Första Adventsljuset tänds i Bockara kyrka

Församlingsblad Nr 5 2011 Första Adventsljuset tänds i Bockara kyrka

L E D A R E N I väntan på den bästa av världar om konflikter och annat i kyrkan Ofta kan man läsa i dagspressen om olika konflikter i kyrkan. Det kan röra sig om motsättningar inom personalgruppen eller mellan kyrkoherden och de förtroendevalda. Media har en tendens att förstora upp dessa situationer till närmast sensationella proportioner. Om man dessutom läser människors kommentarer i nättidningarna så förstår man att många verkligen engagerar sig och vill ge uttryck för sin åsikt när det hettar till inom kyrkan. Antagligen har det att göra med, att det finns en bild av att kyrkan ska föregå med gott exempel och inte hamna i de problem som andra arbetsgivare har. Man kan få höra kommentarer som de som arbetar i kyrkan och talar så mycket om kärlek borde väl bete sig bättre eller det är alltid värst i kyrkan. På sätt och vis ligger det en hel del i människors uppfattning av kyrkan och hur den borde fungera det visar att man faktiskt räknar med kyrkan som ett föredöme. Samtidigt så speglar mycket av det som skrivs i tidningarna en missuppfattning av verkligheten. Det är en myt att det finns fler konflikter i kyrkan än i det övriga samhället. Däremot är bevakningen av kyrkan hårdare och ganska små bekymmer blir uppblåsta till orimliga proportioner. Att en chefstjänsteman i näringslivet får gå på grund av oenighet med styrelsen är inte särskilt märkvärdigt; om det däremot handlar om en person i kyrkan så blir det något helt annat; då är plötsligt kyrkan en dålig arbetsgivare och full av dolda konflikter Kyrkan är som arbetsgivare underställd samma arbetsrättsliga villkor som gäller i övriga samhället. Det betyder givetvis inte att fel inte kan begås och att människor kan känna sig felbehandlade men Det är en myt att det finns fler konflikter i kyrkan än i det övriga samhället. därom tycks det bland folk i allmänhet inte finnas någon medvetenhet när det gäller kyrkan. Risken för konflikter finns i samma stund som en grupp människor samlas eftersom alla människor är olika och bär på olika syn på sig själva och sin omgivning. I de flesta fall kan man både leva med varandras olikheter och glädjas åt dem, men ibland blir de så provocerande att de leder till konflikt. I kyrkans värld är vi särskilt utsatta för detta eftersom vi ofta rör oss på ett inre plan det som handlar ofta om vår gudstro. När man kommer i en situation där den tro man har blir ifrågasatt så uppfattas det ofta som angrepp på hela personen även om detta inte varit tanken. Naturligtvis kan man tycka att man borde kunna stå över den typen av meningsskiljaktigheter, men tyvärr visar erfarenheten att så inte är fallet. Här har kyrkan en tydlig uppgift att visa på försoning och öppenhet. Kyrkan kan givetvis inte hindra att människor ibland känner sig kränkta däremot måste det i kyrkan finnas en atmosfär av förståelse och tolerans, så att inte känslan av missförstånd stärks. Svenska kyrkan har hävdat öppenhet och tolerans alltmer på 2 En kyrka som är öppen, varm och tolerant måste också vara så stor att den rymmer olika uppfattningar. senare tid; särskilt mot vissa grupper i samhället; tyvärr har det skett på bekostnad av andra grupper, som upplever alltmer av en intolerant kyrka. Man kan givetvis aldrig vara alla till lags, men allt måste inte ske på bekostnad av andra. En kyrka som är öppen, varm och tolerant måste också vara så stor att den rymmer olika uppfattningar. Min önskan är att Döderhults församling skall andas en atmosfär av öppenhet och tolerans. Inte så att allt är tillåtet här eller att alla åsikter bejakas men så att alla känner sig välkomna och bekräftade som människor. För att nu avsluta där jag började, så kan man konstatera att det är tacksamt att peka på problem inom kyrkan och att vi är många som gärna skulle se att mer fokus lades på sådant som vi göra bra för det finns mycket sådant! Och så skulle det kanske kunna vara i den bästa av världar, men i väntan på den världen, så får vi fortsätta med det goda församlingslivet i vår församling och här visa på vad som är verkligt och vad som är påhittat och förvrängt. Er tillgivne Anders Byström Omslagsfoto: Leif Norrgård

Carla Guds mångsysslare i Bockara Lika litet som man kunde tänka på hennes framlidne make, Tore, utan att tänka på Bockara kyrka, kan man tänka på Carla Nilsson utan att tänka på Bockara kyrka. Församlingsbladet har samtalat med henne om hennes engagemang för Bockara kyrka. Började i Bockara Carla föddes i Bockara, gick sina skolår i samhället och har levt hela sitt liv i Bockara. - Det kyrkliga fick jag med modersmjölken. Mor höll styvt på kyrkan. Och kanske skulle man kunna kalla henne gammalkyrklig eller rentav högkyrklig. Hon uteblev ogärna från söndagens gudstjänst och genom hennes förmedling blev kristen tro en självklarhet för mig. Carlas mor sjöng med i den första kyrkokören som på 1940-talet bildades i Bockara. - Och jag fick vara med redan som tre- eller fyraåring. Ja, inte som korist förstås, men jag fick sitta med på körövningarna i skolan eller missionshuset och på läktaren under högmässorna när kören sjöng. Träffade Tore Och det var i Bockara kyrka som Carla träffade Tore, som skulle bli hennes man. Han kom från en helt annan bakgrund, där kyrkan inte spelade samma roll, men blev så småningom både söndagsskollärare och kyrkvärd i Bockara kyrka och tillhörde under många år Döderhults kyrkoråd. Så småningom blev Carla kyrkvaktmästare och när församlingshemmet i Bockara byggdes fick hon också ta ansvar för det. - De första åren delade Lilian Hedlund och jag på tjänsten. Och vi fick då god hjälp med de tyngre sysslorna på kyrkogården av bland andra Tore. Men de senaste femton åren har jag själv varit både kyrkväktare och församlingshemsvaktmästare. Och numera svarar vaktmästeriet i Döderhult för det tyngre arbetet på kyrkogården. Missionshuset Men du är väl också engagerad i Alliansmissionen? - Ja, men det kom senare under min uppväxt. Svenska kyrkan hade ju under mina uppväxtår ingen egentlig ungdomsverksamhet i Bockara utöver söndagsskola och konfirmandverksamhet. Däremot fanns det ett omfattande junior- och ungdomsarbete i missionshuset, så det blev naturligt för mig att också delta i den verksamheten. Och en del av mitt hjärta har jag kvar där. 3 Guds mångsysslare Carla är inte bara en engagerad kyrkvaktmästare och församlingshemsvaktmästare, hon bistår ibland också i missionshuset med praktiska sysslor, hon tillhör kyrkliga syföreningen, bistår konfirmandprästen genom att förbereda mellanmålet åt konfirmanderna på onsdagarna, sjunger i kyrkokören, är ibland försångare i högmässorna, är textläsare i gudstjänsterna och ber ibland förbönen i söndagens högmässa, och så gör hon en diakonal insats som hembesökare hos äldre och avsidestagna. Hon är verkligen Guds mångsysslare i Bockara. - Men det där med den diakonala insatsen har det inte varit som mycket bevänt med den sista tiden. Jag har ju själv kommit att höra till de äldre numera Men du fortsätter ännu en tid? - Ja, åtminstone ytterligare någon kort tid men det blir kanske inte så länge till. Församlingen skriver numera endast ettårsavtal med mig och det måste man självklart vid min ålder acceptera, och jag vill absolut inte ta arbete från någon yngre, om någon sådan står på tur! Men faktum är att jag tycker att det är fantastiskt roligt både med kyrkan fortsättning nästa sida

fortsättning från föregående sida och församlingshemmet och inte minst att möta konfirmanderna på onsdagseftermiddagarna. Det är enbart flickor i år och bara sex stycken, men fler kan det inte gärna bli i ett så litet samhälle som Bockara. Konfirmandprästen Håkan Englund kallar mig förresten den evige konfirmanden eftersom jag återkommer år efter år. Nya äldre Hur har gudstjänstfirandet i Bockara förändrats under åren? - När du frågar så tänker jag på att den gamle kyrkvaktmästaren Aron Svensson ofta sa, att när de gamle dör så kommer det inte att bli några kvar i kyrkan. Jag får väl medge att också jag har tänkt i den riktningen ibland, men verkligheten är den, att de gamle visserligen har dött undan det hör ju till livets gång men nya har kommit och faktiskt en hel del nya äldre, som vi är glada över. Och med det optimistiska vittnesbördet avslutas vårt samtal. Carla skall gå över till församlingshemmet för att möta prästen Håkan och konfirmandgruppen intervjun görs nämligen en onsdagseftermiddag. Och för Församlingsbladet återstår att betyga, att vi är många som är glada åt de där ettårsavtalen. Text och bild: LN Carla och konfirmandprästen Håkan tillsammans med konfirmander kring Carlas nybredda mackor. Holmér lämnar efter ett kvarts sekel Efter att ett kvarts sekel ha varit församlingsarbetare och kyrkomusiker i vår församling lämnar Thomas Holmér sin tjänst i slutet av januari 2012 för att tillträda motsvarande tjänst i Dörby församling, där för övrigt Gunnel och Leif Norrgårds son är kyrkoherde. Avskedsintervjun med kantor Thomas kommer i nästa nummer av församlingsbladet. Ulla-Britt har gudstjänstfirar Hon har i många år haft med allmänheten att göra både i kassan på Domus, Oskarshamn och som kyrkvärd i Döderhults kyrka. Församlingsbladet har fått en pratstund med Ulla-Britt Jonasson om hennes engagemang i församlingen och inte minst i Döderhults kyrkliga syförening. De kyrkliga uppdragen börjar bli många du är kyrkvärd i Döderhults kyrka, kyrkofullmäktig, ersättare i kyrkorådet och ordförande i Döderhults kyrkliga syförening. Hur började Ditt engagemang? - Kanske kan man säga, att mitt engagemang i det kristna församlingen började redan i söndagsskolan och i juniorgruppen så förmodligen är det ett engagemang från den tiden som jag har återupptagit. Det började i söndagsskolan Återupptagit? - Ja, för mig, som för så många andra, kom det en period mitt i livet då familj och arbete kanske inte gjorde det omöjligt, men möjligen mindre lämpligt, att åta sig ideella uppdrag. Betyder det att Din kristna tro också hade ett uppehåll mitt i livet? - Nej, det vill jag inte påstå. Jag alltid betraktat mig som troende och hela livet har det för mig varit en självklarhet att avsluta varje dag med aftonbön. Hur kom det sig att Du på nytt hittade tillbaka till gudstjänst och kyrkogång? - Det hade att göra med vår äldste sons konfirmationstid. Det blev naturligt att följa med honom till kyrkan på söndagarna och så har det fortsatt. De kyrkliga uppdragen Men de kyrkliga uppdragen då? 4

mött kunderna på Domus och möter na i Döderhults kyrka Har de bara ramlat på Dig? - Nej, det tycker jag inte, de har kommit steg för steg. Redan i mitten av 1980-talet började jag delta i kyrkliga syföreningens sammankomster och jag stortrivdes redan från början. Inför förra mandatperioden fick jag frågan om jag ville ställa upp som kandidat i kyrkofullmäktigevalet. Eftersom jag tycker att man personligen också måste ta ansvar om man tycker att en verksamhet är viktig, så var det självklart för mig att ställa upp. Jag blev invald i kyrkofullmäktige. Och sedan har de andra uppdragen kommit ett efter ett. Och Du trivs med uppdragen? - Ja, i synnerhet med uppdraget som kyrkvärd. Jag är ju van att möta allmänheten från mitt förvärvsarbete och i Döderhults kyrka har vi glädjen att både möta många vana kyrkobesökare och många som kommer någon enstaka gång. Båda kategorierna är lika välkomna. Någon erfarenhet av församlingsstyrelse och kyrkoförvaltning hade jag däremot inte och i kyrkofullmäktige och kyrkorådet tycker jag att jag fortfarande håller på att lära mig. Kyrkliga syföreningen Och så är det syföreningen. Vad är den bra för? - Dels har vi som är med i föreningen väldigt trevligt tillsammans och man måste inte tycka om att sy! Dels samlar vi in en hel del pengar till välgörande ändamål vid våra auktioner och på annat sätt under de senaste åren ligger nog vårt genomsnitt på ungefär sjuttiofem tusen kronor per år. Hur många är ni? - Vi har drygt trettio inskrivna medlemmar, mer eller mindre aktiva. Men män ska tydligen inte göra sig besvär? - Tja de är också välkomna om de vill. Men traditionellt har ju syföreningarna varit kvinnornas mötesplats. Det hänger säkert samman med att kvinnorna förr inte var förvärvsarbetande. Sedan vet jag inte om män är så intresserade av den här typen av föreningsverksamhet. Men många män kommer till våra auktioner och de är verkligen välkomna. Kommer pengarna fram? Ni samlar in ganska mycket pengar till välgörande ändamål. En fråga som ofta ställs är om pengarna verkligen kommer fram. Ulla-Britt med skänkta alster till årets syföreningsauktion. 5 - Jag har också mött den frågan. Men vi har stort förtroende för de större organisationer som förmedlar våra pengar och skulle förtroendet svikta i något fall så blir det inga pengar dit; dessutom har vi ibland lämnat pengar direkt till hjälpbehövande och då fått tackbrev som visar uppskattning. Detta säger Ulla-Britt och skyndar vidare till syföreningens förråd i församlingshemmet för att ordna med några skänkta alster som ska gå under klubban i syföreningens höstauktion. När församlingsbladet når sina läsare har den redan ägt rum. Text och bild: LN Humor i helgade hyddor kan det bli också i Döderhults kyrka; som härom söndagen då sjuåringen Markus som var med i gudstjänsten och bläddrade i psalmboken och plötsligt frågade: Farfar, jag vet vad påsklov och jullov är - men vad är Herrens lov?

Jarl Augustsson: Påskallaviks kyrka är min kyrka Sommartid kan man möta honom, 85-årige Jarl Augustsson, som engagerad guide hos Museiföreningen Hård Klang i Vånevik. Och i Vånevik växte han upp, som de flesta på den tiden i en stenhuggarsläkt. Både far och farfar var stenhuggare. Jarl blev sedermera folkskollärare och har utfört sin mannagärning som lärare i Kils socken i Värmland. Nu bor han som pensionär i Kristineberg i Oskarshamn. Församlingsbladet har samtalat med honom bl a om det Påskallavik i vilket han växte upp på 1930- och 40-talen. Stenhuggarsläkt Under Jarls uppväxtår var det stenhuggeriet i Vånevik som dominerade samhällsbilden. Där hade hans far sin försörjning och för övrigt de flesta i familjens bekantskapskrets. - Det var nog ganska hårda villkor som gällde för stenhuggarna, säger Jarl, det var dåligt betalt och arbetet var slitsamt; dessutom kunde det hända att det blev en varg, dvs en sten som fick en skada under arbetet och då kunde stenhuggaren få gå från arbetet utan betalning och dessutom, i värsta fall, själv få betala för stenmaterialet, En stenhuggare som far, som i huvudsak högg smågatsten, tillhörde det lägsta skiktet av stenhuggare bland stenhuggarna fanns nämligen ett slags outtalad klasskillnad. De riktigt skickliga stenhuggarna, de som t ex fick hugga Hela Påskallaviksskolan samlad någon gång på 1930-talet. skulpturer efter Arvid Källströms ritningar, tillhörde en högre klass. Det visste alla, även om det knappast uttalades. Men yrkesstoltheten var mycket stor bland dem alla. Påskallavik var på den tiden ett samhälle präglat av motsättningar mellan starka sociala grupperingar; där fanns t ex de politiskt radikala grupperna på vänsterkanten och t ex de på den tiden ganska stora frikyrkliga grupperingar; dessa båda grupper stod ofta emot varandra och Svenska kyrkan intog här en mellanställning. - Men själv märkte jag inte särskilt mycket av detta under mina uppväxtår, men visst hörde man talas om det. Prästen i katedern Jarls sista skolår sammanföll med andra världskrigets slutskede, berättar han. De flesta manliga skollärare i aktiv ålder var inkallade. Och en dag, i sjunde klass, satt plötsligt Påskallaviks präst, komminister Josef Hedberg, vid katedern. - Prästen var en mycket aktad person i samhället det var, förutom stenhuggeriets ägare, han och skollärarna som var den tidens överklass men vi gillade att ha honom som lärare, fast jag minns att matematik aldrig var hans starka sida, så den undervisningen överlät han till kantorn. Dessutom ordnade han det så att konfirmationsundervisningen integrerades med skolans undervisning. Sådant hade naturligtvis inte gått an i dag, men på den tiden var det den naturligaste sak i världen. Jarl vid Kalle Löwenborgs gravvård på Påskallaviks kyrkogård. Samlade inga skaror - Några större skaror drog knappast komminister Hedberg till sina gudstjänster i Påskallaviks kyrka. Men jag vet att han egentligen var en uppskattad talare som folk tyckte om att lyssna till, även om det inte märktes i kyrkostatistiken. Mitt starkaste minne av honom som predikant är hans tal vid den unge Karl-Gustav Löwenborgs gravsättning på Påskallaviks kyrkogård i augusti 1943. Kalle som vi kallade honom hade omkommit mycket tragiskt när den svenska ubåten Ulven gick under. Jag glömmer aldrig hur Hedberg den gången anknöt till molnen på augustihimlen och sade ungefär: Bakom de allra mörkaste moln skiner alltid solen! Jarl berättar att man under hans uppväxtår sällan kom från Vånevik till Påskallaviks kyrka. - I Vånevik fanns ett missionshus på den tiden. Och sannolikt uppfyllde verksamheten där det religiösa behov som kunde finnas i trakten om man undantar julottan; då var det ofta fullsatt i kyrkan! Själv gick jag i söndagsskola i missionshuset tills jag var tolv eller tretton år. Och det var inget märkligt med det, så gjorde ni de flesta av mina kamrater. Jag kommer för övrigt ihåg både julfester och sommarfester med söndagsskolan som stora högtider.

Folkskollärare Jarl arbetade efter sin konfirmation först som springpojke i en butik Oskarshamn, sedan som butiksbiträde, bl a i Tranås, innan han gjorde sin militärtjänstgöring och av Försvaret fick erbjudande om att fortsätta till realexamen vid Försvarets läroverk i Uppsala. - Försvarets läroverk öppnade möjligheter för mig, som jag kanske hade drömt om i hemlighet, men aldrig trott skulle kunna bli verklighet, nämligen att få bli folkskollärare. Med realexamen från läroverket tenterade jag, något överårig, in på folkskollärarseminariets fyraåriga linje i Karlstad och sedan blev jag av olika skäl kvar i Värmland som lärare hela min aktiva tid. Kyrkoherde Anders togs emot Årets hösttermin kan sägas ha tagit sin början söndagen den 28 augusti då vår nye kyrkoherde Anders Byström togs emot av stiftets biskop Jan- Olof Johansson i Döderhults kyrka. Högtiden samlade fullsatt kyrka, kyrkokör och gospelkör sjöng, och församlingens präster och diakoner assisterade jämte vår nye kontraktsprost Alf Johansson och avgångne kontraktsprosten, tillika Anders företrädare, prosten Leif. Efteråt Prosten Leif (vid Maria), framför honom efterträdaren som prost, Alf Johansson, och efterträdaren på kyrkoherdetjänsten Anders Byström. Påskallaviks kyrka är min kyrka Men Jarl har inte glömt kyrkan i sin barndomsbygd. Även om han numera bor i Kristineberg missar han ogärna högmässan i Påskallaviks kyrka på Första söndagen i Advent, Alla Helgons dag och Påskdagen. - Påskallaviks kyrka är och förblir min kyrka, och så länge krafterna står bi kommer jag att resa till Påskallavik för att delta i högmässan åtminstone de tre dagarna. Förr om åren kunde också mina systrar följa med mig, men nu sinar deras krafter. Barndomsbygden betyder allt mer - Det är märkligt, säger han eftertänksamt, hur barndomsbygden med åren blir alltmer betydelsefull. Under mina många aktiva år i Värmland tänkte jag inte särskilt mycket på min hembygd. Men nu har min barndoms- och ungdomsmiljö blivit väldigt viktig för mig. Och en stor glädje för mig är det att sommartid få guida besökare i den gamla stenhuggarmiljön där far och farfar utförde sina livsgärningar. Och vill man höra Jarl berätta om den tiden så ska man besöka Stenhuggarmuséet i Vånevik i sommar. Text och bild: LN Biskopen talar till kyrkoherde Anders. Den mottagne kyrkoherden predikar. var det mingellunch i församlingshemmet där många välkomnande tal hölls till den nye herden och hans familj. Biskopen avslutade med uppmuntrande ord till församlingen och dess nye kyrkoherde. Att biskopen, eller kontraktsprosten, kommer och tar emot en ny kyrkoherde är ett uttryck för att kyrkoherden inte bara är den lokala kyrkans tjänare utan i sin tjänst representerar kyrkan i dess helhet. 7

Går inte prosten i kyrkan längre? Så har någon frågat. Man har nämligen inte sett prosten Leif i Döderhults kyrka särskilt många söndagar efter hans pensionering. Men visst firar han gudstjänst på söndagarna och helst i Döderhults kyrka eller någon av våra andra kyrkor, men under dessa första veckor som pensionär har han varit upptagen av föredragsresor, som ofta inträffat över veckosluten, och av söndagstjänstgöring i andra kyrkor något som också kommer att prägla den närmaste perioden. - Fattas bara att jag inte skulle fira gudstjänst på söndagarna, säger han. Det har jag ju nästan till leda predikat för folk om under alla mina 44 år som präst Fast just nu känner jag mig mest som ett slags resepredikant på väg från den ena församlingen till den andra Dock har vi mött honom som predikant i gudstjänster i både Döderhult och Bockara i höst och under jul och trettondagstid kommer han också att göra enstaka insatser i vår egen församling. Resepredikant? In Memoriam Kyrkoherde Lage Tyréus I sitt nittiofemte år avled på höstkanten kyrkoherde emeritus Lage Tyréus sedan många år känd av gudstjänstfirarna i Döderhults kyrka som en av oss och som medtjänstgörande i söndagarnas högmässor. Lage föddes i Blomstermåla 1916. När han tagit studentexamen i Kalmar var han en tid osäker om sin fortsatta utbildning. Men i samband med ett studentmöte på kristen grund klarnade prästkallelsen. Lage reste till Uppsala, skrevs in vid teologiska fakulteten och stod 1943 inför prästvigningsaltaret i Uppsala domkyrka. Enligt tidens sed följde sedan några kortare förordnanden innan han påföljande år mitt under brinnande världskrig åtog sig uppdraget att vara sjömanspräst i Hamburg. Efter krigsslutet återvände han till Sverige och var en tid ambulerande präst bland fyrpersonal och öbor längs Upplands, - Gästrike - och Hälsingekusten en tjänst som till dels fick utövas med motorbåt som bas. I början av 1950- talet blev han sjömanspräst i Melbourne, en tjänst som han återvände till efter mellanspel som präst i Stockholm och kyrkoherde i Nässjö. I Melbourne tog han bl a initiativ till att det magnifika engelska guvernörspalatset omvandlades till svensk kyrka. Den aktiva yrkesgärningen avslutade han som kyrkoherde i Östra Eneby församling i Norrköping. Under en tjänstledighetsperiod i början av 1960-talet var han dessutom fartygspräst på den svenska flottans utbildningsfartyg Älvsnabben och under mellanspelet i Stockholm hade han deltidsförordnande som stabspastor i Kustflottan. När Lage och hans Kerstin som pensionärer hade bosatt sig i Oskarshamn kom de snart att söka sig till Döderhults kyrka; båda kände samhörighet med församlingen och med gudstjänsttraditionerna i Döderhult. Det blev snart regel att Lage skulle vara med som tjänstgörande i högmässorna i Döderhults kyrka och vid enstaka tillfällen åtog han sig också söndagstjänstgöring i bl a Bockara kyrka. Lage hade under sin studietid påverkats av Gustaf Aulén, smålänningen som blev professor i Uppsala och sedermera biskop i Strängnäs. Av honom hade han lärt sig att förstå kyrkans väsen inte som en samhällsinrättning, utan som ett gudsfolk som präglas av det gemensamma gudstjänstfirandet. Och att gudstjänst för Lage betydde den fullständiga högmässan, med nattvard, rådde det inget tvivel om. Lage förblev livet igenom trogen mot sin ungdoms visioner av kyrkans väsen. Han och hans Kerstin gladde sig över att få vara en del av den gudstjänstfirande församlingen i Döderhult och församlingen gladde sig över dem båda. Begravningsgudstjänsten i Döderhults kyrka förrättades av sonen Per anglikansk präst biträdd av komminister Anders Duvlund och mig, medan vår nye kyrkoherde välsignade församlingen. Med stor tacksamhet tänker vi tillbaka på de många åren Lage har varit en av oss och med omsorg vill vi fortsätta att räkna in Kerstin i vår gemenskap. Leif Norrgård 8

Mässa med nobelfestmiddag En av höstens söndagar inbjöds till middag i nobelfeststil i Döderhults församlingshem efter mässan i Döderhults kyrka. Många, väldigt många av våra barnfamiljer var med oss i högmässan den dagen och kom med oss in i församlingshemmet efteråt. Kyrkoherde Anders lät dagens förkunnelse riktas speciellt till de många barnen i kyrkan. Vid middagen i nobelfeststil efteråt serverade medlemmar i Kyrkans Unga. Bilderna berättar. Kyrkoherde Anders talar till barnen. Servering i nobelfeststil. Pilgrimer i Rom I början av september genomfördes ännu en pilgrimsresa till Rom med i det närmaste femtio deltagare från vår församling och våra grannförsamlingar. Dagarna i Rom inleddes med mässa, man såg Roms historiska sevärdheter, inte minst de med kyrkohistorisk anknytning, på dagarna och varje dag avslutades med att prosten Leif höll en miniföreläsning om Rom, dess historia och framför allt dess kyrkohistoria. Reseledare var Gunnel och Leif Norrgård. På bilden syns gruppen samlad i kapellet på det gästhem strax intill Vatikanen där man bodde. Foto: Gunnel Norrgård 9

K Y R K Märkliga ting i våra kyrkor: Familjen Örns Mausoleum vid Påskallaviks kyrka Mausoleet har sin speciella historia. Det uppfördes i början av 1900-talet av familjen Jähkel, som ägde stenhuggeriet i Vånevik, och var ursprungligen placerat i familjens privata park i Vånevik. Tydligen tänkte sig familjen sin begravningsplats i den egna parken. Men stenhuggeriet kom på obestånd och mausoleet köptes av konsul Gustaf Örn, innehavare av Emsfors bruk, och flyttades till mark som ägdes av familjen Örn, strax utanför Påskallaviks dåvarande kyrkogård. 1931 gjordes ett bytesavtal mellan församlingen och familjen Örn, kyrkogården utvidgades och mausoleet kom att ligga inom kyrkogårdsområdet. I mausoleet ligger tre medlemmar av familjen Örn begravda. Den vackra granitbyggnaden har portar i ek, dekorerade med bibliska motiv efter skisser gjorda av Arvid Källström. Källström har också gjort skisserna till granitreliefen som ovanför portarna bärs upp av fyra kolonner. Mausoleet eller gravkapellet har sina små poänger; dit hör kapellets enda fönster, riktat mot öster; den gamla tanken är ju att Kristus, när han kommer åter, skall komma från öster därför ska också de dödas boning ha sitt fönster riktat mot öster. Advent Jul Trettondedagstid 2011-2012 DÖDERHULTS KYRKA NOVEMBER 26 Lördag 17 Det är Advent! Sång- & musikgudstjänst med kyrkokörer och instrumentalister, AB. 27 Första i Advent 11 Högtidsmässa, AB m fl. Brassensemble. Kyrko-& Mariakörerna. Adventskaffe i församlingshemmet. Arr: Kyrkliga syföreningen. DECEMBER 4 Andra i Advent 11 Högmässa, AB, HE. Sånggrupp. 6 Tisdag 19.30 Ekumenisk bönesamling. Baptistkyrkan 11 Tredje i Advent 11 Högmässa, HE, AB. Kören Corales. 12 Måndag 18 Lucia i Döderhults kyrka, AB. 13 Tisdag 18 Lucia i Döderhults kyrka, AB. 14 Onsdag 13 Sopplunch på Ekersro. Luciafirande. Kaffeservering. Olle Persson läser dikter. 18 Fjärde i Advent 11 Högmässa, AB. Kören utan namn. 24 Julafton 11 Kring krubban, AB. Solweig Hjalmarsson-Berg och sjungande barn. Efteråt kring granen på kyrkbacken. 17 Julbön, BGN. Sång: Karin Skoog. 23 Julens midnattsmässa, AB, N, HE m fl. Kyrkokören. 25 Juldagen 11 Högmässa, AD. 26 Annandag Jul 11 Högmässa, N. 28 Onsdag 19 Jul- & Nyårskonsert. Körer, solister & instrumentalister. Ledning: Thomas Holmér & Solweig Hjalmarsson-Berg. Slutord: AB. 29 Torsdag 17 Jul- & Nyårskonsert.Körer, solister & instrumentalister. Ledning: Thomas Holmér & Solweig Hjalmarsson-Berg. Slutord: AB. 20 Jul- & Nyårskonsert. Körer, solister & instrumentalister. Ledning: Thomas Holmér & Solweig Hjalmarsson-Berg. Slutord: N. 31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, AB JANUARI 2012 1 Nyårsdagen 11 Högmässa, HE. 6 Trettondedag Jul 16 Musikmässa: Carols vid Betlehem. Kyrkokören & instrumentalister. Musikalisk ledning: Thomas Holmér. Gudstjänstledning: AB. 8 Första e Trett dag 11 Högmässa, AB, AD. 15 Andra e Trett dag 11 Högmässa, AB. Kören utan namn. 17 Onsdag 13 Grötlunch på Ekersro. Vi sjunger ut julen med Thomas och Sollan. 19-22 Torsdag Lördag Ekumeniska böneveckan. Se annons! 22 Tredje efter Trett dag 11 Hömässa, AB. Vuxenkörerna och musiker. Avtackning av Thomas Holmér. 29 Fjärde e Trett dag 11 Högmässa, HH. Katarina- & Ceciliakörerna. KRISTDALA KYRKA NOVEMBER 26 Lördag 17 Det är Advent! Se Döderhults kyrka! 27 Första i Advent 11 Högmässa, HH. Samtliga körer. DECEMBER 1 Torsdag 18.30 Advents- & julcafé i församlingshemmet, HH, kyrkokören, Octava & Kriband. 4 Andra i Advent 15 Gudstjänst med Luciatablå, HH. Barn - & ungdomskörernas & barngruppernas julavslutning. 11 Tredje i Advent 18 gudstjänst, HE. Kristdala- & Vena Manskör. Glögg & pepparkaka. 13 Tisdag 19 Luciatablå, Kristdala Lucia kröns, HH. Samarrangemang med IF Ariel. 18 Fjärde i Advent 18 Mariamässa, HH. Jeanette sjunger Mariasånger. 24 Julafton 11 Levande julkrubba. HH. Barn- & ungdomskörerna, barngrupper och konfirmander. 23 Julnattsmässa, kyrkoherde Arnold Arvidsson. Kyrkokören med solister. Trumpet: Kurt Snygg. 10

O K A L E N D E R 25 Juldagen Se Döderhult! 26 Annandag Jul 11 Mässa i församlingshemmet, HH. PRO-kören. Julknyt. 31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, HH. JANUARI 2012 1 Nyårsdagen 18 Ekumenisk gudstjänst. 6 Trettondedag Jul 18 Mässa vid levande ljus, HH. Kyrkokören, Octava och Intervallen. Trumpet: Kurt Snygg. 8 Första e Trett dag 14 gudstjänst i Krokshult, HH, Kristallen. 15 Andra e Trett dag 16 gudstjänst i församlingshemmet, HH. Dopföräldraträff. 22 Tredje e Trett dag 11 Högmässa, AD. 29 Fjärde e Trett dag 11 Högmässa, AB. Pianomusik. BOCKARA KYRKA NOVEMBER 26 Lördag 17 Det är Advent! Se Döderhults kyrka! 27 Första i Advent 10 Högmässa, AD. Kyrkokören. Söndagsskola under predikan. Adventskaffe i församlingshemmet. DECEMBER 4 Andra i Advent 10 Psalm och sång i Advent. AD. 8 Torsdag 14 Lill-Lucia. 11 Tredje i Advent 18 Högmässa, AB. 13 Tisdag 18.30 Lucia i Bockara kyrka, HE. 18 Fjärde i Advent 15 Kyrkokören i Metodistkyrkan. 18 Julkonsert Vi sjunger in julen, HE. Kyrkokören och sångare från Metodistkyrkan. 24 Julafton 11 Kring krubban. HE. 23 Julnattsmässa, AD. Kyrkokören. 25-26 Juldagen och Annandag Jul Se Döderhults kyrka! JANUARI 2012 1 Nyårsdagen 10 gudstjänst, AD. 6 Trettondedag Jul 18 Sång- & musikgudstjänst vid levande ljus, N. 8 Första e Trett dag 10 Högmässa, HE. 15 Andra e Trett dag 10 Högmässa, HE. Sång av Marie Persson. 22 Tredje e Trett dag 18 Högmässa, AD. Kyrkokören. 29 Fjärde e Trett dag 10 Högmässa, HE. PÅSKALLAVIKS KYRKA NOVEMBER 26 Lördag 17 Det är Advent! Se Döderhults kyrka! 27 Första i Advent 16 Högmässa, HH. Kyrkokören & ungdomskör. Adventskaffe. DECEMBER 4 Andra i Advent 11 Musikgudstjänst med diplomorganisten Birger Marmvik, HH. 11 Tredje i Advent 18 Lucia i Påskallaviks kyrka. HH. Kyrkokören, Barnkören, Ungdoms-kören med solister. Glöggservering. Samarrangemang med IF Stjärnan. 18 Fjärde i Advent 11 Levande julkrubba, HH. Barn- & ungdomskör, barngrupperna. 24 Julafton 11 Julbön med samling vid krubban, AD. Ungdomskören. 23 Ekumenisk julnattsgudstjänst, HH m fl. Kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. Glöggservering. 25-26 Juldagen och Annandag Jul Se Döderhults kyrka! 31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, AD. Musik: Jeanette Hedlund. JANUARI 2012 1 Nyårsdagen Se Döderhults kyrka! 6 Trettondedag Jul 16 Musikgudstjänst med körerna. Trumpet; Hans Ersson. HH. 8 Första e Trettt dag 18 Påskallaviksmässa. HH. Pianomusik. 15 Andra e Trett dag 11 Påskallaviksgudstjänst. HH. Sånger från hjärtat. 22 Tredje e Trett dag 16 Påskallaviksmässa. AB. Tvärflöjt: Ottilia Pettersson. 29 Fjärde e Trett dag 16 gudstjänst i Kyrkans Hus, HH. Dopföräldraträff. 11 Döpta Hösten 2011 DÖDERHULT Augusti 6 Signe Sofia Fredrika Sundin 20 Elias Åke Hållström Linderholm 20 My Inger Viveca Gustafsson 27 Jerry Karl Erik Krizak September 3 Carina Iréne Lilly Eskilsson 10 Ida Margit Tidäng Fornander 10 Sigge Nils Rasmus Nilsson Olheden 17 Juni Elvira Björklund 24 Astrid Amanda Aina Svensson 24 Karl Vidar Theodor Bengtsson Oktober 1 Levi Carl Peter Carlberg Danielsson 1 Kian David Johansson Carlberg 8 Elis Leon Lindau 8 Linnéa Karin Louise Nilsson 8 Olivia Karin Angelica Tolvtin 8 Casper Daniel Simonsson 8 Robin Gustav Axelsson 9 Tommy Milius Lindestål 15 Lillie Ingrid Ysanne Håkansson 15 Sigrid Elise Gillgren 15 Alicia Kajsa Rosén Arvidsson 22 Olivia Elisabet Löfgren 29 Thomas Theo Håkan Sjöberg PÅSKALLAVIK Augusti 6 Eric David Peter Jutqvist September 17 Freja Ewa O toole Oktober 15 Tyra Alma Mariana Ivarsson 15 Tilda Elsa Mariana Ivarsson KRISTDALA Augusti 6 Charlie Nilsson Blom September 11 Saga Anna Zandra Adolfsson Oktober 16 Albert Stefan Tornéus AB = Kyrkoherde Anders Byström HH = Komminster (kh) Håkan Helleberg D = Komminister Anders Duvlund HE = Komminister Håkan Englund N = Prosten Leif Norrgård BGN = Diakon Bengt-Göran Nilsson

Påskallaviksmässa och påskallaviksgudstjänst vad är det? När man denna gång läser igenom Kyrkokalendern för Påskallavik kan man onekligen fråga sig vad påskallaviksmässa och påskallaviksgudstjänst är för något. Är inte varje mässa eller gudstjänst som firas i Påskallaviks kyrka just en påskallaviksmässa eller påskallaviksgudstjänst? Sorgsen distriktspräst i Kristdala frågar: Ska det va så här? Natten till fredagen den 22 september utsattes Kristdala flyktingförläggning i Humlegården för skadegörelse. Någon eller några hade sprayat ned entrén med hakkors, siffror och åk hem. Söndagen innan, den 18 september, hade vi i kyrkorna firat diakonins dag. Dess tema var medmänniskan. Några dagar senare Naturligtvis är det så. Men när en gudstjänst är annonserad som påskallaviksmässa eller påskallaviksgudstjänst så betyder det att det är en gudstjänst där en eller flera aspekter av Påskallaviks samhälle eller dess historia kommer att accentueras. Så pass på alla med speciellt intresse för själva samhället och dess bakgrund! I de här gudstjänsterna kommer något med speciell Påskallaviksanknytning att lyftas fram. fick vi alltså denna dystra påminnelse. I evangeliet på medmänniskans söndag säger Jesus: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger. Jag vill låta dessa ord står för sig själva utan ytterligare kommentar. Håkan Helleberg Gruppförsändelse till hushåll DÖDERHULTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 Prästmottagning i Kristdala torsd 10-12, tel 701 63 PRÄSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, 76 06 84. Mobil 070-232 29 17. Komminister Håkan Englund tel 76 06 83, 070-547 05 25 bost 105 19. Komminister (kyrkoherde) Håkan Helleberg, tel 070-254 69 91, (701 63). KAMERAL AVDELNING Kamrer Marita Svensson, 76 06 80 BARN- OCH UNGDOMSVERK- SAMHET OCH DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86, 070-148 82 11 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82, 070-672 81 39 Musiker Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81, 070-628 37 27 KYRKOMUSIKER Döderhult Kantor Thomas Holmér, tel 104 06, 070-778 35 46 Körexpedition, tel 141 79 Bockara Kantor Magdalena Jonasson, tel 76 96 06, 073-723 96 92 Kristdala och Påskallavik Kantor Jeanette Hedlund, tel 76 26 07, 073-818 83 49 VAKTMÄSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98, 073-390 13 37 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Arbetsledare Bertil Josefsson, tel 701 65, 070-657 19 16 FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57, 070-686 36 06 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86, 76 93 49, 070-148 82 11 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Hans Börjesson, tel 913 64, 918 98 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24, 070-657 19 16 HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/doderhult/ www.minkyrka.se ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2011