anläggningsområde för undersökning av bakgrundshalter. Undersökningarna omfattade även berggrundsgeologiska undersökningar med seismik, resistivitetstomografi och konventionell sprickkartering inom delar av området. Syfte med dessa undersökningar var att kartlägga förekomst av eventuella avsatser och djuphålor runt Klor- och VCM-fabriken som har kunnat samla in och hålla kvar en tung, vätskeformig förorening (kvicksilver, klorerade alifatiska kolväten i egen fas) samt möjligheterna för spridning av förorening till omgivningen via vattenförande bergssprickor. Proverna analyserades främst med avseende på kvicksilver och klorerade alifatiska kolväten, men även m.a.p. dioxin, PCB, hexaklorbensen (HCB) och metylkvicksilver. I utvalda lägen utfördes även s.k. multiparameteranalyser (screeninganalyser) för att kvalitetssäkra den historiska sammanställningen av miljöfakta. Resultaten av provtagningarna och de kemiska analyserna bekräftade generellt den föroreningsbild som togs fram inom ramen för den historiska inventeringen. I rapporten konstateras att: Grundvattnet inom VCM-fabriken och vid EDC-tanklagret innehåller förhöjda halter av klorerade alifatiska kolväten. Klorfabriken och marken runt om visar förhöjda halter av kvicksilver och där det har skett hantering och lagring av avfall med dioxininnehåll så förekommer lokalt förhöjda halter av dioxin i byggnader och mark. Inga betydande halter av övriga metaller i mark har uppmätts. Marken innehåller lokalt förhöjda halter av klorerade alifater inom VCM-fabriken. Lokalt förhöjda halter av petroleumkolväten i marken i anslutning till platser där sådana produkter hanteras/lagras. Av övriga analyserade organiska ämnen har endast spår alternativt låga halter av vissa ämnen uppmätts däribland hexaklorbensen (HCB). 1 Golder Associates AB, Resultatrapport, INEOS - Miljötekniska undersökningar, 2013-04-15 18

Figur 2.8: Utsättning av passiva provtagare Ingen större spridning av kvicksilver i grundvatten, vare sig i ytligt eller djupt jordgrundvatten eller berggrundvatten, verkar ha skett/sker från Klorfabriken. Klorerade kolväten i form av framförallt 1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM), verkar dock ha spridit sig/sprider sig från VCM-fabriken till ytligt grundvatten, djupare liggande grundvatten (i morän) och berggrundvatten, vilket sannolikt också gäller EDC från vissa lagringsområden. Resultaten av ytvattenprovtagningen bedöms av Golder bekräfta bilden av att diffus föroreningsspridning från INEOS till recipienterna Stenunge å och Askeröfjorden via grundvatten är relativt liten. Golder Associates AB utförde under 2013 en platsspecifik bedömning av riskerna för hälsa och miljö baserat på resultatet av utförda miljötekniska undersökningar. Resultatet från riskbedömningen presenterades i en rapport daterad 2014-01-14 2. Sammanfattningsvis bedöms de övergripande miljömålen avseende människor som vistas inom området idag, sediment- och vattenlevande organismer i Stenunge å och Askeröfjorden samt människor som utnyttjar fjorden för rekreation (t.ex. för bad och fiske), m.a.p. diffus belastning från INEOS område vara uppfyllda. Risken för att vatten- och sedimentlevande organismer i Stenunge å och Askeröfjorden är negativt påverkade till följd av diffus föroreningsspridning via grundvatten från INEOS anläggning bedöms som liten både idag och i framtiden. Vidare bedöms det inte föreligga någon risk för marklevande organismer då markekosystemet inte är skyddsvärt (enligt de övergripande åtgärdsmålen). Arbetet med den historiska kartläggningen, miljötekniska markundersökningarna samt platsspecifika miljö- och hälsoriskbedömningen har utförts i nära samarbetet med berörda myndigheter och rapporterna har även skickats till tillsynsmyndigheten. Utförda undersökningar motsvarar de krav på innehåll i en s.k. statusrapport enligt IED (industriutsläppsdirektivet) och har skickats in till tillsynsmyndigheten i februari 2014. 2 Golder Associates AB, INEOS - Riskbedömning med avseende på förorenad mark och diffus spridning via grundvatten, 2014-01-14 19

INEOS har en rutin för hantering av förorenade massor i samband med anläggningsarbeten. Rutinen syftar till att på ett strukturerat sätt beskriva tillvägagångssätt då någon form av grävningsarbete ska utföras inom bolagets område. Rutinen innehåller även information om vad en anmälan till myndigheten ska innehålla och hur provtagning ska utföras. 2.8 Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin Enligt tillståndet från 2009 och villkor 32-33 ska en avvecklingsplan för klorproduktion baserad på kvicksilverteknologin lämnas in till tillsynsmyndigheten. Ett utkast på avvecklingsplan inklusive åtgärdsutredning lämnades in 30 juni 2014 som beskriver planerad sanering och omhändertagande av processutrustning, installationer, byggmaterial och mark. Ett pilotprojekt kommer att starta under kvartal 2 2015 för att med vakuumextraktion ta hand om kvicksilver som ligger i mark och bergmatrisen under klorfabriken. Genom tre värmebrunnar kommer marken att värmas upp och avdrivningen av kvicksilver kommer då att öka successivt. Två extraktionsbrunnar kommer att suga ut förorenad markluft som kommer att renas i befintligt system med bl a kolfilter som finns idag för klorfabrikens dammsugarsystem. 3 Miljöstyrning INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan 1993. Sedan 1999 är bolaget också miljöcertifierat enligt ISO 14001. 2006 infördes också ett energiledningssystem och bolaget är certifierat enligt ISO 50001:2011. Miljö- och energiledningssystemet är integrerat med kvalitetsledningssystemet. Samtliga ledningssystem genomgår årliga externa revisioner och ett flertal interna. Bolaget är även anslutet till Ansvar & Omsorg som är kemiindustrins internationella åtaganden för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. Det innebär också att bolaget öppet skall informera om sin verksamhet och de resultat som uppnås. Ansvaret för hälsa, miljö och säkerhet (HMS) är ett linjeansvar. Ett viktigt verktyg för detta arbete är den HMS-plan, som utformas årligen med en HMS-strategi som grund. Planen innehåller bolagets övergripande HMS-arbete med tillhörande mål för de betydande miljöaspekterna. Detaljmål och tillhörande handlingsplaner framgår av respektive berörd avdelnings HMS-plan. 20

4 Gällande regler, tillstånd och villkor 4.1 Tillstånd och villkor Bolaget har tillstånd enligt miljöbalken. Miljödomstolen i Vänersborg har utformat villkor för verksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland är tillsynsmyndighet. Aktuella tillstånd för verksamheten under 2014: Mark- och miljödomstolens deldom 2009-02-11 i mål M 3129-06 för hela anläggningen inklusive ny klorproduktion med membranteknologi motsvarande 135 000 ton klor. Mark- och miljödomstolens dom 2012-08-24 i mål M 9129-06 angående prövotidsärendena VOC och stoft. Delvis överklagad av bolaget, se nedan. Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-02-12 i mål M 8089-12 om provisoriska villkor för samlade utsläppen av VOC samt förbränningstemperatur. 2014-01-30 Dom om att villkor 34 (krav på förbränning av acetylen) upphävs. 2014-04-30: Dom med slutliga villkor för VOC (prövotidsutredning) samt förbränningstemperatur för förbränningsugnen. 2014-05-08: Dom om förlängd igångsättningstid. 2014-04-29: Beslut om rättelse i punkt A1 i 2009 års dom, så att punkten anger en total produktion och hantering av 260 000 ton vinylklorid. Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:1199 om utsläpp av koldioxid, daterat 2012-12-17, dnr 563-38837-2012. Beslut och domar reglerar produktionsmängder, utsläpp till luft och vatten och innehåller uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas samt vilka försiktighetsåtgärder som skall iakttas. I bilaga 1 finns gällande villkor tillsammans med beskrivning om hur respektive villkor uppfyllts. I mars 2009 tog bolaget gällande tillstånd i drift med tillhörande villkor. Tillståndet gäller för hela verksamheten i Stenungsund och omfattar såväl ökade produktionsvolymer som ny teknik för klorproduktion. I november 2010 inleddes en samrådsprocess inför bolagets ansökan om tillstånd att bygga och driva en större klorfabrik än vad tillståndet från 2009 medger. En ändringsansökan lämnades in i mars 2011. I maj 2012 genomfördes en huvudförhandling och dom meddelades 2012-07-04 i mål nummer M 712-11. Detta ändringstillstånd har inte tagits i anspråk. I början av februari 2014 skickade bolaget in en ändringsansökan för ett driftscenario med produktion av VCM och PVC utan klorfabrik. Ansökan drogs tillbaka när Miljödepartementet skickade ut ett förslag på ändring av övergångsbestämmelserna i förordning 1998:944 som reglerar slutdatum för klorproduktion med kvicksilvermetoden. Det slutdatum som gäller nu harmoniserar med det BREF-dokument som offentliggjordes för klortillverkning d.v.s. 2017-12-10. Bolagets ångpannor, bränngaseldade torkar för PVC, krackugnen och förbränningsugnen omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter SFS 2004:1199. 2014 var det andra året i handelsperioden 2013-2020. 21

Utsläppsrapport 2014 för CO 2 har tillsänts Naturvårdsverket och DNV har anlitats som ackrediterat kontrollorgan. Platsbesök och utsläppsrapport har sänts till myndigheterna. Bolaget följer det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten och som reviderades senast i början av 2013. 4.1.1 Uppfyllelse av gällande villkor Bolaget anser att samtliga riktvärden och gränsvärden har innehållits under 2014, möjligen med undantag av bullernivån som beräknades till 46 dba i januari 2014, se 8.8. Immissionsmätningar som utfördes i januari 2014 gav 45 respektive 44 dba som högsta uppmätta värden. Åtgärder för att minska bullernivån genomfördes under underhållsstoppet i maj. Nya mätningar har genomförts som visar på positivt resultat, varför riktvärdena nu innehålls. 4.2 Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken 4.2.1 Kunskapskravet Bolaget har ett omfattande utbildningsprogram inom hälsa, miljö och säkerhet inte minst påkallat av bolagets övergripande HMS-policy samt miljö- och energiedningssystemet. Bolaget bedriver säkerhets-, hälso- och miljöskyddsarbete för att minimera påverkan på miljön och förebygga risken för anställda och kringboende. I bolagets HMS-policy sägs bl.a. att säkerhet har högsta prioritet och att säkerhet skall beaktas i alla situationer. 4.2.2 Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund Verksamheten vid INEOS Sverige AB:s (INEOS) anläggning i Stenungsund omfattas av följande tre sektoriella/vertikala BREF-dokument om bästa tillgängliga teknik. Klorproduktion: Production of Chlor-Alkali (CAK) - BREF 12.2013 (IED) VCM-produktion: Large Volume Organic Chemical Industry (LVOC): BREF 02.2003 (IPPC) (D1 04.2014 (IED)) PVC-produktion: Production of Polymer (POL) - BREF 08.2007 (IPPC) INEOS anser att PVC-verksamheten utgör huvudverksamhet inom anläggningen då: 1. PVC-produktionen är den största och mest dominerande industriutsläppsverksamheten som bedrivs inom INEOS anläggning i Stenungsund. 2. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst volymmässig omsättning. 3. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst påverkan på anläggningens ekonomiska omsättning. 4. PVC utgör tillsammans med natronlut slutprodukter i anläggningens produktionsverksamhet. 22

5. Produktionen av PVC kan med hjälp av importerad VCM fortsätta även om lokal produktion av klor och VCM skulle upphöra. 6. PVC-produktionen inom anläggningen har jämfört med produktionen av VCM och produktionen av klor en större miljöpåverkan. 7. Produktionen avseende PVC har jämfört med produktionen av VCM och produktionen av klor dubbelt så stora punktutsläpp till luft ett klart högre bidrag av kväve och PVC till vatten via reningsverket, men ett lägre bidrag av organiska föreningar. 4.2.3 Lokaliseringsprincipen INEOS:s anläggning är belägen vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av Stenungsunds storindustriområde, och ingår i det kemiska kluster som tillkom i slutet av 60-talet. Området är anpassat för den aktuella verksamheten och är klassat som riksintresse för petrokemisk industri och planlagt för industriella ändamål samt har utbyggd infrastruktur och etablerade skyddszoner. 4.2.4 Hushållning med råvaror och energi Sedan 2006 var bolaget med i program för energieffektivisering (PFE) enligt lag 2004:1196 som avslutades under 2014. För att fullgöra programmet skulle de deltagande företagen ha ett certifierat energiledningssystem (ISO 50 001) för att arbeta strukturerat med energifrågor. Deltagarna skulle också göra en omfattande energikartläggning och genomföra effektiviserande åtgärder. Moroten för de deltagande företagen var en skattereduktion med 0,5 öre/kwh på den el som används i produktionen. Bolaget genomförde en omfattande energikartläggning och identifierade och genomförde flera energisparande projekt varje år sedan dess. Avslutade projekt under 2014 redovisas i kapitel 5. Certifiering för energiledningssystemet genomfördes år 2006. Så långt som möjligt har energiledningssystemet och miljöledningssystemet integrerats. Praktiskt sett medför det att energimål och handlingsplaner för energiledningssystemet årligen uppdateras i samband med uppdatering av miljöledningssystemet. För konstruktionsavdelningen innebär det vid projektering och modifiering att energianvändningen skall värderas innan ny utrustning köps. Exakta rutiner för detta finns i bolagets konstruktionshandbok. Energianvändning skall vara med i alla steg i ett projekt från idéstudie till idrifttagning. Inköpsavdelningen har rutiner som säkerställer att energieffektiviteten beaktas vid inköp av utrustning. INEOS ChlorVinyls medverkar i olika satsningar inom branschen. I det tioåriga förbättringsarbetet inom programmet Vinyl 2010 överskreds de högt satta målen. Arbetet fortsätter nu i en ny satsning under en tioårsperiod, se gärna www.vinylplus.eu. Kemiföretagen i Stenungsund presenterade under 2010 sin gemensamma vision Hållbar Kemi 2030 Stenungsund. Projektets vision lyder: 2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle. Mer information om visionsprojektet finns på www.kemiforetagenistenungsund.se 23

Flera projekt och samarbeten pågår inom ramen för projektet. INEOS deltar bland annat i projektet Hållbar hantering av plastavfall från sjukvården och som finansieras av Vinnova. Projektet Skogskemi avslutades under året vars syfte var att utveckla tre olika gröna baskemikalier så att bland annat Kemiföretagen i Stenungsund kan ersätta dagens fossila råvarubas. Projektet var ett tvåårigt samprojekt mellan skogsindustriföretag, kemiföretagen i Stenungsund och flera universitet. I följdprojektet Närodlad plast vill deltagande företag ta tillvara restprodukter från skogsbruket och koppla ihop olika tekniska möjligheter och på så sätt skapa en värdekedja hela vägen från skogen till färdiga produkter som bärkassar eller korkar till mjölkkartonger. I början av 2013 togs en vattenplan fram där olika möjligheter att hushålla bättre med vatten redovisades efter en grundlig inventering. Det är svårt att identifiera stora förbättringar, då den dominerande mängden används vid produktion av natronlut och PVC. För natronluten är vattnet en del av produkten. Vid produktion av PVC är torrhalten vid polymerisationen optimerad sedan många år. 4.2.5 Produktvalsprincipen Bolaget har rutiner för att riskbedöma de kemikalier som bolaget använder och följer årligen upp möjligheten att byta ut miljö- och hälsopåverkande kemikalier. Vid införande av en ny kemikalie utförs riskbedömningen av en grupp som representerar kompetenser inom produktion, miljö, säkerhet och arbetsmiljö. I rutinen ingår att om en ny kemikalie ska införas i ordinarie produktion ska tillsynsmyndigheten informeras. Kemikaliegranskning sker också vid införande av laboratorie- eller verkstadskemikalier. Substitution till mindre miljö- eller hälsofarliga kemikalier sker löpande inom ramen för vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 4.2.6 Ansvar för att avhjälpa skada Verksamheten omfattas av Sevesodirektivet (Seveso II: Lagstiftning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Bolaget tillämpar skyddsbarriärer. Principen är att skyddsbarriärer för en verksamhet ska omfatta både skadeförebyggande och skadebegränsande barriärer. Det första omfattar t.ex. tekniskt sund teknik (styrsystem, gasdetektorer, avstängningsventiler mm.), instruktioner, rutiner och övervakning. Exempel på skadebegränsande barriärer är invallningar samt interna och externa nödlägesinsatser. Vid huvudporten till bolagets anläggning finns en skyddsstation som är bemannad dagtid samt en ledningscentral som bemannas vid nödläge. På skyddsstationen finns utrustning för bekämpning av brand och läckage samt gasskyddsbuss och en pulversläckningsbil. Brandvattensystem med brandposter, vattenkanoner, sprinkler och skumsystem finns inom området. Internt nödlägeslarm ges från tyfoner och lampor vid nödläge och personalen skall då handla enligt den interna nödlägesplanen. Bedöms ett nödläge kunna skada människor, egendom eller miljö utanför staketet startar Räddningstjänsten Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Bolaget har tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund ett samarbets- och samverkansavtal med Räddningstjänsten. Detta innebär bland annat att industrin tillhandahåller drygt 30 stycken deltidsbrandmän som rycker ut vid olyckor som sker på någon av industrierna. Sex av dessa brandmän arbetar på bolaget. Varje år övas den interna nödlägesplanen tillsammans med kommunens räddningstjänst. Scenariot i årets nödlägesövning var ett läckage på en ledning för flytande klorväte i VCMfabriken. 24

Figur 4.1: Sambandsmännen lyssnar till chefen för nödlägescentralen under årets övning Bolaget bedriver ett omfattande arbete med säkerhets-, hälso- och miljöfrågor för att kontrollera de risker som är förbundna med verksamheten. En uppdaterad säkerhetsrapport lämnades in i april 2012. Bolaget har en gemensam policy för process- och personsäkerhet, hälsa och miljö/energi: I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimerad miljöpåverkan. I HMS-policyn finns också beskrivet hur genomförandet av ovanstående ska ske. Bolaget har reviderats med gott resultat efter följande HMS-principer som är gemensamma för hela INEOS-koncernen: HMS-principer för processäkerhet Produktionschef är ansvarig för processutrustningens tekniska tillstånd. Underhållschef är ansvarig för underhåll av processutrustning och säkerhetssystem. Ansvaret för att definiera och upprätthålla rätt intervall för driftparametrar måste vara tydligt i organisationen. Driftinstruktioner och definierade intervall för driftparametrar skall följas. Avvikelser måste rapporteras och utredas. Alla ändringar måste riskvärderas och följa anvisningen för modifiering. Risker i processen måste identifieras, värderas, revideras och åtgärdas systematiskt. All utrustning måste genomgå periodiskt återkommande inspektioner för att säkerställa processens tillförlitlighet och säkerhetssystemens pålitlighet. Säker drift eller nedkörning av processen skall alltid prioriteras före fortsatt produktion. Vid tveksamhet skall processen alltid köras till säkert läge. Vi skall ha en nödlägesplan som baseras på identifierade risker och som övas regelbundet. 25