Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 4, 21 Undvik svenska greklandskommuner Du är en företagare som funderar på att expandera i en kommun. Kommer den lokala arbetsmarknaden att kunna förse ditt företag med arbetskraft? Har kommunen en ekonomi som inte behöver saneras med allt vad det innebär för det kommunala utbudet av service? I detta får den rationelle och välfärdssökande medborgaren genom egna aktiva val söka kunskap och göra sina val. Det finns greklandskommuner i Sverige och denna artikel handlar om varför och hur du väljer bort dessa. Sidan 21 Analyserade kommuner i det här numret I Gullspång finns ett antal uppgifter för politiken. En viktig sådan är att fortsätta sköta den vardagliga ekonomin. Gullspång har goda finansiella möjligheter att reda ut sina... Sidan 5 Allt ekonomiskt saneringsarbete måste börja med att etablera ett överskott på minst godkänd nivå och det är det som inte sker i Hagfors. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget D och det finns ett nettoförpliktelsebelopp... Sidan 14 Stökigt har det varit i Håbo sedan nittiotalet med det ekonomiskt mindre ansvariga Bålstapartiet som vågmästare i kommunen. Man var en D-kommun fram till 21. Det året hände något och sparandet... Sidan 27 Kristianstad tillhör de finansiellt starka kommunerna. Så rationellt som sparande och investeringar har matchats genom åren har Kristianstad hanterligt låga skulder. Det indikeras inga finansiella risker genom de... Sidan 33 Norrtälje, som förlorare i utjämningen mellan kommunerna, tog 26 okonventionella grepp för att effektivisera sin verksamhet tillsammans med landstinget och samlade hälso-,... Sidan 39 Rättviks ekonomi sköttes inte under nittiotalet och nu ska gamla synder betalas. För att underlätta effektiviseringar har förvaltningsfastigheterna lagts ut på ett bolag men detta tycks inte ha skett korrekt eller så vågar inte... Sidan 45 I Salem, där moderaterna har 45 procent av väljarna bakom sig, har man genom åren koncentrerat sig på vad de anser vara kärnuppgiften för en kommun och bland annat sålt sitt allmännyttiga bostadsföretag. Det indikeras... Sidan 51 Vetlanda var A-kommun några år men så kom en finansiell svacka som man nu tycks vara på väg att jobba sig ur. Det återstår att se om det nya kommunalrådet lyckas fullt ut med detta. Det finns nyckeltal inom analysfrågan... Sidan 57 Framtidens utmaning för Sverige Sverige är ett mycket centraliserat land och det är inte bra då anpassningar till framtiden kräver alltmer av mänsklig kreativitet och energi. Varför skall misskötsamma Slösa få ses som fattig hjältinna i ekonomin? Hon ska konvergeras till Spara i sann EUanda. Varför skall... Sidan 3 Senaste ratinglistan! Den nya ratinglistan presenteras i detta nummer. Inga nya kommuner med A-rating men hela fem stycken knackar på dörren med sin B-rating. Det är följande kommuner Håbo, Kristianstad, Norrtälje, Salem och Vetlanda.... Sidan 11 NYHET! Heta Ratinglistan på hemsidan uppdateras varje fredag.

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Gullspång...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Hagfors...14 Undvik svenska greklandskommuner...21 Håbo...27 Kristianstad...33 Norrtälje...39 Rättvik...45 Salem...51 Vetlanda...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Framtidens utmaning för Sverige Sveriges Kommuner och Landsting har en programberedning för välfärdsfinansieringen. Den har i dagarna kommit ut med sin slutrapport med rubricerade titel och underrubriken var: Välfärdens långsiktiga finansiering. Det visade sig åter vara en av dessa framskrivningar under oförändrade förhållanden och så slutsatsen att skatten behöver höjas 13 procent eller 13 kronor per hundralapp i inkomst jämfört med dagens nivå fram till 235. Dessutom säger de som står bakom att det inte kan bli så och just inget mer. Det presenteras inga handfasta lösningar. Rapporten lugnar i stället läsaren genom att påminna om många flexibla lösningar på ekonomiska dilemman som hänt de senaste tjugo åren och att även kommande tjugo år kommer att innehålla sådana. När beslutsfattare inte vill eller klarar att hantera prioriteringsfrågor på ett bra sätt säger den vise ekonomen att det inte gör något för det äventyrar aldrig ekonomins funktionssätt men tillägger att många inte kommer att gilla konsekvenserna av den nödvändiga ekonomiska anpassningsprocessen. Det stod klart redan efter årsskiftet att programberedningen inte skulle komma med några konstruktivare bidrag. Därför slog tankesmedjorna Arena Idé och Timbro sig samman och tillsatte 21-2-17 en gemensam kommission för att utreda välfärdens framtida finansiering. Vilka som ingår och direktiven går lätt att hitta på nätet. Man får inte lång tid på sig då rapporten skall presenteras i god tid före årets Almedalsvecka. Kommer utredare från två så olika värderingsmässiga hemvister att kunna prestera något mer av intresse? Det är illavarslande att det står i direktiven att: Ambitioner och åtgärder ska ansluta till den svenska traditionen. I övrigt liknar direktiven vad programberedningen presenterat och givetvis ska en framskrivning under oförändrade förhållanden göras för braskande rubriker om stora framtida skattehöjningar. I april 24 avslutades socialdemokraternas tillväxtkongress i Stockholms Folkets hus. Det gällde samma fråga som ovan och en viktig lösning var att öka den ekonomiska tillväxten. Den var framtvingad av den ekonomiska debatten sedan årtionden och den blev en antiklimax. Göran Persson, taktikern, ville inte genomföra ett strategiskt alexanderhugg och byta tillbaka till de ekonomiska incitament som Sverige hade före 197 när den ekonomiska tillväxten var bland de högsta i världen. För att beskriva det enkelt gäller det att skrota RobinHood-metaforen och återinföra Lyckoslantens moral med ekonomiskt skötsamma Spara som förebild för Slösa. Varför ska misskötsamma Slösa få ses som fattig hjältinna i ekonomin? Hon ska konvergeras till Spara i sann EU-anda. Varför skall Sverige ha en kvalificerad loser som förebild i den ekonomiska politiken? I programberedningens rapport är Sveriges tillväxt i kalkylen 2,2 procent per år. Läs artikeln om Greklandskommunerna i denna tidning och hur tillväxtsiffror brukar användas för Sverige. Den ekonomiska tillväxten i Sverige är genomsnittligt 1,6 procent per år för närvarande och faktiskt lägre än före tillväxtkongressen. Ska vi oroa oss? Inte alls menar rapporten och hänvisar till Baumols dilemma. Resursöverföringsproblemen mellan sektorer med olika produktivitetsutveckling är densamma oberoende av den ekonomiska tillväxten. Är det numera i Sverige att anse att ekonomisk tillväxt saknar betydelse för landets framtida välfärdsnivå? Nästan hela verksamheten som skola, vård och omsorg finns i kommunerna plus socialbidragen. Nästan hela bidragsverksamheten, och det är resterande 58 system enligt FUT-utredningen, sitter riksdagsmännen på och de har jämfört med kommunerna mycket lite verksamhet. Riksdagsmännen har dessutom centraliserat makten över alla pengar till sig själva. Det är således bäddat för en dold prioriteringskonflikt mellan verksamhet och bidrag, speciellt när kommunerna idag i stort styrs som taxinäringen styrdes av länsstyrelserna före avregleringen 199. Taxi var före avregleringen inåtvända, kostnadsgnetande och kundignoranta organisationer oförmögna till egen initierad utveckling. Det är hög tid att återställa det kommunala självstyre som gått förlorat under senare årtionden och även driva autonomin ännu lägre än tidigare. Det gäller att föra samman intäkter och kostnader för varje välfärdsverksamhet med befogenheter till bästa operativa nivå. Det är även dags att börja avgiftsfinansiera välfärdsverksamheten, både för att lära folk att sådan verksamhet kostar och för att få en finansieringskälla till. Men förbjud alla former av gradering. Avgifterna ska vara lika för alla och naturligtvis ligga under socialhjälpsnormen. Lägg all fördelningspolitik i riksdagen. Vilket är det offentliga uppdraget? Det är en central fråga och då finns en artikel om detta i Kommunexperten nr 5/29, Det offentliga uppdragets gränser. Sverige är ett mycket centraliserat land och det är inte bra då anpassningar till framtiden kräver alltmer av mänsklig kreativitet och energi. Det senare mäts i pengar. Saknas resurser, pengar, så saknas mobilisering av tillräckligt med mänsklig kreativitet och energi. Hur ser institutionerna ut som gör det bäst? Får det diskuteras? Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gullspång Gullspång f d kriskommun i ofärdigt läge Omaka Gullspång fick ingen bra start vid kommunsammanläggningarna i början av 197-talet och interna strider skapade en finansiell kriskommun. En stark personlighet i ett lokalt parti skapade ordning och reda på 9-talet men löste inte mycket av kommunens ekonomiska problem. Det är först under senare år som kommunen har en ledning som är på rätt väg. Vad kan det bli? I Gullspång finns ett antal uppgifter för politiken. En viktig sådan är att fortsätta sköta den vardagliga ekonomin. Gullspång har goda finansiella möjligheter att reda ut sina ekonomiska problem själv om man har den rätta viljan. Mediabild och bakgrund Gullspångs kommun ligger i den nordöstra delen av Västra Götalands län. Här finns Vänern, Skagern, Tiveden och en varierande natur. Gullspångs kommun bildades 1971 och Gullspång och Hova är de två största tätorterna. Övriga tätorter är Otterbäcken, Skagersvik och Gårdsjö. Kommunledningen finns i Hova medan bland annat de sociala och tekniska förvaltningarna finns i Gullspång. Från och med 27 ingår Gullspångs kommun i ett samarbete med Mariestads och Töreboda kommuner. Detta samarbete kallas MTG (Mariestad Töreboda Gullspång). En eventuell kommunsammanslagning mellan Mariestads kommun, Töreboda kommun och Gullspångs kommun utreds. Trä- och tillverkningsindustri samt transporter är några av de viktigaste branscherna i kommunen. Vänerply AB är Sveriges största och en av Europas ledande tillverkare av plywood. Produktionen sker i Otterbäcken. Nimoverken AB, Partex AB, Jonsac AB, Plastpetter AB, Gordons Project AB och Zinkano AB är några av de större tillverkande företagen i kommunen. Planeringen av ett energikombinat i Otterbäcken har pågått i drygt tre år. En förstudie har genomförts av Gullspångs kommun tillsammans med Vattenfall AB, Stora Enso Bioenergi AB, Vänerply AB och Beijer Electronics Automation AB och den presenterades den 12 februari 21. Media skriver att Kommunpartiet vår framtid i Gullspång inte kommer att ställa upp i det kommande valet. Partiet hade stora framgångar i valet 1998 då samtliga tio på listan fick platser i fullmäktige. I valet 22 växte partiet ytterligare och styrde kommunen den mandatperioden. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet kvalitetsgranskas viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån för 29 är från SCBs sammanställning över de preliminära resultaträkningarna i mars 21. Gullspång har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansie Faktaruta Gullspång Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: 5 335 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 22,92 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 8 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 33 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 3 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter a b C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 5

Gullspång rat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 6 2 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Gullspång ligger på plats 12 av Sveriges 29 kommuner. I en del kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Gullspång finns inga sådana värden synliga i de ekonomiska dokumenten. Bostadsföretaget går med förlust och med en stor andel tomma lägenheter kan inte kommunens borgen mot bostadsbolaget på 1 4 kronor per invånare kvittas mot bruttoförpliktelsebeloppet. Brutto- och nettobelopp får här samma värde. Det finns starka indikationer på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Gullspångs amorteringsförmåga får betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 11 år de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån 5 KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Gullspång kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 6 226 Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 6 226 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Gullspång delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 6 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 12 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Gullspång får betyget. År 28 är sparnivån 1,5 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 4 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för den senaste mätperiodens fem år är 4,1 procent. Enligt det preliminära bokslutet för 29 beräknas sparnivån då bli 4,3 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av totala intäkter. Andelen i Gullspång ligger i genomsnitt på 32 procent av intäkterna för de senaste fem åren och trenden faller. Den första kritiska nivån på 25 procent av intäkterna är därmed passerad och betyget blir för skuldflödesgraden. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Gullspång betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 81 procent av tillgångarna de senaste fem åren men trenden är fallande. Den andra kritiska nivån på 75 procent är passerad och det ger två belastningar. Ytterligare en belastning ges och gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 15 procent av de totala koncerntillgångarna och den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har legat på oförändrad nivå under mätperiodens senaste fem bokslutsår medan omsättningstillgångarna har ökat något. Rörelsekapitalet är fortfarande negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får i Gullspång betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Gullspång under den senaste nioårsperioden 3,3 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också låg på 3,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Gullspång delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Det finns ett betydande gap i sparandet 28 men inget sådant indikeras 29 med de uppgifter som lämnats. Några hanteringskostnader tillförs inte. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även 6 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gullspång kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 1,9 procent av totala intäkter och under den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsutveckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. Befolkningsförändringen i Gullspång de senaste tio åren är 1,7 procent. Det finns ingen risk att man drar FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är något under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 82 till 83 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Gullspång betyget. Befolkningen minskar årligen och långsiktigt i alltför snabb takt. Ålderstrukturen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras då utbildningsgenerationen 19 25 år och samhällsbyggargenerationen 26 44 år flyttar från kommunen. Djupa svackor i dessa åldersgrupper kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna 45 64 år och 65 79 år. Det finns även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Gullspång en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunk ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,3 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 4 4 8 12 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 16 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 9 Gullspång kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 4 32 24 16 8 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 7

Gullspång turkänslighet visas också och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Gullspång får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 14,5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras alla de tre kritiska nivåerna på 3, 7 respektive 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 1 752 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget D för analysfrågan Finansiella risker. Det finns två kritiska riskmönster. För det första så finns en allvarlig risk med den minskande befolkningen som hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. För det andra har de tre skattebasnyckeltalen skattekraft (), befolkning () och sysselsättning () kritiskt låga betyg som individuella nyckeltal med ett undantag. Tillsammans indikerar de ett kritiskt riskmönster vars utveckling bör bevakas och för detta sätts en hanteringskostnad på 3 miljon kronor varav 2 miljoner gäller avveckling av 5 lägenheter per år och 1 miljon lokal näringspolitik. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 12 1 8 6 4 2 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 62 Mkr Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 9 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (6 Mkr), Hälsa ( Mkr) och Risk (3 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Gullspångs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Töreboda) år 28. Eftersom Gullspång har en högre skattesats år 28 med 1,52 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Gullspång har haft en oförändrad skatt de senaste tio åren. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 5 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, kultur och fritidsverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 9 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 59 procent av det totala behovet (5 miljoner av 9 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 59 procent endast når över den första kritiska nivån 33 procent så blir det två belastningar. Betyget blir därför på avgiftshöjningar. Det finns avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 62 miljoner kronor och Gullspång får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan pressas ner med cirka 15 miljoner kronor vardera inom äldreomsorg och social omsorg och cirka 1 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas med cirka 5 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och grundskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 8 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 62 miljoner en sänkt skatt på cirka 7,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 98 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 84 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 8 personer. Gullspång får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation om ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Gullspång (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett förstärkt vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar för antalet anställda per tusen invånare som kan tyda på något stora 8 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Gullspång och svårstyrda arbetslag för arbetsledare. Det relativt stora antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. LEDNINGSFRÅGA Gullspång det speciella Gullspång har fem kommungrannar och av dem är det bara Mariestad i sydväst som ännu inte har analyserats i Kommunexperten. Norrut ligger Kristinehamn (nr 7/28), i nordost Degerfors (nr 12/28), i öster Laxå (nr 1/29) och i söder finns Töreboda (nr 2/29). Vid den stora kommunsammanläggningsreformen i början av 197-talet blev det här och där i landet restposter av enheter som passade dåligt ihop men som ändå fick bilda en kommun. Gullspång var en typisk sådan kommun. Det röda Gullspång vid Vänern, den gamla järnbruksorten, gav namnet åt kommunen och det blå Hova inne på jordbruksslätten fick kommunhuset och administrationen. Man stred om allt och ekonomin försämrades. Gullspång valsade runt i rikspressen som skräckexempel på ekonomisk vanskötsel och bland annat engagerades Svensk Kommunrating ett antal gånger. Det gjordes analyser som resulterade i åtgärdsprogram som passerade kommunfullmäktige utan att antas. Ofta återvände sådana förslag i stället med beslut om ny och utökad verksamhet. Gullspång dras fortfarande med en hög kommunskuld från den tiden. I mitten av nittiotalet hade en känd företagsprofil boende i Gullspång, Leif Palmdahl, fått nog och bildade ett lokalt parti Kommunpartiet vår framtid som kom att samla en majoritet. Det blev en viss ordning och reda men det var mycket som behövde göras i Gullspång för att rätta upp ekonomin. Partiet finns inte med i nästa val och frågan är nu om Gullspång återgår till sitt tidigare förödande ställningskrig mellan starka personligheter i Gullspång och Hova. Vad som här har sagts illustreras tydligt i diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. Gullspång är fortfarande en kommun med det indikativa finansiella betyget D. Det första seriösa steget mot en ekonomisk sanering är taget. Kommunen har delbetyget A på analysfrågan finansiell hälsa. Det innebär att man börjat sköta den vardagliga ekonomin och tecknet på det är ett genomsnittligt sparande över 4 procent av totala intäkter de senaste åren. Detta framgår av diagrammet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa. Man har ett överskott som kan användas för att hantera sina andra ekonomiska problem. Gullspång har en styrka till, som kommuner har som i åratal har beviljat pengar man egentligen inte har till ny och utökad verksamhet, nämligen stora överkostnader i verksamheterna. Överkostnaderna på 62 miljoner kronor motsvarar en skattesänkning på 7,8 procent. Det är mycket och Gullspång ska på analysfrågan finansiella möjligheter ha delbetyget A. Slutsatsen blir att kommunen med dessa goda finansiella möjligheter kan reda ut sina ekonomiska problem själv om man har den rätta viljan i politiken. På de två övriga analysfrågorna, kommunskuld och finansiella risker, har Gullspång delbetyget D. När det gäller den första frågan så är bruttoförpliktelsebeloppet på 6 226 kronor per invånare högt då kommunen bara omsätter cirka 3 procent av sitt koncernutbud genom egna ägda företag. Det torde inte finnas mycket att värdera för att få ett nettobelopp under 36 9 kronor per invånare som är lägsta kritiska nivå för indikation om konsumtionslån. ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 9

Gullspång Det finns bara ett helägt företag, Gullspångsbostäder AB, och det redovisar en serie förluster under senare år och saknar därmed värde. Delbetyget på kommunskuld ska vara D. Det behövs 6 miljoner kronor i extra amorteringar per år under 2 år då den beräknade konsumtionsskulden är drygt 12 miljoner kronor. Gullspång har inte bara etablerat ett sparande på godkänd nivå utan har också börjat hantera övriga ekonomiska problem. Allmännyttan är i lägenheter räknat mer än halverad, vilket skedde 25, och det ser ut som att företaget har en finansiellt upprustad balansräkning. Det krävs en fortsatt årlig avveckling av lägenheter för att åstadkomma en lokalt balanserad fastighetsmarknad. Borgen är inte längre ett finansiellt hot, vilket framgår av bruttoförpliktelsebeloppets komponenter nedan: I kronor per invånare Förvaltningars skulder Pensionsskulden Borgen Summa bruttobelopp 3 311 kr 28 163 kr 1 752 kr 6 226 kr Även om förvaltningarnas skulder amorterats ner under senare år så återstår här mycket att göra. Redan en pensionsskuld över 22 kronor per invånare måste anses som hög och med Gullspångs historia finns en hög pensionsskuld för kommande generationer boende i Gullspång att betala. När det gäller den fjärde och sista analysfrågan finansiella risker så har de sex nyckeltalen extremvärdena eller t och är jämt fördelade, tre och tre. Ett betyg på skattekraft betyder att folk med låga inkomster flyttar från Gullspång samtidigt som de som flyttar in i Gullspång sannolikt har högre inkomster är de som bor där idag. Den första här nämnda effekten torde vara den viktigaste med tanke på betyget på nyckeltalet befolkning. Det är inte ett tillräckligt drag i det lokala näringslivet i Gullspång för att upprätthålla en stabil befolkning. Tillsammans med nyckeltalet sysselsättning finns ett tydligt riskmönster och ett annat tillsammans med bostadsöverskott. Med två krisutlösande risker så ska delbetyget på analysfrågan finansiella risker vara D. Rätt saker sker nu i Gullspång och frågan är hur ledningen i kommunen ser ut efter valet. Återgår Gullspång till läget före den legendariska Leif Palmdahls inträde på scenen i mitten av nittiotalet? Rekommendationer Kommunledningen: I Gullspång finns ett antal uppgifter för politiken. För det första så fortsätt att sköta kommunens vardagliga ekonomi genom att spika fast ett årligt sparande över 4 procent av totala intäkter. För det andra så fortsätt anpassa investeringarna så att de alltid ligger några procent under sparandet så att en god amorteringsförmåga behålls för framtiden. Den större delen av skulderna kan bara amorteras ner. För det tredje så förstör billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns stora lediga kapaciteter prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden och då inräknas även villor och bostadsrätter. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Gullspångsbostäder visar skäliga överskott. Det senare sänker nettoförpliktelsebeloppet men bara marginellt. För det fjärde så minskar befolkningen i alltför hög takt samtidigt som den föråldras beroende på näringslivssvikt. Varför det är så bör utredas och, i den mån det går, åtgärdas. Lokal näringspolitik, rätt bedriven, har visat sig vara effektiv i andra kommuner så goda förebilder finns. Anställda i kommunen: Gullspång har det lägsta finansiella betyget av flera anledningar. Har du varit anställd så länge att du skyddas av LAS-reglerna och tänker arbeta kvar i Gullspång så ligger det i ditt intresse att kommunen sanerar ekonomin så snabbt som möjligt och etablerar ett betyg på A-nivå. Anledningen är att en kommun med ett finansiellt betyg på A-nivå har pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten när du blir pensionär även om ni har varit för många anställda. Det är din trygghet då det inte finns några avsatta pensionsmedel. Du är alltså helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella betyget D, en hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av den anledningen kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen håller en tillfredsställande hög sparnivå, stabiliserar befolkningsutvecklingen genom lokal näringspolitik, avvecklar allmännyttans tomma lägenheter och hanterar sin höga kommunskuld. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas att meritera sig för allt högre finansiella betyg under åren som kommer och blir en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. Dessa bör användas för att så snabbt som möjligt amortera ner en hög kommunskuld och etablera en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Gullspång så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och bör så vara. Det finns finansiella möjligheter att på lite längre sikt nå A-status. En hög kommunskuld bör i så fall amorteras ner genom att tillräckliga ekonomiska överskott skapas och behålls och vissa åtgärder vidtas för att vända befolkningsutvecklingen. Har Gullspång komparativa fördelar för ditt företag och är du inte så beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Gullspång så finns det två D-kommuner till i omgivningarna, en C-, en B- och en A-kommun. 1 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor Nya kommuner på ratinglistan I det här numret har vi analyserat ytterligare åtta kommuner och de finns bland de tidigare analyserade kommunerna här på ratinglistan. Nu har 225 kommuner analyserats och det är cirka 77,6 procent av landets 29 kommuner. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun så ser du i kolumnen längst till höger i vilket nummer av tidningen som kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. Rating med KommunDiagnos Under våren 29 analyserades tre kommuner med KommunDiagnos med avslutande betygskommittéer före sommaren. Kristinehamn tog steget från B till A-kommun, Skurup försvarade sitt A-betyg och ligger kvar i A-listan. Tierp lämnade A-listan för en hög position i B-listan och markeras under meritering. Dessa tre kommuner och även Bromölla har beställt en ny KommunDiagnos till 21. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: för det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Det finns inga nya kommuner på A-listan den här månaden. 56 kommuner av de 225 analyserade är 24,9 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 72 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan I B-listan finns det fem nya kommuner den här månaden och det är Håbo, Kristianstad, Norrtälje, Salem och Vetlanda. 74 kommuner av analyserade 225 är 32,9 procent. Är det ett representativt urval så finns det 95 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns det kommuner som tveklöst kommer att falla ner mot D- gruppen om inte ledningen agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin. Nya i C-listan Det finns en ny kommun på C-listan den här månaden och det är Rättvik. 5 kommuner av de analyserade 225 är 22,2 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 65 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första delen omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner och som inte klarar att reda ut sin ekonomi själva utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem på egen hand men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Nya på D-listan den här månaden är Gullspång och Hagfors. 45 kommuner av analyserade 225 är 2 procent. Om det är ett representativt urval så finns det 58 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Nyköping 14 4 1 3/1 6 Säter 14 3 1 1 7/8 7 Värnamo 14 3 1 1 5/8 8 Fagersta 14 3 1 1 11/8 9 Skellefteå 14 3 2 5/8 1 Västerås 14 2 3 11/9 11 Karlstad 14 1 2 2 8/8 12 Markaryd 13 5 1 1/8 13 Östersund 13 4 2 3/8 14 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 15 Vellinge 13 4 1 1 9/9 16 Älmhult 13 4 2 9/8 17 Piteå 13 3 3 6/8 18 Alingsås 13 3 2 1 6/9 19 Trosa 13 3 2 1 2/1 2 Enköping 13 3 1 2 5/9 21 Linköping 13 2 4 5/9 22 Nykvarn 12 6 1 5/8 23 Trollhättan 12 6 1 1/9 24 Bromölla 12 5 1 1 1/8 25 Kinda 12 5 1 1 1/9 26 Skövde 12 5 1 1 11/8 27 Tidaholm 12 5 1 1 12/9 28 Danderyd 12 5 2 1/8 29 Ale 12 4 2 1 11/9 3 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 31 Malmö 12 4 2 1 7/9 32 Mark 12 4 2 1 9/8 33 Halmstad 12 3 4 3/9 34 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 35 Örebro 12 3 3 1 12/9 36 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 37 Vårgårda 12 3 2 2 3/1 38 Gislaved 12 2 4 1 6/9 39 Jönköping 12 2 3 2 2/9 4 Umeå 12 2 3 2 9/9 41 Uppsala 12 2 3 2 3/1 42 Skurup 11 4 3 1 KD 9 43 Svedala 11 4 3 1 2/1 44 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 45 Växjö 11 4 2 2 2/1 46 Göteborg 11 3 3 2 9/8 47 Österåker 11 3 3 2 2/1 48 Mora 11 3 3 2 9/9 49 Sunne 1 7 1 1 4/8 5 Osby 1 6 2 1 12/8 51 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 52 Gävle 1 4 4 1 1/9 53 Östhammar 1 4 4 1 7/8 54 Båstad 1 4 3 2 6/8 55 Tanum 9 9 1 1/8 56 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Borås 13 3 2 1 12/9 4 Gnesta 13 3 1 2 1/1 5 Laholm 12 6 1 2/8 6 Vallentuna 12 6 1 4/9 7 Öckerö 12 5 2 4/9 8 Norsjö 12 5 1 1 2/8 9 Gällivare 12 5 2 2/9 1 Örnsköldsvik 12 5 2 2/1 11 Norrtälje 12 4 2 1 4/1 12 Tranås 12 4 2 1 1/9 13 Varberg 12 3 3 1 1/1 14 Simrishamn 12 2 3 2 1/1 15 Lidköping 12 2 2 3 1/1 16 Bollebygd 11 6 1 1 11/9 17 Tierp 11 5 3 KD 9 18 Hörby 11 5 2 1 1/9 19 Nacka 11 5 2 1 1/1 2 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 21 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 22 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 23 Kristianstad 11 4 2 2 4/1 24 Lomma 11 4 2 2 12/9 25 Salem 11 4 1 3 4/1 26 Karlshamn 11 3 3 2 11/9 27 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 28 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 29 Kalmar 11 1 5 2 1/8 3 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 31 Motala 1 5 3 1 1/8 32 Nässjö 1 5 3 1 5/9 33 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 34 Eslöv 1 4 4 1 3/1 35 Essunga 1 4 4 1 2/1 36 Vadstena 1 4 4 1 9/8 37 Strängnäs 1 4 3 2 12/9 Rang B-kommuner Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genomen ProfilAnalys på www.ehandel.kommunexperten.se Nr/år 38 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 39 Klippan 1 3 5 1 5/8 4 Höör 1 3 3 3 7/9 41 Norrköping 1 3 3 3 8/8 42 Vetlanda 9 8 1 1 4/1 43 Grästorp 9 7 2 1 12/9 44 Kumla 9 7 2 1 11/9 45 Leksand 9 7 2 1 1/8 46 Eda 9 6 3 1 7/9 47 Orust 9 6 3 1 3/8 48 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 49 Strömstad 9 6 2 2 2/8 5 Gnosjö 9 5 3 2 3/1 51 Haninge 9 5 3 2 4/8 52 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 53 Heby 9 4 4 2 3/9 54 Lund 9 3 5 2 6/9 55 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 56 Borlänge 8 8 1 2 8/9 57 Perstorp 8 8 1 2 8/8 58 Töreboda 8 8 1 2 2/9 59 Askersund 8 7 3 1 9/9 6 Forshaga 8 7 3 1 9/8 61 Bjuv 8 6 1 4 11/9 62 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 63 Alvesta 8 5 3 3 3/1 64 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 65 Lycksele 7 9 2 1 8/8 66 Söderköping 7 9 2 1 2/9 67 Färgelanda 7 8 4 6/9 68 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 69 Huddinge 7 6 5 1 6/8 7 Ekerö 7 6 4 2 12/8 71 Emmaboda 6 9 4 9/9 72 Håbo 6 5 2 6 4/1 73 Kungsör 5 7 5 2 8/9 74 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 12 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna D-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Ystad 1 5 1 3 1/9 5 Orsa 1 4 4 1 2/8 6 Falköping 1 4 3 2 1/9 7 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 8 Mjölby 9 5 4 1 3/9 9 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 1 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 11 Oxelösund 9 5 3 2 1/1 12 Hedemora 9 4 4 2 6/8 13 Tranemo 9 4 4 2 8/9 14 Strömsund 9 4 4 2 5/8 15 Burlöv 9 4 3 3 3/9 16 Åstorp 9 4 3 3 11/8 17 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 18 Botkyrka 9 3 2 5 1/9 19 Falun 9 2 6 2 2/9 2 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 21 Ydre 8 6 2 3 3/8 22 Flen 8 5 4 2 11/8 23 Kiruna 8 4 5 2 7/8 24 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 25 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 Rang C-kommuner Nr/år 26 Krokom 7 8 3 1 4/9 27 Rättvik 7 8 2 2 4/1 28 Lysekil 7 7 2 3 9/9 29 Västervik 7 6 5 1 2/8 3 Timrå 7 6 4 2 8/9 31 Sandviken 7 6 3 3 9/8 32 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 33 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 34 Arboga 7 5 3 4 3/1 35 Nordmaling 7 4 6 2 1/9 36 Torsås 6 9 3 1 6/8 37 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 38 Norberg 6 5 4 4 11/9 39 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 4 Åmål 5 8 4 2 11/9 41 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 42 Avesta 4 8 5 2 3/8 43 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 44 Nybro 4 7 6 2 12/9 45 Högsby 4 4 5 6 1/9 46 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 47 Mellerud 3 8 4 4 11/8 48 Olofström 3 5 6 5 11/8 49 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 5 Ronneby 2 7 6 4 7/9 Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Lilla Edet 7 6 3 3 1/9 1 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 11 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 12 Södertälje 7 1 6 5 7/8 13 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 14 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 15 Hultsfred 6 6 3 4 2/1 16 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 17 Gullspång 6 4 3 6 4/1 18 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 19 Munkedal 5 9 3 2 12/9 2 Vansbro 5 6 5 3 1/9 21 Kramfors 5 6 3 5 6/9 22 Filipstad 5 5 7 2 12/9 23 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 24 Surahammar 5 4 5 5 1/9 25 Bräcke 4 11 4 1/8 26 Gagnef 4 9 4 2 1/8 27 Kil 4 8 4 3 6/9 28 Munkfors 4 7 4 4 9/9 29 Dorotea 4 6 5 4 6/8 3 Berg 4 6 4 5 1/8 31 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 32 Hällefors 4 5 5 5 2/1 33 Sorsele 4 3 6 6 5/8 34 Torsby 3 1 3 3 5/9 35 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 36 Pajala 3 9 3 4 7/9 37 Grums 3 5 7 4 2/9 38 Älvdalen 2 8 6 3 12/8 39 Degerfors 2 7 4 6 12/8 4 Hagfors 2 5 7 5 4/1 NYHET heta ratinglistan I A-listans mitt finns Bromölla som analyserades i nr 1 28 dvs för två år sedan. Är Bromölla en A-kommun idag? Information om dagsläget, vad senare årsredovisningar och även aktuella prognosbokslut för 29 sätter för finansiellt betyg, kan du ta del av genom Heta ratinglistan som förnyas varje fredag på tidningens hemsida www.kommunexperten.se. varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Hammarö 8 5 2 4 1/1 2 Härnösand 6 5 4 4 6/9 3 Ragunda 6 5 2 6 1/1 4 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 5 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 13

Hagfors Hagfors uschliga finanser, men kan själv Socialdemokraterna härskar i Hagfors och den ideologiska svansen viftar på hunden, dvs de insatta kommunalråden, vilket innebär att pengarna aldrig räcker till det politiskt korrekt nödvändiga. Allt ekonomiskt saneringsarbete måste börja med att etablera ett överskott på minst godkänd nivå och det är det som inte sker i Hagfors. Man kan, men den politiska viljan har ännu inte infunnit sig. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget D och det finns ett nettoförpliktelsebelopp på 68 67 kronor per invånare indikerande en konsumtionsskuld på cirka 4 miljoner kronor. Mediabild och bakgrund Hagfors blev landets 131:a stad på nyårsafton 1949/5 och få städer har bildats efter Hagfors. En viktig del av Hagfors historia är företaget Uddeholm. Uddeholms rötter kan spåras nästan 35 år tillbaka. År 1668 byggde Johan Karlström en hammarsmedja och ett stålverk i Stjärnsfors, Uddeholm. Smedjor och gjuterier växte fram i regionen och med tiden kom de att förenas under företagsnamnet Uddeholm. 187 blev företaget aktiebolag och åtta år senare stod stålverket i Hagfors färdigt och det finns på samma plats idag. Uddeholm är idag en världsledande leverantör och tillverkare av verktygsstål med cirka 3 5 anställda över hela världen. Ett stort projekt i kommunen är Älvstranden Bildningscentrum som håller på att uppföras etappvis vid nuvarande Älvstrandsgymnasiet. Totalt handlar det om ca 15 5 kvm, 8 5 kvm om byggnad samt 7 kvm nybyggnad. Total projektkostnad är beräknad till 255 miljoner kronor. Det kommer att erbjudas utbildning från förskola till gymnasium med plats för 9 elever. Fritidsgård, musikskola, stadsbibliotek, simhall, sporthall och bowling kommer även att finnas där. En del fanns sedan tidigare. Media skriver att anrika Hagfors brukshotell, som stängde för drygt två år sedan för renovering, öppnar nu i ny skepnad. Restaurang & Pub Bruksmästar n är det nya namnet på restaurangdelen. Renoveringen gällde bottenvåningen i ett första skede, så småningom kan också våning två med tiotalet rum bli aktuell. Det skrivs också om rivningen av ett hyreshus på Parkvägen i Hagfors. Huvudorsaken till rivningen är att kommunala Hagforshem och Hagfors kommun, som äger huset, har för många tomma lägenheter och dessutom är det aktuella huset brandskadat efter upprepade pyromandåd. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från SCB:s sammanställning över de preliminära resultaträkningarna i mars 21. Hagfors har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens Faktaruta Hagfors Betyg: D (indikativt 21) Befolkning: 12 636 (29) Kommuntyp: Övriga kommuner 12 5 25 invånare Kommunalskatt: 22,5 (21) Medelskattenivå: 2,74 (21) En procents skattehöjning: Cirka 21 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 79 miljoner 28 Pensionsmedel i förvaltning: miljoner (28) Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja a b Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker C Finansiella möjligheter D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hagfors KOMMUNSKULD Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem år är 2,5 procent. Enligt det preliminära resultatet beräknas sparnivån 29 bli 3,5 procent av intäkterna. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens intäkter och anger skuldernas andel av de totala intäkterna. Andelen i Hagfors ligger i genomsnitt på 19 procent av intäkterna de senaste fem åren. Det ges en belastning för snabbt växande trend, den första kritiska nivån 25 procent kan snart överskridas, och betyget blir för skuldflödesgraden i Hagfors. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Hagfors betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån tillsammans med korta skulder ger en genomsnittlig skuldbalansgrad på 59 procent av tillgångarna för de senaste fem åren. Trenden är stigande. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 12 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån här är 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna och trenden stiger brant men inte för att sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Det är tvärt om. Förklaringen är att kommunen avyttrat tillgångar för cirka 6 miljoner kronor och ökat långa skulder mycket. Kapitalbildningen får i Hagfors betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Hagfors den senaste nioårsperioden 2,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1,4 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Hagfors delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivån 29 blir enligt det preliminära resultkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Hagfors kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 79 631 Vissa tillgångar värderade 11 24 Nettoförpliktelsebelopp 68 67 framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Hagfors ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 79 6 kronor per invånare vilket är över medeltalet men långt från kommunen med den största skulden (148 6 kronor per invånare). Hagfors ligger på plats 214 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Hagfors ger en försiktig värdering ett värde på cirka 11 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 68 6 kronor vilket är över den tredje kritiska gränsen 61 9 kronor för indikation om konsumtionslån och det ger tre belastningar. Då invånarna i Hagfors även har låga inkomster och förmögenheter så är förmågan att hantera en kommunskuld nedsatt och en extra belastning ges. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Hagfors amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 16 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över den andra kritiska nivån 12 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Hagfors delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Hagfors får betyget. År 28 är sparnivån 2,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5, procent enligt kommunallagens hushållningskrav. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 214 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 15

Hagfors tatet 12 miljoner kronor från det beräknade utfallet 3,5 procent av totala intäkter upp till den högsta kritiska nivån 5, procent av intäkterna. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 9,3 procent av de totala intäkterna och mycket över den norm på 2,5 till 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling dvs en befolkningsutveckling som är sämre än 5 procent under en tioårsperiod. I Hagfors var befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden 12,3 procent. Det finns en risk här att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en fallande trend de senaste sex åren från 9 till 89 procent av rikssnittet får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Hagfors betyget. Befolkningen minskar både på kort och lång sikt i alltför snabb takt och åldersstruk FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 6 5 4 3 2 ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 7,9 miljoner kronor. 1 1 2 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER % Befolkningsökning 1 år 6 3 3 6 9 12 15 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 ANALYSFRÅGA III Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Hagfors kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 24 2 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hagfors turen innehåller ett antal kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen föråldras i och med att samhällsbyggargenerationen 26 44 år flyttar från kommunen i snabb takt. Det sker även en stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19 25 år. Svackor i dessa åldersgrupper kontrasteras av äldrepucklar i åldersgrupperna 45 64 år, 65 79 år och 8 w år. Det finns även en tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan åldersgrupperna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Hagfors en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas också och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Hagfors får på bostadsöverskott betyget eftersom det finns en stor volym tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Med 14,3 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 29) så passeras den tredje kritiska nivån 11 procent. Ytterligare en belastning ges då befolkningen minskar med mer än 5 procent på tio år. Betyget för borgen är. Det finns en volym borgen (inga förmedlade lån) på 22 17 kronor per invånare vilket är över den lägsta kritiska nivån 17 per invånare men under den högsta på 3 kronor. Med ett negativt rörelsekapital och en låg sparnivå är MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 18 Mkr även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. För det första indikeras en klar tendens till investeringsrisk genom betyget på nyckeltalet investeringsnivå. För det andra så finns en allvarlig risk med den minskande befolkningen som hela tiden tenderar att ställa lägenheter tomma i det allmännyttiga bostadsföretaget. För det tredje så behöver de tendenser till näringslivssvikt som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive bevakas. Utvecklingen av de kritiska riskmönstren bör bevakas och för det ges en hanteringskostnad på 8 miljon kronor. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 4 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (12 Mkr) och Risk (8 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Hagfors skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Karlstad) år 28. Eftersom Hagfors har en högre skattesats med,75 procent så finns ingen potential och betyget blir på skattehöjning. Hagfors höjde skatten senast år 29 med,2 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 17 miljoner inom 2-4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, fritid och kulturverksamhet men främst inom äldre- och handikappomsorg där större delen av potentialen finns. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 4 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan stå för 42 procent av det totala behovet (17 miljoner av 4 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 42 procent endast når över den första nivån 33 procent så blir det två belastningar och avgiftshöjningar får betyget. Det indikeras betydande avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 18 miljoner kronor och Hagfors får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 35 miljoner kronor inom äldreomsorg och 2 miljoner vardera inom social omsorg och det som benämns infrastruktur, skydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med cirka 15 miljoner kronor inom grundskola och cirka 5 miljoner vardera inom förskola 1 5 år, förskola 6 år och gymnasieskola. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 21 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 18 miljoner en sänkt skatt på 5,2 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 111 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 96 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 19 personer. Hagfors får delbetyg B på analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 23 mil KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 17

Hagfors joner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på enbart,22 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 63 miljoner kronor. Frånräknas 4 miljoner kronor i totalt behov så fås 23 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. LEDNINGSFRÅGA Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Hagfors (här finns bara betygen och ). Socialdemokraterna är sedan länge det dominerande partiet. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning för antalet anställda per tusen invånare vilket kan tyda på något stora och svårstyrda arbetslag för arbetsledare. Antalet partier i fullmäktige kan leda till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifter. Det finns ingen sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Hagfors det speciella Hagfors kommun ligger i Värmlands län. Kommunen ligger cirka 1 mil norr om Karlstad. Norra delen ingår i den så kallade Tiomilaskogen. Centralorten Hagfors har en egen flygplats, belägen strax utanför Råda. Flyget går två gånger om dagen på rutten Stockholm/ Arlanda Torsby Hagfors. Staden genomkorsas av Länsväg 246 och Länsväg 245. Det är drygt 2 mil till Oslo, 35 till Göteborg, 35 till Stockholm och drygt 6 till Köpenhamn. Kommunen har ett starkt samarbete med grannkommunerna, varav många redan är analyserade i Kommunexperten, Munkfors (nr 9/29) i sydväst och Sunne (nr 4/28) och Torsby (nr 5/29) i väster. I norr ligger de två dalakommunerna Malung-Sälen och Vansbro (nr 1/29). Österut finns Filipstad (nr 12/29) och i söder Karlstad (nr 8/28) och Forshaga (nr 9/28). Hagfors har det indikativa finansiella betyget D och kommunen har trendmässigt försämrat sin ekonomi under många år sedan nittiotalet. I 22 års analysarkiv på www.kommunrating.se finns den senaste ratingen som samma år presenterades för politikerna i Hagfors. Utlåtandet då för D1-kommunen Hagfors var att Hagfors är i grunden en bra kommun men det finns mycket att göra. Det är idag bara att konstatera att Socialdemokraterna, som i praktiken bestämmer i Hagfors, inte gjort mycket av vad som hade behövts göras. Läget är sämre och det har försämrats mycket speciellt under den senaste mandatperioden. Analysfrågan kommunskuld har delbetyget D och det finns ett nettoförpliktelsebelopp på 68 67 kronor per invånare indikerande en konsumtionsskuld på cirka 4 miljoner kronor. Analysen föreslår att det amorteras extra med 2 miljoner kronor per år i 2 år. Då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget så räcker ett D här för att bestämma ett slutbetyget D för Hagfors. Varken kommunens allmännyttiga bostadsföretag Hagforshem AB eller det nybildade energibolaget redovisar vinster, kan värderas positivt eller bär sina skulder. Schablonmässigt läggs dessa ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Hagfors Rekommendationer Kommunledningen: Den första uppgiften för Hagfors är att balansera ekonomin genom att lägga sparandet med marginal över 5 procent av totala intäkter. Anpassa också investeringarna så att de alltid ligger minst 2 procent under sparandet så att en god amorteringsförmåga behålls för framtiden. Fundera på att lägga sparandet ännu högre än 5 procent av totala intäkter för att amortera ner skulderna snabbare. Eller sänk investeringarna radikalt under ett antal år och amortera. För det andra så förstör billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns stora lediga kapaciteter prisbildningen på den lokala bostadsmarknaden och då inräknas även villor och bostadsrätter. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så att Hagforshem AB visar skäliga överskott. För det tredje så minskar befolkningen i alltför hög takt samtidigt som den föråldras beroende på näringslivssvikt. Varför det är så bör utredas och, i den mån det går, åtgärdas. Lokal näringspolitik, rätt bedriven, har visat sig vara effektiv i andra kommuner, så goda förebilder finns. För det fjärde så finns det inga effektiva potentialer i skatte- och avgiftshöjningar utan det är fortsatt kostnadspress som gäller. Om sådan sker nu när hela Sverige har arbetslöshet så är sannolikheten stor att de som kommunen friställer blir kvar i kommunen och finner sin utkomst där, kanske som företagare. Anställda i kommunen: Hagfors har lägsta finansiella betyg av flera anledningar. Har du varit anställd så länge att du skyddas av LAS-reglerna och tänker arbeta kvar i Hagfors så ligger det i ditt intresse att kommunen sanerar ekonomin så snabbt som det går och etablerar ett betyg på A-nivå. Anföretags halva borgen, endast 11 24 kronor per invånare, till den kalkyl som ska beräkna ett nettoförpliktelsebelopp. Det finns inte mycket mer synligt i de ekonomiska dokumenten som kan värderas. Det finns dock ytterligare ett delbetyg D och det är för analysfrågan finansiella risker. Det krävs två krisutlösande riskmönster i de sex finansiella risknyckeltalen för att bli nedgraderad till delbetyget D. Redan det första nyckeltalet investeringsnivå med sitt betyg D anger att Hagfors håller på att investera ihjäl sig. Det är anledningen till att skulderna har ökat dramatiskt under senare år och analysfrågan kommunskuld har delbetyget D. Det reser igen frågan varför kommuner med en mycket snabb befolkningsminskning investerar så mycket. Trots en mycket svag ekonomi så försöker kommuner investera sig attraktiva. Detta är ingen adekvat åtgärd. Man drar på sig en för stor kostym i form av både anläggningar och skulder. Det senare gör att ekonomiskt medvetna hushåll och företag lämnar kommunen. Det andra riskmönstret består i att en envis och snabb befolkningsminskning hela tiden ställer lägenheter tomma i kommunens allmännyttiga bostadsföretag Hagforshem AB. Därför sätts en årlig hanteringskostnad på 6 miljoner kronor för avveckling av 15 lägenheter per år i minst 12 år. Men det är inte bara en snabb befolkningsminskning som ska uppmärksammas utan vilka som flyttar. Det är fråga om ungdomar och unga hushåll. Hagfors är en kommun som snabbt föråldras. Det finns även en tredje och underliggande risk i form av lokal näringslivssvikt och för att hantera detta sätts en hanteringskostnad om 2 miljoner kronor. Förutom de extra årliga amorteringarna på 2 miljoner kronor behövs alltså 8 miljoner för att hantera kommunens krisutlösande risker. Analysfrågan finansiell hälsa har delbetyget C och ett lågt betyg här innebär alltid att sparandet är för lågt. Det överskott som visar hur mycket i reda pengar som finns kvar när verksamheten har betalts och kan användas till amorteringar och investeringar är sparandet, precis som i ett hushåll. Det framgår i diagrammet sparnivå att den femåriga mättrendens nivå ligger i överkant 2,5 procent av totala intäkter dvs på halva den nivå om 5 procent av intäkter som överensstämmer med lagens krav på god ekonomisk hushållning. Allt ekonomiskt saneringsarbete måste börja med att etablera ett överskott på minst godkänd nivå och det är det som inte sker i Hagfors och felet ligger i politiken. Analysen anger ett behov att öka överskottet med 12 miljoner kronor för att utifrån 29 års nivå komma upp till ett godkänt överskott. Vad riktas det för totalt behov mot analysfrågan finansiella möjligheter? Det är närmare hisnande 4 miljoner kronor i den lilla kommunen Hagfors och för att vara tydlig ser de finansiella gapen ut på följande sätt: Skuldgap: 2 miljoner kronor Hälsogap: 12 Riskgap: 18 Totalt: 4 miljoner kronor En blick på nyckeltalen under dessa tre analysfrågor speglar en verklighet utan ett enda nyckeltal med betyget. Tre har betyget, sex betyget och fyra betyget. Det ställer frågan om Hagfors är ytterligare en kommun i kretsen kring Kommuninvest som inte bara ska ha betyget D utan också varningsflaggas? Svar är tydligt. Det finns ett nyckeltal här med betyget och det är kostnadspress. Det finns överkostnader i verksamheterna på 18 miljoner kronor och det räcker för att konstatera att ännu kan Hagfors lösa sina finansiella problem själv. Man kan, men den politiska viljan har ännu inte infunnit sig. Det beror möjligtvis på att Kommuninvest förser Hagfors med lån när så behövs. Delbetyget B på finansiella möjligheter antyder att det finns en viss avtagande avkastning och svårighet i att utvinna 4 miljoner kronor ur dessa överkostnader på 18 miljoner kronor inom rimlig tid och det är just detta som markeras med delbetyget B. Och vänds inte utvecklingen så växer alla tre hanteringskostnaderna och när Hagfors har ett D på analysfrågan finansiella möjligheter hissas varningsflaggan. Varför är inte en befolkningsminskning som överstiger 12 procent per tioårsperiod de senaste tio tioårsperioderna en tillräckligt tydlig signal till lokalpolitikerna i Hagfors att agera? Vad behövs mer? Man har mycket uschliga finanser i Hagfors men man kan fortfarande klara upp situationen själv. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 4, 21 19

Hagfors ledningen är att en kommun med ett finansiellt betyg på A-nivå har pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten när du blir pensionär även om ni har varit för många anställda. Det är din trygghet då det inte finns några avsatta pensionsmedel. Du är alltså helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det indikativa lägsta finansiella betyget D, en hög skatt, betydande överkostnader och mycket personal i verksamheterna. Du kan av den anledningen kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet när det gäller att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, avvecklar allmännyttans tomma lägenheter och hanterar sin höga kommunskuld. En viktig indikation på att detta sker är att kommunen lyckas att meritera sig för allt högre finansiella betyg under åren som kommer och bli en A-kommun. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett högre värde redan idag om kommunen hade stabilare finanser på A-nivå i stället för att ha det indikativa betyget D. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. Dessa bör användas för att så snabbt som möjligt etablera en balanserad bostads- och fastighetsmarknad. Det ger direkt förutsättningar för högre fastighetsvärden. I takt med att detta sker så blir din villa också en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det sker även genom skattesänkningar. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Hagfors så kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och skall i detta fall vara så. De finansiella möjligheterna att på lite längre sikt nå A-status är mycket knappa. Ett klart större överskott i kommunens ekonomi måste i så fall skapas, en hög kommunskuld och vissa risker hanteras. Har Hagfors lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är särskilt beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Hagfors så finns det fem D-kommuner till i omgivningarna, två B-kommuner och en A-kommun. Finansiell Elitlicens Finansiell Elitlicens garanten för god kommunal ekonomi En kommun ska ha god ekonomi och klara av sina åtaganden, både idag och i framtiden. Det är en självklarhet. Men hur vet man om en kommun har god ekonomi? Ett sätt är att se efter om kommunen har Finansiell Elitlicens. Då vet man att kommunen har uthålliga finanser och för en hållbar ekonomisk politik. Men det är definitivt inte alla kommuner som meriterar sig för den klassningen. Långsiktigt uthålliga finanser Elitlicensen bygger på ett generationssolidariskt perspektiv på kommunernas ekonomi. Det betyder att kommunernas verksamhet och finanser ska vara långsiktigt uthålliga. Varje generation ska finansiera sin egen kommunala konsumtion och inte vältra över en större låneskuld till nästa generation. Elitlicensen stärker ledningen och tyglar kortsiktig överbudspolitik ute i nämnderna. De som äventyrar ekonomin kommer direkt att utpekas genom att kommunen förlorar sin licens. Både de som tar och de som missbrukar ansvar får tydligare ansikten. Det stärker en skötsam lednings ekonomiska styrning. Fördelar med licensen Att ha en Finansiell Elitlicens innebär att kommunen ökar sin attraktionskraft hos företag, invånare och kommunal personal. De som är eller har varit anställda av kommunen bör vara angelägna om sina framtida pensioner. En elitlicens garanterar att finanserna är i ett sådant skick att pensioner kan betalas ut. En bortspelad licens bör öka personalens oro för sina pensioner. Ju fler anställda kommunen har, ju hög re värde har licensen för kommunen som attraktiv arbetsgivare. Med elitlicensen har kommunledningen ett verktyg som ger högsta effektivitet i ekonomistyrningen, dvs ledningen kan styra genom att kontinuerligt utkräva ansvar. Om någon ekonomiansvarig misslyckas på någon nivå i styrningen av sin lokala ekonomi, kan alla tydligt avläsa hur det påverkar kommunens totala ekonomi. Därmed framgår också om meriteringen äventyras eftersom den anges i miljoner kronor. 2 Kommunexperten nummer 4, 21 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.