Barn- och utbildningsnämnden Kallelse / Underrättelse Utskriftsdatum 214-8-11 Barn- och utbildningsnämnden Sammankallande Rigmor Edelryd Ledamöter Mats Wallin (S) Lisbeth Eklund (S) Lars-Erik Byström (S) Karina Nordgren (S) Petra Perlkvist (S) Jan Norberg (S) Lena Bengtsson (M) Anders Wallgren (M) Ida Lindström (C) Bengt Molander (FP) Krister Håkansson (V) Ersättare Margaretha Sandström (S) Haidie Andersson (S) Camilla Larsson (S) Paul Nordström (S) Roger Björklund (S) Roger Lindell (S) Maud Olsén-Ekström (M) Kenneth Westberg (M) Henrik Sendelbach (KD) Susanne Sundquist (FP) Anna-Karin Ivansen Lindqvist (V) Tid Plats Vid förhinder Datum 214-8-19 Timrå kommunhus Ort Timrå Meddela Rigmor Edelryd Klockan 8: Ber. tidåtgång 4 timmar Lokal Borgmästaren Rikt- och telefonnummer 6-163145 Dagordning Punkt Ärende Ärendemening 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. BUN/214:154 Budget och verksamhetsplan 215
Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christin Isaksson 214-8-11 BUN/214:154 1 Barn- och utbildningsnämnden Budget och verksamhetsplan 215-217 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: 1. Fastställa budget- och verksamhetsplan 215-217 2. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta enligt barn- och utbildningsnämndens budget- och verksamhetsplan 215-217. Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat förslag till budget och verksamhetsplan 215-217. Budget- och verksamhetsplanen avser utveckla välskötta skolor samt uppfylla kommunens Vision 215. Ärendets tidigare behandling BUN 214-5-7 59 Protokollsutdrag till kommunstyrelsen chefer BOU Exp / 214 Ann-Christin Isaksson Postadress Besöksadress Telefon 861 82 Timrå Köpmangatan 14 6-163433
Verksamhetsplan 215 217 Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Mats Wallin Förvaltningschef: Ann-Christin Isaksson Verksamhet Genomsnittligt meritvärde för elever i år 9 Ansvarsområde Förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, grund- och grundsärskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, gymnasieskola, vuxenutbildning, lärvux, kulturskola och kostverksamhet. Målgrupp Barn och ungdomar samt deras vårdnadshavare och vuxenstuderande samt matgäster i äldreomsorgen. Nulägesbeskrivning Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna som går ur grundskolan har ökat det senaste året. Meritvärdet har ökat från 193 till 199 (213). Från och med 213 presenteras Salsa endast per skolnivå. Värde för brukare Andelen elever i år 9 som nått målen i alla ämnen Meritvärdet efter kön har förbättrats det senaste året. Flickor har högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. År 211 finns det ingen statistik på rikets kommunala skolor. Andelen elever i år 9 som har nått målen i alla ämnen har ökat de 3 senaste åren. Från och med 213 presenteras Salsa endast per skolnivå. Andelen elever i år 9 med behörighet till gymnasieskolan har ökat från 78,5% (212) till 84,8% (213). Andelen elever med slutbetyg inom fyra år i gymnasieskolan (exkl IM-program) Flickors utveckling att nå målen i alla ämnen har förbättrats det senaste året medan pojkars utveckling har försämrats något. Andelen elever som nått målen i svenska 213 som andraspråk i år 9 är 55,5%. Rikets genomsnitt är 74,1%. Andelen som hade nått examen efter fyra år ökade det senaste året. I nivå med Riket. År 213 klarar 98% av Timrå gymnasieskolas elever slutbetyg inom 3 studieår från samtliga program. Det är en ökning med 5% från 212 och med 1% från 211. I förskolan mäts resultatet genom att ställa 7 utvalda frågor till föräldrar. Denna enkät är ny för 214. På frågan att rekommendera förskolan till andra föräldrar svarar 71% att det stämmer helt och hållit och 23% svarar att det stämmer ganska bra. (enkätens svarsfrekvens ca 44%)
Grundskolan har under våren 214 lämnat ut en enkät till åk 5 och åk 8. Enkäten är ny och den innehåller SKLs 7 frågor. Nedan finns resultatet på 2 frågor. Jag känner mig trygg i skolan Jag vet vad jag ska göra för att nå målen i de olika ämnena Under hösten kommer övriga förskolor att starta upp sitt arbete med att utveckla välskötthet. Grundskola De skolenheter som kommit längst i att utveckla välskötthet är Arena, Ala, Söråker, Fagervik och Laggarberg. Ledarbyten på några skolor gör att arbetet tappar lite fart en period innan den nya ledaren fått utbildning och förståelse. Arenaskolan har arbetat hårt med att strukturera upp allt som inte är etablerat sen tidigare och med att hantera grupprocesserna då alla elever och all personal ska finna sig tillrätta. På Arenaskolan sker dessutom ett ledarbyte och nu finns skäl att återupprätta Arenaskolans status som pilotskola med utökat konsultstöd. Utveckling av elevhälsoprocessen ges särskilt stöd och Ala skola är pilotskola där. Övriga skolor fortsätter och går in i "skarpt läge" i lämplig ordning. (För Vivsta skola innan flytten till nya Mariedalsskolan.) Alla skolor deltar under kommande läsår i "Matematiklyftet", en större kompetensutvecklingsinsats. Ett problem i åk 7-9 är att rekrytera behöriga lärare i Ma/No. Gymnasieskola Gymnasieskolan har återupptagit arbetet med sin idéplattform efter chefsbyte under våren 214. Skolan är klar med sin verksamhetsidé och har påbörjat några processer. Vuxenutbildning Under hösten 214 kommer vuxenutbildningen att starta upp sitt arbete med att utveckla välskötthet. (Svarsfrekvensen var på 82% resp 73% av de totala eleverna per årskurs). Kostverksamheten följer upp och utvecklar måltider i regelbunden dialog med matgästerna (representanter för olika grupper såväl förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorgen). Vuxenutbildningen genomför en egen elevenkät varje termin. Över 9% av de studerande är nöjda med sina studier under våren 214. Gymnasieskolan genomför egna enkäter både till personal och studerande avseende upplevelse av mötet med skolan. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal vid elevernas hälsoundersökningar enligt struktur utarbetad av Landstinget Västernorrland. Värde för ägare Utveckling av välskött organisation: Förskola Tallnäs förskola har som pilotprojekt arbetat med sin Idéplattform. Verksamhetsidén är den del som är färdig. I förhållande till hur organisationen vill och bör vara Skollagen Inom vissa områden finns det en del brister i att uppfylla kraven i skollagen. Genom nämndens äskanden till 215 är vår ambition att åtgärda detta. Skolans IT-utveckling Förvaltning är i stort behov av att få modern IT-teknik i sina verksamheter. Samtliga grundskolor och ca hälften av förskolorna har idag trådlösa nätverksuppkopplingar installerade. Under hösten 214 kommer resterande förskolor att få det installerat. Hösten 214 kommer datorer att uppgraderas med Windows 7. Ledning/styrning I revisionens rapport avseende Ledningsfunktionen i skolan från KPMG februari 213 står: " Det är vår uppfattning att det mesta i förutsättningarna för rektorernas uppdrag är rimliga, men med undantag av att resurstilldelningen i vissa delar är jämförelsevis låg. Resursfördelningen behöver ses över och följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet".
För att säkra ledarförsörjning genomförde förvaltningen under 213/214 en intern ledarutbildning. Ca 2 personer deltog. Utbildningen resulterade i att 2 ledare har internrekryterats samt ytterligare 2 har varit tillförordnade ledare. Samverkan Gymnasieskolan har ett brett och väl fungerande nätverk med företag och organisationer. Grundskolans högstadium har ett etablerat samarbete med föreningar. Vuxenutbildningen har ett nära samarbete med socialförvaltning och arbetsförmedling. Vuxenutbildningen ingår i olika nätverk i regionen tillsammans med branscher och företag för kompetensförsörjning i länet. Med socialförvaltningen har förvaltningsledningen etablerat ett samarbete med fokus på utveckling av elevhälsans processer. Inom den kommunala organisationen är vi särskilt beroende av vårt förhållande till kultur- och tekniknämnden. utvecklingsarbetet genom seminarier och rapporter. Ekonomi Prognosen för 214 visar i juli på en positiv resultatavvikelse och helårsprognosen visar på ett nollresultat. Dock råder det en osäkerhet gällande interkommunala kostnader som beräknas bli högre än budget 214. Timrå kommun ligger fortfarande lågt i kostnad/elev i jämförelse med länet och riket. Slutsatser Grundskolans resultat har förbättrats. Vi är på rätt väg i utvecklingen av ledning och styrning med en välskött organisation. Arbetet ska uthålligt fortsätta. Vi måste förändra den negativa synen på skolan till något positivt. Det är endast vi själva som kan göra det. Styrkort Nämndens verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden är ägarens och huvudmannens (kommunfullmäktiges) styrelse för det offentliga skolväsendet i Timrå kommun. Uppdraget som styrelse är att se till att varje enhet är välskött, attraktiv och lönsam och är värdeskapande för förskolebarn, skolungdom och vuxenstuderande i enlighet med nationella krav. Det gör nämnden, i dialog med förvaltningschefen, genom att: ta fram ett realistiskt nuläge för verksamheten var enheterna befinner sig i sin utvecklingsresa enligt värdematrisen besluta om en målbild för verksamheten 3-5 år framåt ge planeringsdirektiv med riktlinjer och restriktioner till förvaltningen inför den kommande planeringsperioden med precisering det närmaste året besluta om strategier för verksamhetens utveckling mot målbilden kontinuerligt och uthålligt följa verksamheten och vidta åtgärder för att hålla spåret. Barn- utbildningsnämnden tillhandahåller också dagligen måltider till förskolor, skolor och äldreomsorg. Nämndens strategi Bärande principer för ledning och styrning inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Det är i varje enhet som värde för barn och elev skapas. Brukarna och enheterna ska vara utgångspunkten för organiserandet inom förvaltningen. Långsiktighet, kontinuitet och hållbarhet ska prägla alla beslut och åtgärder rörande verksamheten. Ledarskap ska utövas på systemteoretisk grund. Linjen ska hållas och ansvar ska utkrävas på varje ansvarsnivå. Underskott i förmåga ska inte kompenseras utan hanteras genom målinriktad utveckling eller avveckling. Varje enhet ska ha ett helhetsansvar för verksamheten inom ramen för styrelsens och förvaltningens beslut och betydande befogenheter att genomföra och utveckla verksamheten. Varje enhet ska av egen kraft upprätthålla en hög nivå av välskötthet, upprätthålla en stabil anpassningsförmåga och vara värdeskapande för barn och elever varje dag. Skolledaren ska ha en strategiskt tung roll inom förvaltningen. Skolledaren har den position med störst betydelse för enhetens utformning och utveckling. Läraren har en strategiskt tung roll i skolan och är den viktigaste resursen för förbättring av undervisningen och för barnens och elevernas utveckling. Skolledaren har ansvaret att skapa förutsättningar för och organisera detta. Kreativitet ska uppmuntras och nya idéer prövas och ses som en naturlig del i utvecklingen.
Varje enhet ska ha en ledningsorganisation för att utöva nära ledning av den pedagogiska verksamheten. Information om verksamheten ska vara saklig, tydlig, ocensurerad och tillgänglig för alla nivåer. Kommunikation ska vara ärlig och öppen. Verksamhetsmål och styrtal Tillväxt Effektmål 1 Det genomsnittliga meritvärdet för Timrås grund- och grundsärskolor ökar. Den genomsnittliga betygspoängen för Timrås gymnasieskola ökar. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 1 Meritvärde år 9 (Skolverket) Betygsresultat gymnasieskolan (Skolverket) Effektmål 2 Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 2 Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommunen. Service Effektmål 1 En välskött skola där varje barn, ungdom och vuxenstuderande: - Trivs och mår bra - Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper - Kommer att nå målen i alla ämnen - Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 1 Enkät samt utdrag ur lärplattformen edwise. Effektmål 2 Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 2 Livsmiljö Effektmål 1 Till 22 ska minst 25% av centralt inköpta matvaror vara ekologiska. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 1 Statistik från livsmedelsleverantör. Effektmål 2 Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 2 Medarbetare Effektmål 1 Alla positioner bemannas med personer som har den kompetens och behörighet som krävs. Personalens kreativitet tas tillvara och stimuleras. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 1 Medarbetarenkät. Ekonomi Effektmål 1 Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 1 Positiv resultatavvikelse Effektmål 2 Här anges effektmål 2 som styr mot det kommungemensamma ekonomimålet i Vision 215. Målet är av särskild betydelse för god ekonomisk hushållning (om ja kryssa i, om nej lämna tomt) Styrtal 2 Här anges ett eller flera nyckeltal, antalsuppgifter etc. som mäter om målet uppfylls eller ej.
Verksamhetsmål och styrtal, kommentarer Flera av folkhälsomålen är en naturlig del av kärnverksamheten och följs upp via hälsosamtal mm. Genom samtalen/enkäter mm kan man få signaler om folkhälsomålen ej uppnås. Därefter vidtas åtgärder om behoven finns. Särskilt viktiga aktiviteter Information och kommunikation gällande utvecklingsarbetet med välskötta skolor. Fortsätta utvecklingen av välskött organisation i varje skola. Arenaskolan kommer att fortsätta vara pilotskola inom utvecklingen av välskötta skolor. Ala skola kommer att fortsätta vara pilotskola gällande utvecklingen av elevhälsoprocessen och samverkan med socialförvaltningen. Säkerställa att skolan uppfyller skollagens krav avseende svenska som andraspråk, modersmålsundervisning samt studiehandledning på hemspråket. Göra organisationen transparent med avseende på resultat och upplevelser. Etablera plattformen för ledning och styrning. Etablera och konkretisera samverkan med socialförvaltningen. Nyckeltal och volymuppgifter Mått Bokslut 213 Prognos 214 Prognos/mål 215 Antal barn i förskolan oktober 871 876 86 Antal barn i familjedaghem - oktober 5 5 5 Antal barn i förskoleklass oktober 198 211 199 Antal barn i fritidshem - oktober 78 7 7 Antal elever i grundskola oktober 1 85 1862 1855 Antal elever i grundsärskola - oktober 26 24 28 Antal elever i gymnasieskolan oktober 414 41 41 varav antal elever i IM-program - oktober 56 7 5 Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning 145 183 185 Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutbildning 51 47 5 Antal elever i SFI 249 318 33 Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola 5,2 5,5 5,5 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskola 12,9 14,2 14,1 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundsärskola 3,1 3 3 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola 1,5 1 1 Andel elever behöriga till gymnasiet i grundskolan 85 % 85% 87% Andel lärare behöriga/pedagogisk högskoleexamen i grundskolan 9 % 9% 93%
Ekonomi Driftbudget/-plan Resultaträkning, Budget Budget Plan Plan tkr 214 215 216 217 Verksamhetens intäkter 65 397 7 Verksamhetens kostnader (-) -467 41-475 674 Verksamhetens nettokostnad (-) -41 644-45 674 Driftbudget/-plan, kommentarer I budgetdirektiven för år 215 tillförs nämnden 4 3 tkr som ska motsvara kostnadsökning för löner med 1,5%. För att täcka de tvingande kostnadsökningarna så behövs ytterligare 9 72 tkr i ramökning. Om inte nämnden tillförs täckning för de tvingande kostnadsökningarna föreslås att Kulturskolan och Dygnetrunt-verksamheten tas bort, samt att nyckeltalet i förskolan höjs från 5,5 barn till 5,92 barn/personal. Investeringsbudget/-plan Investeringar, tkr Budget Plan Plan Projnr Text 215 216 217 Projekt 1. Investering 7 8 2 5 1 9 Projekt 2. Projekt 3. Projekt 4. Summa investeringar 7 8 2 5 1 9 Investeringsbudget/-plan, kommentarer För att bygga upp en struktur där vi kontinuerligt byter ut IT, möbler mm behövs en årlig tilldelning av investeringsmedel. Barn- och utbildningsnämnden har lagkrav på sig att tillgodose elevernas behov av modern IT teknik. Vi har även behov av investeringsmedel gällande arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom områden där det inte alltid går att ha en rimlig framförhållning utan myndighetskrav uppstår och investeringsinköp krävs.
Postadress Besöks adress Tel: 6-16 31 Bankgiro TIMRA KOMMUN 6!1rnc.och utbildningsförvaltningen TIMRÅ KOMMUN Barn & UtbHdningsrämnden.. 21~.. 8 11 - KONSEKVENSBESKRIVNING UTIFRÅN BESLUTAD BUDGETRAM 215
c TIMRA KOMMUN 2(8) Barn- och utbildningsförvaltningen - Inledning Till budgetåret 214 tillfördes barn- och utbildningsnämnden 22 293 tkr varav 11 161 tkr var tvingande kostnadsökningar och kapitalkostnad 2 16 tkr. De 9 tkr som nämnden tilldelades utöver de tvingande kostnadsökningarna fördelades enligt nämndens önskemål till: Grundskolan Barn i behov av särskilt stöd Integration Läromedel Administration IT Förskolan Barn i behov av särskilt stöd Integration Bemanningsenhet (samverkan soc.) Centralt Marknadsföring Löneökning lärare Totalt 3 tkr 1 5 tkr 5 tkr 5 tkr 1 6 tkr 3 tkr 5 tkr 1 tkr 1 tkr 9 tkr Med stöd av denna utökade budgetram har nämnden kunnat tillföra verksamheterna visst stöd men vi ligger fortfarande långt efter i jämförelse med länet, kommungrupp och rikets snitt. Nd e anstaen d e Sl "ff ror avser 212 ars stans. tik e f tersom d et ar.. d e senaste som finn s 1. 1am... t"" ore 1 se. ~212 Timrå kommun Riket Län Kommungrupp Grundskola, total kostnad per 79 7 kr 9 4 kr 941 kr 86 7 kr elev Förskola, kostnad per 113 4 kr 127 kr 119 2 kr 122 6 kr inskrivet barn Grundsärskola, kostnad per elev 255 7 kr 412 4 kr 376 8 kr 415 8 kr 213 och 214 års ramökning finns inte med i jämförelsen men för att komma upp i nivå med jämförelsegrupperna krävs betydligt högre ramökning än vad som hitintills tilldelats.
c TIMRA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 3(8) - 215 Inför budgetår 215 tillförs barn- och utbildningsnämnden 4 3 tkr för att täcka kostnadsökningar för 215 vilket innebär en ökning av den totala ramen med ca 1 %. Bud2etram 214 Budgetram 215 Summa ramökning 215 41 644 tkr 45 674 tkr 4 3 tkr Konsekvenser För att kunna täcka den del av de tvingande kostnadsökningarna som fattas inom 215 års budgetram föreslås att följande verksamheter tas bort: Kulturskolan: Dygnet runt verksamhet: ca 3 2 tkr ca 2 tkr Ovanstående besparingar räcker inte för att vi ska hamna inom 215 års budgetram, vi måste därför öka antalet barn per årsarbetare inom förskolan från 5,5 till 5,92. Höja nyckeltalet i förskolan 5,5-5,92: ca 4 5 tkr All forskning visar på att tidiga insatser innebär minskade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd. En ytterligare neddragning inom förskolan (212 minskades personaltätheten från 5,4 till 5,5 barn/personal) kommer att omöjliggöra tidiga insatser i förskolan. Denna neddragning kommer att tvinga fram deltidstjänster inom förskolan.
- TIMRA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 4(8) Äskanden 215 Uppräkning av löner 2 /o helår inkl PO (2,67 /o fr.o.m 1/4) Höjda portionspriser enl beslut Ökade hyreskostnader Ökade lokalvårdskostnader Fler elever grundsärskolan Ala skola åk 6 samma nyckeltal som 7-9 Fagerviks skola - liten skola 5 /o tjänst II<E gymnasiet II<E grundskolan Ökade kommungem IT -kostnader Summa tvingande kost:nadsökningar t:kr 5 35 5 2 1 75 1 5D 4 25 1 1 8 1 13 75 Utökad ram 215 Tvingande kostnadsökningar 215 Behov för tvingande ökningar 4 3 tkr - 13 75 tkr - 9 72 tkr Det innebär att utöver den utökade ramen på 4 3 tkr för år 215 så behövs ytterligare 9 72 tkr för att täcka dessa kostnader. Drift och investeringsbehov för ökad måluppfyllelse och efterlevnad av skollagen 215-217 Resursbehovet för år 215, utöver de tvingande kostnadsökningarna, är 15 65 tkr. Det innebär att budgetramen totalt behöver utökas med 25 37 tkr (15 65 tkr+ 9 72 tkr). BIBAS - Barn i behov av särskilt stöd Barn- och utbildningsnämnden har ett uppdrag enligt skollagen att ALLA barn ska nå målen i skolan. Skollagens 3 kap 3 "I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling." Skollagens 8 kap 9 ; Barn som av fysiska, psykiska eller. andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciell~ behov kräver. Vårt arbete behöver inriktas på förebyggande och tidiga insatser för att stödet ska sättas in i rätt tid innan problemen och konsekvenserna blir stora. För att möjliggöra detta behövs förstärkning inom flera områden inte minst inom den lokala elevhälsan. Skolverkets satsning gällande elevhälsa upphör 215, vilket innebär att kommunen själv får bära den kostnaden framåt.
5(8) TIMRA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Ett område som, enligt lagstiftningen, kräver särskilda stödinsatser är de som ä:r kopplade till elever med ett annat modersmål än svenska. Det finns krav på att erbjuda modersmålsundervisning (Skollagen, 1 kap. 7 ) samt tillhandahålla studiehandledning (Skolförordningen, 5 kap. 4 )på modersmål. En elev som har ett annat modersmål än svenska ska också ha möjlighet att läsa Svenska som andraspråk, SV A. Det krävs särskild introduktion och inskolning. I dag organiseras detta på grundskolorna Böle och Arenaskolan i form av så kallade förberedelseklasser där eleverna finns under en period till dess att de slussas ut i ordinarie klasser. I gymnasieskolan organiseras mottagandet inom introduktionsprogrammet. För att på ett förtjänstfullt sätt kunna kommunicera med barn och deras vårdnadshavare krävs det inom samtliga verksamheter tolkresurser. Lärartäthet Vårt uppdrag enligt skollag och övriga förordningar innebär att vi ska följa elevers kunskapsutveckling och göra formativa bedömningar av densamma. Vi ska upprätta individuella utvecklingsplaner samt skriftliga omdömen på varje elev. Utredning samt pedagogisk beskrivning ska upprättas på samtliga elever som riskerar att inte nå målen och i förekommande fall ska åtgärdsprogram upprättas. För att hålla en bra kvalitet i det vårt uppdrag föreskriver behövs en skälig lärartäthet samt stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. Läraren har en strategiskt tung roll i skolan och är den viktigaste resursen för förbättring av undervisningen och för barnens och elevernas utveckling. Lönesatsningar Vi har behov av att höja våra lärares löner i nivå med omvärlden. För att kunna vara en attraktiv arbetsgivare behöver flera områden utvecklas, en del är löner. Vi har idag stora problem med att kunna behålla och rekrytera behörig personal inom vissa kategorier. Vissa områden är särskilt utsatta men vi kan se att vi har behov av en höjning även generellt. Ett annat område är arbetstiden, det finns idag möjlighet att förhandla fram ett lokalt kollektivavtal som innebär 4 timmars arbetsplatsförlag tid och 5 timmar förtroendearbetstid. Ett sådant kollektivavtal innebär kostnader i form av 1 5 kr/person och månad i löneökning, utöver den ordinarie lönerevisionen år 1 och 5 kr/person, utöver den ordinarie lönerevisionen år 2. Vi vill förhandla med arbetstagarorganisationerna gällande detta, om det finns någon enhet som är villig att prova, men då behövs kostnadstäckning för löneökningar. Vikariekostnader Utveckling av en välskö"tt organisation Vår uppgift är att bedriva skolor som är attraktiva och effektiva och skapar goda kunskapsresultat för kommunens barn och elever, så att varje mdivid utvecklas optimalt och lyckas väl i sina liv. I vårt utvecklingsarbete ligger även att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet som har en avgörande betydelse för ett framgångsrikt resultat. För att vårt utvecklingsarbete ska kunna genomföras effektivt behövs möjlighet till kvalitativ mötestid för all personal, vilket innebär vikariekostnader då vi har vår verksamhet igång i stort sett alla vardagar vår personal är i arbete.
6(8) TIMRA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Sjukdom Våra utgifter gällande vikarier vid sjukdom är större än budgeterade. Vi behöver även utöka budgeten till företagshälsovården eftersom vi ser att kostnaderna för detta ändamål ökar. Fortbildning/kompetensutveckling Lärarutbildningens ämneslärarutbildning inom matematik och naturvetenskap har svårt att locka studerande vilket får stor återverkning för oss. Vi behöver hitta andra vägar för att våra elev~r ska få utbildning av behörig personal. En möjlighet är att locka redan anställd personal till kompetensutveckling och breddning av ämneskompetens. En annan möjlighet är att anställa ingenjörer mm och sedan bekosta utbildning till behörig lärare. I båda dess fall krävs att skolorna kan få ersättning för vikariekostnader mm. Vår personal måste ha en god kompetens inom IT området och i förlängningen kunna förändra arbetssätt och metoder till att inbegripa IT som en god pedagogisk lösning. Kursplanerna är sedan 211 ändrade till att inbegripa krav på att eleverna ska tillägna sig modern teknik inom varje ämne. Det behövs fortsatta fortbildningsinsatser, då mer kopplat till barnen och elevernas lärande. Utvecklingen går för närvarande, med våra ögon sett, med stormsteg framåt och det är viktigt att vi är i fas med den. Det kommer finnas behov av inköp via både investering och drift för att fortsätta utvecklingen. Vi har stora behov av att lärare vidareutbildar sig inom området ma/ no eftersom rekrytering inom dessa områden är väldigt svår. Marknadsföring Fler och fler familjer väljer skola till sina barn i andra kommuner eller friskolor. För att behålla så många barn och elever som möjligt i Timrå behöver vi marknadsföra våra enheter och det utomordentliga arbete som sker där. Skolbibliotek Från den 1 juli 211 ersattes bestämmelserna i bibliotekslagen med en hänvisning till skollagens nya paragraf om skolbibliotek. I skollagen står att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek. I läroplanen står att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper genom till exempel bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Följande krav ska vara uppfyllda för att eleverna.ska anses ha tillgång till skolbibliotek: 1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. 2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. 3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till ~~.
c TIMRA KOMMUN 7(8) Barn- och utbildningsförvaltningen - Skolledarstöd Skolledaren har en strategiskt tung roll inom förvaltningen. Skolledare har den position med störst betydelse för enhetens utformning och utveckling. För att kunna genomföra sitt uppdrag tillfredsställande behöver skolledaren stöd. Administration och läromedel I läroplanen finns ett särskilt ansvarsområdet gällande elevernas tillgång till läromedel av god kvalitet och annat stöd för att kunna söka och utveckla kunskaper. IT samt övriga läromedelskostnader behöver förstärkas. Yrkesvux P.g.a. minskade statsbidrag för yrkesvux som träder i kraft inför kommande år, så kommer det att behövas 1 tkr för att kunna erbjuda samma antal platser som vi har idag. Det innebär att vi kan erbjuda Timrås invånare plats på yrkesutbildningar som ofta leder direkt till arbete. Ekomat och frukt Ekologiska råvaror till vårt centralkök är tyvärr dyrare. Kommunen har ett mål att vi ska ha minst 25 % ekologiska varor 22. Investering För att bygga upp en struktur där vi kontinuerligt byter ut IT, möbler mm behövs en årlig tilldelning av investeringsmedel. Barn- och utbildningsnämnden har lagkrav på sig att tillgodose elevernas behov av modem IT teknik. Vi har även behov av investeringsmedel gällande arbetsmiljöförbättrande åtgärder inom områden där det inte alltid går att ha en rimlig framförhållning utan myndighetskrav uppstår och investeringsinköp krävs. Fordonsprogrammet med inriktning flygplatstekniker är det i särklass dyraste programmet på Timrå gymnasieskola. För att kunna fortsätta bedriva programmet måste skolan göra kostnadseffektiviseringar. Genom att ha körkortsutbildningen i egen regi (vilket ingår i programmet) sparar skolan pengar. Idag köps den av extern leverantör. För att genomföra detta äskar skolan investeringsmedel till inköp av ett fordon (lastbil).
- c TIMRA KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 8(8) Drift- och investeringsbehov 215-;;.217 (exkl. de årliga tvingande kostnadsökningarna) BIBAS Lärartäthet Lönesatsning Vikariekostnader Kompetensutveckling Marknadsföring Skolbibliotek Skol ledarstöd Administration o läromedel Yrkesvux Drift Drift Drift 215 216 217 lnvest 215 lnvest 216 2 2 15 4 4 4 3 3 3 6 1 35 1 1 1 1 1 1 5 5 5 1 lnvest 217 - Oförutsedda kostnader 1 1 1 Ekomat C-kök 2 Möbler IT, teknisk utr. Vitvaror Ala skola, efter renovering Gymnasieskola, fordon Summa 3 2 1 15 9 6 6 2 5 5 15 65 12 5 12 83 2 5 9 6 4 19
I SPECIFIKATION BUDGETFÖRSLAG (TKR) STYRELSE/NÄMND FÖRVALTNING TIMRÅ KOMMU Barn & UtbHdningsnämnd, 21't -8-1 1 BUN Barn- och utbildninfnr.j1 ~/l/ :/( 1Dpl. z KOD VERKSAMHET, TEXT INTÄKTER 133 Politisk styrning 48 Central administration 3 481 Centralkök 29 893 33 Kulturskolan 26 44+435 Grundskola/förskoleklass 4 882 45 Gymnasieskolan 6 39 47 Vuxenutbildningen 3 757 443+453 Särskolan 25 425 Fritidshem 2 942 4 Förskola/Dbv 14 23 SUMMA 65 397 BUDGET 214 FORSLAG BUDGET 215 KOSTNADER NETTO INTÄKTER KOSTNADER NETTO (-) {-) -916-916 -9-9 -2 599-17 599 2-18 712-16 712-29 894-1 3 79-3 79-3 458-3 198 22-3 57-3 35-177 862-172 98 5 731-188 61-182 87-78 845-72 455 6 234-79 965-73 731-15 672-11 915 5 643-18 386-12 743-18 697-18 447-2 251-2 251-17 64-14 698 2 832-17 87-14975 -13 458-89 435 14 344-14 26-89 862-467 41-41 644 67 794-483 188 ' -415 394 Ramar enligt direktiv 7-475 674-45 674 Skillnad ram enligt direktiv -2 26-7 514-9 72 Drift 215 BUN
Budgetram 215 Budgetram 214 skillnad Ursprunglig budget fr KS: Äskande budget BUN: I Ny budgetram 45 674 45 674 oool 381575 2 69 41 ~44 ooo I 4 3 ooo Rad Kostnader Anm. -Bilaga Skillnad 1 Skolskjutsar skolbidr. 2 lntagningsnämnd skolbidr. 3 lnackord.tillägg skol bi dr. 4 Interkommunala ers gy skolbidr 5 Fortbildning i uppdraget centralt 6 Lokalhyror centralt 7 Facklig förtroende tid centralt 8 Kptj.kostn. centralt 9 lnterk.ers grund+sär+förskola Inkl. Kompassen centralt 1 Skolledning, rektor centralt 11 Elevhälsan Timrå Inkl.Skolläkare centralt 12 Samverkan centralt 13 Företagshälsovård centralt 14 Simunderv. centralt 15 Diverse elevkostnader centralt 16 Kommungemensamma IT-kostnader centralt 17 Friskare Ungdom Inkl. 6% lön skol bi dr. 18 Barn och Utbildn.nämnd centralt 19 Skolkontoret+ administratörer centralt 2 Ny lag, nationella prov, betyg Grsk centralt 21 Ökad undervisningstid matematik Grsk centralt 22 Lärarlegitimation/introduktion Grsk centralt Summa centrala kostnader 11 7 23 6 23 691 1 52 98 699 35 2119 2 56 3 14 681 99 13 363 43 25 733 52 2 628 3 185 3 55 9 1 494 787 18 467 486 161 472 56 117 Bilaga 2 23 6 22 691 Bilaga 3. 75 5 83 235 Bilaga 4-5 323 968 2119 " 18 74 8 Bilaga 3 13 691 486 12 776 781 25 733 52 Bilaga 6 2 628 3 85 3 4 9 Bilaga 7 1756 " 18 467 486 154 69 63 1 25 2 78464 2632 1 81 5 99 54 586 649 1 15 419 727 7 42 876 Statsbidrag mm: 25 Integration/Migration 26 Statsbidrag maxtaxa 27 Statsbidrag kvalitetssäkr: åtgärder Summa statsbidrag 215 965 5 661 42 91 5 7 527 92 214 965 5 661 42 91 5 7 527 92 2s j~;=estå;~~i,~~!;~~j~~~ ~ -- =~~ J --~~-..,. -~- -----~_L ~ r-- --~~1 7~~4141 ~--==~:~~i-~~,~-~91 =-~=... ~... ~~- o Elevbidrag: 215 214 29 Grundskola + förskoleklass 17 453 672 14 44 34 3 49 332 3 Kulturskola 3 2 3149 51 31 Fritids hem 14 614 896 14 1 697 64 199 32 Förskola 76 278 246 74 29 512 2 68 734 33 Särskola 6 751 2 6 74 267 46 753 34 Bitr.förv.chef 5 388 474 5 388 474 35 Gymnasieskola 36 737 36 737 36 Vuxenutbildningen 1126 1 859 167 37 Aktivator Summa elevbidrag 261449 37 25512 29 6 347 17 Återstår till elevbidrag 251 729 414 25512 29-3 372 876 Över/underskott -9 719 893-9 719 893 NYCKELTAL Verksamhet Antal Nyckeltal Grundskola F-6 1 413 15,38 TIMRÅ KOMMUN Barn & UtbHdningsnämnden 7-9 633 12,82 214-8- 12 Förskola 876 5,5 Fritidshem 78 2, Särskola 27 -