okt.17 nov.17 dec.17 jan.18 feb.18 mar.18 apr.18 maj.18 jun.18 jul.18 aug.18 sep.18 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 KPI 2018:9 17.10.2018 Konsumentprisindex september 2018 Inflationen 1,7 procent i september De åländska konsumentpriserna steg med 1,7 procent i september 2018 jämfört med september 2017, i augusti var ökningstakten 1,6 procent. I september inverkade högre priser inom huvudgruppen rekreation och kultur mest på den totala uppgången (med 0,6 procentenheter uppåt). Lägre priser inom huvudgrupperna kläder och skodon samt inventarier, hushållsutrustning och rutinunderhåll motverkade uppgången (med 0,1 procentenheter nedåt vardera). Från augusti till september steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,2 procent. Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Sverige Finland Åland Beskrivning av statistiken Detta statistikmeddelande innehåller uppgifter om konsumentprisernas utveckling på Åland. Statistiken är framtagen i samarbete med Statistikcentralen i Finland, som även bidrar med dataunderlag och expertis i beräkningen av indexet. Uppgifterna i meddelandet grundar sig på en omfattande månatlig urvalsbaserad prisinsamling på Åland genomförd av Statistikcentralen, kompletterad med vissa riksomfattande samt årligen insamlade prisuppgifter. En revidering av konsumentprisindexet utfördes år 2016, det aktuella basåret för det åländska konsumentprisindexet är 2015 (2015=100). Observera att de nyaste serierna är de officiella och de ökningstakter som de visar de mest korrekta. Vissa index med andra basår finns i detta meddelande, övriga äldre index finns att tillgå i databaserna på ÅSUB:s hemsida, https://www.asub.ax/. Ålands officiella statistik
Inflationstakten högre i Sverige än i Finland De finländska konsumentpriserna steg med 1,3 procent i september 2018 jämfört med september 2017 (samma inflationstakt som i augusti). I september steg konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av högre priser på bensin och cigaretter samt dyrare ombyggnader av egnahemshus och högre elpriser. Stegringen av konsumentpriserna från året innan dämpades mest på grund av att avgiften för barndagvård gick ned samt på grund av att mobiltelefoner, egnahemshusfastigheter och receptbelagda läkemedel som ersätts blev billigare. Från augusti till september var förändringen av konsumentpriserna 0,2 procent. I september steg de svenska konsumentpriserna på årsbasis i genomsnitt med 2,3 procent, i augusti var förändringstakten 2,0 procent. Till den totala uppgången sedan september 2017 bidrog främst högre boendekostnader (med 0,9 procentenheter uppåt), varav 0,6 procentenheter berodde på högre priser på el. Ingen enskild grupp av varor eller tjänster påverkade märkbart inflationstakten nedåt. Från augusti till september steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,5 procent. Till månadsförändringen bidrog främst lägre priser på kläder (med 0,3 procentenheter). Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 19 medlemsländer) var i september 2,1 procent (2,0 procent i augusti) och för EU länderna (EICP omfattar 28 medlemsländer) 2,2 procent (samma som i augusti). Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 1,4 procent (samma som i augusti) och Sveriges 2,5 procent (2,1 procent i augusti). Av EMU-länderna hade Estland den snabbaste ökningstakten (med 3,5 procent) och Grekland den långsammaste (med 1,1 procent). För G20 (består av 19 större ekonomier samt EU) var ökningstakten i augusti 2018 ca 3,5 procent (3,4 procent i juli). Hur konsumentprisindex används Två exempel: 1. Förändringen av totalindex (2015=100) från september 2017 till september 2018: 104,2 102,5 100 = 1,7 % 102,5 2. 500 mk i 1988 års penningvärde omräknat till motsvarande värde i euro 2017: konsumentprisindex (1985=100) år 1988: 111,8 och år 2017: 196,9 196,9 500 = 880,44 5,94573 = 148,08 euro 111,8 Tabell 1: Procentuella förändringar månadsvis och i tolvmånadersperioder, huvudgrupper 2
Tabell 2: Konsumentprisindex för Åland 2015=100, huvudgrupper månadsvist Figur 2: Varor och tjänster som främst har påverkat årsförändringen av konsumentprisindexet i september 2018 Livsmedel Elektricitet, gas och andra bränslen Rekreationstjänster och kulturella tjänster Finansiella tjänster, ej tidigare nämnda Alkoholhaltiga drycker 0,40 0,29 0,27 0,18 0,13 Audiovisuell och fotografisk utrustning samt Social trygghet Telefon- och telefaxutrustning Kläder Möbler och inventarier, mattor och andra -0,05-0,06-0,08-0,08-0,09-1,00-0,80-0,60-0,40-0,20 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Procent 3
Tabell 3: Konsumentprisindex för Åland 1985=100, totalindex månadsvist Tabell 4: Konsumentprisindex för Åland 2005=100, totalindex månadsvist Tabell 5: Konsumentprisindex för Åland 2010=100, totalindex månadsvist 4
Tabell 6: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder (inflation) Tabell 7: Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), procentuell förändring under tolvmånadersperioder * Preliminär uppgift # Reviderad uppgift - Ej tillgänglig 5