Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete I höstvete har försök varit utlagda under 2006. I försöken bekämpas två av fyra samrutor mot svamp. Varje försök redovisas därmed både som obehandlat och behandlat led. Några försök har fått utgå under året. Straxt över 30 sorter har provats under året, varav 13 helt nya. Det varierar på de olika försöksplatserna vilken sort som gått bäst. I H-län och N-län där många av de nya sorterna varit med har några av dessa givit hög skörd. Opus, Olivin Cubus Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2006 Höstvete 2006 I-län I-län Tulsa och Gnejs har i flera försök haft hög skörd. Som obehandlad verkar Opus och Olivin gått bra med hög skörd på många platser. Svampbehandlingen har i tre försök givit skördeökning och i fem försök ingen skördeökning för behandling. I ett försök gav svampbehandlingen upp till 2-30 % högre skörd. Mycket stora skillnader detta år. Resultaten från enskilda försök redovisas i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i diagram 1, och kvalitetsbestämning i tabell 2. Stenstugu FörsöBehandling: R Rodebjer Behandling: L7- Endre Stereo 1, l/ha Rodarve HogränStereo 1, l/ha Visby senare Visby senare mmh ML Comet 0,3 l/ha + nmh l Mo Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 6 6 7 7 2 7 630 6 Olivin SSD 6 90 6 70 98 94 7 0 6 980 91 92 SW Harnesk SW 6 230 94 6 170 92 99 7 230 6 700 88 93 Lars SSD 6 720 6 970 4 4 7 400 3 6 60 87 90 Marshal SW 6 620 6 620 99 7 00 98 6 700 88 9 SW Gnejs SW 6 600 6 700 7 730 7 8 140 7 Cubus SSD 6 900 4 7 240 8 7 630 6 7 470 98 98 Skotte SW 6 330 96 6 6 98 4 6 6 92 6 8 99 Tommi SSD 7 00 7 6 80 97 6 940 96 7 340 96 6 Aperitif SW 6 0 99 6 770 3 6 980 97 6 890 90 99 Opus SSD 7 1 8 6 930 3 97 6 9 96 6 620 87 96 Fidelio SW 7 860 119 8 230 123 8 060 112 7 060 93 88 CV % 3,9 8,8 LSD kg/ha 390 920 30
Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 H-län K-län Wiströms LantbBehandling: M Petersson Behandling: L7- Hagby Comet 0,3 l/ha + Stubbetorp Stereo 1,0 l/ha Borgholm Proline 0,4 l/ha Lyckeby senare mmh LL mf svl Sa Comet 0,3 l/ha + Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 830 8 020 7 40 7 40 Olivin SSD 7 070 90 8 00 6 120 7 930 7 8 0 11 8 SW Harnesk SW 7 4 9 8 2 111 6 2 83 6 680 90 8 Kris PL 7 90 9 20 11 116 6 420 86 7 430 116 Marshal SW 7 940 7 00 88 89 6 200 83 7 9 11 SW Gnejs SW 6 740 91 8 2 1 122 Cubus SSD 8 280 6 8 970 112 8 Tommi SSD 8 2 8 20 6 4 Tulsa PL 7 20 93 7 8 97 8 7 360 99 8 340 112 113 Aperitif SW 7 9 8 320 4 7 380 99 7 00 Jenga SSD 8 40 8 7 880 98 93 Opus SSD 8 170 4 9 140 114 112 7 640 3 8 230 1 8 Florett PL 8 160 4 9 10 114 112 Partel SW 8 380 7 8 460 Mulan SSD 8 420 8 8 0 9 Akratos SSD 8 800 112 8 700 8 99 Hermann SSD 8 070 3 8 70 9 8 Asano SSD 7 9 8 970 112 113 Torrild SSD 7 840 8 00 3 Anthus SSD 7 770 99 8 080 4 Skalmeje SSD 8 000 8 170 Terrier SW 7 430 9 7 070 88 9 Samyl SW 480 70 7 000 87 128 Stru 98143.3 SSD 8 940 114 9 4 117 Ephoros SSD 8 200 8 60 7 4 Skywalker SSD 8 830 113 8 900 111 Samurai SSD 7 280 93 8 40 116 Akteur SSD 8 080 3 7 90 99 98 Robigus PL 7 30 96 8 0 6 Tuareg SSD 8 30 7 9 380 117 112 Tulkan SSD 7 80 8 740 9 111 Fidelio SW 8 000 8 680 8 8 8 1 9 9 080 122 112 CV % 7,1,1 LSD kg/ha 9 60 31
Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 G-län H-län Naturbruks gy. Behandling: Naturbruks gy. Behandling: L7- Ingelstad Stereo 1,0 l/ha Valstad Stereo 1,0 l/ha Växjö senare Gamleby senare mmh l Mä Comet 0,3 l/ha + mh ML Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning SW 3 6 3 40 98 3 4 3 780 111 Olivin SSD 3 920 9 3 680 4 94 4 90 14 4 20 119 91 SW Harnesk SW 3 330 92 3 20 92 98 3 780 111 3 270 86 87 Kris PL 3 670 3 370 9 92 Marshal SW 3 9 8 3 700 4 9 4 140 121 3 920 4 9 Tulsa PL 3 690 3 0 96 3 000 88 3 120 82 4 Opus SSD 4 020 111 3 770 7 94 3 80 3 620 96 Fidelio SW 3 40 9 3 80 4 4 7 138 4 290 113 91 Dinaro SW 4 080 120 4 20 119 111 CV % 7,1 13,9 LSD kg/ha 390 820 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkastning under skiftande förhållanden. Övervintringen har varit något sämre jämfört med Kosack. Blandningen är medeltidigt mognande, medellång med god stråstyrka. Den har medelhög kärnvikt och medelhög rymdvikt. Sortblandningarna har varit: 2003: Harnesk, Agaton, Kris, Ritmo. 2004: Harnesk, Agaton, Kris, Olivin. 200: Harnesk, Virke, Kris, Olivin. 2006: Harnesk, Tulsa, Kris, Olivin. LARS är ett tyskt brödvete med god övervintring och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög avkastning. Lars är ganska lång och har medellåg till något svag stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med medelhög proteinhalt och ganska lågt falltal. Brödvolymen är bra. Lars är känslig för mjöldagg. KRIS är ett tyskt brödvete med blandkvalitet. Övervintringen är relativt god, med hög avkastning i södra Sverige, och även i Svealand avkastar Kris bra. Kris är kort och har god stråstyrka. Sorten är medeltidigt mognande. Kärnan är medelstor med medelhög rymdvikt, något låg proteinhalt och ganska lågt falltal. Sorten är relativt frisk med ganska små angrepp av de vanligaste sjukdomarna men kan angripas av mjöldagg och gulrost. Kris har högt stärkelseinnehåll. MARSHAL är ett engelskt fodervete som har gett mycket hög avkastning i södra Sverige och Östergötland. Övervintringsförmågan är dock inte alltid tillräcklig i norra Götaland och Svealand. Marshal är kortvuxen, mycket stråstyv och medeltidigt mognande. Sorten har medelstor kärna med låg rymdvikt och låg proteinhalt och mycket lågt falltal. Marshal kan angripas av mjöldagg. SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar mycket tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. Gnejs har ganska hög brödvolym. Sorten kan angripas av bladfläcksvampar. 32
Tabell 1 fortsättning Höstvete 2006 N-län N-län ISA Lantbruks ABehandling: G Ramstedt Behandling: L7- Eldsberga Stereo 1,0 l/ha Stafsinge Stereo 1,0 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh LL Comet 0,3 l/ha + mmh LL Comet 0,3 l/ha + Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 660 8 280 8 7 9 7 980 Olivin SSD 8 2 7 8 990 9 1 8 3 7 960 96 SW Harnesk SW 6 900 90 7 720 93 112 7 230 92 7 630 96 6 Kris PL 6 40 8 8 670 132 7 700 97 7 920 99 3 Marshal SW 6 730 88 8 400 12 7 270 92 7 6 9 SW Gnejs SW 7 660 8 370 9 7 2 91 7 700 96 7 Cubus SSD 7 270 9 8 170 99 112 7 240 92 7 10 90 99 Tommi SSD 7 0 92 8 420 120 490 69 200 6 9 Tulsa PL 7 6 99 8 780 6 11 8 970 113 9 060 114 Ballad SW 8 680 1 8 620 8 99 Aperitif SW 6 640 87 7 930 96 119 7 930 7 860 99 99 Jenga SSD 7 900 3 9 030 9 114 720 72 40 68 9 Opus SSD 7 70 9 000 9 116 7 40 94 7 700 96 3 Florett PL 7 190 94 8 880 7 124 8 3 8 660 9 4 Mulan SSD 7 600 99 8 660 114 6 60 84 6 270 79 94 Partel SW 7 600 99 8 370 1 Akratos SSD 7 780 8 220 99 6 9 130 11 9 030 113 99 Hermann SSD 8 220 7 8 60 4 7 080 90 7 090 89 Asano SSD 7 340 96 7 900 9 8 7 900 7 700 96 97 Torrild SSD 7 130 93 8 0 97 112 7 630 96 7 40 93 98 Anthus SSD 7 480 98 8 140 98 9 7 880 7 7 97 98 Skalmeje SSD 7 20 9 8 230 99 113 9 000 114 9 020 113 Terrier SW 6 790 89 8 220 99 121 Samyl SW 6 090 80 6 820 82 112 7 620 96 7 6 9 Stru 98143.3 SSD 6 630 87 8 000 97 121 8 880 112 8 940 112 Ephoros SSD 7 160 93 7 940 96 111 8 430 7 8 760 1 4 Skywalker SSD 7 170 94 8 790 6 123 7 990 7 860 98 98 Samurai SSD 7 020 92 8 190 99 117 6 60 84 6 890 86 4 Akteur SSD 7 830 8 1 98 4 6 090 77 4 1 2 67 Robigus PL 6 940 91 7 60 91 9 Tuareg SSD 7 340 96 8 220 99 112 7 920 7 970 Tulkan SSD 7 60 8 430 1 7 400 94 7 080 89 96 Fidelio SW 7 380 96 8 80 7 120 6 30 80 6 220 78 98 CV % 4,4,3 LSD kg/ha 90 60 33
Diagram 1 Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök 2002-2006. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort anväds sortblandning. Kalmar, H-län 90 1 Halland, N-län 80 90 1 Sortbl. 12 Sortbl. 13 Kosack 1 92 Olivin 16 Olivin 1 Kosack 14 3 Marshal 13 Marshal 13 Harnesk 12 97 Kris 13 Tommi 12 Kris 11 Cubus 11 Lars Opus 8 96 7 7 Harnesk 12 Tommi 12 Cubus 11 Lars 89 97 97 99 Gnejs 7 3 Gnejs 9 Elvis 6 Opus 7 Tulsa Elvis 6 Patrel 7 Patrel 99 Fidelio 11 6 Fidelio 11 34
Diagram 1 fortsättning Blekinge, K-län 90 1 120 Gotland, I-län 90 1 Sortbl. 4 Kris Sortbl. 8 Olivin Marshal 97 Marshal Harnesk Kosack 4 9 Cubus Gnejs Gnejs 4 Kris 8 Olivin 4 Harnesk 3 9 Tommi 8 Lars 8 Kosack 6 93 9 Tommi 3 Fidelio 4 3 114 Opus 6 Magnifik 6 Fidelio 6 94 9 SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. Sorten har ganska hög brödvolym. OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintrings-förmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet högt. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha en god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. CUBUS (EU), särskilt tidigt brödvete från Tyskland har visat hög avkastning i södra Sverige. Sorten övervintrar något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet ganska lågt. Falltal och stråstyrka kan dock ha påverkats av den för sorten sena skördetidpunkten. Cubus har något låg brödvolym. SW SKOTTE, brödvete som har visat ganska hög avkastning i samtliga områden. Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, kortvuxen med mycket god stråstyrka. Sorten är ganska småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medelhög, falltal relativt lågt och brödvolymen mycket hög. 3
Tabell 2 Sortegenskaper Höstvete Odlingsegenskaper och kärnkvlitet 2002-2006. Flerårsmedeltal Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinterhärdighet Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse -0** längd styrka nad vikt korn- halt % Sort 02-06 03 cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts Sortblandning* 91 91 80 92 319 769 41,7 12,0 69,6 Sortmedeltal 90 87 78 92 318 766 42,9 12,0 69,8 Lars 92 90 8 89 317 789 4,6 12,2 69,1 Kris 92 94 71 91 319 767 44,0 12,1 70,2 Marshal 89 91 72 9 319 728 42,7 11, 69,8 Gnejs 89 8 77 90 317 760 40,6 11,9 69,9 SW Harnesk 90 90 72 91 319 76 40,0 11,8 69,6 Olivin 91 91 87 91 319 79 40, 12,4 69,6 Cubus 90 89 74 84 31 782 43, 11,9 69,7 SW Skotte 88 89 69 96 318 767 39,4 12,4 68,9 Tommi 84 67 80 92 319 767 44,6 12,6 69,4 Tulsa 87 88 67 99 319 777 37,6 12,0 69,9 Provade 4 år SW Aperitif 91 91 73 97 318 741 42,9 12,0 69,6 Jenga 89 84 77 89 320 771 42,9 11,8 70,4 Opus 91 88 80 87 318 762 4,3 11,7 71,0 Provade 3 år Florett 89-74 89 317 764 43, 11,8 70, Mulan 92-82 96 317 770 4,0 12,0 69,6 Hermann 89-83 9 319 732 44,0 11, 70, Magnifik Provade 2 år Akratos 91-87 93 319 784 46, 11,9 70, Asano 89-79 94 316 780 48,1 12,3 70,0 Torrild 94-81 90 318 783 42,2 12,6 69,2 Skalmeje 88-79 97 320 769 41,1 11,6 71,3 Terrier 92-87 94 320 794 43,6 12,2 69,3 Samyl 84-73 91 319 743 41,1 11,6 69,9 * Sortblandning: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa ** Vinterhärdighet, = full övervintring. Utvintring av betydelse endast 2003. *** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. TOMMI (EU), brödvete från Tyskland visade hög avkastning 2002 och 2004, men skadades av vintern 2003 och 200. Övervintringsförmågan kan ha påverkats av utsädeskvaliteten, men Tommi bedöms som mindre vinterhärdig än Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, medelkort med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är hög, falltalet medellågt och brödvolymen ganska hög. TULSA (EU), bröd/industrivete från Holland som har visat mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med mycket god stråstyrka. 36
Tabell 2 forts. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och bakningsegenskaper. Behandlade led, 2002-2006. Mätare: Sortblandning Brödvolym Antal Mog- Rymd- Tusen- Stärk- Protein- ml/ g mjöl*** provnad vikt korn- else Falltal halt Mätare Mätare bak- Klass- Sort dagar g/l vikt, g % av ts sek** % av ts Kosack Olivin ningar ning*** Sortblandning* 321 77 42,1 69,8 Sortmedeltal 320 772 43,2 70,1 Kosack 324 802 41,4 69,9 270 12,0 972-117 A Lars 318 793 46,0 69,3 23 12,2 24 (+29) 1 A Kris 321 77 44,3 70,4 238 12,0 22 (-129) 1 A/B Marshal 321 737 43,0 70,0 13 11,4 - - - C Gnejs 319 766 41,0 70,1 276 11,8-36 -80 2 A SW Harnesk 321 771 40,4 69,9 278 11,7 - -76 A Olivin 321 799 40,7 69,7 292 12,4 117 89 A Cubus 317 787 43,6 69,9 21 11,8-14 -174 3 A SW Skotte 320 774 39,8 69,0 227 12,3 8 63 2 A Tommi 321 773 44,8 69,6 261 12, -47-76 4 A Tulsa 321 782 37,7 70,1 271 11,8-9 (-) 1 B Provade 4 år SW Aperitif 319 748 43,2 69,8 233 11,9 11-123 7 A Jenga 321 776 43,3 70, 179 11,7 27-3 8 A Opus 320 768 4,7 71,2 247 11,6 - -94 4 B Provade 3 år Florett 319 770 43,8 70,6 260 11,7-118 -267 - Mulan 319 776 4, 69,8 241 11,9-3 -12 B Hermann 320 737 44,6 70,7 226 11,4 - - - C Provade 2 år Akratos 320 789 47,0 70,7 241 11,8 - -163 2 A Asano 318 786 48,4 70,3 291 12,2 - - - A Torrild 319 789 42,6 69, 333 12,6 - - - A Skalmeje 321 77 41,6 71, 297 11, - - - C Terrier 322 801 44,1 69,7 290 12,0 - - - B Samyl 321 7 41, 70,3 26 11,4 - - - C * Sortblandning: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa ** Falltal vid skördetillfället, samtidig skörd. Tidiga sorter missgynnas. *** Brödvolym, ml/ g mjöl.resultat från officiella och kvarntekniska försök.klassning efter bla. brödvolym, utmalning, falltal. Avser svenskaförhållanden och jämförelser kan inte göras med utländska indelningar. För några sorter anges klassning i Tyskland med under strykning. E = Elitvete. A = Brödvete, A-kvalitet. Vete med fullgod bakningsförmåga. B = Brödvete, B-kvalitet. Kan behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. Sorten är småkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. SW APERITIF, brödvete som har visat hög till mycket hög avkastning. Övervintringsförmågan förefaller vara något sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mog- 37
Tabell 2 forts. Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Obehandlade led 2002-2006. Flerårsresultat. Bladfläck- Svartprick- Sort Mjöldagg sjuka sjuka Brunrost Gulrost* Sortblandning 16 17 3 - Sortmedeltal 4 16 1 4 1 Lars 6 21 17 12 - Kris 4 19 19 1 0 Marshal 8 17 18 0 0 Gnejs 2 19 20 2 0 SW Harnesk 16 19 6 0 Olivin 6 1 17 2 0 Cubus 3 18 17 0 SW Skotte 4 18 20 1 9 Tommi 3 1 14 3 Tulsa 2 1 14 1 0 Provade 4 år SW Aperitif 1 17 17 9 - Jenga 6 12 7 Opus 6 16 16 4 - Provade 3 år Florett 6 1 9 6 - Mulan 7 17 1 3 - Hermann 3 16 14 3 - Provade 2 år Akratos 4 16 16 3 - Asano 17 19 - Torrild 3 1 1 4 - Skalmeje 14 9 - Terrier 7 1 14 - Samyl 1 17 4 - * Gulrost förekommer sällan, men kan ge allvarliga skördeförluster i känsliga sorter. nande, kortvuxen med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten låg. Proteinhalten är medellåg, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. Sorten har högt stärkelseinnehåll. JENGA, tyskt brödvete som har visat hög till mycket hög avkastning i samtliga områden. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medelsent mognande, medelkort med god stråstyrka. Den är ganska storkärnig och rymdvikten hög. Proteinhalten är låg, falltalet lågt och brödvolymen ganska hög. Sorten har högt stärkelseinnehåll. OPUS (EU) har främst provats i Skåne. Avkastningen är hög. Övervintringsförmågan är sämre jämfört med Olivin. Sorten är medeltidigt mognande, medellång med något svag stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten något låg. Proteinhalten är låg och falltalet relativt lågt. Sorten har högt stärkelseinnehåll. 38
FLORETT (EU) är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medelkort med medellåg stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och tusenkornvikt. Proteinhalten är medellåg, falltalet medellågt och brödvolymen låg. MULAN är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i samtliga odlingsområden. Den är medellång med mycket god stråstyrka och mycket tidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och stor kärna. Proteinhalten är medelhög, falltalet relativt lågt och brödvolymen medelhög. HERMANN är ett tyskt fodervete som främst provats i Skåne, där sorten visat mycket hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har låg rymdvikt och ganska stor kärna med låg proteinhalt. AKRATOS (EU), tyskt brödsort med hög avkastning. Sorten är relativt lång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har hög rymdvikt och mycket stor kärna med relativt låg proteinhalt och medelhög brödvolym. ASANO (EU), tyskt brödvete med hög avkastning. Den är medellång med mycket bra stråstyrka och tidig mognad. Asano har relativt hög rymdvikt och mycket stor kärna med hög proteinhalt. TORRILD (EU), tyskt brödvete med ganska hög avkastning. Övervintringsförmågan är god. Den är medellång, har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Sorten har hög rymdvikt och relativt liten kärna med hög proteinhalt. SKALMEJE (EU), tyskt fodervete med mycket hög avkastning. Den är medellång och har mycket god stråstyrka. Skalmeje mognar relativt sent, har medelhög rymdvikt och liten kärna med hög stärkelsehalt. TERRIER (EU), holländskt vete av B-kvalitet som provats i Skåne, där den gett hög avkastning. Den är ganska lång med god stråstyrka och ganska sen mognad. Terrier har hög rymdvikt och ganska stor kärna. SAMYL (EU), danskt industrivete, är främst provad i Skåne och har där gett genomsnittlig avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Samyl har låg rymdvikt och liten kärna. 39