Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Relevanta dokument
Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Ingelstorp Naturbruks gy.

Sortförsök i höstvete

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sortförsök i höstvete

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Sortförsök i vårkorn

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortvalstabeller 2013 Resultat från sortförsök

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Sortval i ekologisk odling 2010

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Nederbörd Brunnby

Sortförsök i vårkorn

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Sortval i ekologisk odling 2011

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

SORTVALSTABELLER 2005

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

R E S U L T A T B L A N K E T T

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Sortförsök i höstvete

Sortval i ekologisk odling 2013

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

SORTVALSTABELLER 2004

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Jordbrukardagarna 2010

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete

Växjö möte 8 december 2009

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Sortval i ekologisk odling Innehåll

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling Sortförsök

Sortegenskaper. Höstvete

Sorter och odlingsteknik

Höstvete. de når marknaden.

Jordbrukaredagarna 2011

Sortval i ekologisk odling 2005 Resultat från sortförsök

Sortval i ekologisk odling 2006

Sjukdomskänslighet, Skala 1-9 a)

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Utv.st

Transkript:

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök är samma som förra året vilket innebär sju stycken till antalet. Ett i F-län, två i H-län, I-län och N-län. Två av försöken var stora med 2 st ingående sorter. Nya sorter för året är Pansar, Loyal, Lans, Pluto och CPBT 0-12. Avkastning har i år varit mer normal även om försöket i Halland gav hög skörd. Rågvetesorten Dinaro har på vissa platser drabbats hårt av gulrost i obehandlat led därav den låga skörden. Som obehandlade har av det äldre sorterna Opus och Harnesk givit högst skörd, dessa är även bra som behandlade tillsammans med Gnejs. Oakely, Frument och Hereford som är nyare sorter har hög avkastning avsett behandling. Som Sortförsök genomsnitt ligger dessa tre sorter med högst avkastning i år. Detta oberoende behandling. Sorten Papageno har mycket bra avkastning som obehandlad. Audi, Loyal och Lans var bäst som helt nya sorter detta året. Svampbehandlingseffekten skiljer mellan länen. Som medeltal gav svampbehandlingen 1% högre skörd. Störst utslag för svampbehandling gav försöken på Gotland med hela 2 % högre skörd i genomsnitt. Försöket i Jönköping gav inget utslag för svampbehandling. Resultaten från enskilda försök redovisas i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i diagram 1, och kvalitetsbestämning i tabell 2. Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2009 Höstvete 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: Wiström Lantb. Behandling: L7-101 Lyckås Comet 0,2 l/ha + Hagby Stereo 2,0 l/ha Huskvarna Proline 0, l/ha Borgholm senare nmh Sa nmh mo LL Comet 0,2 l/ha + Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 90 7 210 10 9 070 9 720 107 Dinaro SW 7 00 10 060 112 110 00 9 9 720 116 Olivin SSD 7 20 10 6 70 70 9 9 10 96 109 Harnesk SW 7 70 111 7 70 102 9 0 97 700 90 9 Gnejs SW 7 102 6 70 91 9 9 010 99 9 0 101 109 Tulsa PL 6 60 96 7 010 97 10 20 91 20 91 107 Opus SSD 7 0 107 90 2 0 9 610 106 9 660 99 101 Mulan SSD 6 90 99 6 10 9 9 9 270 102 9 20 97 102 Ellvis SSD 6 600 9 90 2 90 90 9 9 170 9 10 Hereford SW 7 0 10 6 600 92 90 10 111 9 990 10 99 Skalmeje SSD 9 290 102 9 0 97 102 CV %,2,6 LSD kg/ha 900 90 2

Tabell 1, fortsättning Höstvete 2009 H-län N-län M Ljungar Behandling: G Ramstedt Behandling: L7-101 Smedby Stereo 2,0 l/ha Stafsjö Gård Stereo 2,0 l/ha Kalmar senare Falkenberg senare mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + mmh sa LL Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 90 9 790 12 10 90 11 070 107 Dinaro SW 70 111 12 20 12 10 7 60 7 11 00 102 1 Olivin SSD 10 10 9 690 99 119 10 0 101 10 90 99 10 Harnesk SW 220 10 9 90 97 116 11 00 111 10 10 9 9 Gnejs SW 0 112 9 660 99 109 10 00 101 11 0 107 11 Tulsa PL 70 7 960 92 16 10 10 9 11 60 10 11 Opus SSD 9 70 120 10 10 10 109 10 60 102 11 90 107 112 Mulan SSD 60 110 10 10 10 117 9 0 9 10 770 97 109 Ellvis SSD 770 111 9 900 101 11 10 70 10 11 20 10 107 Pansar SW 7 610 96 9 00 129 10 190 9 10 960 99 10 Kranich SW 7 10 9 9 90 9 12 9 00 90 10 20 9 112 Skalmeje SSD 60 110 9 60 99 112 11 00 106 11 70 10 10 Loyal SW 0 106 10 10 10 121 11 0 111 12 20 112 10 Lans SW 9 120 116 10 60 111 119 10 20 10 11 110 10 Akteur SSD 70 109 9 720 99 11 9 60 9 10 10 92 10 Hereford SW 9 70 121 11 0 116 11 12 20 120 12 20 111 99 Oakley PL 9 0 120 10 60 107 111 11 960 11 1 070 11 109 Audi NSd 760 111 10 660 109 122 11 0 11 12 120 109 102 Frument SSD 9 010 11 10 70 106 11 11 660 112 12 20 112 107 Kerubino SSD 9 00 11 10 220 10 110 9 900 9 10 790 97 109 Papageno SSD 9 600 122 10 60 109 111 10 920 10 10 60 96 9 CPBT 0-12SW 710 110 9 290 9 107 11 020 106 11 090 101 Plutos SSD 90 11 9 107 10 60 10 10 90 99 101 CV %,, LSD kg/ha 90 90 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkastningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sorter under olika år. En enskild mätarsort påverkas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sortblandningen är därför av mindre intresse. Sortblandningarna har varit: 200: Harnesk, Agaton, Kris, Olivin. 200: Harnesk, Virke, Kris, Olivin. 2006 och 2007: Harnesk, Tulsa, Kris, Olivin. 200. Harnesk, Tulsa, Opus, Olivin. 2

Tabell 1, fortsättning Höstvete 2009 I-län I-län Stenstugu Försö Behandling: R Rodebjer Behandling: L7-101 Follingbo Stereo 1, l/ha Rodarve Hogrän Stereo 1, l/ha Visby senare Visby senare mmh ML Comet 0, l/ha + mmh mo LL Comet 0, l/ha + Proline 0, l/ha Beh Proline 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 10 010 112 7 720 10 11 Dinaro SW 2 620 7 190 102 12 20 7 9 720 110 220 Olivin SSD 7 000 97 7 660 96 109 7 0 102 10 97 109 Harnesk SW 6 900 96 9 170 11 1 7 90 10 760 99 110 Gnejs SW 6 220 7 60 10 19 20 107 70 107 Tulsa PL 6 10 9 60 107 1 7 700 90 9 112 Opus SSD 7 60 106 700 109 11 7 0 102 9 000 102 11 Mulan SSD 6 90 97 060 101 116 90 109 20 10 Ellvis SSD 7 99 7 0 92 10 7 900 102 0 96 107 Kranich SW 6 790 9 7 790 97 11 7 70 90 96 110 Hereford SW 9 000 12 9 90 120 107 9 000 117 9 990 11 111 CV % 9,6 2,7 LSD kg/ha 1 070 0 Höstvete 2009 N-län L Tronarp Behandling: L7-101 Harplinge Stereo 2,0 l/ha Halmstad senare mmh ML Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 60 0 Dinaro SW 70 99 70 99 Olivin SSD 0 9 0 106 Harnesk SW 970 101 9 20 10 10 Gnejs SW 690 9 9 210 10 106 Tulsa PL 60 9 0 102 Opus SSD 7 90 90 9 10 11 Mulan SSD 60 97 70 99 10 Ellvis SSD 7 0 9 710 110 12 Hereford SW 9 00 107 10 0 11 110 CV % 7, LSD kg/ha 960 SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar mycket tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. Gnejs har relativt god brödvolym. Sorten kan angripas av gulrost. SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. Sorten har hög brödvolym. 26

Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-län Halland, N-län 90 110 0 90 110 120 Sortbl. 11 Sortbl. 11 Olivin 11 Olivin 11 Opus 11 106 Opus 11 102 Tulsa 11 97 Tulsa 10 10 Skalmeje 10 10 Gnejs 9 99 Harnesk 9 99 Cubus Ellvis 9 102 Harnesk 101 Cubus 10 Ellvis 107 Mulan 7 10 Skalmeje 10 Gnejs 7 10 Mulan 7 9 Hereford 6 111 Akteur 6 90 Akteur 99 Hereford 112 Oakley 112 Oakley 11 OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. 27

Diagram 1, fortsättning Gotland, I-län 90 110 Jönköping, F-län 90 110 Sortbl. 10 Sortbl. Olivin 10 97 Olivin 91 Gnejs 10 Opus 10 Harnesk Tulsa Cubus 6 Mulan 6 10 99 102 101 Tulsa Harnesk Opus 97 9 10 TULSA (EU), bröd/industrivete från Holland som har visat mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Tulsa är känslig för mjöldagg och gulrost, vilket påverkade avkastningen 200. Hereford 6 Ellvis 6 Kranich 97 9 11 CUBUS (EU), särskilt tidigt brödvete från Tyskland, har visat hög avkastning i södra Sverige. Sorten övervintrar något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus har något låg brödvolym. OPUS (EU) från Tyskland har hög avkastning. Sorten är medeltidigt mognande, medellång med något svag stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten något låg. Proteinhalten är låg. Sorten har högt stärkelseinnehåll.. MULAN är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med mycket god stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och stor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. ELLVIS (EU) är ett tyskt brödvete med god vinterhärdighet och med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet högt och brödvolymen ganska hög. 2

Tabell 2. Sortegenskaper höstvete. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal 200-2009. Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse Fälthärdighet längd styrka nad vikt korn- halt % groning Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts % Sortblandning 79 90 1 79 2,0 11, 71,9 Sortmedel 77 90 17 77,6 11, 72,2 1 Gnejs 9 7 91 1 776 2,7 11, 71,9 SW Harnesk 7 70 9 1 779 1, 11, 71, Olivin 6 6 1 09 2, 12,2 71,6 9 Tulsa 6 6 9 1 77,6 11,6 71, Opus 7 17 77 7, 11, 72, 7 Mulan 0 90 1 777,7 11,7 71,7 Ellvis 90 7 91 17 70 2,6 11,7 71,6 2 Kranich 7 16 77 2,1 12,1 72, Skalmeje 7 77 9 1 7 2, 11, 7, Provade år Loyal 90 77 1 72,7 10, 72,7 2 Lans 7 91 1 770, 11 7,0 Akteur 9 9 16 0,2 12, 71, 9 Provade år Hereford 6 7 6 1 76,9 10, 72,7 0 Oakley 6 9 1 7,9 10,6 72,1 Audi 76 20 7 2,2 10,9 72, 1 Provade 2 år Frument 2 76 2 17 72, 10,9 71,6 6 * Vinterhärdighet, = full övervintring. ** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. KRANICH, tyskt brödvete med mycket tidig mognad och hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt, högt falltal och ganska hög brödvolym. Sjukdomsangreppen är låga.. AKRATOS (EU), tyskt brödsort med mycket hög avkastning. Sorten är relativt lång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna med relativt låg proteinhalt och medelhög brödvolym. SKALMEJE (EU), tyskt fodervete med mycket hög avkastning. Den är medellång och har mycket god stråstyrka. Skalmeje mognar medeltidigt, har medelhög rymdvikt och liten kärna med mycket hög stärkelsehalt. Följande sorter har provats i tre år: AKTEUR (EU), tysk brödsort med samma avkastning som Olivin. Den är högvuxen, men mycket stråstyv och mognar medeltidigt. Akteur har mycket god kärnkvalitet med hög rymdvikt, stor kärna samt hög proteinhalt och högt falltal. Sorten är klassad som elitvete i Tyskland. Akteur är känslig för gulrost, vilket påverkade avkastningen 200. 29

Tabell 2, fortsättning Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Flerårsresultat 200-2009. Obehandlade led. Bakningsegenskaper. Behandlade led. Flerårsmedeltal. Mätare: Kosack och Olivin. Brödvolym Antal ml/ g mjöl** Blad- Svart- provfläck- prick- Brun- Gul- Mätare Mätare bak- Klass- Sort Mjöldagg sjuka sjuka rost rost* Kosack Olivin ningar ning*** Sortblandning 7 7 1 1 Sortmedel 6 6 1 Kosack 972-117 10 A Gnejs 10 2 1-6 -16 A SW Harnesk 6 7 19 6-10 -7 1 Olivin 7 17 117 109 10 A Tulsa 11 12 2-9 (-10) 1 B Opus 7 1-112 6 B Mulan 7 7 1 2 - -1 7 B Ellvis 7 11-69 6 A Kranich 6 10 2-109 6 Skalmeje 7 10 9 - Provade år Loyal 9 20 7-27 2 Lans 9 19-20 2 Akteur 6 1 2-2 Provade år Hereford 6 0 11 Oakley 6 6 12 0 Audi 6 2 Provade 2 år Frument 6 1 11 2 1 * Gulrost förekommer relativt sällan, senast 200, men kan ge stora skördesänkning i känsliga sorter. ** Brödvolym, ml/ g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. *** Klassning efter bla. brödvolym, utmalning, falltal. Avser svenskaförhållanden och jämförelser kan inte göras med utländska indelningar. För några sorter anges klassning i Tyskland med understrykning. E = Elitvete. A = Brödvete, A-kvalitet. Vete med fullgod bakningsförmåga. B = Brödvete, B-kvalitet. Kan behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. Följande sorter har endast provats två år och vissa resultat är preliminära: HEREFORD (EU) är en dansk foder/industrisort med mycket hög avkastning. Den är medellång med medelgod stråstyrka och medeltidig mognad. Den har låg rymdvikt, är storkärnig med låg proteinhalt, relativt hög stärkelsehalt och lågt falltal. OAKLEY (EU), kortvuxen engelsk foder/industrisort med mycket hög avkastning. Den har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt, har medelstor kärna med låg proteinhalt och lågt falltal. 0

Rågvete Rågveteförsöken har även i år varit 6 stycken till antalet. Skördenivån är som för höstveten mer normala nivåer detta år. Det som präglar årets försök är gulrostangreppet på framför allt Dinaro. Relativtalen i obehandlat led blir därför mycket stora för andra sorter då Dinaro är mätarsort. Det är bara i F-län som gulrosten inte drabbat Dinaro. Nya sorter för året i länsförsöken är Ragtac, Borwo, Pigmej samt flera nummersorter i riksprovningen. Bäst i de flesta av försöken har Tulus och Sequenz varit. Av det nya sortmaterialet var Borwo och Pigmej bäst tätt följt av Ragtac. Bland nummersorterna har LAD 1/0 och LAD /0 bra avkastning i behandlade led. Som obehandlad var Eng 72/99/2 bäst. Effekten av svampbehandling har i genomsnitt givit 2 % högre skörd. Men om vi inte tar hänsyn till Dinaro blir effekten bara hälften så stor 1%. Skillnaden är stor mellan försöken. Gotland har det störst utslaget för svampbehandling. I tabell redovisas de enskilda försöken och flerårsmedeltal återges i diagram 2, följt av en kvalitetsbestämning i tabell, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågveteförsök 2009 Rågvete 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: Br. Johansson Behandling: L7-212 Lyckås Proline 0, l/ha + Läckeby Stereo 0, l/ha + Huskvarna Comet 0,1 l/ha Kalmar Amistar 0,2 l/ha nmh Sa Beh mmh mo Mä Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW 7 900 9 170 116 90 7 990 12 Tritikon SSD 6 900 7 7 90 7 116 7 920 11 7 910 99 Cando SW 7 00 9 7 90 101 6 90 17 7 990 116 Tulus SSD 200 10 9 20 101 11 7 70 16 7 60 96 10 Sequenz SSD 10 10 9 0 10 116 7 220 16 00 101 112 Ragtac SSD 6 0 7 7 0 11 690 19 60 10 99 Borwo SSD 7 0 9 0 9 11 00 1 0 106 10 Pigmej SSD 7 00 9 710 9 12 7 970 12 10 102 102 CV % 6,0 2, LSD kg/ha 70 20 Sortbeskrivning DINARO från Polen har gett hög och stabil avkastning i samtliga områden. Den har god övervintringsförmåga. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt och medelstor kärna. TRITIKON (EU), tysk sort som har gett ungefär samma avkastning som Fidelio. Den är högvuxen, har medellåg stråstyrka samt mognar särskilt tidigt. Rymdvikten är medellåg och kärnvikten hög. CANDO, holländsk sort med hög avkastning. Sorten är mycket kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnvikten mindre än genomsnittligt. 1

Tabell, fortsättning Rågvete 2009 I-län N-län Försöksstationen Hushållnings. L7-212 Stenstugu Behandling: Eldsberga Behandling: Visby Stereo 0, l/ha + Halmstad Stereo 0, l/ha + mmh l Mo Amistar 0,2 l/ha Beh mmh l Sa Amistar 0,2 l/h Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW 2 910 7 090 2 90 7 10 166 Tritikon SSD 7 00 21 7 0 111 10 0 127 6 000 2 107 Cando SW 0 16 6 70 96 19 6 70 10 7 0 10 11 Tulus SSD 7 20 21 9 10 1 129 7 00 161 7 90 10 107 Sequenz SSD 7 20 20 9 20 10 127 7 120 162 7 60 101 10 Ragtac SSD 6 10 22 10 11 12 6 0 1 6 20 9 10 Borwo SSD 7 0 2 7 70 110 10 6 60 11 6 70 92 102 Pigmej SSD 7 910 271 270 117 10 7 10 16 7 10 10 10 SW a SW 7 70 266 9 12 117 7 70 16 7 00 10 102 S 19 SSD 7 20 21 260 117 11 6 660 12 7 60 101 110 Eng 72/99/2 SSD 9 120 1 600 121 9 7 620 17 7 20 10 99 LAD /0 SW 20 2 9 0 1 116 7 190 16 7 90 10 106 LAD 1/0 SW 170 21 10 60 16 127 7 0 16 7 710 10 10 HeTi 0 SSD 190 17 7 290 10 11 6 160 10 7 00 96 11 CV % 6,1, LSD kg/ha 10 70 Rågvete 2009 I-län N-län T Kotz Behandling: J Runevad Behandling: L7-212 Bomarve Stereo 0, l/ha + Abild Stereo 0, l/ha + Vall Amistar 0,2 l/ha Falkenberg Amistar 0,2 l/ha mmh mo LL Beh mmh mo LL Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel ta rel tal Dinaro SW 1 910 920 10 20 9 270 279 Tritikon SSD 7 90 16 90 1 107 9 00 20 10 00 109 10 Cando SW 2 0 19 6 60 10 22 6 0 191 10 20 111 162 Tulus SSD 60 9 9 290 17 10 9 690 292 9 60 10 99 Sequenz SSD 7 90 1 0 1 107 10 10 06 9 0 106 97 Ragtac SSD 7 620 99 20 12 110 9 0 2 9 910 107 10 Borwo SSD 260 0 10 107 10 10 0 10 090 109 Pigmej SSD 7 910 1 290 10 10 9 00 27 9 70 10 102 CV %,0 6,1 LSD kg/ha 0 0 2

Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete.riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Dinaro. Gotland, I-län 90 110 120 Halland, N-län 90 110 120 Tritikon Tritikon 10 Dinaro 10 10 Cando 111 Cando 6 101 Dinaro 109 Tulus 6 11 Tulus 6 111 Sequenz 11 Sequenz 11 Kalmar, H-län Jönköping, F-län 90 110 90 110 120 10 Tritikon Tritikon Dinaro 106 Dinaro Cando 2 11 127 Cando 109 Tulus 2 12

Tabell. Rågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet, medeltal samt sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal 200-2009. Mätare: Tritikon. Svart- Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein Fält- Brun- prickhärdighet längd, styrka, nad vikt korn- halt, groning rost sjuka Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g % av ts % % % Tritikon 90 106 12 71 7, 12,6 2 11 Rel.tal Tritikon= Dinaro 9 7 92 1 700 0,0 10,7 20 0 10 Cando 9 9 1 729, 11,1 7 2 11 Provade år Tulus 9 10 92 1 70,1 11, 2 Provade 2 år SW a 9 9 9 16 711 7,7 11,0 12 Sequenz 96 96 92 16 717,1 11,2 9 1 10 * = full övervintring. * = fullt upprätt bestånd. Följande sort har provats tre år: TULUS, tysk sort med hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp. Följande sorter har provats endast två år och vissa resultat är därför preliminära: GALILEO (EU), tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är kort och stråstyv och mognar medeltidigt. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor SW 16, holländsk sort med medelhög avkastning. Den är medellång och stråstyv och har särskilt tidig mognad. Rymdvikten är ganska låg och kärnan liten. LAD 9/01, polsk sort med hög avkastning. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka och har sen mognad. Kärnkvaliteten är god med hög rymdvikt och stor kärna.

Råg Två sortförsök med råg har varit utlagda 2009. Vardera ett på Gotland och ett på Öland. Försöket på Gotland innehåller mestadels marknadsorter medan Kalmarförsöket var kompletterat med flera nya sorter i förprovning. Även i 2009 års försöksserie ingick sorten Visello med kompletterande utsädesmängder på 12 resp. 200 grobara kärnor/m2, för att jämföra med sortprovningens ordinarie utsädesmängd på 0 kärnor. Nya sorter är Evolo och Dukato samt flera nummersorter. Evolo och LPH 7 var bäst i Ölandsförsöket och SWHY 262 (Aslan) på Gotland. Dessa har i medeltal högst avkastning. Även Visello och Ottarp har gått bra. Svampbehandlingen har i år givit -6% i genomsnitt. Det är ingen stor skillnad mellan eller inom försöken. I tabell återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell 6 och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Tabell. Enskilda rågförsök 2009 Råg 2009 H-län I-län Br. Johansson Stenstugu försöksstation L7-201 Galltorp Behandling: Endre Behandling: Borgholm Amistar 0,2 l/ha + Visby Amistar 0,2 l/ha + mmh l Mo Stereo 0, l/ha Beh nmh l Sa Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW 7 0 7 90 10 70 106 Kaskelott SW 0 117 9 290 117 10 9 00 111 9 00 11 109 Ottarp SW 9 00 120 9 00 120 10 9 70 116 9 60 110 101 Visello SSD 9 20 12 9 200 116 99 9 600 11 10 20 12 110 Marcelo SSD 200 109 0 10 102 0 10 9 090 106 10 Evolo SW 9 60 12 9 0 12 102 10 000 12 10 0 121 10 Condukt SW 7 70 10 0 10 10 20 102 0 9 102 SWHY 262 SW 90 119 9 690 122 10 10 0 11 11 90 1 109 SWHY 26 SW 00 11 0 111 10 9 70 120 10 070 117 10 SW 06170 H SW 9 020 120 9 70 119 10 660 107 9 60 112 111 Rotari SSD 7 10 9 200 10 111 7 0 9 290 97 109 Visello 200 grob SSD 20 112 70 110 10 9 190 11 9 60 112 10 LPH 7 SW 9 0 12 9 90 12 10 9 970 12 9 70 11 9 Dukato SSD 00 107 0 10 107 20 102 60 101 10 Visello 12 grob SSD 0 112 920 112 106 760 102 10 SW 0717 H SW 90 11 9 070 11 102 SW 0719 H SW 0 11 9 160 11 10 SW 06167 H SW 70 117 9 0 119 10 SW 0719 H SW 90 119 9 60 121 10 CV % 2, 2,6 LSD kg/ha 0 20 Sortbeskrivning AMILO är en polsk populationssort med mycket hög, nästan lika hög mältningsresistens som den tidigare odlade sorten Otello. Amilo är långstråig, men har god stråstyrka. Sorten har god odlingssäkerhet, den klarar vintrarna bra och ser ut att tolerera sen sådd.

Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 200-2009. Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal. Över- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Fall- Protein Mjöl- Sköld- Brunvintring, längd, styrka, nad vikt, korn- tal, halt, dagg fläck- rost, Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g sek % av ts % % % Amilo 92 1 77 1 762,0 279 9,0 11 Kaskelott 9 10 7 1 79 2,2 197,6 11 Ottarp 9 10 77 1 76 2,0 21,6 7 10 9 Visello 9 12 71 1 7,1 29, 7 10 2 Marcelo 97 1 72 1 7, 21, 12 Evolo 9 122 70 1 76, 2, 7 11 Provade år Conduct 9 1 72 1 79,2 202,9 12 Aslan 91 126 0 1 7, 229,2 6 11 Caspian 9 129 76 1 7, 222,1 11 Provade 2 år SW 0717 9 11 69 1 7 2,9 206, 6 11 Rotari 90 10 77 1 76, 21 9,0 1 * Övervintring, = full övervintring. **Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd.. KASKELOTT är en svensk-tysk hybrid med hög avkastning. Den förefaller att ha god odlingssäkerhet i Mellansverige och ser ut att klara sen sådd. Sorten är medellång med medelgod stråstyrka. OTTARP är en svensk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är medellång och har god stråstyrka. VISELLO är en tysk hybridsort med mycket hög avkastning. Sorten är kortvuxen, men har relativt låg stråstyrka. MARCELO är en populationssort från Tyskland med klart bättre avkastning än Amilo. Den är ganska lång och har sämre stråstyrka än Amilo. Följande sort har provats tre år: CONDUCT (EU), tysk populationssort, är lång med relativt låg stråstyrka. Sorten avkastar klart bättre än Amilo. 6

Diagram. Flerårsmedeltal höstråg Riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Amilo. Kalmar, H-län Gotland, I-län 90 110 120 10 90 110 120 10 10 Amilo Amilo Visello 126 Ottarp 121 Ottarp 11 Kaskelott 116 Aslan Caspian 11 11 Visello 11 Marcelo 11 Marcelo 11 SW 06170 119 Aslan 1 Kaskelott 11 Caspian 1 Halland, N-län 90 110 120 Amilo Visello 120 Marcelo 7

Höstkorn I Kalmar län låg regionens enda sortförsök i höstkorn. Höstkornförsöket har fått många nya sorter de sista åren. I år ingår 17st sorter varav 7 st är nya. Högst skörd har sorten Sejet 077, med namnförslag Apropos. Därefter kommer Fridericus och Chess. Champange och Tasmanien är högavkastande nya sorter. Alla dessa sorter har gått bra både som obehandlade och behandladesorter. Tabell 7. Enskilda höstkornförsök 2009 Svampbehandling har utförts i försöket på samma sätt som i övriga sortförsök. Utslaget för svampbehandlingen var 6%. Chess svarade med 11% högre skörd för behandling. För övrigt var skillnaden mycket liten mellan sorterna, alla har givit ungefär samma svar på behandling. I tabell 7 återges de enskilda försöken, kvalitetsbestämning i tabell och flerårsmedeltal i diagram, samt en sortbeskrivning. Höstkorn 2009 H-län K Johansson L7-21 Vassmolösa Behandling: Kalmar Amistar 0,2 l/ha + mmh mj LL Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Bombay SSD 0 9 120 10 Chess SW 920 106 9 910 109 111 Wintmalt SSD 10 99 920 9 107 Fridericus SW 9 60 11 9 920 109 10 Anisette SW 20 9 90 9 109 Karyoki SW 90 106 9 0 10 107 Cartel SW 90 99 0 97 10 Queen SSD 260 9 20 9 10 Sejet 07SSD 10 000 119 10 10 11 10 Layca SSD 00 101 0 97 10 Nickela SW 90 106 9 70 10 106 LP B SW 710 10 9 090 10 Campnge SW 9 70 116 10 0 11 107 Violetta SSD 7 670 91 290 91 10 Tasmanien SSD 9 0 112 9 90 10 Malwinta SSD 7 00 9 00 107 Metaxa SSD 9 090 10 9 670 106 106 CV % 1, LSD kg/ha 290 Sortbeskrivning BOMBAY (EU), tyskt tvåradskorn med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten förefaller vara bättre än vad graderingarna visar. Bombay har god stråstyrka och medeltidig mognad, medelhög rymdvikt och stor kärna med medelhög proteinhalt och låg växttrådhalt. Sorten har genomsnittliga angrepp av mjöldagg. CHESS (EU), dansk tvåradssort med hög avkastning. Sorten är stråstyv och mognaden medeltidig. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har låg proteinhalt och växttrådhalt. Chess har små mjöldaggsangrepp. WINTMALT (EU), tysk kortvuxen tvåradssort, har visat god avkastning och bra övervintring. Sorten har enligt tyska undersökningar maltkvalitet. Den har låga angrepp av sköldfläcksjuka. Följande sorter har provats två år: FRIDERICUS (EU), tysk högvuxen sexradssort med hög avkastning och bra vinterhärdighet. Den har relativt låg rymdvikt och liten kärna. ANISETTE (EU), dansk relativt kort tvåradssort med hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och stor kärna. BREUNSKYLIE (EU), tysk tvåradssort med med god avkastning och bra kärnkvalitet, mycket hög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt lång, men har god stråstyrka.

Tabell. Höstkorn. Odlingsegenskaper, flerårsmedeltal 200-2009. Mätare: Bombay. Medeltal obehandlat/behandlat. Strå- Strå- Strå- Moglängd Övervintring styrka brytning nad Sort -0 Ant cm -0* -0** dagar Bombay 7 7 90 1 02 Chess 9 7 7 6 26 0 Provade år Wintmalt 92 7 69 90 17 0 Fridericus 9 6 91 16 0 Provade år Anisette 9 70 92 17 06 Provade 2 år Karioka 92 2 7 0 9 0 Cartel 9 79 90 20 0 Diagram. Flerårsmedeltal höstkorn Riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Bombay. Bombay Kalmar, H-län 9 10 110 Anisette 107 Chess 10 Tabell. Höstkorn. Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat. Flerårsmedeltal 200-2009. Mätare: Bombay. Rymd- Tusen- Växt- Pro- Sköld- Blad- Mjöl- Kornvikt korn- tråd tein % fläck- fläcksj. dagg rost Sort g/l vikt, g % av ts av ts % % % % Bombay 67 7,,6 12, Chess 66 9,,1 11,7 0 7 1 Provade år Wintmalt 67 0,2,9 11,6 Fridericus 60 1,,1 12,2 0 1 Provade år Anisette 67 6 12 0 2 2 Provade 2 år Karioka 6,7 11,2 2 7 0 Cartel 672, 11,9 1 7 1 9

Vårkorn Sortförsöken består i år enbart av länsförsök. Riksförsök med nyare nummersorter har ej lagts ut i Animalibältet denna säsong. Ett av försöken innehåller nyare EU sorter (L7-011), medan övriga försök består av mer marknadssorter. Nya sorter i försöken förutom i L7-011 är Tam Tam, Conserton, Essential och Stref. Bäst av det nya materialet har Tam Tam avkastat, i två av försöken har även Conserton givit hög skörd. Dessa sorter har varit bra både som obehandlade och svampbehandlade. Sorter som i genomsnitt avkastat mest när det gäller övriga sorter är Quench och Fairytale. Som behandlade har även Henely, Luhkas, Conchita och Afrodite varit bra. Av det äldre sorterna har Waldemar avkastat bra oavsett behandling. I genomsnitt har svampbehandlingen givit % högre skörd. Skillnaden mellan de olika försöksplatserna är inte stor i år. Behandlingseffekten varierade från som lägst % till 11% skördeökning. Stora skillnader förekommer dock mellan sorterna inom samma försök. Enskilda försök presenteras i tabell 9, flerårsmedeltal i diagram och odlings- och sortegenskaper med maltkvaliteter i tabell 10. Vårkornets sortbeskrivning redovisas mellan tabellerna. Tabell 9. Enskilda vårkornförsök 2009 Vårkorn 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: K Johansson Behandling: L7-01 Lyckås Stereo 0, l/ha + Vassmolösa Stereo 0, l/ha + Huskvarna Amistar 0,2 l/ha Kalmar Amistar 0,2 l/ha mmh l Sa Beh nmh svl Mo Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 600 6 620 6 10 6 00 102 Gustav SW 6 10 10 7 090 107 10 6 00 102 6 660 106 106 Tipple PL 6 0 96 6 90 9 102 6 0 10 6 60 106 10 Justina SSD 6 60 101 6 90 10 10 6 610 107 7 0 116 111 Waldemar SW 6 10 97 6 10 97 6 60 10 6 910 110 10 Mercada SW 6 0 9 7 020 106 109 6 0 106 6 770 107 10 Henley SSD 6 0 9 7 10 10 110 6 70 110 7 11 10 Mitja SW 6 10 9 6 10 9 200 6 70 76 11 Amber SW 6 70 102 6 190 9 92 6 960 11 6 910 110 99 Honey SW 6 00 9 7 120 10 11 6 990 11 6 0 109 9 Quench PL 7 10 111 7 20 109 99 6 60 10 6 90 110 10 Anakin SW 6 70 102 7 70 111 109 6 90 10 6 790 10 106 Luhkas SSD 6 620 6 970 10 10 6 70 111 7 20 11 10 Afrodite SW 6 610 7 0 111 111 7 10 120 7 910 126 107 Conchita SSD 6 10 10 7 070 107 10 6 0 106 6 70 107 10 Fairytale SSD 7 070 107 7 700 116 109 6 660 10 6 0 109 10 Tam Tam SW 6 770 10 7 0 111 109 7 10 11 7 0 117 10 Conserton SW 6 0 9 6 920 10 107 6 0 107 6 70 107 102 Essential SW 6 10 97 6 70 102 10 6 0 106 6 790 10 10 Streif SSD 6 92 6 660 101 109 90 96 6 20 10 110 CV %,7 2,9 LSD kg/ha 20 10 0

Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 I-län N-län Stenstugu försöksstation G Ramstedt Behandling: L7-01 Follingbo Behandling: Stafsjö Gård Stereo 0, l/ha + Visby Amistar 0,2 l/ha + Falkenberg Amistar 0,2 l/ha mmh ML Stereo 0, l/ha Beh mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 00 6 690 106 7 210 7 70 107 Gustav SW 6 00 96 6 0 102 11 7 220 7 90 102 110 Tipple PL 6 0 101 6 90 10 109 7 0 109 10 107 106 Justina SSD 6 00 97 6 90 99 10 7 0 10 7 720 10 Waldemar SW 6 70 10 7 00 10 107 7 90 10 70 109 111 Mercada SW 6 0 10 7 10 107 110 7 20 00 10 112 Henley SSD 6 120 97 7 010 10 11 7 120 99 7 920 102 111 Mitja SW 6 060 96 6 900 10 11 6 20 7 6 90 90 111 Amber SW 6 0 101 7 00 106 112 6 0 9 7 720 11 Honey SW 6 0 102 7 220 10 112 7 60 109 7 10 96 9 Quench PL 7 10 11 7 20 111 10 7 60 106 20 106 10 Anakin SW 6 720 107 7 0 110 109 7 90 10 7 0 97 101 Luhkas SSD 6 0 102 7 010 10 109 7 60 10 20 106 109 Afrodite SW 6 00 96 6 670 110 7 0 10 7 90 10 107 Conchita SSD 910 9 6 990 10 11 7 00 9 70 10 119 Fairytale SSD 6 00 10 7 070 106 109 7 610 106 20 106 10 Tam Tam SW 7 0 117 7 760 116 106 110 11 190 106 101 Conserton SW 6 760 107 7 20 10 107 900 2 6 70 7 11 Essential SW 90 79 900 119 7 70 107 7 90 102 10 Streif SSD 6 60 10 6 970 10 106 7 120 99 7 90 102 111 CV %,2,2 LSD kg/ha 0 90 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna med att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen förnyas kontinuerligt. Blandningarna har varit följande: 200 och 200: Barke, Annabell, Orthega, Otira. 2006: Prestige, Annabell, Orthega, Otira. 2007: Prestige, Annabell, Orthega, Gustav. 200: Prestige, Justina, Orthega, Gustav. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. ORTHEGA är ett tyskt foderkorn med hög avkastning. Sorten är ganska lång, men har god stråstyrka. Den mognar medelsent, har hög kärnvikt, hög rymdvikt och medellåg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg, men mindre än normalt av bladfläcksjuka. Den ger små skördeökningar vid svampbehandling och klarar låga ph. 1

Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 H-län I-län P Wiström Behandling: Stenstugu försöksstation L7-01 Hagby Stereo 0, l/ha + Follingbo Behandling: Borgholm Amistar 0,2 l/ha Visby Amistar 0,2 l/ha + nmh l Mo Beh M Stereo 0, l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 90 6 0 112 6 970 7 920 11 Gustav SW 10 99 6 70 11 6 90 99 7 770 9 112 Justina SSD 70 9 6 0 96 110 7 102 060 102 11 Waldemar SW 6 00 10 6 720 102 111 7 0 10 00 10 110 Mercada SW 960 101 6 60 110 7 10 102 7 660 97 107 Mitja SW 10 7 6 160 9 120 60 0 6 10 6 122 Quench PL 6 00 10 6 620 101 109 7 710 111 20 10 107 Anakin SW 970 101 6 010 91 101 7 20 10 7 60 97 106 Luhkas SSD 6 20 106 7 000 106 112 7 10 106 20 10 111 Afrodite SW 6 000 102 990 91 7 0 112 7 90 101 102 CV %,1 2,0 LSD kg/ha 70 20 Vårkorn 2009 N-län Hushållnings. Behandling: L7-01 Eldsberga Stereo 0, l/ha + Halmstad Amistar 0,2 l/ha mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 0 6 760 9 Gustav SW 6 610 96 6 60 99 101 Justina SSD 7 60 107 7 660 11 10 Waldemar SW 6 970 101 7 690 11 110 Mercada SW 7 00 102 7 10 106 102 Mitja SW 770 6 0 9 110 Quench SW 7 220 10 120 112 Anakin SW 6 90 101 7 20 10 106 Luhkas SSD 6 770 9 7 70 111 110 Afrodite SW 7 00 10 7 90 117 112 CV % 6,1 LSD kg/ha 60 PRESTIGE, engelskt medeltidigt maltkorn med medelhög avkastning. Den är medellång och mycket stråstyv. Sorten mognar medeltidigt, har hög rymdvikt och mycket stor kärna med ganska hög proteinhalt. Den är nematod- resistent, har mycket god resistens mot mjöldagg, men angrips av bladfläcksjuka. Prestige är mätarsort i de europeiska maltkornstesterna. 2

Tabell 9, fortsättning Vårkorn 2009 N-län Hushållnings. Behandling: L7-011 Eldsberga Stereo 0, l/ha Halmstad Amistar 0,2 l/ha EU sorter mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 60 060 10 Calcule SSd 70 9 10 102 10 Sej 007 SW 910 101 060 10 Hosh SW 10 107 190 10 Sej 06007 SW 90 11 70 11 10 Garner SW 0 110 60 112 106 Propino SW 10 106 60 111 109 Alicia SW 60 9 90 9 9 Sizilia SW 720 97 00 101 10 Sunshine SW 00 91 20 9 110 Iron SW 00 109 600 111 106 Olof SSd 10 106 0 110 10 Grace SSd 70 00 10 Roslina SSd 20 111 670 112 10 SJ 727 SSd 0 0 10 11 SJ 720 SSd 0 11 60 111 10 Kia SSd 220 107 170 102 99 Tipple SW 60 9 90 97 106 SW 76 SW 70 119 6 020 119 10 SW 76 SW 090 10 210 10 102 SW 67 SW 0 9 970 9 110 SW 626 SSD 00 10 0 96 96 Bor 0216 SSD 660 96 0 96 10 PF 12200- SSD 060 10 260 10 10 SJ 07112 SSD 60 110 700 11 106 CV %, LSD kg/ha 0 TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har låg GUSTAV, foderkorn med mycket hög avkastning och god odlingssäkerhet. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka och medelsen mognad. Den har medellåg rymdvikt, ganska liten kärna och låg proteinhalt. Sorten angrips av mjöldagg men har bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen. rymdvikt men ganska stor kärna med låg proteinhalt. Sorten har nematodresistens och för övrigt goda resistensegenskaper. JUSTINA (EU), tysk fodersort med hög avkastning. Sorten är högvuxen men har god stråstyrka. Den mognar medelsent. Genomsnittlig rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. Låga angrepp av mjöldagg.

Diagram. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Jönköping, F-län Kalmar, H-län 90 110 0 90 110 120 Sortbland. Sortbland. 10 Gustav 10 Justina 10 101 Justina 102 Gustav 10 10 Mercada 9 Waldemar 112 Tipple 99 Mercada 7 10 Henley 10 Henley 107 Quench 10 Quench 106 Waldemar Marthe Tipple WALDEMAR är en mycket kortvuxen och mycket högavkastande fodersort med god stråstyrka. Den mognar medelsent. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Sorten har bra resistens-egenskaper, bl.a. nematodresistens. Afrodite Mitja Anakin 10 10 CHRISTINA (EU), dansk maltsort med hög avkastning. Sorten är kortvuxen med mycket god stråstyrka. Christina mognar sent. Den har medelhög rymdvikt och liten kärna. MERCADA (EU) från Tyskland har mycket hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Sorten har ganska låg rymdvikt och relativt stor kärna samt låg proteinhalt. HENLEY (EU) är en medellång engelsk maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Avkastningen är hög. Rymdvikten är låg och kärnan medelstor. Små angrepp av mjöldagg.

Diagram, fortsättning Halland, N-län Gotland, I-län 101 99 107 10 107 10 9 10 10 10 9 10 96 106 106 90 110 Sortbland. 1 Gustav 11 Justina 11 Tipple Waldemar Mercada 7 Quench 6 Luhkas Makof Amber Honey Afrodite Anakin Mitja Henley Marthe 102 101 102 10 10 99 10 10 10 106 106 107 107 0 90 110 Sortbland. 17 Justina 10 Gustav 10 Waldemar 10 Mercada Henley 6 Marthe Tipple Quench Honey Anakin Luhkas Afrodite Amber Conchita Calcule Mitja

Tabell 10. Sortegenskaper vårkorn. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 200-2009. Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning Strå- Tusen- Strå- bryt- Strå- Mog- Rymd- korn- Pro- Stärkelstyrka ning längd nad vikt vikt tein, sehalt, Sort -0* -0* cm dagar g/l g % av ts % av ts** Sortblandning 16 69 109 671, 11,7 60,6 Sortmedeltal 1 67 109 670, 11, 61,0 Gustav 7 1 9 10 671 7,1 11, 60, Tipple 7 1 6 110 669 1,6 11,0 61,2 Justina 1 21 72 109 666 9, 11,6 60,6 Waldemar 1 60 10 666,9 11,6 60, Mercada 1 66 109 661 1,6 11,2 60,9 Henley 2 19 69 109 6 0,6 11, 61,0 Mitja 7 2 69 107 6,2 11,9 61,1 Provade år Amber 16 69 109 67,7 11, 61,9 Honey 2 69 110 67,9 11,0 61,9 Quench 1 67 111 66 6,7 11,1 61, Anakin 16 69 110 669, 11,2 61,2 Provade år Luhkas 1 19 66 10 60 0,1 11, 61,2 Afrodite 0 26 72 110 61 9, 11,2 61,6 Calcule 19 69 111 676 7,7 11,6 60,6 Conchita 17 6 109 667 1, 11,6 61,2 Provade 2 år SW 76 6 16 67 111 666 7, 11,2 60,9 SW 76 20 6 10 660 2, 11, 60, Bor 0216 7 12 6 109 66 6,6 11,9 61,0 Fairytale 2 19 71 110 669, 11,0 61,6 Sej 007 7 1 6 110 679 7,9 11,1 61,2 Hosh 9 9 70 110 67 0,2 11,2 60,7 * Stråstyrka: = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: = allt stråbrutet. (Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden). ** Stärkelsehalt. Preliminära analyser. 6

Tabell 10, fortsättning. Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal 200-2009. Obehandlat led. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter. Mätare: Tipple. Blad- Sköld- Mjöl- fläck- fläck- Korn- Pro- Tusen- Relativ Relativ dagg sjuka sjuka rost Malt/ tein % korn- Fullkorn, % avkast- fullkorn- Sort % % % % foder av ts vikt, g >2, mm Ant ning skörd* Sortblandning 10 6 Sortmedeltal 6 Gustav 7 F 11, 7, 9 9 106 102 Tipple 7 6 2 M 11,1 1, 96 1 Justina 2 10 6 F 11,6 9,9 9 9 99 Waldemar 2 F 11,6 9,1 9 10 10 Mercada 7 2 F 11,2 2,1 9 9 10 102 Henley 2 10 M 11, 1,1 97 6 101 Mitja 2 7 F 11,9, 9 20 97 9 Provade år Amber 2 9 10 2 M 11, 9,0 9 2 9 Honey 2 7 2 M 11,1 9,2 9 2 101 Quench 2 7 M 11,1 7,0 96 9 106 106 Anakin 2 9 M 11,, 96 2 10 10 Provade år Luhkas 2 7 7 F 11,6 0, 96 1 10 10 Afrodite 2 6 6 M 11,2 9,9 9 2 10 10 Calcule 7 2 M 11,6, 96 11 Conchita 2 9 9 M 11,7 1,9 97 2 101 Provade 2 år SW 76 6 7 2 11, 7,9 9 7 107 106 SW 76 7 7 2 11, 2, 9 7 97 9 Bor 0216 2 9 11, 7,1 9 7 9 92 Fairytale 6 2 11,1,2 9 1 107 10 Sej 007 2 9 2 11,2, 9 106 10 Hosh 11, 0,2 9 101 Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2, mm). Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering. 7

Följande sorter har provats tre år: QUENCH (EU), sent mognande engelskt maltkorn med mycket hög avkastning. Den är medellång med goda stråegenskaper. Sorten har medelhög rymdvikt och ganska liten kärnvikt och låg proteinhalt. Mjöldaggsangreppen är små och sorten har nematodresistens. ANAKIN (EU), danskt maltkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är mycket hög och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Små mjöldaggsangrepp. Sorten har nematodresistens. MARTHE (EU), tysk maltsort med hög avkastning. Den är medelkort med god stråstyrka och mognar medelsent. Marthe har hög rymdvikt och ganska låg kärnvikt samt hög proteinhalt. Små mjöldaggsangrepp. Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära: SW 9, medellång maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna. SW 717, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Rymdvikten är relativt hög och kärnan ganska stor. SW 929, medellång maltsort med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna med låg proteinhalt. LUHKAS, CSBC 901, tidigt mognade, medellång fodersort med genomsnittlig stråstyrka. Den har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. AFRODITE (EU), högvuxen dansk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har hög rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. THORGALL (EU), medellång dansk maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Den har hög rymdvikt och hög tusenkornvikt samt hög proteinhalt. CALCULE (EU), fransk, ganska lång maltsort med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och ganska liten kärna. CONCHITA (EU), medellång tysk maltsort med genomsnittlig stråstyrka och medelsen mognad. Den har genomsnittlig rymdvikt och hög tusenkornvikt.

Havre Även 2009 bestod sortförsöken i havre av fem länsförsök. Två i F-län, ett i H-län och två i N- län. Det ena försöket i Halland innehöll som vanligt även förprövning av nya nummersorter. Nytt material för året i länsförsöken är Circle, Lipoplus, Galaxy, Nes och Zorro. Mätarsorten Belinda har som vanligt klarat sig bra i förhållande till det nyare materialet. Av det nya materialet från försöket i Halland har sorten SW 071119 givit mycket hög skörd som svampbehandlad. Nord 07/16 var bra både i behandlat och obehandlad led. Intressant att flera av de nya sorterna ger hög avkastning i förhållande till Belinda. Av det övriga sorterna ger bara några en högre skörd än Belinda. I genomsnitt har de bästa sorterna bara % högre skörd än mätaren. Högst avkastning bland dessa gav som obehandlade Galaxy, Aveny, Ingeborg och Scorpion och som behandlad sort Circle, Galaxy och Scorpion. Svampbehandlingen gav i genomsnitt ingen skördeökning i år. Ett försök gav dock en behandlingseffekt på 7 %. Övriga försök visade liten eller inget utslag för svampbehandling. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram 6 länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. Tabell 11. Enskilda havreförsök 2009 Havre 2009 F-län H-län N Johansson Behandling: J Nilsson Behandling: L7-01 Lyckås Tilt Top 0, l/ha + Rockneby Tilt Top 0, l/ha + Huskvarna Comet 0,2 l/ha Kalmar Comet 0,2 l/ha mmh l Sa Beh mr ML Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW 7 970 7 20 9 7 60 0 112 Gunhild SW 7 0 9 7 0 97 97 7 660 101 00 96 10 Freddy SSD 7 620 96 7 60 101 00 106 060 96 SW Kerstin SW 7 990 6 910 92 6 7 70 10 00 9 102 Ingeborg SW 7 660 96 7 20 96 9 7 90 10 10 10 Ivory SSD 7 90 9 7 720 10 102 7 60 101 7 0 9 10 Aveny SW 00 101 7 600 101 9 20 110 600 102 10 Circle SW 7 70 9 7 0 9 9 220 109 190 97 Lipoplus SW 6 70 0 760 77 90 6 720 9 6 60 7 9 Scorpion SSD 7 90 110 10 102 0 111 210 97 9 Buggy SSD 7 70 9 7 20 97 7 0 99 7 70 90 101 Ringsaker SW 7 20 91 6 60 92 7 270 96 7 770 92 107 GN 099 SW 7 10 92 7 060 9 97 7 10 10 90 101 109 Galaxy SSD 110 102 7 0 10 97 110 107 210 97 101 Nes SSD 7 920 99 7 290 97 92 7 0 20 99 110 Zorro SSD 7 70 92 7 20 96 9 7 10 9 7 0 10 CV %,9 2,7 LSD kg/ha 610 20 9

Tabell 11, fortsättning Havre 2009 F-län N-län Försöksstationen L Tronarp Behandling: L7-01 Riddersberg Behandling: Harplinge Tilt Top 0, l/ha + Jönköping Tilt Top 0, l/ha + Halmstad Comet 0,2 l/ha mf Sa Comet 0,2 l/ha Beh mmh LL Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW 0 910 101 7 0 7 20 97 Gunhild SW 90 101 70 9 9 6 0 7 6 0 7 97 Freddy SSD 90 102 6 190 10 10 6 60 91 6 790 9 99 SW Kerstin SW 6 00 10 720 97 9 6 990 9 6 00 9 97 Ingeborg SW 6 260 107 6 210 10 99 7 10 9 7 10 102 Ivory SSD 90 102 660 96 9 6 90 9 6 0 9 99 Circle SW 90 101 6 60 111 111 7 190 96 7 200 99 Scorpion SSD 900 101 770 9 9 7 60 9 7 70 10 10 Zorro SSD 90 102 6 260 106 106 6 60 6 6 0 9 CV %,2,9 LSD kg/ha 290 10 Diagram 6. Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök 200-2009. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Jönköping, F-län Halland, N-län 9 10 90 9 10 Belinda 9 Belinda 9 Kerstin 9 9 Freddy 9 9 Freddy 9 99 Ivory 9 96 Ivory 9 9 Ingeborg 9 97 Ingeborg 9 9 Kerstin 97 Gunhild 7 Gunhild 9 Aveny 10 Scorpion 6 101 Scorpion 9 Aveny 9 Circle 101 Circle 97 0

Tabell 11, fortsättning Havre 2009 N-län G Ramstedt Behandling: L7-01 Stafsjö Gård Tilt Top 0, l/ha + Falkenberg Comet 0,2 l/ha mmh l Sa Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW 7 60 7 20 102 Gunhild SW 7 0 101 7 170 9 96 Freddy SSD 7 220 9 170 109 11 SW Kerstin SW 7 700 10 7 70 10 101 Ingeborg SW 7 90 107 7 910 10 Ivory SSD 7 70 00 110 11 Aveny SW 7 20 99 7 20 96 99 Circle SW 7 20 9 0 111 11 Lipoplus SW 7 0 102 7 00 10 10 Scorpion SSD 7 20 99 7 0 10 10 Buggy SSD 7 710 10 7 20 9 Ringsaker SW 6 770 92 0 11 126 GN 099 SW 7 20 9 0 111 11 Galaxy SSD 7 10 99 7 900 10 10 Nes SSD 7 10 97 7 10 99 10 Zorro SSD 7 0 101 7 0 99 SW 01020 SW 7 00 96 7 70 101 107 SW 06107 SW 7 0 102 160 10 10 SW 07111 SW 7 0 102 7 90 10 10 SW 071119 SW 6 0 9 9 220 12 1 Nord 07/16 SSD 7 60 107 0 111 107 Bor 010 SSD 7 0 106 160 109 10 Nord 0/20 SSD 7 970 10 7 770 10 9 CV % 6,1 LSD kg/ha 70 Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medelsent. GUNHILD avkastar något sämre än Belinda och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gunhild har medelhög rymdvikt men ganska stor kärna. SW INGEBORG har avkastat som Belinda och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med Belinda. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. Freddy har hög rymdvikt och medelstor kärna. Freddy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. 1

Tabell 12. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet, medeltal obehandlat/behandlat. Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal 200-2009. Mätare: Belinda Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Mjöl- Blad- Kronstyrka längd nad vikt korn- dagg** fläck- rost*** Sort -0* cm dagar g/l vikt g % sjuka % % Belinda 79 112 2 7, 7 Sortmedel 79 7 111 2 7,0 6 6 Gunhild 1 112 7 7, 6 6 2 Freddy 76 92 112 6 6,0 9 SW Kerstin 0 90 11 0, SW Ingeborg 1 112 0, 7 6 Ivory 7 111 0,9 9 Aveny 7 91 111 2 6,7 6 2 Circle 7 90 112 0 6, 7 6 Lipoplus 90 1 11 10,2 1 0 Provade år Scorpion 77 9 111 2,1 Buggy 9 6 112 01, 1 Provade 2 år SW 01020 9 112, 11 1 Nord 07/16 2 6 112, 1 Bor 010 79 9 11 26, 9 Ringsaker 7 7 110 6,0 2 7 GN 099 7 110 29,0 1 10 2 Galaxy 2 90 112 0, 9 10 * = fullt upprätt bestånd. **Mjöldagg. Angrepp kan förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år och kan ge allvarliga skördesänkningar. Diagram 6, fortsättning Belinda Freddy Ivory Kerstin Ingeborg Aveny Scorpion Gunhild Kalmar, H-län 90 9 10 9 96 97 97 9 99 10 SW KERSTIN har gett hög till mycket hög avkastning. Den är medellång, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har låg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. SW INGEBORG har avkastat som Belinda och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. IVORY (EU) är en särskilt storkärnig sort från Tyskland. Den har avkastat något sämre än Belinda. Sorten är stråstyv och mognar medel- 2

Tabell 12, fortsättning. Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat 200-2009. Mätare: Belinda Råfett Växttråd- NDF* Protein- Stärkelse* Nematod Sort % av ts halt, % av ts % av ts halt, % av ts % av ts resistens** Belinda 6,2 12,9 2,0 11, 7, Sortmedel,7 12, 2,0 11,,6 Gunhild, 12,7 2, 11,6, Ha, Hf Freddy,6 1,1 29, 11,7 7, Hf SW Kerstin,0 11,6 27,7 11, 9, Hf SW Ingeborg,1 12, 2, 12,0,7 Hf Ivory, 12,2 26, 11,9 0, Hf Aveny,2 12,2 2,2 11,7 9, Circle, 12, 2,0 11,6 9,0 Lipoplus,6 1,2 2,7 12,6, Provade år Scorpion,1 11,6 2,0 11,7 9,1 Ha, Hf Buggy, 11,7 2,9 11, 1, Hf Provade 2 år SW 01020,2 12,2 27, 11, 0, Nord 07/16 6,1 12,1 26,6 11,, Bor 010 6,1 1,1 29,2 11, 7,7 Ringsaker, 12,9 27, 12,1, GN 099, 11,9 27, 11,6 9,0 Galaxy, 12,1 27, 11,6 9, * NDF och stärkelse, analyser endast 200-200. ** Nematodresistens. Ha = Heterodera avenae. (Vigtigast) Hf = Heterodera filipjevi (Gotlandstypen). tidigt. Rymdvikten är medelhög och råfetthalten låg, men stärkelsehalten är mycket hög. Ivory har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. Sorten är nematodresistent (Gotlandstypen). AVENY har avkastat bättre än Belinda och har gett särskilt hög avkastning utan svampbehandling i Mälardalen. Sorten har medelhög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt högvuxen med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Angreppen av kronrost är små, vilket kan ha påverkat avkastningsbilden. CIRCLE, SW 020 har avkastat ungefär som Belinda. Sorten har relativt hög rymdvikt och medelstor kärna. Kvalitetsegenskaperna är genomsnittliga. Följande sorter har provats tre år: SCORPION (EU), från Tyskland, har hög avkastning. Den har relativt hög rymdvikt och är storkärnig med hög stärkelsehalt. Sorten mognar medeltidigt, är relativt högväxt och har medelhög stråstyrka. Scorpion har nematodresistens. BUGGY (EU), tysk dvärgsort med hög avkastning. Den är särskilt kortvuxen och har också mycket god stråstyrka. Rymdvikten och kärnvikten är låga, men den inre kvaliteten är bra med bl.a. hög stärkelsehalt.buggy har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod.

Vårvete 2009 års vårveteförsök innehåller nästan samma sorter som året innan. Bara i Hallandsförsöket finns nya sorterna Brisant, Granary och SW 6. Sorterna Marble och Azurite har hög avkastning både som obehandlade och behandlade. Taifun gav bäst skörd i Blekingeförsöket. Andra sorter som också ger hög skörd är Triso och Ashby. Nya sorten Granary gav bra skörd som behandlad. Effekten av svampbehandlingen var olika för försöken. På Gotland och i Halland ökade skörden med 16 % för behandling. Men bara med ca 2 % i Blekinge. Sorter som svarar på behandling är Zicon, Taifun samt de nya sorterna Brisant och Granary. I tabell 1 redovisas enskilda försök, sortegenskaper i tabell 1, flerårsmedeltal i diagram 7 och en sortbeskrivning. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 2009 Vårvete 2009 I-län K-län Stenstugu försbehandling: L.S Jönsson Behandling: L7-01 Follingbo Tilt Top 0, l/ha Gammalstorp Tilt Top 0, l/ha Visby senare Sölvesborg senare mmh ML Comet 0,2 l/ha + M Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW 7 0 60 110 7 290 7 0 102 Triso SSD 7 60 9 9 210 107 120 7 60 10 7 0 106 10 Quarna SSD 7 160 91 7 710 9 10 7 20 7 290 9 Kungsjet SW 190 10 60 10 7 0 10 7 700 10 102 Taifun SSD 290 11 60 117 10 Stilett SW 7 70 97 60 9 112 7 0 10 7 10 10 10 Ashby PL 7 20 92 690 101 120 7 90 10 7 90 107 101 Azurite SW 120 10 9 170 106 11 00 110 7 90 107 99 Marble SSD 170 10 9 00 10 11 260 11 10 112 101 Zircon SW 0 69 7 70 7 1 7 90 110 260 111 10 CV % 2,7 1,9 LSD kg/ha 20 220 Sortbeskrivning VINJETT mognar medeltidigt och har hög till mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i södra Sverige, men något sämre kvalitet jämfört med den tidigare mätaren Dragon. Vinjett har medelhög stråstyrka och ett medelkort strå. Sorten har ganska låg rymdvikt och medelstor kärna med något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Vinjett har ett relativt styvt gluten. Sorten har resistens mot mjöldagg och brunrost. TRISO är en tysk sort med mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i de norra områdena. Den är medelkort med medelhög stråstyrka och mognar relativt sent. Triso har hög rymdvikt och stor kärna, något låg proteinhalt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Sorten är känslig för mjöldagg och brunrost och även gulrost, men något mindre känslig för bladfläcksvampar.

Tabell 1, fortsättning Vårvete 2009 N-län ISA Lantbruk Behandling: L7-01 Eldsberga Tilt Top 0, l/ha Halmstad senare mmh l Mo Comet 0,2 l/ha + Obeh Proline 0,6 l/ha Beh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW 000 290 10 Triso SSD 7 70 97 090 9 10 Quarna SSD 6 70 7 20 7 10 Kungsjet SW 6 70 170 99 121 Taifun SSD 6 60 1 9 12 Stilett SW 6 0 6 9 11 SW 6 SW 7 00 9 00 111 Zircon SW 7 710 96 0 107 11 Granary SW 7 20 91 9 10 110 12 Brisant SSD 6 0 2 20 102 129 CV % 9, LSD kg/ha 1 00 Diagram 7. Flerårsmedeltal vårvete Riks och länsförsök 200-2009. siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Vinjett. Vinjett Triso Blekinge, K-län 9 10 110 11 10 Quarna 9 Kungsjet 101 Vinjett Gotland, I-län 90 9 10 110 Taifun Halland, N-län 11 90 9 10 Triso 101 Vinjett Quarna 9 Triso 9 Kungsjet 106 Quarna 91 Taifun 9 Taifun 99

Tabell 1. Sortegenskaper vårvete. Odlingsegenskaper, medeltal obeh-beh, och sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsresultat 200-2009. Mätare: Vinjett Strå- Strå- Mog- Mjöl- Blad- Svart- Brun- Gulstyrka längd nad dagg fläck prick rost rost Sort -0* cm dagar % % % % % Vinjett 116 12 10 2 Sortmedel 7 2 117 2 7 2 Triso 6 117 6 Quarna 0 11 2 10 11 1 7 SW Kungsjet 9 119 1 9 0 2 Taifun 7 77 116 1 7 7 9 12 Provade år Stilett 92 76 116 9 2 Provade år Diskett 11 9 7 1 Provade 2 år Zircon 96 79 122 2 6 2 1 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell 1 fortsättning Kärnkvalitet, behandlade led 200-2009. Mätare: Vinjett Rymd- Tusen- Protein- Stärk- Brödvolym vikt korn- halt Falltal else, mätare Sort g/l vikt g % av ts sek % av ts Vinjett Vinjett 79 0,1 1,1 27 70,0 101 Sortmedel 79 0, 1,2 27 69,6 Triso 0 1,9 1, 276 69,6-1 Quarna 796 1, 1, 16 67,6 - SW Kungsjet 0 0, 1,0 297 69, -1 Taifun 09 6, 1, 2 69,1 Provade år Stilett 7,6 12, 22 69,6-27 Provade år Diskett 797 0,2 1,1 21 69, - Provade 2 år Zircon 79,7 12, 16 71,1 * Brödvolymen anges som ml per gram mjöl. QUARNA är en tidig och kortvuxen sort från Schweiz. Avkastningsförmågan är något låg. Odlingsegenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är stråstyv och mognar tidigt. Den är känslig för mjöldagg, men ger liten merskörd för behandling. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med mycket hög proteinhalt och högt falltal. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar. SW KUNGSJET har gett mycket hög avkastning. Sorten är medelkort med normal stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan medelstor. Proteinhalten är låg. Falltalet är relativt lågt. Brödvolymen är lägre jämfört med Vinjett. Resistensegenskaperna är relativt goda. 6

TAIFUN (EU), tysk sort med hög avkastning. Den är kortvuxen men något stråsvag. Sorten mognar tidigt. Den har god kärnkvalitet med hög rymdvikt, stor kärna med hög proteinhalt och högt falltal. Taifun är känslig för rostsjukdomar. Följande sorter har provats tre år: STILETT har visat mycket hög avkastning, särskilt i södra Sverige. Den är kortvuxen och stråstyv och mognar medelsent. Sorten har relativt låg rymdvikt och liten kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än genomsnittligt. Sorten har mycket god resistens mot mjöldagg. ASHBY (EU) är en tysk sort med mycket hög avkastning, framförallt i Svealand. Den är medellång med normal stråstyrka och mognar sent. Sorten har relativt låg rymdvikt men stor kärna. Falltalet är högt men proteinhalten är lägre än genomsnittligt. Ashby angrips av mjöldagg. Följande sort har provats endast två år och vissa resultat är därför preliminära: AZURITE (EU) är en tysk sort med hög avkastning. Den är relativt kortvuxen med god stråstyrka och sen mognad. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med medellåg proteinhalt och mycket högt falltal. 7