Kostnader Kommunal nivå

Rapport 297 2007 Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2007 jämförelsetal del 2, 2007

Skolverkets rapport nr 297 Kostnader Kommunal nivå Jämförelsetal om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Del 2, 2007 Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 2006 för verksamhetsformer inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Totala kostnader och totala kostnader per barn/elev för t.ex. personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m.m. redovisas för varje huvudman, dvs. kommun, landsting och grupper av fristående skolor samt för sameskolan. Summary: This report shows expenditure for the child-care system, schools and the adult education system in 2006. Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools and sami schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, specialskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.

Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993 rapport nr 7 kan ej beställas Årsrapport 1993 rapport nr 33 kan ej beställas Delrapport 1994 rapport nr 46 kan ej beställas Årsrapport 1994 rapport nr 70 kan ej beställas Delrapport 1995 rapport nr 73 kan ej beställas Årsrapport 1995 rapport nr 76 kan ej beställas Delrapport 1996 rapport nr 97 kan ej beställas Årsrapport 1996 rapport nr 106 kan ej beställas Delrapport 1997 rapport nr 129 kan ej beställas Årsrapport 1997 rapport nr 134 kan ej beställas Delrapport 1998 rapport nr 146 kan ej beställas Årsrapport 1998 rapport nr 156 kan ej beställas Delrapport 1999 rapport nr 165 kan ej beställas Årsrapport 1999 rapport nr 172 beställn.nr 99:470 Del 1, 2000 rapport nr 183 beställn.nr 00:537 Del 2, 2000 rapport nr 189 beställn.nr 00:569 Del 1, 2001 rapport nr 196 beställn.nr 01:607 Del 2, 2001 rapport nr 204 beställn.nr 01:661 Del 1, 2002 rapport nr 215 beställn.nr 02:715 Del 2, 2002 rapport nr 217 beställn.nr 02:753 Del 1, 2003 rapport nr 229 beställn.nr 03:802 Del 2, 2003 rapport nr 235 beställn.nr 03:820 Del 1, 2004 rapport nr 241 kan ej beställas Del 2, 2004 rapport nr 246 kan ej beställas Del 1, 2005 rapport nr 259 kan ej beställas Del 2, 2005 rapport nr 262 kan ej beställas Del 1, 2006 rapport nr 276 kan ej beställas Del 2, 2006 rapport nr 279 kan ej beställas Del 1, 2007 rapport nr 296 kan ej beställas Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket. se välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Beställningsadress (för rapporter utgivna 1999 2003): Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se Pris: 75 kr exkl. moms porto och exp.kostnader Skolverkets diarienummer (registration number) 71-2007:01077 ISSN 1103-2421 ISRN SKOLV-R 297--SE Published by Skolverket, 106 20 Stockholm Formgivare för Pdf-fil: Ordförrådet AB Omslagsbild: Maimidesign Stockholm 2007 jämförelsetal del 2, 2007

Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan 1993. Under våren publiceras information om barn, elever, personal och utbildningsresultat och under hösten publiceras uppgifter om kostnader. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av verksamheten, dvs huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet både som Excel-filer och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se välj statistik och därefter kommunnivå. Rapporten har tagits fram inom avdelningen för utbildningsfrågor på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva, av SCB och Skolverket. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men Skolverkets och SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden José Luis Berrospi (projektledare), Anders Broberg, Anders Borgström, Stefan Erson, Ingegerd Johansson och Anneli Melén. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för utbildningsstatistik, tel. 08-527 332 00. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel. 019-17 60 00. Stockholm september 2007 Christina Sandström Enhetschef José Luis Berrospi Undervisningsråd jämförelsetal del 2, 2007

Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet... 8 2. Att läsa rapporten... 9 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna?... 12 4. Att tänka på vid jämförelser över tid... 14 Tabeller... 18 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg totalt Kostnader Kommunnivå Tabell 1: kostnader 2006... 20 Förskola Tabell 2: kostnader 2006... 27 Familjedaghem Tabell 2: kostnader 2006... 34 Fritidshem Tabell 2: kostnader 2006... 41 Förskoleklass huvudmannens skolor samt elever folkbokförda i kommunen Tabell1: Huvudmannens kostnader 2006... 48 Förskoleklass Grundskola Fritidshem huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 56 Grundskola Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 63 Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 Kommuner, sameskolan och fristående skolor... 71 Tabell 3: Kostnader för elever folkbokförda i kommunen 2006... 79 Specialskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 86 Särskola obligatorisk huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 87 Särskola gymnasiesärskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 94 jämförelsetal del 2, 2007

Gymnasieskola huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006... 101 Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 för kommuner, landsting och fristående skolor med kommun- eller statsbidrag... 109 Tabell 3: Huvudmannens kostnader 2006 för elever folkbokförda i kommunen... 117 Komvux huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006 (inklusive köpt utbildning)... 125 Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 (exklusive köpt utbildning)... 133 Alternativt: Beräkningssätt av heltidsstuderande elever Tabell 1: Huvudmannens kostnader 2006 (inklusive köpt utbildning)... 141 Tabell 2: Huvudmannens kostnader 2006 exklusive köpt utbildning)... 149 Särvux huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader år 2006... 157 Svenska för invandrare huvudmannens skolor Tabell 1: Huvudmannens kostnader år 2006... 164 Strukturella faktorer för kommuner Tabell 1 Strukturella faktorer för kommuner... 171 Bilagor Bilaga 1: Definitioner och kommentarer... 179 Bilaga 2: Uppgifternas tillförlitlighet... 187 Bilaga 3: Kommungruppsindelning... 194 jämförelsetal del 2, 2007

1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för de olika verksamhetsformerna är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. För enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är kommunal huvudman uppgiftslämnare. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den femtonde i ordningen. 1 Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om barn, elever, personal och utbildningsresultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2, som utkommer under hösten, innehåller uppgifter om kostnader. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från Socialstyrelsen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av statistik för dessa verksamhetsformer. Jämförelsetal för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för Socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst (e-post socialstyrelsen@strd.se). Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de årliga rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten i jämförelse med andras. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) också tillgängliga i excelformat via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se välj statistik och därefter kommunnivå. På samma Internetadress finns uppgifterna (från 1993 och framåt) också tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Under hösten 2001 öppnade Skolverket databasen SIRIS (Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem) som innehåller en mängd information om skolors kvalitet och resultat. I SIRIS presenteras bland annat uppgifter på skolnivå om betyg och utbildningsresultat för elever som avslutat grundskolan och gymnasieskolan. I SIRIS finns också analysverktyget SALSA som kan användas för att bedöma grundskolors samlade betygsresultat efter att viss hänsyn tagits till skolornas elevsammansättning. SIRIS och SALSA kan nås via Skolverkets hemsida http://www.skolverket.se välj statistik och därefter skolnivå. 1 Se förteckning på sidan 2. jämförelsetal del 2, 2007 8

2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels samtliga skolformer med undantag för kompletterande utbildningar och Nationellt Centrum för flexibelt lärande (CFL). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive kommun- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas i nio grupper sorterade efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur enligt Sveriges Kommuner och Landstings, f d Svenska Kommunförbundet, indelning (se Bilaga 3). Denna indelning har ändrats från och med 2005. Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader mellan kommuner och huvudmän som framkommer. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur väl man lyckas organisera sin verksamhet och utnyttja sina resurser. Skillnaderna kan vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emellertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva, 2 kan vissa brister i materialet förekomma. Det också viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner, delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av verksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och denna rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. 2 Bl.a. återrapporterar SCB till kommunerna de jämförelsetal avseende kostnader som skall publiceras. Kommunerna har därmed en möjlighet att kontrollera att de jämförelsetal som avser kommunens verksamhet verkar rimliga (se Bilaga 2). jämförelsetal del 2, 2007 9

Spridningsmått för kommuner Mot slutet av varje tabell finns en sammanfattande tabelldel som anger hur stor spridningen är mellan kommunerna. Här anges maximivärde, minimivärde, median, kvartiler och percentiler för de olika jämförelsetalen. I det följande ges en beskrivning av dessa mått. Tabeller med spridningsmått redovisar endast uppgifter om verksamhet med kommuner som huvudman eller kommuner där eleverna är folkbokförda. Innebörden av tabellerna är att för varje mått, dvs varje kolumn för sig, har kommunerna rangordnats med avseende på just det måttet. På översta raden redovisas värdet för den kommun som har det högsta värdet på måttet, dvs max-värdet. På motsvarande sätt redovisas det lägsta värdet som någon kommun har på raden längst ner i tabellen, dvs min-värdet. Procentsatserna i tabellernas förspalt, 90 procent, 75 procent, 50 procent, 25 procent och 10 procent, anger hur stor andel av kommunerna som har ett värde på det aktuella måttet som är lägre än det värde som är angivet i kolumnen för variabeln. I beräkningen av de spridningsmått som avser kolumner med antalsuppgifter ingår samtliga kommuner, även de kommuner som inte har verksamhetsformen. Det innebär att för antalet elever i gymnasieskola och komvux kan alltså värdet 0 förekomma som minimivärde. Beräkning av de spridningsmått som avser kolumner med uppgifter om andelar och relationstal omfattar bara de kommuner där en sådan beräkning är relevant, dvs där respektive verksamhetsform förekommer. Detta innebär t.ex. för kommuner som saknar elever i en verksamhetsform, att andelen kvinnor av eleverna är meningslös att ange. Därav följer att min-värdet för antalet elever kan vara noll (0), medan min-värdet för andelen kvinnor oftast är större än noll (0). För de tabeller som avser gymnasieskola, komvux och svenskundervisning för invandrare påverkas beräkningen av spridningsmått också av de kommunalförbund som finns inrättade för dessa skolformer. I dessa tabeller gäller, att kommunalförbunden jämställts med kommun och har tagits med i beräkningen av spridningsmåtten. Definitioner Definitioner och förklaringar av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i Bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. jämförelsetal del 2, 2007 10

Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t.ex. uppgift om ersättning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) 2) * betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid tabellens slut. jämförelsetal del 2, 2007 11

3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? Insamlingen De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på blanketter eller elektroniskt genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva haft möjlighet att avgöra om uppgiftsinsamlingarna avseende elever, lärare m.m. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor där verksamheterna är förlagda. Uppgifter om kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (eller motsvarande) av personal som arbetar med ekonomiska frågor inom dessa verksamheter. Uppgifterna har genomgående lämnats på elektroniska blanketter. På dessa görs flera logiska kontroller av uppgifterna och preliminära jämförelsetal beräknas så att uppgiftslämnarna direkt får möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar ändå uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I Bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. Samordning med räkenskapssammandraget Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning har sedan 1999 års insamling 3 samordnats med SCB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). Det innebär att uppgifterna har samlats in på samma Excel-blankett men i separata delar (flikar). De uppgifter som lämnas måste överensstämma mellan RS och den separata del som innehåller mer specificerad information kring den pedagogiska verksamheten. Samordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barnoch ungdomsförvaltningens (eller motsvarande) mer detaljerade kunskap om verksamheternas kostnader kan då tas tillvara i RS och vice versa. Syftet med samordningen är självfallet att uppgifterna för alla olika kommunala verksamheter skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Uppgifter ur RS publiceras bl.a. i SCB:s och Sveriges Kommuner och Landstings (f.d. Svenska kommunförbundet) årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? 3 Avser kostnadsuppgifter för verksamhetsåret 1998. jämförelsetal del 2, 2007 12

De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. Samverkan mellan verksamheter År 1998 infördes den nya skolformen förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksamheterna på så sätt skulle utvecklas. Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter. I många kommuner fanns redan tidigare en samverkan mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och fritidshemmet. På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad såväl personalsom lokalmässigt med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Det faktum att kostnaderna varit svåra att fördela mellan olika integrerade verksamheter påverkar uppgifter för förskoleklass, fritidshem, grundskola och i vissa fall även förskola, vilket man bör vara medveten om vid tolkning av materialet. För att underlätta jämförelser finns även en tabell som visar de sammanlagda kostnaderna för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Fristående skolors kostnader för mervärdeskatt (moms) Fristående skolor saknar avdragsrätt för mervärdeskatt. De inköp som en fristående skola gör innehåller därför kostnader för mervärdeskatten. En kommun som upphandlar utbildning av en fristående skola får schablonmässig kompensation från det s.k. kommunkontosystemet för den moms den fristående skolan inte får dra av. Genom denna kompensation antas att kommunen inte blir belastad med någon kostnad för moms på utbildning upphandlad från fristående skola. Den schablonmässiga kompensationen utgör sex procent av kostnaden för den upphandlade utbildningen. Ur kommunens synvinkel är den fristående skolans momskostnad således ingen kostnad, däremot påverkas kostnadsnivån för fristående skolor av att momsen inte kan dras av. Momskostnadens storlek kan variera beroende på hur stor andel upphandlade varor och tjänster den fristående skolan har. Vid jämförelser mellan kostnader för kommunala skolor och fristående skolor bör således den fristående skolans merkostnad för moms beaktas. För ytterligare information om kommunkontosystemet se: http://skatteverket.se/skatter/moms/kommunkonto.html jämförelsetal del 2, 2007 13

4. Att tänka på vid jämförelser över tid Jämförelser över tid Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Detta görs enklast genom att utnyttja Skolverkets databas på Internet. I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: http:// www.skolverket.se välj statistik och därefter kommunnivå. Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal, för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg finns uppgifter för åren 1995 2006. För skola och vuxenutbildning finns uppgifter för åren 1992 2006. Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och bearbeta vidare i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett förändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t.ex. genom att benämningen för uppgiften ändras. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Att jämföra uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över tid Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 har separata uppgifter om barnsomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med kommunal respektive enskild anordnare samlats in. Under de år Skolverket samlat in kostnadsuppgifter har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har från och med 1999 års rapport beräknats på ett nytt sätt. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem vid mätning för två på varandra följande år. 4 Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. Uppgifter om antal inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samlas in en gång per år. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats när behov 4 Uppgifter om antal inskrivna barn som redovisas i denna rapport är ett genomsnitt av antalet inskrivna barn den 15 oktober 2005 och den 15 oktober 2006. jämförelsetal del 2, 2007 14

uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommunen att under insamlingen av kostnader justera det antal barn som kostnaden relateras till. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vistelsetider i verksamheten. Den genomsnittliga vistelsetiden har skattats utifrån uppgifter som lämnats av föräldrar i en föräldraundersökning om förskoleverksamhet som genomfördes hösten 2002 och sedan korrigerats med förändringen på riksnivå 2006. Med hjälp av detta underlag beräknas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1 5 år i förskoleverksamhet för varje kommun. Antalet heltidsbarn i en kommun beräknas sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genomsnittliga vistelsetiden för kommunen. Schablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. För skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vistelsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltidsbarn i skolbarnsomsorg per kommun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidigare rapporter om kostnader avseende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraundersökning som genomfördes 1996. För 1999, 2000 och 2001 användes uppgifter från föräldraundersökningen hösten 1999 och för 2002 och 2003 och 2004 användes uppgifter från 2002 års föräldraundersökning. År 1998 infördes skolformen förskoleklass, vilket kan påverka jämförelser av uppgifter om barnsomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1 5 år. Andelen barn i fritidshem har ökat i förhållande till tiden före förskoleklassen infördes, framför allt p.g.a. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. I vissa kommuner tas avgiften för verksamhet i enskild regi ut av kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut direkt av den verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att relatera intäkter av avgifter till den verksamhet de avser krävs därför information om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har insamlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vilket sätt avgifterna redovisas i olika kommuner. Vid beräkning av avgiftsfinansieringsgrad fram till och med 1998 relaterades intäkter från föräldraavgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Från och med 1999 relateras istället kommunernas intäkter från avgifter till den totala kostnaden för verk- jämförelsetal del 2, 2007 15

samheten. Detta förändrade beräkningssätt berodde på att Skolverkets redovisning anpassades till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? Från och med 2000 års insamling ges möjlighet att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i tabeller kan relatera intäkter från avgifter för verksamhet som kommunen anordnar till den kostnad som denna verksamhet genererar. Kvaliteten i uppgiften har därmed förbättrats medan jämförelser med tidigare år har försvårats. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid Som nämnts i kapitel 3 har Skolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg/förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning sedan 1999 års kostnadsinsamling samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (RS). Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade bl.a. i en förändring av definitionen av kommunens lokalkostnader, för att denna skulle överensstämma med definitionen av posten lokal- och anläggningskostnader i RS. I lokalkostnaden skulle t.ex. inte kostnader för fastighetsservice ingå, såvida inte kostnaden ingick i extern hyreskostnad. I insamlingen av 1998 års kostnader redovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader. Många uppgiftslämnare kommenterade denna förändring och menade att man med den nya definitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inventarier. Detta har inneburit att vi från och med 2000 års insamling, dvs. avseende kostnaderna för verksamhetsåret 1999, återgått till den tidigare definitionen av lokalkostnad. Uppgifterna avseende åren 1999 till 2005 är således jämförbara med motsvarande nyckeltal för 1997 och tidigare medan kostnaderna för 1998 inte går att jämföra med övriga år. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYV-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader. Förskoleklass bedrivs ofta i samverkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Personal- och lokalresurser kan användas gemensamt av verksamheterna. Uppgiftslämnarna har därför ibland haft svårt att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Från och med 2000 års rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa genomsnittliga kostnader för ett barn över dagen. Från och med 2000 års rapport redovisas internationella skolor och riksinternatskolor på grundskolenivå separat. Det genomsnitt som redovisas i tabellen avser endast inriktningar av fristående grundskolor, i vilket internationella skolor och riksinternatskolor inte ingår. I rapporter från tidigare år (1999 och bakåt) ingår internationella skolor och riksinternatskolor i genomsnittet för fristående skolor, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan olika år. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Tidigare redovisades även kostnadsuppgifter för kompletterande skolor. Eftersom kompletterande utbild- jämförelsetal del 2, 2007 16

ning skiljer sig väsentligt från fristående gymnasieskolor vad gäller utbildningsinriktningar och finansiering upphörde emellertid denna redovisning från och med 2001 års rapport. Fram till och med redovisningen i 1999 års rapport har uppgifter avseende internationella gymnasieskolor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vilket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens/förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten för skolans kostnader redovisas mer utförligt. Information om vad denna förändring inneburit för barnomsorgen finns i Jämförelsetal för socialtjänsten 1995. För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas också till Skolverkets rapport nr 134, (Skolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, it-enhet, gemensam växel, arkiv etc. Dessa har från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som skola och vuxenutbildning. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader för löneadministration ingått. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före 1995. Då samtliga kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden, men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och 1995. Sammanfattningsvis kan således totalkostnaden jämföras mellan verksamhetsåren 1995 2006, medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren 1996 2006 går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden. jämförelsetal del 2, 2007 17

Tabeller jämförelsetal del 2 2006 18

Tabeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg...20 Förskola...27 Familjedaghem...34 Fritidshem...41 Förskoleklass...48 Grundskola...63 Specialskola...86 Särskola...87 Gymnasieskola...101 Komvux...125 Särvux...157 Svenska för invandrare...164 Strukturella faktorer för kommuner...171 jämförelsetal del 2 2006 19

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 1 Kostnader 2006 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Samtliga kommuner 746 982 13,4 54 602 684 46 902 542 10 262 016 160 821 Storstäder 121 725 22,5 10 112 948 7 922 876 8 48 463 65 513 Göteborg 36 346 15,8 2 686 779 2 270 607 8 15 195 6 658 Malmö 21 432 15,8 1 580 007 1 371 890 8 8 198. Stockholm 63 948 28,5 5 846 162 4 280 379 7 25 070 58 855 Förortskommuner 148 376 21,0 10 498 070 7 979 984 12 53 525 26 167 Ale 2 445 4,9 173 288 168 057 9.. Bollebygd 720 11,6 50 317 47 751 11.. Botkyrka 7 544 6,9 523 857 493 651 10 4 433 930 Burlöv 1 402 6,7 95 468 88 172 10 231. Danderyd 4 142 26,6 267 669 171 630 14 1 684. Ekerö 2 834 27,8 215 674 152 504 13 1 449 1 030 Haninge 6 811 13,3 469 251 420 045 11 1 120. Huddinge 10 017 18,5 728 413 573 609 10 4 527. Håbo 2 036 8,4 145 606 132 467 12 766. Härryda 3 555 7,1 271 808 252 010 11 1 071 1 397 Järfälla 6 522 16,5 471 470 364 664 12 1 966 387 Kungsbacka 7 912 13,0 547 398 479 217 12 2 844. Kungälv 3 761 10,2 239 193 221 921 12.. Lerum 3 836 15,7 275 176 227 032 9. 6 150 Lidingö 4 898 31,7 372 250 231 278 12 361 2 185 Lilla Edet 957 0,3 69 402 68 662 9 95. Lomma 2 102 11,5 163 673 148 017 12 453 23 Mölndal 5 849 7,9 414 982 386 325 11 1 657. Nacka 9 015 35,3 713 684 406 569 13 4 302 697 Partille 3 678 12,1 247 710 213 634 11 2 224. Salem 1 681 22,3 119 596 87 041 13 509 307 Skurup 1 378 7,3 96 351 88 172 10 684. Sollentuna 7 128 46,7 520 659 238 504 13 4 019. Solna 4 213 27,6 320 184 232 099 11 4 155 1 Staffanstorp 2 454 20,3 157 608 118 456 12 487. Sundbyberg 2 722 14,6 234 543 197 212 8 1 382 3 598 Svedala 2 055 8,4 140 676 128 060 12.. Tjörn 1 073 2,9 83 380 80 974 10.. Tyresö 4 740 15,8 316 549 259 816 11 1 597. Täby 6 918 63,6 421 005 80 025 22 3 814. Upplands Väsby 3 665 11,8 243 046 208 530 12 1 375 1 567 Upplands-Bro 2 035 7,9 156 431 138 225 11 2 214 7 895 Vallentuna 3 292 38,6 232 069 116 990 13 1 373. Vaxholm 1 343 23,2 88 008 62 239 13 487. Vellinge 3 505 25,4 228 243 170 309 13.. Värmdö 4 815 19,6 333 055 261 285 12 1 149. Öckerö 1 071 20,8 71 646 52 495 12 92. Österåker 4 259 20,7 278 735 212 336 14 1 005. jämförelsetal del 2 2006 20

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Större städer 202 097 11,0 14 602 658 12 926 701 10 86 293 48 782 Borås 8 250 5,1 534 128 508 855 10 2 282 362 Eskilstuna 7 387 7,1 562 372 516 130 9 1 331 1 819 Falun 4 096 4,9 316 171 304 707 9. 2 213 Gävle 7 103 5,5 522 607 498 888 10 1 019. Halmstad 6 768 10,6 457 694 413 666 10 960. Helsingborg 9 148 25,9 629 420 446 034 17 3 118. Jönköping 10 210 9,1 806 713 720 429 9 6 874. Kalmar 4 790 6,2 345 525 321 683 8 3 552. Karlskrona 5 739 12,5 387 808 336 722 12 1 550 1 496 Karlstad 6 707 7,0 458 999 419 709 7 2 467. Kristianstad 6 172 9,0 412 853 370 085 11 1 036. Linköping 11 158 13,5 854 930 742 688 10 5 378 7 717 Luleå 5 767 0,0 484 319 484 319 8.. Lund 9 387 16,2 709 827 593 826 10 1 620. Norrköping 9 962 8,8 703 560 634 126 10 9 346 9 319 Skellefteå 5 375 2,5 424 051 414 577 8 1 495. Sundsvall 7 308 4,9 524 568 498 036 10 3 961 99 Södertälje 7 304 15,0 493 082 431 446 10.. Trollhättan 4 385 5,4 325 713 314 083 9.. Umeå 9 442 11,7 674 425 583 163 10 6 742. Uppsala 14 483 20,0 1 064 227 837 316 11 9 624 6 366 Varberg 4 484 11,8 319 943 276 765 11 892. Västerås 11 495 19,5 847 752 646 422 9 15 009 15 285 Växjö 6 328 10,3 451 745 407 832 11 990 416 Örebro 10 766 7,6 732 769 694 802 9 2 342. Örnsköldsvik 3 847 7,1 235 852 219 171 10.. Östersund 4 244 9,4 321 607 291 221 10 4 705 3 690 Pendlingskommuner 50 977 8,2 3 559 275 3 270 684 11 11 345 4 033 Bjuv 1 100 2,3 84 814 82 202 10 493. Boxholm 389 0,0 21 923 21 507 13.. Bromölla 907 0,0 64 154 64 154 10.. Eslöv 2 683 8,5 192 010 178 246 10 2. Essunga 450 0,0 24 552 24 615 12.. Forshaga 941 2,1 65 371 63 638 10 22. Gagnef 757 0,0 52 428 51 531 11 973. Gnesta 845 12,3 58 891 52 161 10.. Grästorp 459 4,9 29 851 28 475 11.. Habo 979 10,4 71 909 59 300 10.. Hammarö 1 471 5,6 102 556 95 072 12 1 169. Höganäs 2 140 21,8 136 994 111 428 12 965 491 Hörby 1 136 15,0 84 468 73 266 9 161 402 Höör 1 283 18,7 85 180 70 476 10 777. Kil 980 2,6 69 056 67 124 10 183. Knivsta 1 542 16,9 110 552 91 590 15.. Krokom 1 184 5,8 87 235 82 710 9.. Kumla 1 832 0,0 124 030 123 629 11.. Kungsör 654 0,0 46 142 45 392 10. 769 Kävlinge 3 075 6,4 195 610 186 146 13 935. Lekeberg 559 2,5 38 650 38 410 10.. Mullsjö 579 14,8 38 814 34 003 9.. Munkedal 725 0,0 52 970 52 532 10 525. Mörbylånga 964 2,4 68 601 66 975 10 240. Norberg 385 0,0 26 828 26 136 6.. Nykvarn 881 0,0 59 829 56 695 14 350 1 144 jämförelsetal del 2 2006 21

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Nynäshamn 2 175 6,8 155 881 145 110 11 599 1 Orust 1 189 8,1 87 355 82 839 12 198. Sigtuna 3 411 15,0 267 358 226 328 10.. Sjöbo 1 341 13,7 85 510 73 174 10 425. Stenungsund 2 405 8,7 164 892 147 124 11 843. Storfors 285 0,0 22 762 22 188 10 76. Svalöv 1 110 10,8 78 006 70 175 11.. Säter 778 9,3 56 325 53 753 10.. Söderköping 1 248 20,1 87 429 70 478 11.. Timrå 1 424 1,3 93 261 91 787 10.. Trosa 1 105 5,9 72 885 68 779 12.. Vänersborg 3 165 9,0 219 648 205 168 9 607. Vännäs 678 0,0 48 898 48 323 10 575. Åstorp 1 166 4,5 80 763 74 288 10 1 227 1 226 Älvkarleby 608 8,9 44 884 43 758 9.. Glesbygdskommuner 19 265 6,4 1 488 705 1 405 798 8 5 287 1 754 Arjeplog 185 9,2 10 869 9 512 11.. Arvidsjaur 456 0,0 34 814 34 905 8.. Berg 529 3,4 38 091 35 966 7.. Bjurholm 144 20,9 10 710 8 494 9.. Bräcke 502 19,8 40 242 33 228 7.. Dals-Ed 319 0,0 22 528 22 317 10.. Dorotea 179 0,0 13 865 13 865 6.. Gällivare 1 089 4,9 82 411 78 439 10 49. Härjedalen 682 9,3 53 107 48 734 9 6. Jokkmokk 322 17,2 22 337 18 514 8.. Ljusdal 1 341 17,3 103 389 87 523 9 276 471 Lycksele 940 1,0 68 931 68 488 8 101. Malung 689 1,5 61 184 60 113 7.. Malå 249 0,0 11 896 11 772 9.. Nordmaling 509 8,3 36 027 33 300 10.. Norsjö 309 0,0 24 192 24 658 9.. Ockelbo 365 2,5 29 756 28 886 9 538. Orsa 442 4,9 34 928 31 859 9 21 1 283 Ovanåker 788 7,1 57 023 51 488 10.. Pajala 344 8,9 32 139 31 494 6.. Ragunda 342 5,3 29 504 28 657 6.. Robertsfors 504 6,0 39 618 36 900 8 785. Rättvik 618 0,0 45 109 45 109 9.. Sorsele 195 8,7 14 745 13 221 6.. Storuman 423 5,0 28 642 27 842 8.. Strömsund 757 2,0 61 183 60 006 7.. Torsby 839 17,3 57 210 49 964 9.. Vansbro 387 1,7 27 624 27 330 10 177. Vilhelmina 470 12,7 42 871 40 120 5.. Vindeln 331 0,0 25 003 23 806 11.. Ydre 260 0,0 18 009 18 019 10.. Ånge 584 2,6 52 360 52 675 7.. Åre 729 5,6 61 172 57 643 8 2 600. Årjäng 757 11,0 56 696 51 555 9 734. Åsele 177 0,0 14 981 15 062 7.. Älvdalen 459 2,4 32 333 32 418 11.. Älvsbyn 610 0,0 52 898 53 079 8.. Överkalix 140 0,0 11 989 11 989 5.. Övertorneå 310 5,5 28 322 26 851 7.. jämförelsetal del 2 2006 22

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Varuproducerande komm. 43 547 5,4 3 061 542 2 926 305 10 9 451 101 Alvesta 1 445 3,5 100 550 96 475 11 58. Emmaboda 638 5,4 46 545 44 288 8.. Fagersta 800 9,4 60 015 57 749 8.. Finspång 1 433 3,8 105 744 100 974 9.. Gislaved 2 243 1,9 186 058 182 970 10.. Gnosjö 807 6,8 60 821 55 526 10 845. Grums 585 7,0 54 079 50 195 7.. Götene 1 013 4,6 69 373 64 883 12 629. Herrljunga 751 10,9 51 902 44 711 9 730. Hofors 641 0,2 50 987 50 962 8.. Hylte 776 3,4 49 258 46 754 10 484. Laxå 361 0,0 26 208 26 243 10.. Lessebo 638 2,9 43 338 42 321 11 10. Ljungby 2 061 4,4 141 046 134 211 10 354. Markaryd 643 0,0 42 098 41 966 9 77. Mönsterås 912 5,4 58 736 54 671 12.. Nybro 1 255 7,5 98 270 89 739 8 1 109. Nässjö 2 219 6,1 128 812 151 280 10 99. Olofström 905 0,3 61 695 61 421 10.. Osby 937 0,0 68 494 68 094 8 542. Oskarshamn 1 987 2,2 138 364 137 072 11 856. Oxelösund 665 8,6 50 391 44 611 10 445. Perstorp 506 0,0 34 056 33 406 9 675. Sotenäs 551 0,0........ Surahammar 798 0,4 58 737 58 219 9 80. Svenljunga 733 5,9 51 315 48 707 11.. Sävsjö 794 2,8 59 926 58 460 10 839. Tibro 732 5,2 49 629 46 450 10 464. Tranemo 920 6,6 54 583 51 418 12.. Tranås 1 362 12,7 100 405 87 234 10 4 101 Ulricehamn 1 775 13,1 124 846 108 983 11.. Uppvidinge 629 16,1 40 781 37 415 10.. Vaggeryd 1 079 11,9 80 574 73 418 9.. Vara 1 210 8,8 76 848 71 940 10.. Vetlanda 1 960 6,1 122 006 113 537 12 1 151. Vårgårda 892 4,0 53 863 50 628 11.. Värnamo 2 940 9,8 215 486 193 768 10.. Älmhult 1 388 0,0 98 712 98 968 11.. Örkelljunga 594 2,2 41 465 40 966 10.. Östra Göinge 978 0,2 66 287 66 319 10.. Övriga, > 25 000 inv. 97 185 8,1 6 722 130 6 163 144 10 30 818 9 175 Alingsås 3 153 12,6 211 019 186 039 10 1 069. Arvika 1 825 2,9 121 796 118 043 11 246. Boden 2 143 7,9 163 193 151 352 8 510. Bollnäs 1 760 8,5 129 070 114 833 10 597 1 012 Borlänge 3 784 3,5 260 387 249 809 8 635 1 012 Enköping 3 517 15,9 230 030 191 818 11 1 884. Falkenberg 3 022 16,2 192 500 161 283 11 1 302. Falköping 2 331 11,1 134 974 119 724 12 956. Gotland 4 571 10,0 335 482 305 174 9 530. Hudiksvall 2 414 3,6 179 418 174 494 8.. Härnösand 1 928 7,0 135 758 122 661 7 1 124. Hässleholm 3 869 8,7 275 592 244 802 10 39 539 Karlshamn 2 521 8,3 169 906 158 809 10.. Karlskoga 2 186 2,5 167 687 162 278 10 1 009. jämförelsetal del 2 2006 23

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Katrineholm 2 464 0,7 164 839 162 864 9.. Landskrona 2 948 5,7 195 612 179 424 10 1 221. Lidköping 3 286 3,6 225 484 216 175 9 2 590. Ludvika 1 864 0,0 128 417 128 569 7 1 008. Mark 2 818 5,0 186 135 176 014 10 1 276. Mjölby 1 917 1,7 137 761 135 289 11.. Motala 3 227 6,1 222 997 209 577 12.. Norrtälje 4 362 21,4 269 425 205 731 11 602. Nyköping 4 016 10,3 306 944 275 809 10. 6 309 Piteå 3 216 3,2 230 983 223 704 10 8. Ronneby 2 109 6,4 155 263 148 585 7 303 303 Sandviken 2 658 5,4 198 282 187 784 7 2 082. Skövde 4 365 6,0 270 592 252 542 10.. Strängnäs 2 667 14,8 178 650 153 214 11 451. Söderhamn 1 810 7,2 109 635 101 890 11 591. Trelleborg 3 233 4,7 238 897 225 353 10 3 860. Uddevalla 4 048 7,9 284 491 258 606 11 4 085. Västervik 2 448 3,2 190 182 183 882 9 1 172. Ystad 1 925 7,6 135 799 122 905 10.. Ängelholm 2 789 16,4 184 933 154 107 12 1 668. Övriga, 12 500-25 000 inv. 45 900 6,2 3 274 862 3 077 512 10 12 383 5 296 Arboga 986 1,9 71 058 69 705 9. 442 Avesta 1 362 4,1 95 032 91 901 10 140. Båstad 869 15,8 69 591 60 475 9 413. Eksjö 1 209 4,2 86 320 82 668 11. 12 Flen 1 269 12,1 85 555 74 085 9. 1 924 Hagfors 719 12,7 52 041 43 552 10 507. Hallsberg 1 104 0,0 78 753 78 206 10 594. Hallstahammar 1 123 0,3 84 657 84 338 9 243 85 Heby 1 004 14,0 71 372 63 028 10.. Hedemora 1 090 14,5 73 820 67 951 9 98. Hultsfred 905 0,0 62 292 61 971 10.. Kalix 1 167 3,5 93 669 91 489 8 64. Kiruna 1 544 9,9 140 841 129 790 7.. Klippan 1 219 13,1 62 893 56 069 13.. Kramfors 1 288 1,8 104 068 101 534 8 600. Kristinehamn 1 682 6,2 121 662 110 066 9 2 213. Köping 1 803 4,5 138 649 130 799 8. 1 281 Laholm 1 656 14,1 110 135 95 963 10 1 732. Leksand 971 6,0 69 467 64 285 10 422. Lindesberg 1 617 6,3 134 013 126 537 9.. Lysekil 939 1,8 66 196 64 925 10 18. Mariestad 2 026 0,0 138 343 137 770 10 523. Mora 1 386 11,3 99 142 86 867 11 638 1 552 Sala 1 546 6,1 107 984 100 554 9 718. Simrishamn 1 333 18,3 81 159 68 064 10.. Skara 1 350 3,5 97 064 95 680 11 520. Sollefteå 1 475 6,0 103 145 97 657 9.. Sunne 965 6,0 62 626 59 121 11 614. Säffle 1 144 2,5 78 230 74 346 10 506. Sölvesborg 1 239 1,3 95 757 94 178 10.. Tidaholm 999 2,0 59 818 58 925 12.. Tierp 1 512 1,3 98 768 96 245 10 1 190. Tingsryd 826 2,7 53 594 52 321 11.. Tomelilla 900 24,4 57 728 44 081 10.. Vimmerby 1 178 1,5 82 015 80 370 11.. Åmål 924 4,2 72 701 69 084 8.. Östhammar 1 582 0,4 114 706 112 910 10 630. jämförelsetal del 2 2006 24

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg tabell 1 Genomsnittligt antal Kostnad Avgifts- Öppen förskola Öppen fritidstotalt inskrivna barn därav finansierings- kostnad totalt verksamhet totalt därav (tkr) kommunal grad (%) (tkr) kostnad totalt Kommun i enskild totalt (tkr) (tkr) regi (%) Övriga, < 12 500 inv. 17 911 4,6 1 282 494 1 229 539 9 4 451. Aneby 448 0,0 26 921 27 094 12.. Askersund 770 1,6 60 354 59 133 10.. Bengtsfors 583 4,5 42 011 40 290 10.. Borgholm 734 9,4 56 312 51 585 6 142. Degerfors 730 0,0 55 341 54 750 11 465. Eda 595 0,0 44 918 44 740 9.. Filipstad 656 2,3 50 821 50 631 9.. Färgelanda 482 0,0 32 534 32 493 11.. Gullspång 293 0,0 22 866 22 892 9.. Haparanda 617 9,3 55 089 51 493 3.. Hjo 621 5,0 39 904 37 423 11 377. Hällefors 392 0,0 28 758 28 660 8.. Högsby 396 3,5 26 507 25 333 10.. Karlsborg 493 9,1 37 700 36 693 10.. Kinda 728 8,4 48 521 43 910 11 801. Ljusnarsberg 350 1,3 22 964 23 116 7.. Mellerud 593 0,0 35 832 35 785 10.. Munkfors 243 8,2 17 355 17 447 8.. Nora 790 4,3 56 346 55 911 9.. Nordanstig 583 1,5 49 280 49 044 7.. Skinnskatteberg 307 0,0 23 237 23 344 9.. Smedjebacken 599 0,0 47 284 46 884 9.. Strömstad 819 6,7 68 942 63 790 10 907. Tanum 817 10,2 55 327 49 905 10.. Torsås 482 0,0 31 982 31 836 9 62. Töreboda 638 0,0 41 081 40 733 11 384. Vadstena 573 24,7 43 010 34 546 10 77. Valdemarsvik 569 6,8 31 726 29 389 11.. Vingåker 653 3,5 43 778 41 222 11 1 236. Åtvidaberg 990 7,8 64 277 59 298 11.. Ödeshög 375 4,0 21 518 20 168 12.. Samtliga kommuner Max 63 948 63,6 5 846 162 4 280 379 22 25 070 58 855 90% 6 011 17,8 424 051 370 085 12 3 961 7 717 75% 2 818 11,5 195 610 174 494 11 1 495 2 213 Median 1 199 6,1 85 180 78 439 10 777 1 087 25% 678 2,3 51 315 48 707 9 422 402 10% 433 0,0 29 504 28 657 8 80 85 Min 140 0,0 10 710 8 494 3 2 1 Efter folkmängd 0-4 999 2 989 2,8 217 137 211 887 9 76. 5 000-9 999 31 951 5,2 2 292 927 2 183 046 9 11 054 3 196 10 000-14 999 64 473 7,3 4 614 175 4 267 824 10 14 293 2 377 15 000-19 999 40 658 6,7 2 868 358 2 687 973 10 7 806 2 616 20 000-29 999 71 486 9,2 5 055 662 4 578 009 10 22 298 13 565 30 000-49 999 118 316 12,2 8 240 982 7 151 655 10 33 679 16 448 50 000-99 999 191 087 14,6 13 642 746 11 491 613 10 62 012 18 057 100 000-199 999 104 299 14,1 7 557 749 6 407 661 10 62 335 39 049 200 000-800 000 121 725 22,5 10 112 948 7 922 876 8 48 463 65 513 jämförelsetal del 2 2006 25