Viken 1:2 Snörom Omkring 1850 ägdes hemmanet av Anders Petersson. Han var född 27/2 1804 i Viken 1, där hans far var ägare av 7/72 man- tal. Föräldrarna var Peter Jonsson och Maria Andersdotter 2. Ett dokument 3 från 1825, då Peter Jonsson fortfarande ägde och bebodde hemmanet, beskriver, att på gården fanns en manbyggnad med tre rum och kök, värderad till 150 Rd (Riksdaler) samt ladugård bestående af loge med tvänne lador med fähus för fem kreatur söderfrån gården, värderad till 50 Rd. Dessutom 2 st hästar à 40 Rd, 6 st kor à 10 Rd och 6 st får à 1 rd 24 Sk. Gårdens totala värde 286 Rd. Denna manbyggnad och ladugård låg då på den gamla bytomten Anders Petersson gifte sig vi årsskiftet 1835/364 med Johanna Eriksdotter från Sa- lebol. Hon var född den 8/1 1812 i Salebol. I samband med giftermålet övertar Anders gården i Viken, först som brukare och omkring 1850 som ägare. Fadern, Petter Jonsson, hade redan 1830, med hustru och två av barnen, flyttat till Gestads socken på södra Dal. Varför och vart i Gestad är tills vidare okänt, då han inte har återfunnits i Gestads kyrkoböcker. - Barnaskaran växer nu på Snörom. Först föds en dotter Anna Sofia den 8/11 1870 för att den 7/6 1872 följas av en son Anders Robert. När Maja Lisa den 24/5 1875 skall föda för tredje gången, visar det sig att hon får tvillingar. Det är sonen Gustaf Adolf, som kommer till världen, men tyvärr är den andra tvillingen död vid födseln. Fem månader senare drabbas familjen av ytterligare en sorg. Då avlider också deras första barn Anna Sofia. Det var nog ett hårt slag för föräldrarna, att av fyra barn förlora två. Anders och Johanna får bara ett barn - dottern Maja Lisa - som föddes den 21/3 1841 i Viken 5. Hon växer upp och bor kvar i föräldrahemmet tills hon närmar sig 30-årsåldern. Då avlider fadern i lunginflammation på nyårsdagen 18696. Han skulle då ha fyllt 65 år några månader senare. Mor och dotter blir nu ensamma med gårdens skötsel. De har dock en dräng Anders Eriksson från Fröskog som hjälp. Han hade anställts redan 1863. Den 11/3 1870 firades det bröllop på Snörom 7, då dottern Maja Lisa gifter sig med hemmasonen Karl Jakobsson från Näs i Grinstad. Han var född den 8/11 1842 i Bolstad. Fyra månader efter bröllopet flyttar Karl Jako-son från föräldrahemmet i Grinstad till Viken 8, där han nu blir den nye husbonden och ägaren till halva Snörom. Den andra halvan behåller modern/svärmodern Johanna, som bor kvar i familjen 9. Se- nare, efter 1875, verkar det, enligt husförhörslängderna, som hon bor för sig själv. Kanske bodde hon i husets övervåning. Så är förhållandet ända till hennes död den 24/5 189210. Hela tiden är hon enligt husförhörs- längderna noterad som hälftenägare. Viken1:2, Snörom Sid 1
När Maja Lisa den 22/5 1880 skall föda för femte gången, visar det sig att det ånyo är tvillingar. Det är Johan Vilhelm och Anna Maria, som nu ser dagens ljus. Maja Lisa är nog mycket svag efter födseln och då hon dessutom drabbas av barnsängsfeber avlider hon den 1/6 188011, en dryg vecka efter Jo- han Vilhelms och Anna Marias födsel. Karl Jakobsson blir nu ensam med två nyfödda barn samt ytterligare tre barn i åldern 3 och 8 år. Detta var nog ingen lätt uppgift för Karl, som ju dessutom hade gården med djur att sköta. Men Karls svärmoder Johanna finns ju i huset och får nu ta hand om barnen och ansvara för hushållet. Som väl var, hade familjen ett halvår tidigare städslat en piga, Maja Stina Johannesdotter från Y. Bodane. År 1885, när yngsta dottern Anna Maria är nästan fem år, drabbas Ånimskog av en difteri-epidemi. Anna Maria insjuknar och avlider den 2/512. Men även Karl Jakobsson drabbas av sjukdom och den 15/8 188613 av- lider han av bröstlidande. Nedan en översikt av familjen med viktigare händelser angivna: B. Karl Jakobsson f. 8/11 1842 i Grinstad död 15/8 1886 H. Maja Lisa Andersdotter f. 21/3 1841 i Viken död 1/6 1880 d. Anna Sofia f. 3/12 1870 i Viken död 29/10 187514 s. Anders Robert f. 7/6 1872 i Viken Till USA 1892 s. Gustaf Adolf f. 24/5 1875 i Viken född tvilling Till USA 1893 d. dödfödd dotter f. 24/5 1875 i Viken född tvilling död 24/5 187515 s. Karl Edvard f. 1/8 1877 i Viken Till USA 1896 s. Johan Vilhelm f. 22/5 1880 i Viken född tvilling Till USA 1899 d. Anna Maria f. 22/5 1880 i Viken född tvilling död 2/5 1885 Nu fanns bara gamla Johanna kvar hon var närmare 75 år med de fyra pojkarna 6, 9, 11 och14 år. Johanna kunde inte ta hand om både barnen och gården, varför denna utarrenderades, och de två äldsta barnen, Anders och Gustaf, fick komma till andra familjer i grannskapet. Gustaf kom till en bondfamilj i Slobol 16. Vart Anders flyttades är inte känt, men 18 år gammal flyttar han 189017 till Västergården, som dräng hos Adolf Larsson där. Ett år senare flyttade han till Skållebyn och blev dräng hos Lars Gustaf Nilsson. Därifrån emigrerade han 1892 till Amerika och avreste den 6/5 från Göteborg 18. Ingen medresenär enl. skeppslistan. Samma månad som Anders emigrerade avled mormodern Johanna den 24/5 1892. Vid bouppteckningen efter henne, övertogs hemmanet av sterbhuset, som utgjordes av de fyra pojkarna. Gården förblev utarrenderad. I febr. 1893 emigrerade även Gustaf till Viken1:2, Snörom Sid 2
Amerika. Han hade då ännu inte fyllt 18 år. Brodern Anders hade sänt honom biljetten. När brodern Karl var 18 år flyttade han till Tomasbol i Tydje som dräng. Han blev kvar där ett år, varefter även han, 1896 följde efter till Amerika 19. Ensam kvar var nu den 15- årige brodern Johan. Han led nog också av amerikafeber, och 189920 gav han sig också iväg till drömlandet. När Gustaf anlände till New York fortsatte han till Ishpenning, Michigan, där brodern Anders bodde och hade ordnat arbete åt Gustaf som gruvarbetare. De två yngre bröderna, Karl och Johan, kom senare, 1896 resp. 1899, också till Ishpenning. Det har nyligen framkommit uppgifter om Karls ättlingar 21 i USA. Han gifte sig där med Anna Brandine Johnson, f. 8/6 1875 i Michigan av svenska föräldrar. Hon dog den 16/7 1960 i Evanston Il. Karl Edvard avled den 4/6 1922 i Michigan. Paret fick en son, som också fick namnet Karl Edward, f. 9/7 1918 och d. 10/4 1992. Han gifte sig 1942 med Mary Rodenbrauh, f. 12/10 1920 i Kalifornien, d. 3/3 2007 i Oregon. Detta par fick två söner Fritz och Jim Carlson. Jim bor i Dillard, Oregon, där han driver en plantskola. Dillard är en förort till staden Roseburg, Oregon. I juni 1905 reste Gustaf tillbaka hem till Sverige och Viken. Vad som orsakade hans hemresa är inte känt, men kanske hade han funderingar på att överta föräldrahemmet i Viken. Kanske var det också en flicka från Orrebol, som han ville återse. Han hade hållit brevkontakt med henne under åren i USA. Redan i oktober samma år reste Gustaf tillbaka till USA. Han hade beslutat sig för att överta gården och även beställt uppförandet av en ny mangårdsbyggnad. För att klara detta ekonomiskt och även lösa ut sina bröder behövde han återvända till USA och arbeta en tid för att tjäna tillräckligt med pengar för sitt fastighetsköp och nybygge. I mars 190822 kom Gustaf slutligen hem från Amerika. Redan 1906 hade han köpt ut sina bröder. Köpebrevet är daterat den 2/6 detta år. Väl hemkommen ansöker han om lagfart, som beviljades den 4/10 1910. Han gifte sig den 24/12 190823 med Ma- ria Greta Andersdotter. Lysning hade skett i Skållerud, där hon då hade tjänst som småskollärarinna. Hon bodde på gården Korserud, som är belägen nordväst om Håverud, på andra sidan sjön Åklången. Vigseln skedde emellertid i Ånimskog, där kyrkoherde Groth sammanvigde dem 24. Maria Greta var född den 3/8 1875 i Eskekärr, men flyttade 1884 med sin familj till en gård i Orrebol ( Renströms ), varigenom Gustaf Adolf och Maria Greta blev nära grannar och skolkamrater. Hon hade nog väntat på Gustaf Adolf alltsedan han emigrerade. Maria Greta säger nu upp sin lärartjänst och flyttar in i det nya hemmet i Viken. Hon blir tydligen gravid omedelbart efter vigseln och lyckan var fullkomlig på Snörom, men den vändes snart i djupaste sorg. Den 20/9 1909 föder Maria Greta en son, men själv klarar hon inte förlossningen utan avlider samma dag. Gustaf Adolf står nu ensam med sin son, som vid dopet får namnet Karl Gustaf 25. Viken1:2, Snörom Sid 3
Gustaf Adolf har dock en gård att ta hand om. En gård som kanske har legat för fäfot ett antal år. Hur han klarade att sköta den nyfödde sonen samtidigt med gården, är ej känt. Men att det saknas en kvinna på Snörom, kan man nog förstå. Den 26/9 191326 gifter Karl Gustaf därför om sig. Hans nya hustru är Laura Matilda Stam från Y. Bodane, där hon föddes den 14/3 1881. Nu ser det nog ljusare ut för Gustaf Adolf och hans son. Men även detta äktenskap fick ett mycket tragiskt slut. Den 11/10 191427 avlider hustrun på Vänersborgs lasarett. Hur skall det nu gå för Gustaf Adolf och hans 5-årige son? Men han lyckas ensam dra försorg om både gården och sin son Karl Gustaf. Denne växte upp och 1923 gick han och läste och konfirmerades av prosten Groth. 1929 skulle han göra värnplikten men fick uppskov. Karl Gustaf blev så småningom en duktig mekaniker/reparatör med egen verkstad hemma på gården. Han lär bl.a. ha varit underleverantör till Håkanssons i Åmål. Tillsammans med Gustaf Aronsson i Årebol byggde han även radioapparater, vilka han sålde till ånimskogsborna. Fadern Gustaf Adolf gick ur tiden den 11/7 1942. Sonen Karl Gustaf Wikemark ärvde därefter Snörom. Karl Gustaf avled den 4/6 1992 i Lysekil, där han då bodde. Han hade ärvt en fastighet där efter sin morbror David Andersson i Orrebol. Snörom övergick sedan i hans son Gustaf Wikemarks ägo, som nu innehar den som fritidsbostad. Gustaf hemma i Viken på äldre dagar Viken1:2, Snörom Sid 4
Så långt berättelsen, byggd på uppgifter huvudsakligen från kyrkoböckerna och från Karl Gustav Wikemarks anteckningar. Denne har skrivit en intressant biografi om sin far. Denna finns att läsa i filen Biografi. En tidigare vikenbo, Sonja Asp, har nedtecknat sina minnen av Viken 1:2 från hennes uppväxt på Klinkerud. Om Snörom skriver hon följande: Namnet på gården har tolkats på följande sätt: Då man kom med sina hästforor nedför backarna från Rotöskog, brukade man stanna för att länka/björna om, lasten på kärror och kälkar. Om denna förklaring är korrekt undandrar sig min bedömning, men den verkar fullt möjlig. Den var under alla förhållanden den gängse beteckningen för gården bland allmogen i byn då jag växte upp. På 1940-talet, då jag gick i skolan i Årebol, hade jag vägen förbi Snörom och då levde Gustaf Adolf Karlsson, som ägare till gården. Ofta var han ute på gårdsplan, när jag gick hemåt efter en mer eller mindre trevlig dag i skolan. Han tyckte väl att det var roligt att få höra lite nytt, för jag var väl rätt talför redan på den tiden. Alltnog, en dag träffade jag på Gustaf på hans gårdsplan, och han frå- gade mig ungefär som så: Hur har du haft det i skolan i dag lilla tös. Han såg väl på min uppsyn att dagen inte hade varit helt angenäm och jag tillstod att det inte hade varit så där bra med kamraterna. Då sa han något som jag speciellt lagt på minnet och som jag tycker är tänkvärt än i dag. Gustafs kommentar var ungefär som sådan: Du ska se efter var de har sina ömma punkter och där ska du klämma åt dem. Ligger det inte lite av en filosofisk tanke bakom hans ord, undrar jag den dag som i dag är. På 1940-talet var det vanligt att man gjorde något som liknade dagsverken åt varandra i byn när det gällde sysslor, som krävde flera armar. Så var det en gång hos Gustaf Adolf. För att klara av potatissättningen, hade många av byns män och kvinnor kommit till gården Viken1:2, Snörom Sid 5
för att dagsverka. Det blev lite av ett kalas med god och riklig undfägnad samtidigt som man gjorde en viktig arbetsinsats. På kvällen, när arbetet avslutats, och alla var belåtna och rikligt undfägnade med mat, skulle alla få sin penningersättning för sina insatser. Det blev inga problem med ersättningen till alla utom en enda. Om flertalet nöjde sig med någon krona för sitt dagsverke fanns det en som ville ha 2 kronor i timmen. Alla höjde på ögonbrynen och inte minst Gustaf Adolf. Han fann sig dock snabbt. Han sa då: Du skall få det du begär, men hädanefter skall du inte behöva hjälpa till här på gården! Tyvärr hade Gustaf Adolf haft sina bekymmer i livet. Hans första hustru dog 1909 och efterlämnade nyfödde sonen Karl Gustaf. Även hans andra hustru dog tidigt och säkerligen blev han med åren lite bitter. Min bror som alltid varit inställd på practical jokes hade också sin skolväg förbi Snörom. Han berättar att en gång fick han höra ett underligt ljud från ladugården, som låg alldeles intill vägkanten och nyfiken som han var, tittade han in mellan springorna till logen. Där fick han förklaring till det ovanliga ljudet. Inne på logen utspelade sig ett förbryllande spektakel. Där höll sonen Karl Gustaf på att träna dans. För ändamålet hade han försett sig med en Hermodskurs, eller motsvarande, i dansens ädla konst. På loggolvet hade han ritat upp hur stegen skulle tas och nu virvlade han runt, ivrigt tränande, för att bli en rutinerad danspartner. Min broder släntrade iväg för att inte bli observerad. Historien förtäljer inte om korrespondensundervisningen fungerade på ett tillfredsställande sätt. Men skam den som ger sig även om man råkar vara född i byn Viken! 2016-05-22 Lars Lundin Viken1:2, Snörom Sid 6
Källor 1 Ånimskog AI:19 (1850-1856) Bild 118 / sid 102 2 Ånimskog AI:16 (1826-1834) Bild 56 / sid 51 3 Uppskattnings Längd för Tössö Pastorats brandstodsberäknande upprättad år 1825. 4 Ånimskog E:1 (1817-1860) Bild 14 / sid 23 5 Ånimskog AI:18 (1841-1849) Bild 102 / sid 96 6 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 34 7 Ånimskog E:2 (1861-1894) Bild 20 8 Ånimskog AI:22 (1866-1870) Bild 243 / sid 236 9 Ånimskog AI:23 (1871-1875) Bild 263 / sid 249 10 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 111 11 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 74 12 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 89 13 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 91 14 Ånimskog F:1 (1861-1894) Bild 57 15 Ånimskog C:7 (1861-1894) Bild 85 16 Enligt senare uppgift av Gustafs son Karl Gustaf. Att barnen flyttades hemifrån framgår inte av kyrkoböckerna. 17 Ånimskog AI:26 (1886-1890) Bild 288 / sid 270 18 CD Emigranten Populär 19 Tösse AIIa:1 A (1896-1900) Bild 136 / sid 509 20 Ånimskog AIIa:2 (1896-1906) Bild 254 / sid 545 21 Jim Carlson via hans vän Bo Edman i Karlstad. 22 Ånimskog B:6 (1895-1925) Bild 44 / sid 38 23 Skållerud E:2 (1895-1920) Bild 350 / sid 28 24 Ånimskog E:3 (1895-1925) sid 23. 25 Ånimskog C:9 (1895-1925) Bild 97 / sid 93 26 Ånimskog E:3 (1895-1925) Bild 37 / sid 31 27 Ånimskog F:3 (1895-1925) Bild 83 / sid 77 Viken1:2, Snörom Sid 7