Fågelturism En möjlighet till utveckling i Örebroregionen

Rapport 2008:2 Fågelturism En möjlighet till utveckling i Örebroregionen Mars 2008 Juni Mars 2007 2008 Thomas Eriksson 1 1

Sammanfattning Örebro län är ett nav för transporter, människor och varor. Örebro län är också en viktig rastplats för hundratusentals fåglar på resa norr eller söderut, vår eller höst. Närkes treklöver av fågellokaler, Kvismaren, Oset och Tysslingen, spelar i samma division som välkända fågelområden, t ex Falsterbo i Skåne, Ottenby på Öland, Tåkern i Östergötland och Hornborgasjön i Västergötland. Fördelarna är många: Destinationen består av tre av landets främsta fågellokaler. Hundratusentals fåglar häckar och rastar i områdena varje år. Stora koncentrationer av sångsvanar, tranor och gäss, skapar mäktiga naturupplevelser för en bred allmänhet. Lokalerna ligger bra till i Sverige. Det är lätt att ta sig hit från hela landet. Lokalerna ligger nära också till för utländska turister. Reguljärt flyg går från utlandet via Köpenhamn och till Västerås från Storbritannien. Med marknadsföringsinsatser och en ambition att rusta upp och bygga ut besöks- och mottagarapparaten runt områden finns stora möjligheter att locka hit fågelturister, både från Sverige och utomlands. Här finns en stor potential att även öppna lokalerna för nya/bredare målgrupper. För att lyckas krävs anläggningar av hög klass. Det krävs också en satsning på ökad antal sängplatser i närheten av fågelområdena. Framför allt av typen bed-and-breakfast eller enklare stugor för självhushåll. Detta kan bli en intäktskälla för boende på landsbyden. En samordnad insats krävs också för marknadsföring av fågelområdena. Gemensam och offensiv marknadsföring med målet att skapa en destination av de tre fågelområdena är nödvändigt. Förstudien föreslår att nästa steg är att ta ett större grepp kring naturturism i stort och involvera alla kommuner i länet, samt skapa ett helheltkoncept, där besökaren även får möjlighet att ta del av vildmarken i Kilsbergen eller Bergslagen, Vätterns skärgård och de många naturreservat som finns i regionen. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning, syfte, avgränsningar och avsändare... 7 Inledning... 7 Syfte med förstudien... 7 Avgränsningar... 7 Avsändare... 8 Författarens tack... 8 Korta fakta om turism i Sverige och i Örebroregionen... 9 Turism som företeelse... 9 Vad är turism?... 9 Hur fördelas det turisterna spenderar?... 10 Antalet gästnätter ökar kraftigt... 10 Var kommer turisterna från?... 10 Turismen i Örebro län... 11 Kortfattat om populära besöksmål... 12 Färre utländska turister än genomsnittet... 12 Sammanfattning turism 13 Naturturism och fågelturism...14 Naturturism... 14 Fågelturism... 15 Fågelskådningen som hobby...16 Fågelskådning stor hobby i många länder... 16 Fågelskådningen i Sverige... 16 Mina reflektioner... 16 Folkrörelsen i USA och England... 17 Några fakta från andra länder... 18 4

Fågeldestinationer i Sverige...19 Inledning... 19 Definition av en ornitologisk destination... 19 Falsterbo, Skåne... 19 För fågelskådaren... 20 Mina reflektioner... 20 Ottenby, Öland... 20 För fågelskådaren... 20 Mina reflektioner... 20 För fågelskådaren... 21 Mina reflektioner... 21 Tåkern... 21 För fågelskådaren... 22 Mina reflektioner... 22 Hornborgasjön... 23 För fågelskådaren... 24 Mina reflektioner... 24 Övriga större fågellokaler i Sverige... 24 Örebroregionens fågellokaler i jämförelse med de nationella... 25 Kvismaren... 25 För fågelskådaren idag... 26 Oset och Rynningeviken... 26 För fågelskådaren idag... 27 Tysslingen... 27 För fågelskådaren idag... 28 Övriga fågellokaler i Örebroregionen... 29 Mina reflektioner... 30 Förutsättningen att skapa en fågeldestination...31 Målgrupp för en utveckling av fågelturismen i regionen... 32 Svenska fågelskådare... 32 Svenska naturmänniskor... 32 Allmänhet från Örebroregionen och intilliggande län... 33 Aktiva familjen... 33 Utländska fågelskådare från Europa... 34 Utländsk allmänhet som redan är på besök... 34 Mina reflektioner... 34 Erfarenheter från England... 35 5

Att bygga en fågeldestination aktuellt och visioner... 37 Kvismaren... 37 Naturvårdsåtgärder... 37 Mottagarapparat... 39 Mina personliga reflektioner och idéer... 39 Tysslingen... 40 Naturvårdsåtgärder... 40 Mina reflektioner... 41 Oset... 41 Naturvårdsåtgärder... 41 Mottagarapparat... 41 Mina reflektioner... 42 Övernattning och service. 44 Utbud av övernattningsmöjligheter idag... 44 Vandrarhemmet Kvarnbacken, Odensbacken,... 44 Vandrarhemmet Hvilsten, Stora Mellösa... 44 Sörby Säteri, Norrbyås... 45 Mogetorps Wärdshus... 45 Bäck s Bed & Breakfast... 45 Mina reflektioner... 45 Några entreprenörer och andra initiativ kring fågelturism... 47 Birdsafari Sweden... 47 Kolarbyn... 48 Västragötalandsutredningen... 49 Tankar kring fågelturism från några länsföreträdare... 50 Björn Fransson, Örebrokompaniet... 50 Mats Rosenberg, kommunbiolog Örebro kommun... 50 Hans-Erik Karlsson, stiftelsen Tysslingen... 51 Michael Andersson, Länsstyrelsen... 52 Maria Säfvenblad, Destination Sydnärke... 53 Lars Johansson, ordförande i fritidsnämnden... 54 Rose-Marie Johansson, Kilsbergen konferens och lodge... 54 Håkan Ceder, destination Bergslagen... 55 Michael Nord, Getteröns naturcenter... 56 Sammanfattning och förslag på fortsatt arbete... 57 Synpunkter vid hearing 1 april 2008... 63 6

Inledning, syfte, avgränsningar och avsändare Inledning Örebro län är inte bara ett nav för transporter, människor och varor. Örebro län är också en viktig rastplats för hundratusentals fåglar på resa norr- eller söderut, vår eller höst. Många fågelarter häckar också i länet, som är berikat med en lång rad viktiga häckningsbiotoper. Från de näringsrika slättsjöarna Kvismaren, Tysslingen och Oset, till Kilsbergens och Bergslagens milsvida skogar. Syfte med förstudien Denna förstudie är utförd som en del i Regionförbundet Örebros regionala utvecklingsarbete. Syftet med förstudien har varit: Att ta fram ett underlag som kan belysa möjligheterna att utveckla fågelturism i Örebroregionen. Att ta fram bakgrundsfakta kring dagens läge, vad gäller anläggningar och områden. Att kartlägga de fågelområden som bedöms vara intressanta för en eventuell fortsatt satsning. Att samla idéer och visa på goda exempel på andra satsningar inom fågelturismen. Att kartlägga om det finns andra initiativ till utvecklad fågelturism på nationell eller regional nivå. Att ge förslag på spännande idéer på hur en utveckling kan gå till, samt sondera eventuella samverkanspartner. Att skissa på en handlingplan för hur en utveckling skulle gå till. Avgränsningar Denna förstudie har pågått under sex höst- och vintermånader och utförs på 40 procents arbetstid. Till största delen har arbetet varit skrivbordsbaserat och bestått i faktainsamling, samt en lång rad samtal med personer och företrädare för organisationer och företag. På grund av den korta tiden, samt att arbetet utförts under vintern, har tydliga avgränsningar vad gäller resor till andra fågellokaler, såväl inrikes, som utrikes varit tvungna att göras. Fågelskådare i Tysslingen. Foto: Thomas Eriksson. Dessa erfarenheter har istället till största delen måst hämtas från rapportförfattarens egna erfarenheter som mångårig fågelskådare, samt erforderliga skriftliga källor och muntliga kontakter. Dock finns några nytagna bilder och 7

Fiskgjuse. Foto: Göran Ljunggren. nyvunna erfareneheter från Getterön, Hornborgasjön, Tysslingen och Kvismaren. I slutet av rapporten finns även förslag till hur man kan gå vidare, till exempel med fördjupade analyser och målgruppsundersökningar. Avsändare I arbetet har funnits en styrgrupp bestående av, förutom undertecknad: Toni Eriksson och Kjell-Ove Nordström från Regionförbundet, samt Annelie Edlund från Örebro kommun. Denna grupp har tillsammans lett arbetet med utredningen och gjort ovan nämnda avgränsningar. De personliga reflektioner och ställningstaganden som görs i utredningen är emellertid helt och hållet mina. Författarens tack Jag vill rikta ett varmt tack till Göran Ljunggren och Jonny Werdin, vilka frikostigt låtit mig använda de fågelbilder, som på ett så fint sätt beskriver den härliga hobby fågelskådning är. Fåglar är fantastiska djur i sin mångfald och anpassningsförmåga. Den flygande fågen är en vacker symbol för frihet, styrka och skönhet. Fåglarnas förmåga att hela tiden se världen i ett uppifrånperspektiv, är en fin egenskap. Att använda fåglarnas synsätt är väl eftersträvansvärt för de flesta av oss. 8

Korta fakta om turism i Sverige och i Örebroregionen För att kunna teckna en liten bakgrund till målgrupper och tänkbara turister, inleder jag med att ge en kort bakgrund till turismen i stort. Kapitlet ger några siffror och försöker även ge en bild av vilka turister som besöker Örebroregionen idag, vad de gör och hur och var de bor. För den intresserade finns en uppsjö av statistik. Det mesta har jag i detta kapitel tagit från den skrift som varje år kommer ut från Nutek Fakta om turism (Gavs tidigare ut av det idag nedlagda Turistrådet.) Jag har också tagit del av statistik som årligen beställs av Örebro kommun. Turism som företeelse Turism anses vara en av världens största näringar. En näring, som trots klimatdebatten och utsläppsmängderna från flyg- och vägtrafik, enbart anses öka de närmaste åren. Stora pensionsavgångar de närmaste åren, lågprisflyg, ökad ekonomisk tillväxt i Asien och en rad ytterligare faktorer anses skapa ökade turistströmmar. Enbart i Sverige omsätter turismen över 190 miljarder kronor årligen (Fakta om turism, Nutek 2007). Det är en ökning med tio procent sedan 2004. Antal årsverken är 138 000. Några siffror: 47 miljoner gästnätter, vilket är plus 6,3 procent sedan 2005, varav 37 miljoner gästnätter härrör från svenskar, vilket är plus 5,6 procent sedan 2005 16,7 miljarder kronor i logiintäkter på kommersiella boendeanläggningar, vilket är plus 9,1 procent sedan 2005 1 892 registrerade hotell i landet, vilka tillsammans har 200 000 hotellbäddar. Vad är turism? Enligt Förenta Nationerna, och den internationellt vedertagna definitionen, omfattar turism människors aktiviteter när de reser till, och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resande, inklusive affärsresandet. Under 2005 bidrog turistnäringen i Sverige med 138 000 helårverken, vilket är mer än inom till exempel jordbruk, skogbruk och fiske. Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) ökade det internationella resandet i världen med 4,5 procent under 2006. I Europa var ökningen 4 procent. I Sverige ökade antalet utländska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser med nära 9 procent. Sverige som destination har därmed haft en bättre utveckling än övriga världen under 2006. 9

Hur fördelas det turisterna spenderar? 39 procent av de 191 miljarder kronor som svenska och utländska turister gör av med i Sverige, spenderas på varuinköp, som till exempel livsmedel och drivmedel. Utemåltider står för nästan 15 procent och flyget för nästan 11 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare köper i större utsträckning varor än den genomsnittlige turisten. Varuinköp står för drygt 47 procent av de utländska gästernas konsumtion, där gränshandelns andel är betydande. För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt 35 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronor har störst utgifter för varuinköp. Tydligt är också att utländska turister oftare äter på restaurang än de svenska. Drygt 25 procent av deras konsumtion går till utemåltider. För svenska fritidsresenärer står utemåltider för cirka 12 procent och drygt 5 procent för svenska affärsresenärer. Antalet gästnätter ökar kraftigt Som ovan nämnts ökade antalet gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser till nästan 48 miljoner, eller med 6,3 procent under 2006. Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats. Det var utlandsmarknaderna, det vill säga utländska gästnätter, som ökade mest under 2006, plus 8,7 procent. De svenska gästnätterna ökade med 5,6 procent. Sedan 1993 har antalet gästnätter ökat med totalt 56,5 procent. Den inhemska marknaden har under samma period ökat något mindre, plus 50,6 procent. Utlandsmarknaderna har ökat med drygt 80 procent och samtidigt ökat sin andel av totalen från 19,9 till 22,9 procent mellan 1993 och 2006. Var kommer turisterna från? På den europeiska marknaden stod Tyskland för den största volymökningen under 2006. Plus 185 000 gästnätter eller nästan 10 procent. Andra europeiska marknader som ökade mycket var Nederländerna (28,7 procent) och Polen (28,6 procent. De nordiska marknaderna ökade totalt med 6,4 procent där Norge ökade mest med nästan 10 procent. Den utomeuropeiska marknaden ökar mindre än den europeiska. I statistiken syn dock några enskilda utomeuropeiska marknader som ökar kraftigt. Från Kina har volymerna fyrdubblats sedan 2004 till nästan 100 000 gästnätter. Även Sydkorea, Australien och övriga Asien har ökat, medan Japan har minskat med nästan 23 procent sedan 1998. Volymerna från USA och Kanada har inte förändrats nämnvärt sedan 1998. 10 Forsärla. Foto: Göran Ljunggren.

Turismen i Örebro län Även Örebro län uppvisar ökningar av turister från många länder. Under 2006 ökade antalet gästnätter av turister från Norge och Finland med 30 procent, jämfört med året före. (Gäller, hotell, vandrarhem och stugbyar.) Särskilt stor var ökningen i Bergslagen, där antalet norska turister ökade med 200 procent, samt turister från Finland med 100 procent. (Allt sett utifrån gästnattsstatistik) Antalet gästnätter av turister från Holland ökade med 34 procent, Italien med 10 procent och Ryssland med 17 procent. Från övriga Europa ökade turistströmmen med 20 procent. På minussidan kommer USA (-38 procent), Tyskland (-12), Belgien (-15) och Storbritannien (-3). Några enskilda siffror från de olika destinationerna kan nämnas, även om givetvis enskilda turister från något land påverkar ganska mycket i små kommuner. (Faktiska tal redovisas inom parentes. Laxå, Kumla och Hallsberg har lyckats bäst att nå danska turister, en ökning med 35 procent. (109) Hällefors och Örebro är de enda av länets kommuner som haft fler tyska turister än året före. Alla Svanbilderna är säkrade! Foto: Thomas Eriksson. 11

andra kommuner har minskat, medan Hällefors ökade med 45 procent. (Hällefors 200 respektive Örebro 974) Detsamma gäller turister från Storbritannien. Hällefors ökar med 47 procent, Örebro 30 procent, medan övriga kommuner minskar. (89 respektive 928) När det gäller holländare är ökningen också varierande. Hällefors ökar med 154 procent, medan Askersund endast med 6 procent. (165) Hällefors ökar även stort när det gäller belgare, en ökning med 174 procent. (61), vilket till viss del kan härröras från en ökad satsning just på dessa grupper. Italienare verkar dras till Östra Värmland. En ökning med 367 procent jämfört med året innan. (319) Slutligen kan nämnas att Askersund och Hällefors attraherar ryssar och ökar antalet gästnätter med 100 procent, (9 samt 24) samt att Kumla, Hallsberg och Laxå leder ligan när det gäller övriga länder från Europa, plus 152 procent. (396) Antal gästnätter i de fyra turistdestinationerna i Örebro län 2006 Turister från Sverige Danmark Norge Finland Tyskland StorBr Södra Närke/Tiveden 44 807 511 728 282 1 763 162 Östra Värmland 34 133 270 2 287 363 881 706 Bergslagen 109 406 1 121 3 023 739 1 497 750 Örebro 305 031 3 937 8 860 3 859 6 349 3 973 Örebro Län 495 371 5 850 15 014 5 255 10 538 5 614 Holland Belgien Italien Ryssland Övr Europa USA Södra Närke/Tiveden 222 30 78 52 790 107 Östra Värmland 150 64 406 135 1 987 839 Bergslagen 3 514 1 061 233 81 1 148 448 Örebro 1 713 398 1 833 1 998 7 020 1 026 Örebro Län 5 611 1 560 2 557 2 271 10 982 2 440 Källa: SCB Kortfattat om populära besöksmål Bland de besöksmål som tas upp i Nuteks statistik återfinner vi Gustavsviks badanläggning på en 19:e plats med 607 000 besökare (2005). Ånnaboda skidanläggning och Kilsbergen kommer på en 30:e plats med 500 000 besökare. Mer omfattande statisik finns att få från varje turistbyrå för den som är intresserad. Färre utländska turister än genomsnittet Enligt Nuteks statistik fick Örebro län in 316 miljoner kronor i betalning för logi på hotell och vandrarhem under 2006. Det innebär 1 149 kronor per länsinvånare. Andelen gästnätter i Örebro län var under 2006 966 000, fördelat på 789 988 inhemska och 176 127 utländska. 12

Andelen utländska gästnätter i Örebro län hamnar då på 18,2 procent. Detta placerar oss under genomsnittet för riket som ligger på 22,9 procent. Nästan alla regioner hade volymökningar under 2006. Störst andel inkommande besökare hade Värmlands län, med 40,2 procent. Nötkråka. Foto: Göran Ljunggren. Andra regioner som låg över rikssnittet på 22,9 procent var Norrbotten (35,0 procent), Kronoberg (34,9 procent), Stockholm (33,0 procent), Västra Götaland (26,3 procent), Jönköping (25,0 procent), Jämtland (24,9 procent) och Västerbotten (23,1 procent). Övriga regioner hade en lägre andel inkommande besökare än rikssnittet. De tre storstadsregionerna svarade tillsammans för nästan 54 procent av alla utländska gästnätter. Detta säger inte så mycket om de faktiska talen. Av den höga andelen utlänningar i Värmland går det givetvis att säga att länet satsat (och lyckats med) att locka många utländska turister. Det går också givetvis att vända på det och säga att de svenska turisterna skyr landskapet. Sammanfattning turism Som turistlän ligger Örebroregionen idag efter mer klassiska turistlän som Norrland, Öland och Dalarna. Många turistbyråer anser att det är svårt att skapa en turistisk marknad av Örebro län. I många år har turistbyråerna arbetat med olika gemensamma satsningar och marknadsföring för att stärka Örebro län som varumärke. Några år gavs det ut en samlingskrift om länet vid namn 99 guldkorn, vilket presenterade ett samlat utbud av sevärdheter. Under många år samordnades också den turistiska verksamheten i länet av en länsturistchef som fanns inom landstingets regionala utvecklingsavdelning. Sedan några år tillbaka sker det turistiska arbetet ute på kommunernas turistbyråer och i fyra destinationer. Destinationerna är: Södra Närke/Tiveden, Örebro, Östra Värmland och Bergslagen,. Dessa samarbetar i olika frågor. Inom Regionförbundet finns också en regional destinationsgrupp, där företrädare för de olika destinationerna finns representerade. I februari 2008 öppnades portalen The Heart of Sweden. Det är en gemensam webbplats för de fyra turistdestinationerna i Örebro län. Målet är att ge besökarna en gemensam ingång till Örebroregionen, för att sedan slussa dem vidare till turistdestinationerna. 13

Naturturism och fågelturism Naturturism Begreppet turism innefattar en rad olika arenor och inriktningar. En av dem är naturturism. Denna del av turismen ökar stadigt och enligt Turistdelegationen beräknas den stå för 20 procent av allt resande inom de närmaste decennierna. Naturturism är ett vitt begrepp och omfattar många olika typer av turism. Gemensamt är någon form av vistelse i naturen. Det kan vara fiske, skidåkning, jakt, fågelskådning, vandring, paddling, hundspannsåkning, klättring eller bara att inte göra någonting att bara vara i naturen. Mittiuniversitet bedriver en omfattande forskning om turism inom det som kallas Etour. Av all turism i vårt grannland Finland räknas naturturismen stå för en fjärdedel, enligt uppgifter från det finska miljöministeriet. Det totala antalet arbetsplatser i samband med rekreation i det fria och naturturism anses motsvara 32 000 årsverken. Cirka tre fjärdedelar av arbetsplatserna skapas genom inhemsk efterfrågan, resten genom utländsk. Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna också i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåkningen. Tranorna samlas i tusentals i Närke under höst och vår. Foto: Göran Ljunggren. 14

I begreppet naturturism försöker vi ofta knyta positiva värden. Det handlar om att se naturen som en plats för rekreation och vila i en stressad värld. Tystnaden är en bristvara för de flera människor i takt med att samhället runt om blir allt bullrigare. Allt fler ser naturen som en värdefull medicin för stressrelaterade sjukdomar och som en i övrig värdefull pusselbit för ökad folkhälsa. Emellertid är tillväxt och sysselsättning endast en del av nyttan med natur- och kulturturism. Även de övriga två dimensionerna av hållbar utveckling kan främjas på ett betydelsefullt sätt. Genom upplevelser av olika slag, av kultur, besöksmål och utflykter i naturen, får besökarna rika upplevelser. Detta gynnar bland annat landsbygdsutveckling och folkhälsa och leder till ett större kultur- och naturintresse, som i förlängningen också gynnar naturvårdsarbetet och kulturens utveckling. Natur- och kulturturismen, inte minst mat-turismen, och dess utveckling har ett tydligt samband med landskapets karaktär och hävd. (Västragötalandsutredningen om ökad naturturism, se vidare om den i slutet av förstudien) Många anser att en ökad naturturism i Örebroregionen skulle kunna vara positivt ur många synvinklar. Ett ökat entreprenörsskap för att erbjuda aktiviteter och boende, skulle kunna innebära värdefulla intäkter för boende på landsbygden. Fågelturism En mer nischad del av naturturismen kan sägas vara fågelturism eller ornitologisk turism. Den ornitologiska turismen är på kraftig frammarsch i många länder till exempel i USA, där den är väldokumenterad. Kortfattat kan bara konstateras att det handlar om människor som är fågelintresserade vilka reser lokalt, nationellt eller internationellt för att titta på fåglar. Som vi kommer att se i fortsättningen är gruppen fågelskådare mångfacetterad, från extrema artjägare som reser över hela världen, till allmänintresserade naturmänniskor, som tittar på svanar en dag, för att nästa dag bese en kyrka eller bevista en teaterföreställning. Rödbenan har hittat tillbaka som häckfågel i Oset. Foto: Göran Ljunggren. Bläsanden är vanlig under vår och höst i Kvismaren. Foto: Göran Ljunggren. 15

Fågelskådningen som hobby Fågelskådning stor hobby i många länder Fågelskådning är en hobby som utövas i världens alla länder. Men andelen fågelskådare i varje land är mycket varierande. I några länder, till exempel USA, Holland och England, är fågelskådning enormt stort och en stor folkrörelse. I andra länder fågelskådningen mer professionell och utövas av ett mindre antal, som ibland också har det som yrke, till exempel ringmärkare på officiella och statsstödda fågelstationer. Länderna i södra Europa har ofta en tradition av att istället för att jaga dem med kikare, jaga dem med gevär och fällor. Trots att jakten är illegal dödas varje år miljontals fåglar på väg norrut, såväl i Grekland, Malta, Italien, Portugal, Frankrike och andra länder. Fågelskådningen i Sverige Sveriges ornitologiska förening (SOF), är den riksomfattande organisation som har till syfte att utforska och förmedla den svenska fågelfaunan. Föreningen innefattar omkring 100 lokalavdelningar och fågelklubbar. Medlemsantalet ligger på omkring 11 000. Den andra stora svenska fågelorganisationen är Club 300, som organiserar och sköter det så kallade sökarsystemet, som ger signaler i mobiltelefoner hos medlemmarna, när någon sällsynt art setts. Föreningen ger också ut tidningen Roadrunner. Club 300 har omkring 3 000 medlemmar, varav många också är anslutna till SOF. Den stora naturaktören i Sverige är emellertid Svenska Naturskyddsföreningen med 168 000 medlemmar. Medlemmarna är anslutna i ett stort antal lokala kretsar, oftast en i varje kommun. Man ska heller inte glömma den stora kategori vanliga människor som bara tycker det är skönt att komma ut, träffa lite folk, fika och kanske titta på svanar eller tranor. Exempelvis räknar Hornborgasjöns ansvariga att 80 procent av besökarna inte är intresserade av fågelskådning utöver den årliga utflykten till trandansen och kanske också att ha en fågelmatning i trädgården. Mina reflektioner Bland medlemmarna i Svenska Naturskyddsföreningen finns ett stort antal fågelskådare, som valt att vara med där istället för i SOF. (Eller både och) Många av SNF:s medlemmar anser sig ha ett bredare naturintresse än bara fåglar. Min erfarenhet är också att SOF av många anses vara lite mer inriktade på fågelforskning och vetenskap. Jag tror att det är bland Naturskyddsföreningens medlemmar man har störst chans att locka presumtiva fågelturister. Människor med ett bredare intresse för naturen än bara fåglar. Jag tror det är möjligt att locka dessa med fågelskådning en dag, besök bland Björkskogsnäs orkidéer en dag och teaterbesök nästa osv. 16

RSPB:s hemsida är välbesökt. Föreningen har över en miljon medlemmar. Folkrörelsen i USA och England I USA är fågelskådning en hobby som engagerar många människor. En studie National Survey on Recreation and the Environment 1999 visar att det amerikanska fågelintresset ökar allt mer och är på väg att bli en av USA:s populäraste aktiviteter. I en annan undersökning, National Survey of Fishing, Hunting, and Wildlife Associated Recreation, uppger 31 procent, eller 66 miljoner människor, att de ägnade sig åt naturaktiviteter under 2001. Av dessa 66 miljoner uppgav 69 procent, eller 46 miljoner att de var intresserade av att titta på fåglar. Vad beträffande resande i syfte att titta på, mata eller fotografera fåglar uppgav 18 miljoner att de gjorde utflykter i syfte att observera fåglar. Av dessa gjorde nära sex miljoner människor längre resor i syfte att observera fåglar. För delstater med många fågelarter, t ex Texas (600 fågelarter) har fågelskådandet blivit en ekonomisk faktor att räkna med. Enligt undersökningen spenderas 400 miljoner USD årligen av fågelskådarna. Även i England är intresset för fåglar betydligt större än till exempel i Sverige. Den stora fågelföreningen i England, RSPB, Royal Society of Protection of Birds, har över en miljon medlemmar. Det motsvarar 1,6 procent av befolkningen. Jämfört med svenska förhållanden skulle Sveriges Ornitologiska förening (SOF) ha 150 000 medlemmar (Har 10 000 medlemmar idag) 150 000 av RSPB:s medlemmar är ungdomsmedlemmar. Föreningen har en anställd stab om 1 300 personer och jobbar varje år med 13 000 volontärer. Föreningens inkomst uppgår till 50 miljoner pund varje år. Det ger en liten bild av skillnaden i omfattning på det som många svenskar ser som en lite kufaktig hobby. RSPB sköter och äger 200»nature reserves«över hela England. Ytan av dessa omfattar 130 000 hektar. 17

Föreningen har förutom huvudkontor också nio regionala avdelningar. Föreningen har 175 lokala grupper och 110 ungdomsgrupper. Några fakta från andra länder Organisationen Birdlife International är en paraplyorganisation för fågelskådare i över 100 länder. Tillsammans har man över 2,5 miljoner medlemmar i världen och över 10 miljoner stödmedlemmar. Några medlemstantal: England The Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) 1 045 000 Tyskland Nature And Biodiversity Conservation Union (NABU) 405 000 Holland Netherlands Society for the Protection of Birds (VBN) 125 000 Belgien BirdLife Belgium (Natuurpunt - natagora) 65 000 Schweiz Birdlife Switzerland 57 000 Italien Lega Italiana Protezione Uccelli (LIPU) 42 000 Frankrike Ligue pour la Protection des Oiseaux (LPO) 37 000 Danmark Dansk Ornitologisk Forening 13000 Spanien SEO/BirdLife 9 000 Finland BirdLife Finland 9000 Norge Norwegian Ornithological Society (NOF) 9000 Rumänien Romanian Ornithological Society (SOR) 2800 Grekland Hellenic Ornithological Society (HOS) 2600 Tjeckien Czech Society for Ornithology (CSO) 2100 Österrike BirdLife Austria 2100 Polen Polish Society for the Protection of Birds (OTOP) 2000 Portugal Portuguese Society for the Study of Birds (SPEA) 1000 Bulgarien Bulgarian Society for the Protection of Birds (BSPB) 800 Kroatien Croatian Society for Bird and Nature Protection 100 Värt att notera är att dessa medlemsantal härrör sig från föreningar med ett specifikt intresse för fåglar. I många länder finns det också en bredare naturvårdsorganisation med ett större medlemsantal. Jämför SNF i Sverige med sina 168 000 medlemmar mot SOF:s 13 000. Det går att tjäna pengar på fågelskådarna. Foto: Thomas Eriksson. 18 Knölsvanen är en vanlig häckfågel i Närke. Foto: Thomas Eriksson.

Fågeldestinationer i Sverige Inledning I turismsammanhang talar man ofta om»destinationer«. I Sverige finns ett stort antal fågellokaler, dit fågelskådare söker sig, men inte alls lika många»fågeldestinationer«. Varje län och kommun i Sverige hyser några platser, som brukar samla fåglar och fågelskådare i varierande antal. Ibland finns ett fågeltorn. Ofta bara några observationsplatser. Många fågelskådare är idag intresserade av det som idag kallas»microbirding«, det vill säga att man»skådar«i sin hemmamiljö, på sin hemmalokal. Utöver dessa mikrolokaler, som endast kan sägas locka de närmast boende, finns ett antal nationella fågellokaler. Definition av en ornitologisk destination Markus Bengtsson och Michael Holm gör i sin C-uppsats»Ornitologisk turism i Sydsverige«följande definition av en ornitologisk destination:»vi menar att följande kriterier krävs för att ett område ska få benämnas som en ornitologisk destination i Sverige. 1) En plats eller ett område som attraherar människor vars intresse är fåglar och fågelskådning. 2) Området avgränsas geografiskt i så motto att det bör hysa fler än en lokal som är intressant ur ornitologiskt hänseende och 3) Det bör finnas ett utbud som tydligt vänder sig mot besökare i allmänhet och fågelintresserade i synnerhet. Falsterbo, Skåne Falsterbohalvön i Skåne lockar varje höst fågelskådare genom att erbjuda ett massivt fågelsträck av flyttfåglar som lämnar landet. Framför allt lockar rovfågelsträcken. Gynnsamma dagar kan tusentals ormvråkar och andra rovfåglar lämna landet. Förutom»Nabben«, udden längst ut, betar fågelskådarna av omgivningens stränder. Ingen standardiserad räkning görs av antalet besökare, men personalen på fågelstationen uppfattning är att antalet besökare rör sig om omkring 10 000 personer årligen, inklusive guidning av ca 4 000 skolelever. Falsterbo är mest känt för sitt rovfågelsträck. Här en brun kärrhök. Foto: Göran Ljunggren. Försäljningen, som främst utgörs av böcker, ligger på blygsamma 20 000 kr/år. 19

För fågelskådaren Mottagarapparaten är blygsam. Här finns en fågelstation, som tillhandahåller guidade turer, främst till grupper och skolor. Fågelstationen har också en blygsam försäljning. I övrigt finns i dagsläget ingenting för den besökare som inte är initierad. Mina reflektioner Som ovan nämnts har Falsterbo märkligt nog, i stort sett ingen mottagarapparat att visa upp. Till viss del kan detta förklaras med att den intensiva flyttningen är styrd till ett par höstmånader varje år. Falsterbos läge i utkanten av Skanör/ Falsterbos samhälle gör också att service i form av Ottenby samlar många fågelskådare i maj och oktober. Foto: Jonny Werdin logi, mataffärer etc finns i samhället. Diskussioner har förts kring uppbyggandet av ett Fågelflyttningens hus i samhället, men intresset har hittills varit lågt från kommunledningens sida. Falsterbo är ett måste för många svenska fågelskådare, men säsongen är kort och det är svårt att utveckla området mer än idag. Särskilt när det gäller att finna intäktsmöjligheter. Ottenby, Öland Ottenby på Ölands södra udde lockar också fåglar och fågelskådare, främst i maj, men även i oktober.. Ottenby fågelstation visar upp sin verksamhet med guidade turer. Fyren Långe Jan lockar också en stor mängd besökare till destinationen. Ottenbys besöksantal har de senaste åren pendlat mellan 140 000-150 000 besökare. Försäljning av litteratur uppgår till omkring 200 000 kr. Ottenby guidar varje år omkring 2 000 personer. För fågelskådaren På Ottenby finns ett Naturum med restaurang och museum, vilket är bemannad större delen av året. Vidare finns ett par vindskydd och några markerade stigar inne i Ottenbys lundar. Mina reflektioner Ottenby har säkert en betydligt högre potential än idag. Här kommer turisterna av sig själva, men det finns förutom ett ganska litet Naturum,, och fyren Långe Jan ingenting att se. Guidningar, vandringar, gömslen, temaveckor och paketresor med fåglar och orkidéer skulle säkert gå att utveckla. Dock infaller turistsäsongen och fågelsäsongen inte samtidigt. Det är också mycket svårt att få tag i boende. Ölänningarna i söder har inte samma erfarenhet att inhysa turister som på norra delen av ön Getterön Getteröns naturreservat ligger utanför Varberg. Det är en grund havsvik som restaurerats i omgångar. Området lockar fåglar i stort sett hela året, även om tyngdpunkten är vår och höst. Antalet besökare på Getteröns naturcenter ligger varje år kring 50 000 besökare. Försäljning av kikare och litteratur sker under hela året, även om det endast rör sig om internetförsäljning under vintern. Försäljningen av litteratur uppgår till omkring 500 000 kr, samt försäljning av kikare till omkring 3 000 000 kronor. 20