INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna har utförts 1912-1914, 1920, 1933 och 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 har Folk- och bostadsräkningen ägt rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen 1975. Del 3:2, Folkmängd i tätorter = Population and Housing Census 1975. Part 3:2, Population in localities. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1975_032
Folk- och bostadsräkningen 1975 Del 3:2 Folkmängd i tätorter Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån Stockholm 1976
Population and Housing Census 1975 Part 3:2 Population in localities Official Statistics of Sweden National Central Bureau of Statistics Stockholm 1976 Tidigare publicering Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1930 vart tionde år, därefter vart femte år med undantag för år 1955 och från år 1960 i kombination med bostadsräkningar. Resultaten från räkningarna har from folkräkningen 1910 publicerats inom serien Sveriges officiella statistik: Folkmängden och dess förändringar. Publikationerna, i avseende på huvudtitel tom årgång 1960 benämnda Folkräkningen - årgång 1935/36 dock Särskilda folkräkningen - och därefter Folk- och bostadsräkningen, har utgivits av statistiska centralbyrån. Tidigare publicering skedde inom serien Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik. Uppgifter som motsvarar de i föreliggande publikation redovisade har för närmast föregående räkningar publicerats i Folkräkningen 1960, Del II, Folk- och bostadsräkningen 1965, Del II, samt Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 2. Previous publication In the period between 1860-1930 population censuses have been taken every tenth year and since the latter date every fifth year with the exception of 1955 and from 1960 in co-ordination with housing censuses. Ever since the population census in 1910 the results of the censuses have been published in the Official Statistics of Sweden series as»population and Vital Statistics». These publications, entitled until the 1960 issue the»census of the Population» (the 1935/36 issue however being called the»special Census of Population») and since then the»population and Housing Census», have been issued by the National Central Bureau of Statistics. Earlier publications were issued in the Contributions to the Official Statistics of Sweden series. A. Population statistics. Figures corresponding most closely to those published in the present publication were issued for the last three censuses in the»census of the population in 1960», Part II, the»population and Housing Census in 1965», Part II, and the»population and Housing Census in 1970». Part 2. Published by the National Central Bureau of Statistics, S-102 50 Stockholm LiberFörlag/Allmänna Förlaget ISBN 91-38-03199-X Printed in Sweden Berlingska Boktryckeriet, Lund 1976
3 Förord Statistiska centralbyrån framlägger härmed del 3:2 av folk- och bostadsräkningen 1975. Den innehåller uppgifter om folkmängden den 1 november 1975 efter kön, ålder och civilstånd i landets tätorter. Tätortsavgränsningen har utförts på huvudsakligen ekonomisk karta. Uppgifter om tätorternas areal kommer att publiceras i del 2:4. Geografisk expertis vid planering och genomförande av 1975 års tätortsavgränsning har varit byrådirektör Hans Ylandermed biträde av aktuarie Ove Andersson. Planering och genomförande av tätortsavgränsningen har letts av byrådirektör Åke Nilsson. För datorbearbetningarna har aktuarie Åke Bruhn svarat. Denna publikation har redigerats av byrådirektör Erik Liljegren. Stockholm i september 1976 INGVAR OHLSSON Curt Nilsson
4 Innehåll Contents 5 Svensk-engelsk ordlista 6 Engelsk översikt 8 Inledning 8 Tätortsbegreppet 8 Definition av tätort 9 Avgränsningsmetoden 10 Markering av tätortsbefolkning 11 Tabellernas innehåll Texttabeller 12 A Folkmängd i miljoner fördelad på tätort och glesbygd 1800-1975 12 B Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950,1960,1965, 1970 och 1975 13 C Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1965, 1970 och 1975 13 D De femtio största tätorterna 1975 efter folkmängdsstorlek samt folkökning 1970-1975 Tabeller 14 1 Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 38 2 Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 Bilagor 86 1 Tätorter delade av länsgräns 87 2 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1970 93 3 Register över tätorterna List of terms English summary Introduction The locality term Definition of locality The method of demarcation Marking of the population in localities Contents of tables Tables in text A Population in miljons by densely and sparsely populated areas 1800-1975 B Number of localities by size of population 1950, 1960, 1965, 1970 and 1975 C Number and population of localities by county, 1965, 1970 and 1975 D The 50 biggest localities by size of population 1975 and population growth 1970-1975 Tables 1 Population by sex and marital status in localities, November 1, 1975 2 Population by sex and age (year of birth) in localities, November 1, 1975 Appendices 1 Localities extending across county borders 2 Changes in localities registered compared with 1970 3 Index of localities Symboler använda i tabellerna Explanations of symbols» Upprepning Repetition - Intet finns att redovisa Magnitude nil
5 List of terms antal number län county av därav folkmängd folkmängdsstorlek folkökning frånskild fördelning gifta of of which population size of population population growth divorced distribution married M miljoner ogifta procent summa tätort(er) men miljons single percent total locality(ies) glesbygd sparsely populated area tätortsfolkmängd population in localities hela befolkningen total population år year(s) i in änklingar och änkor widowers and widows kommun KV commune women ökning growth
6 Summary The processing of the 1975 Census of Population and Housing was divided into a number of sections. The demographic section shows the population according to national registration distributed by sex, age, and marital status, etc. on November 1, 1975 for various regional breakdowns. The domographic section has been based on the Register of The Total Population (RTB) kept by the National Central Bureau of Statistics (SCB). This register is a copy of the Register of Individuals kept by the 24 County Administrations. The register is notified weekly by the County Administrations, on magnetic tape, of all relevant changes such as births, deaths, change of address, change in marital status, change in citizenship, etc. The register, with status as per November 1, 1975 has been updated with reports on births, deaths, changes in marital status, and changes of address which have occurred at the latest on November 1, 1975 and been registered at the County Administrations at the latest during the week of December 15-21 (week 51) 1975. Part 3:1 records the population in communes and parishes 1, this volume - part 3:2 - contains data on the population in the localities, while part 3:3 contains tables for the counties and for the whole of Sweden, as well as figures relating to foreign citizens and the foreign born. The other sections of the Population and Housing Census are primarily based on particulars collected direct from the general public and real-estate owners on special forms. The findings of these sections mainly relate to housing conditions, economic activity, occupation, industry, commuting between place of residence and place of work, and income. Before these statistics can be presented, the time-consuming work of preparing the primary material has to be carried out; the findings of these sections will accordingly not be available in final form for some time. The data in the demographic section will be merged with the data obtained from the census forms and the income tape. It is not unlikely that there will be som minor discrepancies between the results obtained and the findings of the demographic section. The recording of localities A»locality» is an area having at least 200 inhabitants in which the buildings are much closer together than in the surrounding, more sparsely populated countryside. In addition, the nature of the settlement in a locality is generally dissimilar, the distribution of the inhabitants of localities by occupation and industry is often different, and certain service functions which also serve the surrounding countryside are usually to be found in localities. The localities are demarcated according to the common Nordic definition of a locality, which was laid down in 1960 and used for the first time in the census the same year. According to this definition all groups of houses having at least 200 inhabitants are counted as localities, as long as the distance between the houses does not normally exceed 200 meters. The distance may, however, be permitted to exceed 200 meters in the case of groups of houses within the sphere of influence of a major community. On the other hand, the maximum distance between the houses may be put at less than 200 meters when this is called for by the character of the settlement, that is to say in small localities where no distinct centres are apparent and where the boundary between locality and sparsely populated area is ill-defined. Areas used by the general public such as parks, sports grounds, churchyards, wharfs, etc. are not to be regarded as a break in the settlement. In the demarcation of the localities, no regard is paid to administrative divisions. When localities were being demarcated in the 1975 Census of Population and Housing, it was laid down as a fundamental requirement that comparisons with the immediately preceding censuses should be possible so as to provide continuity in the statistics of localities. Naturally, however, regard was nevertheless to be paid to changes in the physical environment such as the merging of localities. When the boundaries of the localities had been decided, they were plotted on large-scale maps (by the»free-lines method»); an economic map was used when possible. First of all the National Central Bureau of Statistics (SCB) drew on the maps the boundaries of localities from 1970. These maps were then sent to the county land-survey authorities so that any adjustments to the boundaries necessitated by the formation of new settlements, could be plotted on them. For certain parts of the country, such as the counties for which new economic maps have been issued since the previous census, the 1975 adjustments to boundaries were plotted centrally by the geographer employed by SCB. Representatives of the communes were also given an opportunity to study the maps and to comment on the demarcation adopted. During the autumn of 1975 a meeting was held between the county experts and the SCB's geographer to examine and finally approve the demarcation of the localities. The National Tax Board keeps a Real-Estate Register which contains, among other things, the locality codes according to the most recent demarcation of localities. In the autumn of 1975 the SCB received an extract from the register which contained all the real-estate units with the 1970 locality code. For all parishes where there has been a change in the boundaries of localities, the.coding bases was printed out on lists. The county land-survey authority then 1) For administrative purposes Sweden is divided into 24 counties, 278 communes and about 2 600 parishes.
7 re-coded the locality codes in the Real-Estate Register. The changes were then punched by the SCB and inserted in the Real-Estate Register. By matching the Register of the Total Population as per November 1, 1975 with the updated Real-Estate Register, the locality codes were then transferred to all individuals. Contents of the tables Table 1 records data on the population in localities, with distribution by sex and marital status. Returns according to age are given in table 2, age here being indicated in five-year groups up to the age of 85. The age distribution relates to year of birth; this means that the 0 4 age-group covers those born between 1971 1975, the 5-9 age-group those born between 1966-1970, etc., irrespective of their date of birth. It should be noted, in particular, that children born after November 1,1975 are not included in the population. The text column, which is the same in both tables, records localities in alphabetical order, by county. Localities situated within two counties have been entered under the county in which the majority of the inhabitants of the locality reside. Furthermore, the text column indicates the commune in which the locality is situated according to the administrative divisions in force on January 1, 1976. In cases where a locality is divided up among two or more communes, the locality has been divided by the various parts of the communes. Appendix 3 contains an index of the localities with page references to table 1 and table 2.
8 Inledning Folk- och bostadsräkningen 1975 (FoB 75) bearbetas i ett antal avsnitt. Räkningens demografiska avsnitt ger den mantalsskrivna befolkningens fördelning efter kön, ålder, civilstånd m m den 1 november 1975 för olika regionala indelningar. Uppgifterna bygger på SCBs register över totalbefolkningen (RTB). Registret är en kopia av länsstyrelsernas personregister. RTB förnyas successivt med inkomna förändringar (aviseringar) som födelser, dödsfall och flyttningar i form av magnetband från länsstyrelserna via riksskatteverket. Länsstyrelserna aviseras ursprungligen av pastorsämbetena (i Stockholm och Göteborg lokal skattemyndighet). Vid länsstyrelserna sker uppdateringar av personregistret en gång per vecka. För att erhålla ett RTB över den mantalsskrivna befolkningen den 1 november 1975 har registret uppdaterats med aviseringar om födelser, dödsfall, civilståndsändringar och flyttningar som skett senast den 1 november 1975 och registrerats senast vecka 51 år 1975 vid länsstyrelserna. 1 aviseringar om ändringar av medborgarskap saknas uppgift om tidpunkten för medborgarskapsbytet, varför endast aviseringar före 1 november år 1975 medtagits. Resultaten från det demografiska avsnittet publiceras i del 3 innehållande tre band. Del 3:1 innehåller demografiska uppgifter för kommuner och församlingar (kyrkobokföringsdistrikt). 1 föreliggande del, 3:2, lämnas motsvarande uppgifter för tätorter. Del 3:3 innehåller bl a läns- och rikstabeller, tabeller för kommuner och tätorter i olika storleksklasser samt uppgifter om utländska medborgare och utrikes födda personer. I del 2:4 behandlas tätorternas areal. övriga avsnitt i folk- och bostadsräkningen bygger främst på uppgifter som inhämtats direkt från allmänheten och fastighetsägarna på särskilda blanketter. Resultaten från dessa avsnitt avser huvudsakligen boendeförhållanden, sysselsättning, yrke, näringsgren, pendling mellan bostad och arbetsplats samt inkomst. Framställningen av denna statistik föregås av en tidskrävande preparering av primärmaterialet, varför resultaten ej föreligger förrän senare. Det demografiska avsnittets uppgifter kommer att maskinellt sammanföras med uppgifter från blankettmatetialet och med inkomstuppgifterna. Smärre avvikelser kan därvid uppstå jämfört med de nu framlagda resultaten som dock bör betraktas som definitiva. Publicering av övriga resultat framgår av denna publikations fjärde omslagssida. Tätortsbegreppet Med tätort har man i allmänhet brukat avse ett område med minst 200 invånare, där bebyggelsen är avsevärt tätare än inom omgivande mera glesbebyggda områden. Därtill kommer att bebyggelsens karaktär i regel är annorlunda, att invånarna ofta har annan yrkes- och näringsgrensfördelning och att vissa servicefunktioner, som även betjänar omlandet, vanligen finns i tätorten. Uppgifter om tätorter har bearbetats vid varje folkräkning sedan år 1900. En sammanfattande beskrivning av metoder mm beträffande tätortsredovisningen vid de olika folkräkningarna finns publicerad i redogörelsen för folk- och bostadsräkningen 1970, Del 4, s 64. Redovisningen t o m år 1945 avsåg endast tätorter på den egentliga landsbygden (dvs landsbygden utom köpingar och municipalsamhällen). Städer, köpingar och municipalsamhällen ansågs nämligen i sin helhet kunna räknas som tätorter (»administrativa tätorter»), varför någon avgränsning av dessa tätbebyggda delar inte gjordes. Vid avgränsningen av tätorter på den egentliga landsbygden (»icke-administrativa tätorter») medräknades inte orter där jordbruksbefolkningen var betydande. Vid folkräkningen 1950 utfördes för första gången tätortsavgränsningen utan att någon principiell skillnad gjordes för städer och landsbygd; ej heller undantogs orter med stor jordbruksbefolkning. I de fall där en stads, en köpings eller ett municipalsamhälles gräns endast obetydligt avvek från den faktiska bebyggelsen, följdes dock den administrativa gränsen. Från och med räkningen 1960 genomfördes generellt principen att enbart bebyggelsens utsträckning och ej administrativa gränser skall vara avgörande för vad som skall anses höra till en tätort. Defitinion av tätort En gemensam nordisk tätortsdefinition fastställdes vid det nordiska chefsstatistikermötet 1960. Definitionen på tätort (tätbebyggt område), som tillämpats sedan 1960 har följande lydelse:»som tätbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter. Avståndet kan dock tillåtas överstiga 200 meter, när det gäller hussamlingar inom en större orts influensområde. Å andra sidan bör maximigränsen mellan husen sättas lägre än 200 meter, där bebyggelsens karaktär så påkallar, nämligen då i små tätorter ingen tydlig tätortskärna (centrum, city) framträder och i de fall, då gränsen mellan tätort och landsbygd är diffus, med andra ord då bebyggelsen i tätorten icke framstår som avsevärt tätare än inom övriga närliggande bebyggda områden. Vid avgränsningen av tätbebyggda områden medräknas också obebodda hus, inräknat hus som uteslutande användes som arbetsplats. Som hus tillhörande tätortsbebyggelse betraktas dock ej jordbrukets ekonomibyggnader, såvida dessa är fritt liggande i förhållande tiil huvudegendomen. Frågan huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej hänskjutes till de enskilda ländernas avgörande. Anstalter o d, som är belägna utanför tätbebyggt område, räknas som tätort såvida
9 anstaltens bofasta personal med familjer osv, men utan patienter, utgör minst 200 personer. Även om avståndet mellan husen överstiger 200 meter, skall det icke betraktas som avbrott i bebyggelsen, när det mellan husen belägna området utnyttjas till allmännyttigt ändamål såsom vägar, parkeringsplatser, parker, idrottsplatser och kyrkogårdar; detsamma gäller sådana obebyggda områden som lagerplatser, järnvägslinjer och kajer. Uppdelningen i tätbebyggda och glesbebyggda områden företages oberoende av den administrativa indelningen. Hussamlingar som utgör en direkt fortsättning av ett tätbebyggt område i en grannkommun, inräknas sålunda i detta område vid tätortsredovisningen.» Som framgår av tätortsdefinitionen hänsköts frågan om huruvida sommarbebyggelse skall inräknas eller ej till de enskilda ländernas avgörande. Genom kartavgränsningsmetoden går det i princip inte att urskilja fritidsbebyggelse. Då det emellertid fordras minst 200 invånare, dvs 200 mantalsskrivna personer, för att en tätort skall anses föreligga, och sommarstugornas ägare med familjer endast i undantagsfall torde vara mantalsskrivna där, blir aldrig de renodlade sommarstugeorterna räknade som tätorter. Beträffande fritidsbebyggelse i direkt anslutning till en tätort har man i Sverige sökt tillämpa principen att denna bebyggelse ej skall inräknas i tätorten. Speciella svårigheter uppstår emellertid i de fall där en permanentning av fritidsbebyggelsen påbörjats. Fritidsbebyggelse av denna blandade typ har förts till tätort, där det kunnat bedömas att bebyggelsen permanentats till minst 50 %. De variationer i fråga om godtagbart avstånd mellan husen, som tätortsdefinitionen medger, har möjliggjort en avgränsning, som tar hänsyn till den väsentligt olika bebyggelsestrukturen i olika delar av riket. För de flesta tätorter har ett avstånd på mellan 150 och 200 meter ansetts vara lämpligast. I tätbebyggda jordbruksbygder tillämpas i regel ett avstånd på omkring 150 meter. Om 200-metersregeln här skulle ha tillämpats, skulle vidsträckta områden utan annan bebyggelse än spritt liggande småbruk komma att räknas som tätorter. Även vid pärlbandsbebyggelse längs en väg skulle 200-metersregeln ofta medföra orimligt långsträckta tätortsbildningar; genom tillämpning av ett avstånd på 150 meter har dylika tätorter givits en mer begränsad utsträckning eller uppdelats på två eller flera tätorter. Avstånd på mer än 200 meter kan å andra sidan stundom tolereras för att inkludera grupper av samlad bebyggelse med nära anknytning till en större tätort. Avgränsningsmetoden Folkräkningarna tom år 1945 avsåg den kyrkobokförda befolkningen och grundade sig i huvudsak på av pastorsämbetena gjorda utdrag ur församlingsböckerna. Då pastorsämbetena ansågs äga god lokalkännedom, uppdrogs åt dessa att avgöra vilka fastigheter och därmed vilka personer som skulle anses tillhöra tätort. Trots att uppgifterna granskades av statistiska centralbyrån (SCB) och blev föremål för en stundom omfattande skriftväxling och trots att olika myndigheter, såsom överlantmätare och länsarkitekter, fick ta del av uppgifterna torde avgränsningen inte ha blivit konsekvent genomförd för hela riket. Även vid folkräkningen 1950, som avsåg den mantalsskrivna befolkningen och där pastorsämbetenas medverkan eljest var tämligen ringa, var det pastorsämbetena som utförde tätortsavgränsningen i flertalet län. Beträffande tre län uppdrogs dock åt geografisk expertis, såsom ett försök, att med hjälp av kartor och flygbilder göra avgränsningen. Vid folkräkningen 1960 genomfördes tätortsavgränsningen centralt medelst kartavgränsningsmetoden för samtliga län; sålunda anförtroddes åt geografisk expertis att i enlighet med tätortsdefinitionen avgränsa tätorterna efter enhetliga principer för hela landet. Arbetet utfördes på storskaligt kartmaterial (ekonomiska kartor, flygbilder, grund- och översiktskartor m m). Till stor del anskaffades kopior av länslantmäterikontorens med hänsyn till fastighetsbildningen ajourförda kartor. För städer och vissa köpingar med kommunalt mätningsväsende erhölls kartor från stadsingenjörskontor eller byggnadsnämnd. Efter en preliminär avgränsning, vilken där så erfordrades skedde efter jämförelse med senaste flygbild, tillställdes kartorna överlantmätarna. I samband därmed bereddes representanter för kommunerna möjlighet att studera de på kartorna inritade tätortsgränserna och att inkomma med eventuella synpunkter beträffande dessa. Därefter hölls för varje län sammanträde med länsexpertis och den av SCB anlitade geografen. Därvid genomgicks avgränsning, namnfrågor m m i detalj, och vid behov korrigerades avgränsningen. Kartorna tillsändes därefter de för folkräkningen inrättade kommunala granskningsorganen, vilka enligt erhållen instruktion markerade de i tätort boende personerna i folkräkningens mantalslängd. Huvudprincipen vid tätortsavgränsningen i samband med folk- och bostadsräkningen 1965 var att uppnå direkt jämförbarhet mellan tätorterna 1960 och 1965. Det ansågs vidare önskvärt att förenkla rutinerna i avgränsningsarbetet genom att främst inrikta detta på en aktualisering av 1960 års avgränsning. Förenklingen av arbetssättet skedde genom övergång till s k lokal rutin samt genom användning av 1960 års kartor utom i vissa fall, då dessa visade sig vara föråldrade, övergången till lokal rutin innebar att avgränsningen utfördes vid lantmäteristatens läns- och distriktskontor. Där aktualiserades tätortsgränserna med ledning av lantmäteriets ajourförda fastighetskarta. Tätorterna i Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län, där ny ekonomisk karta var under utgivning eller just utgiven vid denna tidpunkt, avgränsades dock centralt enligt 1960 års rutin av den av SCB anlitade geografen. Avgränsningen för varje tätort fastställdes slutligt vid sammanträden mellan länsexpertis och SCBs geograf. Även vid folk- och bostadsräkningen 1970 var målet vid tätortsavgränsningen att uppnå jämförbarhet med de närmast föregående räkningarna. Arbetsgången vid 1970 års tätortsavgränsning kan närmast karaktäriseras som en kombination av central och lokal rutin. Vid SCB överfördes 1960 och 1965 års tätortsgränser på kopior av lantmäteriets ajourförda fastighetskartor, vanligen den ekonomiska kartan men även i många fall till storskaliga specialblad. Kartmaterialet skickades till lantmäteriets distriktskontor där sedan tätortsgränserna aktualiserades med hänsyn till nytillkommen bebyggelse. I Hallands län och Värmlands län samt för flertalet tätorter i Kopparbergs län och Västernorrlands län gjordes avgränsningarna centralt på nyutkommen ekonomisk karta. Vidare gjordes centralt en preliminär avgränsning för flera av de större tätorterna med stöd av färska flygbilder innan tätortskartorna återsändes till länen för vidare justering enligt lokal
10 rutin. Liksom vid de tidigare avgränsningarna fastställdes tätortsgränserna på länsvisa sammanträden i närvaro av länsexpertis och SCBs geograf efter att kommunerna beretts tillfälle att granska materialet. I folk- och bostadsräkningen 1975 har kontinuiteten i tätortsavgränsningen till de tre senaste läkningarna bibehållits. Arbetsmetodiken i avgränsningsarbetet överensstämmer väl med 1970 års. Liksom i 1970 års folk- och bostadsräkning har nyutkommet kartmaterial använts för att tätortsredovisningen skall bli så fullständig och aktuell som möjligt. Den successiva utgivningen av den ekonomiska kartan har nu möjliggjort att tätortsavgränsningen även i Blekinge län, Kristianstads län och Malmöhus län har kunnat utföras på detta kartmaterial. Hela landet utom ett fåtal tätorter i inre Norrland och delar av Kopparbergs län har därmed avgränsats på ett enhetligt kartmaterial. Metodiken i avgränsningsarbetet 1975 kan liksom 1970 närmast beskrivas som en kompromiss mellan central och lokal rutin. Den geografiska expertisen vid SCB har svarat för avgränsningen av tätorter i de län som sedan 1970 fått ny ekonomisk karta. Centralt har för övriga län samtliga tätortsgränser från 1970 överförts till ajourförda ekonomiska kartor samt i de flesta fall även till specialblad. Kartmaterialet har sedan skickats ut till överlantmätarmyndigheten (ÖLM) där tätortsgränserna aktualiserats med hänsyn till nytillkommen bebyggelse. För tätorter med kommunalt mätningsväsende har i stort sett samma tillvägagångssätt tillämpats. Så aktuella kartor som möjligt, ofta stadskartor, har införskaffats till SCB. Centralt har 1970 års tätortsgräns ritats in varefter även många stadskartor åsatts en preliminär tätortsgräns för 1975 med stöd av färska flygbilder. Även detta kartmaterial har sedan sänts till ÖLM för eventuell justering för nytillkommen bebyggelse. Allteftersom det lokala avgränsningsarbetet avslutats under sommaren och hösten 1975 har kommunerna beretts tillfälle att granska avgränsningarna och ta ställning till eventuella namnfrågor. Under hösten 1975 har sedan i samtliga län vid särskilda sammanträden tätortsgränserna granskats och fastställts i närvaro av representanter för ÖLM, länsstyrelsernas planeringsavdelningar, enskilda kommuner samt SCBs geograf. Vid de länsvisa sammanträdena har tätortens exakta utbredning kontrollerats. Likformigheten i bedömningar mellan länen har på detta sätt kunnat upprätthållas. Vidare har namnfrågor för sammanslagna och nytillkomna tätorter diskuterats och fastställts. Kartmaterialet med de inritade tätortsgränserna kommer att arkiveras hos SCB. överlantmätarmyndigheterna har även kopior av kartmaterialet. I samband med arealmätning av tätorterna kommer tätortsgränserna att koordinatsättas och finnas lagrade på magnetband. Markering av tätortsbefolkning Efter folk- och bostadsräkningen 1970 överfördes tätortskoder för bebodda fastigheter enligt 1970 års tätortsavgränsning till det av riksskatteverket på ADB förda fastighetsregistret. De lokala skattemyndigheterna har senare även åsätt obebodda fastigheter tätortskod efter 1970 års tätortsgränser utom i Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län. Alla Tablå A Antal individer boende på fastigheter med invalid kod enligt 1970 års avgränsning samt tätortskod enligt 1975 års avgränsning efter 1970 inom tätort nytillkomna fastigheter har genom samarbete mellan lokal skattemyndighet och fastighetsbildningsmyndighet erhållit tätortskod enligt 1970 års avgränsning. SCB fick under hösten 1975 ett utdrag ur skattemyndigheternas fastighetsregister med aktualitet den 1 november 1975. Registret omfattade samtliga huvudfastigheter med uppgift om bl a regionala koder för län, kommun och församling, alfabetisk beteckning, femställigt fastighetsnummer, art- och typkod enligt 1975 års fastighetstaxering samt 1970 års tätortskod. Genom en samköming mellan fastighetsregistret och RTB kompletterades fastighetsregistret med uppgift om folkmängd per fastighet, överlantmätarmyndigheterna (ÖLM) erhöll därefter kodningsunderlag i form av utlistningar från fastighetsregistret från SCB för samtliga församlingar där någon förändring av tätortsgränserna gjorts enligt kartmaterialet. ÖLM svarade sedan för omkodningen av de fastigheter som berörts av gränsjusteringar mellan 1970 och 1975. SCB kontrollerade även i samband med matchningen mot RTB validiteten i 1970 års tätortskod i fastighetsregistret. Samtliga invalida koder (inkl blank) har rättats av ÖLM utom i Hallands, Kopparbergs och Västernorrlands län. I dessa län var antalet fastigheter som saknade tätortskod så stort att upprättningen av tids- och kostnadsskäl måste inskränkas till samtliga bebodda fastigheter samt fastigheter som enligt fastighetstaxeringen taxerats som flerfamiljshus eller småhus. Totalt uppgick antalet fastigheter i fastighetsregistret till 2 765 905. I 1970 års folk- och bostadsräkning erhöll fastigheter som delades av en tätortsgräns en speciell kod (99). De boende på sådana fastigheter (i fortsättningen kallade 99-fastigheter) erhöll tätorts- eller glesbygdskod av det lokala granskningsorganet beroende på om det aktuella huset låg innanför eller utanför tätortsgränsen. Individer som bodde på samma fastighet behövde alltså inte ha samma tätortskod. I 1975 års folkoch bostadsräkning har begreppet 99-fastighet ej funnits. Fastigheter som delats av tätortsgräns har i princip förts till tätorten om det funnits boende på fastigheten inom tätortsgränsen. I de fall där länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter har bedömt att tätortens/glesbygdens folkmängd har ändrats på ett oacceptabelt sätt genom ovanstående förfaringssätt så har varje boende (liksom i 1970 års folk- och bostadsräkning) individuellt förts till tätort eller glesbygd beroende på var vederbörande bodde på fastigheten. I fastighetsregistret har fastigheten behållit tätortskoden. Detta förfaringssätt har endast utnyttjats i mycket få fall. Några 99-fastigheter har erhållit glesbygdskod liksom alla individer som var mantalsskrivna där. Det ändrade tillvägagångssättet
11 Tablå B Antal boende på 99-fastigheter enligt 1970 års avgränsning fördelade på tätort och glesbygd 1975 fastighetsregistret åsattes personen denna tätortskod. I övriga fall kontaktades lokal skattemyndighet för rättning. Personer mantalsskrivna under rubrik på församlingen skrivna eller utan känt hemvist har fördelats på tätort och glesbygd enligt följande regler. Om tätortsfolkmängden exklusive under rubrik skrivna personer understigit 50 procent av församlingens folkmängd, har berörda personer erhållit glesbygdskod; om tätortsfolkmängden utgjort 50 procent eller mer av församlingens folkmängd har de förts till den största tätorten i församlingen. Efter samkörningen av fastighetsregister och personregister har i personregistret tätortskoden maskinellt ändrats till glesbygdskod i de fall tätorten ej uppnått minst 200 invånare. Såväl länsstyrelsernas regionalekonomiska enheter som de enskilda kommunerna har gjort rimlighetsbedömningar av de erhållna uppgifterna om tätorts- och glesbygdsfolkmängd. För Hallands samt Göteborgs och Bohus län har dessutom geografisk expertis medverkat. De gjorda bedömningarna har i vissa fall medfört justeringar av kodningen. Motsvarande uppgifter från FoB 70 finns tyvärr ej tillgängliga. Även i FoB 70 fördes dock den övervägande delen av de boende på 99- fastigheter till tätort. Tabellen får därför inte tolkas så att det nya förfaringssättet medfört en ökning av tätortsfolkmängden med 72 619 personer. Flera av 99-fastigheterna från FoB 70 torde dessutom genom expansion av tätorten 1970-1975 i sin helhet ligga innanför 1975 års tätortsgräns. har ytterst marginellt påverkat folkmängdens fördelning på tätort och glesbygd. Ovanstående tablå visar länsvis hur de boende på de tidigare 99-fastigheterna fördelats på tätort och glesbygd. Efter avslutat kodningsarbete sände ÖLM kodningsunderlagen till SCB som stansade materialet och införde 1975 års tätortskoder i fastighetsregistret. Det uppdaterade fastighetsregistret samkördes därefter med personbeståndet från RTB avseende den 1 november 1975 varvid samtliga individer erhöll kod för tätort eller glesbygd. Vid matchningen' som gjordes på det femställiga fastighetsnumret i båda registren visade det sig att i några fall fastighetsnummer i RTB saknade motsvarighet på fastighetsregistret. Detta berodde på både fel i folkbokföringen och att aktualiteten i de båda registrens fastighetsnummer ej sammanföll exakt. Fastighetsnumren är ej beständiga över tiden utan kan ändras flera gånger per år. Samtliga s k singlar matchades därför mot ett register över fastighetsnummerändringar, varvid de flesta singlar matchade mot fastighetsregistret och tätortskod kunde påföras. Efter sista matchningen återstod 6 557 personer (0,08 procent av hela befolkningen) som bodde på fastigheter som saknades i fastighetsregistret. De flesta erhöll tätortskod enligt följande: överensstämde tätortskoderna för närmast föregående och närmast efterföljande bebodda fastighet i Tabellernas innehåll I tabell 1 lämnas uppgifter om tätorternas folkmängd med fördelning efter kön och civilstånd. Redovisning efter ålder och kön ges i tabell 2, varvid åldern anges i femårsklasser upp till 85 år. Åldersfördelningen avser födelseår; således omfattar gruppen 0-4 år personer födda 1971-1975, gruppen 5-9 år personer födda 1966-1970 osv, oberoende av födelsedatum. Det bör särskilt observeras att barn födda efter den 1 november 1975 inte ingår i populationen. Förspalterna i de båda tabellerna redovisar tätorterna i alfabetisk ordning länsvis. Tätorter, som är delade på två län, har upptagits under det län där huvuddelen av tätortens befolkning är bosatt. I förspalten lämnas även uppgift om i vilken kommun tätorten är belägen enligt indelningen den 1 januari 1976. I de fall en tätort är delad på flera kommuner, har en uppdelning på kommundelar gjorts. I bilaga 1 redovisas länsvis inom länet belägna tätortsdelar, som upptagits under annat län. Bilaga 2 ger uppgifter om nytillkomna, utgående, sammanvuxna och namnändrade tätorter sedan 1970. Bilaga 3 innehåller ett alfabetiskt register över tätorterna med sidhänvisning till tabell 1 och 2. I registret anges tätortens belägenhet i län och kommun enligt indelningen den 1 januari 1976.
12 Tabell A Folkmängd i miljoner fördelad på tätort och glesbygd 1800-1975 Population in miljons by densely and sparsely populated areas 1800 1975 Tabell B Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950,1960,1965,1970 och 1975 Number of localities by size of population 1950, 1960, 1965, 1970 and 1975
13 Tabell C Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis, 1970 och 1975 Number and population of localities by county, 1970 and 1975 Tabell D De 50 största tätorterna 1975 efter folkmängdsstorlek samt folkökning 1970 1975 The 50 biggest localities by size of population 1975 and population growth 1970-1975
14 Tabell 1 Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 Population by sex and marital status in localities, November 1, 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 15
16 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 17
18 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 19
20 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 21
22 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 23
24 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 25
26 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 27
28 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 29
30 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 31
32 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 33
34 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 35
36 Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975
Tabell 1 (forts) Folkmängd efter kön och civilstånd i tätorter den 1 november 1975 37
38 Tabell 2 Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 Population by sex and age (year of birth) in localities, November 1, 1975 1) SE BILAGA 2
39
40 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
41
42 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975
43
44 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA
45
46 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
47
48 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
49
50 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
51
52 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
53
54 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
55
56 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BI LAGA 2
57
58 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
59
60 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
61
62 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
63
64 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BI LAGA 2
65
66 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
67
68 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
69
70 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
71
72 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BI LAGA 2
73
74 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
75
76 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1) SE BILAGA 2
77
78 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
79
80 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
81
82 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BI LAGA 2
83
84 Tabell 2 (forts) Folkmängd efter kön och ålder (födelseår) i tätorter den 1 november 1975 1 ) SE BILAGA 2
85
86 Bilaga 1 Tätorter delade av länsgräns Localities extending across county borders En del av den under Södermanlands län förda tätorten Gnesta är belägen inom Södertälje kommun i Stockholms län. En del av den under Södermanlands län förda tätorten Kvicksund är belägen inom Västerås kommun i Västmanlands län. En del av den under Uppsala län förda tätorten Skutskär är belägen inom Gävle kommun i Gävleborgs län. En del av den under Kronobergs län förda tätorten Lindshammar är belägen inom Vetlanda kommun i Jönköpings län. En del av den under Kristianstads län förda tätorten Valje är belägen inom Sölvesborgs kommun i Blekinge län. En del av den under Älvsborgs län förda tätorten Fdglavik är belägen inom Vara kommun i Skaraborgs län.
Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1970 Changes in localities registered compared with 1970 Bilaga 2 87
88 Bilaga 2
Bilaga 2 89
90 Bilaga 2
Bilaga 2 91
92 Bilaga 2
Bilaga 3 93 Register över tätorterna Index of localities AEEEKÅS SKURUP MALMÖHUS 22 54 ABBORRBERGET STRÄNGNÄS SÖDERMANL. 15 40 ADAK NCRSJÖ VÄSTERB. 35 80 ALBERGA ESKILSTUNA SÖDERMANL. 15 40 ALBY ÅNGE VÄSTERNORR 33 76 ALFTA BOLLNÄS GÄVLEBORG 32 74 ALINGSÅS ALINGSÅS ÄLVSBORG 26 62 ALLERUM HELSINGBORG MALMÖHUS 22 54 ALMUNGE UPPSALA UPPSALA 15 40 ALSIKE UPPSALA UPPSALA 15 40 ALSTAD TRELLEBORG MALMÖHUS 22 54 ALSTERBRO NYBRO KALMAR 19 48 ALSTERMO UPPVIDINGE KRONOBERG 18 46 ALUNDA ÖSTHAMMAR UPPSALA 15 40 ALVESTA ALVESTA KRONOBERG 18 46 ALVHEM ALE ÄLVSBORG 26 62 ALVIK LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 ALVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR 33 76 AMEJÖRBY TORSBY VÄRMLAND 28 66 AMEJÖRNARP TRANEMO ÄLVSBORG 26 62 ANDERSLÖV TRELLEBORG MALMÖHUS 22 54 ANDERSTORP GISLAVED JÖNKÖPING 17 44 ANEBY ANEBY JÖNKÖPING 17 44 ANGELSTAD LJUNGBY KRONOBERG 18 46 ANKARSRUM VÄSTERVIK KALMAR 19 48 ANKARSVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR 33 76 ANNEBERG KUNGSBACKA HALLAND 24 58 ANNEBERG NÄSSJÖ JÖNKÖPING 17 44 ANNELUND HERRLJUNGA ÄLVSBORG 26 62 ANNELÖV LANDSKRONA MALMÖHUS 22 54 ANTNÄS LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 APLARED BORÅS ÄLVSBORG 26 62 ARBOGA ARBOGA VÄSTMANL. 30 70 ARERÅ BOLLNÄS GÄVLEBORG 32 74 ARDALA SKARA SKARABORG 27 64 ARENTORP VARA SKARABORG 27 64 ARILD HÖGANÄS MALMÖHUS 22 54 ARJEPLOG ARJEPLOG NORRBOTTEN 36 82 ARKELSTORP KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 ARNÄSVALL ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 ARVIDSJAUR ARVIDSJAUR NORRBOTTEN 36 82 ARVIKA ARVIKA VÄRMLAND 28 66 ASBY YDRE ÖSTERGÖTL. 16 42 ASKEBY LINKÖPING ÖSTERGÖTL. 16 42 ASKERSBY ÖREBRO ÖREBRO 29 68 ASKERSUND ASKERSUND ÖREBRO 29 68 ASMUNDTORP LANDSKRONA MALMÖHUS 22 54 ASPÅS KROKOM JÄMTLAND 34 78 AVAHEDEN BODEN NORRBOTTEN 36 82 AVAN LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 AVESTA AVESTA KOPPARBERG 31 72 AXVALL SKARA SKARABORG 27 64 BACKA KUNGSBACKA HALLAND 24 58 BACKARYD RONNEBY BLEKINGE 20 50 BACKBERG SANDVIKEN GÄVLEBORG 32 74 BACKE STRÖMSUND JÄMTLAND 34 78 BAGGETORP VINGÅKER SÖDERMANL. 15 40 BALLINGSLÖV HÄSSLEHOLM KRISTIANS. 21 52 BALSBY KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 BANKEKIND LINKÖPING ÖSTERGÖTL. 16 42 BANKERYD JÖNKÖPING JÖNKÖPING 17 44 BARA BARA MALMÖHUS 22 54 BARKARÖ VÄSTERÅS VÄSTMANL. 30 70 BARNARP JÖNKÖPING JÖNKÖPING 17 44 BARSEBÄCK KÄVLINGE MALMÖHUS 22 54 BASKEMÖLLA SIMRISHAMN KRISTIANS. 21 52 BASTUTRÄSK NORSJÖ VÄSTERB. 35 80 BENGTSFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG 26 62 BENGTSHEDEN FALUN KOPPARBERG 31 72 BENSBYN LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 BERG ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL. 16 42 BERGA HÖGSBY KALMAR 19 48 BERGBY GÄVLE GÄVLEBORG 32 74 BERGEFORSEN TIMRÅ VÄSTERNORR 33 76 BERGHEM MARK ÄLVSBORG 26 62 BERGKVARA TORSÅS KALMAR 19 48 BERGNÄSET LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 BERGS SLUSSAR LINKÖPING ÖSTERGÖTL. 16 42 BERGSBYN SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BERGSHAMMAR NYKÖPING SÖDERMANL. 15 40 BERGSHAMRA NORRTÄLJE STOCKHOLM 14 38 BERGSJÖ NORDANSTIG GÄVLEBORG 32 74 BERGSVIKEN PITEÅ NORRBOTTEN 36 82 BERGSÄNG HAGFORS VÄRMLAND 28 66 BERGVIK SÖDERHAMN GÄVLEBORG 32 74 BESTORP LINKÖPING ÖSTERGÖTL. 16 42 BETTNA FLEN SÖDERMANL. 15 40 BIE KATRINEHOLM SÖDERMANL. 15 40 BILLDAL GÖTEBORG GÖTEB O B. 25 60 BILLEBERGA SVALÖV MALMÖHUS 22 54 BILLESHOLM BJUV MALMÖHUS 22 54 BILLINGE ESLÖV MALMÖHUS 22 54 BILLINGSFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG 26 62 BILLSTA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 BISPGÅRDEN RAGUNDA JÄMTLAND 34 78 BJURHOLM VÄNNAS VÄSTERB. 35 80 BJURSÅS FALUN KOPPARBERG 31 72 BJUV BJUV MALMÖHUS 22 54 BJARNUM HÄSSLEHOLM KRISTIANS. 21 52 BJARRED LOMMA MALMÖHUS 22 54 BJARSJÖLAGÅRD SJÖBO MALMÖHUS 22 54 BJÄSTA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 BJÖRBO GAGNEF KOPPARBERG 31 72 BJÖRBOHOLM LERUM ÄLVSBORS 26 62 BJÖRKE GÄVLE GÄVLEBORG 32 74 BJÖRKETORP MARK ÄLVSBORG 26 62 BJÖRKLINGE UPPSALA UPPSALA 15 40 BJÖRKNÄS NACKA STOCKHOLM 14 38 BJÖRKVIK KATRINEHOLM SÖDERMANL. 15 40 BJÖRKÖ ÖCKERÖ GÖTEB O B. 25 60 BJÖRKÖBY VETLANDA JÖNKÖPING 17 44 BJÖRNA ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 BJÖRNEBORG KRISTINEHAMN VÄRMLAND 28 66 BJÖRNLUNDA NYKÖPING SÖDERMANL. 15 40 BJÖRSÄTER ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL. 16 42 BLANKAHOLM VÄSTERVIK KALMAR 19 48 BLEKET TJÖRN GÖTEB O B. 25 60 BLENTARP SJÖBO MALMÖHUS 22 54 BLIDSBERG ULRICEHAMN ÄLVSBORG 26 62 BLOMBACKA KARLSTAD VÄRMLAND 28 66 BLCMSTERMÅLA MÖNSTERÅS KALMAR 19 48 BLÅSMARK PITEÅ NORRBOTTEN 36 82 BLÖTBERGET LUDVIKA KOPPARBERG 31 72 BOCKARA OSKARSHAMN KALMAR 19 48 BODA RÄTTVIK KOPPARBERG 31 72 BODA GLASBRUK EMMABODA KALMAR 19 48 BODAFORS NÄSSJÖ JÖNKÖPING 17 44 BODEN BODEN NORRBOTTEN 36 82 BODTRÄSKFORS BODEN NORRBOTTEN 36 82 BODÅSGRUVAN HOFORS GÄVLEBORG 32 74 BOLIDEN SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BOLLEBYGD BORÅS ÄLVSBORG 26 62 BOLLNÄS BOLLNÄS GÄVLEBORG 32 74 BOLLSTABRUK KRAMFORS VÄSTERNORR 33 76 BONÄS MORA KOPPARBERG 31 72 BONÄSET ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 BOR VÄRNAMO JÖNKÖPING 17 44 BORENSBERG MCTALA ÖSTERGÖTL. 16 42 BORGGÅRD FINSPÅNG ÖSTERGÖTL. 16 42 BORGHAMN MOTALA ÖSTERGÖTL. 16 42 BORGHOLM BORGHOLM KALMAR 19 48 BCRGSTENA BORÅS ÄLVSBORG 26 62 BORGVIK GRUMS VÄRMLAND 28 66 BORLÄNGE BORLÄNGE KOPPARBERG 31 72 BORRBY SIMRISHAMN KRISTIANS. 21 52 BORÅS BORÅS ÄLVSBORG 26 62 BOSJÖKLOSTER HÖÖR MALMÖHUS 22 54 BOTSMARK UMEÅ VÄSTERB. 35 80 BOTTNARYD JÖNKÖPING JÖNKÖPING 17 44 BOVALLSTRAND SOTENÄS GÖTEB O B. 25 60 BOXHOLM BOXHOLM ÖSTERGÖTL. 16 42 BRANTEVIK SIMRISHAMN KRISTIANS. 21 52 BRASTAD LYSEKIL GÖTEB O B. 25 60 BRAÅS VÄXJÖ KRONOBERG 18 46 BREDARED BORÅS ÄLVSBORG 26 62 BREDARYD VÄRNAMO JÖNKÖPING 17 44 BREDBYN ÖRNSKÖLDSVIK VÄSTERNORR 33 76 BREDSJÖ HÄLLEFORS ÖREBRO 29 68 BREDVIKEN KALIX NORRBOTTEN 36 82 BREVENS BRLK ÖREBRO ÖREBRO 29 68
94 Bilaga 3 BREVIK LIDINGÖ STOCKHOLM 14 38 BRC UPPLANDS-BRO STOCKHOLM 14 38 BROARYD GISLAVED JÖNKÖPING 17 44 BROBY ÖSTRA GÖINGE KRISTIANS. 21 52 BR0DALEN LYSEKIL GÖTEB O B. 25 60 BROKIND LINKÖPING ÖSTERGÖTL. 16 42 BROMÖLLA BROMÖLLA KRISTIANS. 21 52 BRCTTBY VALLENTUNA STOCKHOLM 14 38 BRUNFLO ÖSTERSUND JÄMTLAND 34 78 BRUNN VÄRMDÖ STOCKHOLM 14 38 BRUNNA UFPLANDS-BRO STOCKHOLM 14 38 BRUNNA UPPSALA UPPSALA 15 40 BRUNNSBERG ÄLVDALEN KOPPARBERG 31 72 BRUZAHOLM EKSJÖ JÖNKÖPING 17 44 BRÅLANDA VÄNERSBORG ÄLVSBORG 26 62 BRÄCKE BRÄCKE JÄMTLAND 34 78 BRÄKNE-HOBY RONNEBY BLEKINGE 20 50 BRÄNNA MELLERUD ÄLVSBORG 26 62 BRÄNNLAND UMEÅ VÄSTERB. 35 80 BRÖSARP TOMELILLA KRISTIANS. 21 52 BRÖTJEMARK JÖNKÖPING JÖNKÖPING 17 44 BUA VARBERG HALLAND 24 58 BUNKEFLO STRAND MALMÖ MALMÖHUS 22 54 BUREÅ SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BURGSVIK GOTLAND GOTLAND 20 50 BURSERYD GISLAVED JÖNKÖPING 17 44 BURTRÄSK SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BUSKHYTTAN NYKÖPING SÖDERMANL. 15 40 BYGDEÅ ROBERTSFORS VÄSTERB. 35 80 BYGDSILJUM SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BYSKE SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 BÅLSTA HÅBO UPPSALA 15 40 BÅRSLÖV HELSINGBORG MALMÖHUS 22 54 BÅSTAD BÅSTAD KRISTIANS. 21 52 BÅTSKÄRSNÄS KALIX NORRBOTTEN 36 82 BÄCKASKOG KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 BÄCKEBO NYBRO KALMAR 19 48 BÄCKEFORS BENGTSFORS ÄLVSBORG 26 62 BÄCKHAMMAR KRISTINEHAMN VÄRMLAND 28 66 BÄLINGE UPPSALA UPPSALA 15 40 BÄSNA GAGNEF KOPPARBERG 31 72 BÖLE PITEÅ NORRBOTTEN 36 82 CHARLOTTENBERG EDA VÄRMLAND 28 66 DALA-FLODA GAGNEF KOPPARBERG 31 72 DALA-HUSBY HEDEMORA KOPPARBERG 31 72 DALA-JÄRNA VANSBR0 KOPPARBERG 31 72 DALARÖ HANINGE STOCKHOLM 14 38 DALBY LUND MALMÖHUS 22 54 DALS LÅNGED BENGTSFORS ÄLVSBORG 26 62 DALS ROSTOCK MELLERUD ÄLVSBORG 26 62 DALSJÖFORS BORÅS ÄLVSBORG 26 62 DALSTORP TRANEMO ÄLVSBORG 26 62 DALUM ULRICEHAMN ÄLVSBORG 26 62 DANHOLN FALUN KOPPARBERG 31 72 DANNEMORA ÖSTHAMMAR UPPSALA 15 40 DANNIKE BORÅS ÄLVSBORG 26 62 DEGEBERGA KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 DEGERFORS DEGERFORS ÖREBRO 29 68 DEGERHAMN MÖRBYLÅNGA KALMAR 19 48 DEGERÄNGET PITEÅ NORRBOTTEN 36 82 DEJE FORSHAGA VÄRMLAND 28 66 DELARY ÄLMHULT KRONOBERG 18 46 DELSBO HUDIKSVALL GÄVLEBORG 32 74 DIKANÄS VILHELMINA VÄSTERB. 35 80 DINGLE MUNKEDAL GÖTEB O B. 25 60 DINGTUNA VÄSTERÅS VÄSTMANL. 30 70 DISERÖD KUNGÄLV GÖTEB O B. 25 60 DIÖ ALMHULT KRONOBERG 18 46 DJURA LEKSAND KOPPARBERG 31 72 DJURMO GAGNEF K0PPARBERG 31 72 DJURÅS GAGNEF KOPPARBERG 31 72 DJURÖ VÄRMDÖ STOCKHOLM 14 38 DOCKSTA KRAMFORS VÄSTERNORR 33 76 DOMSTEN HELSINGBORG MALMÖHUS 22 54 DONSÖ GÖTEBORG GÖTEB O B. 25 60 DOROTEA ÅSELE VÄSTERB. 35 80 DROTTNINGHOLM EKERÖ STOCKHOLM 14 38 DROTTNINGSKÄR KARLSKRONA BLEKINGE 20 50 DUVED ÅRE JÄMTLAND 34 78 DVÄRSÄTT KROKOM JÄMTLAND 34 78 DÅNGEBO TINGSRYD KRONOBERG 18 46 DÖSJEBRO KÄVLINGE MALMÖHUS 22 54 ED DALS-ED ÄLVSBORG 26 62 EDA GLASBRUK EDA VÄRMLAND 28 66 EDANE ARVIKA VÄRMLAND 28 66 EDEBÄCK HAGFORS VÄRMLAND 28 66 EDSBRO NORRTÄLJE STOCKHOLM 14 38 EDSBRUK VÄSTERVIK KALMAR 19 48 EDSBYN OVANÅKER GÄVLEBORG 32 74 EDSELE SOLLEFTEÅ VÄSTERNORR 33 76 EDSVALLA KARLSTAD VÄRMLAND 28 66 EGGBY SKARA SKARABORG 27 64 EKEBY BJUV MALMÖHUS 22 54 EKEBY KUMLA ÖREBRO 29 68 EKEBY SÖDERTÄLJE STOCKHOLM 14 38 EKEBY-ALMBY ÖREBRO ÖREBRO 29 68 EKEDALEN TIDAHOLM SKARABORG 27 64 EKENÄSSJÖN VETLANDA JÖNKÖPING 17 44 EKERÖ EKERÖ STOCKHOLM 14 38 EKET ÖRKELLJUNGA KRISTIANS. 21 52 EKSJÖ EKSJÖ JÖNKÖPING 17 44 ELDSBERGA HALMSTAD HALLAND 24 58 ELLÖS ORUST GÖTEB O B. 25 60 EMMABODA EMMABODA KALMAR 19 48 EMMALJUNGA HÄSSLEHOLM KRISTIANS. 21 52 EMSFORS MÖNSTERÅS KALMAR 19 48 EMSFORS OSKARSHAMN KALMAR 19 48 EMTUNGA VARA SKARABORG 27 64 ENBACKA SÄTER KOPPARBERG 31 72 ENERYDA ÄLMHULT KRONOBERG 18 46 ENKÖPING ENKÖPING UPPSALA 15 40 ENSTABERGA NYKÖPING SÖDERMANL. 15 40 ENVIKEN FALUN KOPPARBERG 31 72 ENÅNGER HUDIKSVALL GÄVLEBORG 32 74 ERIKSLUND ÅNGE VÄSTERNORR 33 76 ERIKSMÅLA EMMABODA KALMAR 19 48 ERINGSBODA RONNEBY BLEKINGE 20 50 ERSMARK SKELLEFTEÅ VÄSTERB. 35 80 ERSNÄS LULEÅ NORRBOTTEN 36 82 ESKILSTUNA ESKILSTUNA SÖDERMANL. 15 40 ESLÖV ESLÖV MALMÖHUS 22 54 ESSVIK SUNDSVALL VÄSTERNORR 33 76 EVERTSBERG ÄLVDALEN KOPPARBERG 31 72 EVERÖD KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 FAGERHULT HABO SKARABORG 27 64 FAGERHULT HÖGSBY KALMAR 19 48 FAGERSANNA TIBRO SKARABORG 27 64 FAGERSTA FAGERSTA VÄSTMANL. 30 70 FAGERÅS KIL VÄRMLAND 28 66 FALERUM ÅTVIDABERG ÖSTERGÖTL. 16 42 FALKENBERG FALKENBERG HALLAND 24 58 FALKÖPING FALKÖPING SKARABORG 27 64 FALLA FINSPÅNG ÖSTERGÖTL. 16 42 FALUN FALUN KOPPARBERG 31 72 FEGEN FALKENBERG HALLAND 24 58 FELLINGSBRO LINDESBERG ÖREBRO 29 68 FENGERSFORS ÅMÅL ÄLVSBORG 26 62 FIGEHOLM OSKARSHAMN KALMAR 19 48 FILIPSTAD FILIPSTAD VÄRMLAND 28 66 FILSBÄCK LIDKÖPING SKARABORG 27 64 FINJA HÄSSLEHOLM KRISTIANS. 21 52 FINNERÖDJA LAXÅ ÖREBRO 29 68 FINSJÖ MÖNSTERÅS KALMAR 19 48 FINSPÅNG FINSPÅNG ÖSTERGÖTL. 16 42 FISKEBÄCKSKIL LYSEKIL GÖTEB O B. 25 60 FISKSÄTRA NACKA STOCKHOLM 14 38 FJUGESTA ÖREBRO ÖREBRO 29 68 FJÄLKINGE KRISTIANSTAD KRISTIANS. 21 52 FJÄLLBACKA TANUM GÖTEB O B. 25 60 FJÄRDHUNDRA ENKÖPING UPPSALA 15 40 FJÄRÅS KYRKBY KUNGSBACKA HALLAND 24 58 FLEN FLEN SÖDERMANL. 15 40 FLERCHOPP NYBRO KALMAR 19 48 FLISBY NÄSSJÖ JÖNKÖPING 17 44 FLISERYD MÖNSTERÅS KALMAR 19 48 FLOBY FALKÖPING SKARABORG 27 64 FLODA LERUM ÄLVSBORG 26 62 FLYGSFORS NYBRO KALMAR 19 48 FLYINGE ESLÖV MALMÖHUS 22 54 FORNÅSA MOTALA ÖSTERGÖTL. 16 42