FAKTA OM SNÖSKOTER Ett informationshäfte från Snöfo.

FAKTA OM SNÖSKOTER Ett informationshäfte från Snöfo.

Yamaha RX-1 (4-takt) 2003-års modell Polaris Frontier (4-takt) 2003-års modell 2

INNEHÅLL Vem uppfann snöskotern? 4-5 Olika typer av snöskotrar 6-11 Tvåtakt- och fyrtakts-tekniken 12-13 Antal snöskotrar i Sverige 14-16 Snöskoterförsäljning internationellt 17 Snöskoterförsäljning i Sverige 18-19 Omsättning och sysselsättning 20 Skoterorganisationerna 21 Skoterturism 22 3

VAR UPPFANNS SNÖSKOTERN- Drömmen om att kunna åka på snön med ett lätt och smidigt fordon började redan när de första motordrivna fordonen såg dagens ljus. Både i Skandinavien och i Nordamerika tillverkades många prototyper till vad man idag skulle kunna kalla snöskoter redan under 1920-talet och senare. Vem uppfann den moderna snöskotern? Under 1940-talet byggde en svenskättling vid namn Carl Eliasson en motordriven snösläde som kallades för power toboggan, som dock aldrig massproducerades. Edgar Hetteen grundade tillsammans med en bror och en svåger Polaris Industries. Deras första snöskoter tillverkades 1954 och hade bakmonterad motor, men tillverkningen tog aldrig riktigt fart förrän i början av 1960-talet. I Valcourt i Kanada fanns samtidigt en mycket driftig och teknikintressad man vid namn Joseph-Armand Bombardier. Han var besatt av att betvinga vintern och skapa snöfordon som skulle kunna transportera människor över snötäckt land.efter att ha konstruerad en rad snövesslor och andra snöfordon började snöskotern Ski-doo att masstillverkas och säljas hösten 1959. Genom att vara den första som kunde masstillverka och sälja ett litet, lätt snöfordon, som dessutom hade frontmoterad motor, menar många att just denne Joseph-Armand Bombardier kan sägas vara snöskoterns fader. Edgar Hetteen, som var med och startade Polaris, avgick i protest ur bolaget redan 1960 för att några år senare vara med och starta Arctic Cat i Thief River Falls några mil söder om Polarisfabriken. Snöskotern kom att bli ett mycket populärt fordon i Nordamerika. När det var som allra populärast under första delen av 1970-talet fanns det över 140 olika tillverkare av snöskotrar i Nordamerika! Men dåliga vintrar och den första riktiga oljekrisen satte stopp för många och under senare delen av 1970-talet försvann nästan alla. Kvar blev de riktigt stora och de är fortfarande kvar: Ski-doo, Polaris,Arctic Cat och Yamaha som gav sig in i skotertillverkningen så sent som 1968, alltså bara några år innan den stora krisen skulle komma. 4

KANADA, USA ELLER SVERIGE? Tidig Ski-doo snöskoter från 1960-talets början. Finns på Bombardiermuseet i Valcourt, Kanada. I Skandinavien fanns naturligtvis samma längtan att kunna transportera sig över snötäckt mark. Hemmabyggen och olika prototyper kom och försvann under efterkrigsåren. Redan på 1920-talet hade några uppfinningsrika bröder i norra Jämtland satt larvband och skidor på en T-Ford, en uppfinning de sedan försökte sälja till självaste Henry Ford. De fick nobben och uppfinningen försvann i glömska. I början 1960-talet började det hända saker och de sedemera stora svenska skotermärkena Aktiv och Ockelbo såg dagens ljus under denna period. Parallellt kom även andra tillverkare att försöka sig på snöskotertillverkning men riktigt stora blev de aldrig. Aktiv, med huvudkontor och tillverkning i Östersund, lade ner sin tillverkning 1990, efter ett par dåliga försäljningsår. Ockelbo var den största svenska snöskotertilllverkaren och hösten 1986 började man samarbeta med den finska tillverkaren Lynx. När sedan den Bombardier (tillverkare av Ski-doo i Kanada) tog över Lynx blev det också slutet för Ockelbo. Märket försvann upp i Lynx och 1992 lades tillverkningen i Ockelbo ned för gott. 5

Idag finns det fyra stora tillverkare av snöskotrar i världen fördelat på fem olika märken. De fem märkena är Arctic Cat (USA), Lynx (Finland), Polaris (USA), Ski-Doo (Kanada) och Yamaha (Japan). Samtliga märken importeras till Sverige. Snöskotern kan huvudsakligen delas in i fyra olika maskinkategorier. De är Sport-,Touring-, Arbets- och Mountain/lössnömaskiner. Av den totala försäljningen 2001 fördelade sig de olika kategorierna enligt följande: Touring: Sport: Arbete: Mountain: OLIKA KATEGORIER 40,2 proc. 25,0 proc. 21,0 proc. 7,1 proc. Övriga sålda snöskotrar hamnar i reg. statistiken som Övriga eller Ej typade och kan inte räknas in ni kategoristatistiken. Av antalet sportmaskiner som säljs så svarar kubikklassen 500-600 cc för den största andelen. Så här fördelar sig den försäljningen över de tre senaste säsongerna sett till antalet totalt sålda snöskotrar: Säsongen 98/99 99/00 00/01 Sportmaskin 500-600 cc 13 proc. 12.6 proc. 9,7 proc. Motsvarande siffra för de allra största sportmaskinerna på 800 cc och över fördelar sig så här sett till antalet totalt sålda snöskotrar: Säsongen 98/99 99/00 00/01 Sportmaskin 800 cc och över 3,1 proc. 2,1 proc. 5.6 proc. Ökningen säsongen 00/01 beror till stor del på att Lynx det året för första gången introducerade en maskin med 800 cc-motor som ensam svarade för 2,1 proc. 6

AV SNÖSKOTRAR En tvåtaktsmotor på en snöskoter kan antingen vara luft- (fläkt) kyld eller vätskekyld.andelen snöskotrar med luftkylda motorer fördelar sig så här sett till totalt antal sålda maskiner under de tre senaste säsongerna: Säsongen 98/99 99/00 00/01 Luftkylda motorer 33,9 proc. 30,5 proc. 34,0 proc. Säsongen 1990/1991 var andelen luftkylda motorer 65,4 proc. Luftkylda motorer sitter främst på maskiner med mindre motorer, lätta touringar samt arbetsmaskiner (bredbandare). Sportmaskinen (kortbandaren) är väl egentligen den ursprungliga modellen och har dominerat modellutbudet ända fram till 1990-talet då touringmaskinerna började sitt intåg och är idag den dominerande modellkategorien. Arbetsmaskinerna (bredbandarna) håller sin andel av försäljningen ganska konstant kring 20 proc. år efter år. Under senare delen av 1990-talet har vi sett en snabbt växande modellkategori och det är mountain/lössnömaskiner. De har ökat starkt i popularitet och har idag ca. 7 proc. av försäljningen. På följande sidor presenteras de olika maskinkategorierna. 7

SPORTMASKIN Kortbandare är också ett annat namn på sportmaskinen. Räknas till den ursprungliga skotermodellen och har genom åren fram till 1990- talet varit dominerande som maskintyp. På en sportmaskin mäter mattan bredden 38 cm och längden 307 cm. Motorn kan bestå av allt från en cylinder till fyra cylindrar och kubikstorleken varierar från ca. 350 cc till ca. 1.000 cc som standard. Mest förekommande är tvåcylindriga motorer på ca. 500-600 cc. Sportmaskinen är en ren nöjesmaskin byggd för att företrädesvis köras efter led. Den saknar oftast växellåda och elstart samt bagageutrymme och är utrustad med enkeldyna. Fräck dekal- och färgsättning är annat som karakteriserar en sportmaskin.den har bra acceleration och fina köregenskaper med hög fjädringskomfort Ny skoterteknik har oftast sitt ursprung från tävlingsverksamheten där sportmaskinen används i både standard- och modifierad form. Spetsmodeller inom sportsegmentet utrustas med den nya tekniken som därefter också kommer andra modellkategorier till godo. 8 Ski-doo MXZ RER REV 2003-års modell

TOURINGMASKIN Arctic Cat Pantera 600 2003-års modell Från början var skoteråkningen ett ensamnöje. Men i takt med att ledsystemet byggts ut och fått allt bättre kvalitet har också behovet av touringmaskiner ökat. Idag är denna typ av skoter den allra största modellkategorien. Touringskotern har en matta som mäter bredden 38 cm och längden 345 cm.andra längder kan också förekomma.touringmaskinen är utrustad med dubbeldyna med ordentligt ryggstöd för passageraren samt bagage/pakethållare och dragkrok. Motoralternativen spänner från 440 cc till närmare 1.000 cc och de är oftast tvåcylindriga och vätskekylda. En riktig touringskoter ska också vara utrustad med elstart och växellåda samt vindskydd för händer och handtagsvärmare för passagerare. Sofistikerade framfjädrings- och boggisystem har gjort dagens touringar till komfortabla maskiner som två personer åker mycket bekvämt på. 9

ARBETSMASKIN Lynx 5900 FCE 2003-års modell De allra första snöskotrar som byggdes som hemmabyggen användes oftast som arbetsmaskiner. De skulle dra hem timmer eller användas till att forsla förnödenheter till otillgängliga platser. Än idag är arbetsmaskiner (bredbandare) mycket populära och användbara snöskotrar som stadigt håller en femtedel av försäljningen. En arbetsmaskin har en drivmatta med bredden 50 cm och längden 396 cm. Det finns också arbetsmaskiner med mattbredden 60 cm och även med två drivmattor och en skida fram.växellåda är ett måste med både låg- och högväxel. Elstart är oftast standard. Dubbeldyna, bagageutrymme och dragkrok tillhör också standardutrustning. Med åren har arbetsmaskinerna blivit betydligt komfortablare med fina framvagnar och bekväm boggifjädring. Därmed har också användningsområdet breddats och många använder idag bredbandare som renodlade touringskotrar mycket tack vare den fina framkomligheten i lössnö. 10

MOUNTAINMASKIN Polaris RMK 600 2003-års modell Friåkning i lössnö betraktas av många som det allra bästa med snöskoteråkning. Att klättra efter fjällbranter och bestiga toppar kräver teknik, mod och bra maskiner. Ur denna längtan har under den senaste tioårsperioden s.k. mountainmaskiner utvecklats och fått allt större utrymme i försäljningsstatistiken. En bergsmaskin är utvecklad för extrem åkning i branter och i lössnö. Mattan håller bredden 38 cm och längden varierar från 346 cm till 384 cm. Det kanske mest utmärkande på en mountainmaskin är mattans kamhöjd som kan vara upp till, och ibland över, 50 m.m. Lössnömaskiner kräver potenta motorer och de är två- eller trecylindriga från 500 cc och upp till 900 cc och förstås vätskekylda. Hookhandtag (ett extra handtag mitt på styret i form av en ögla), enkeldyna och inget bagageutrymme är utmärkande drag för en riktig mountainmaskin tillsammans med smalare spårvidd för lättsammare svängradie i lössnö. 11

MILJÖVÄNLIGARE MOTORER Snöskotern blir allt miljövänligare. Nya motorer utvecklas och ny teknik minskar utsläpp av avgaser och miljöfarliga ämnen samt minskar bränsleförbrukningen avsevärt. Tvåtaktsmotorn har varit och är ännu den allenarådande motorn för snöskoter. Från att ha varit en bullrande och avgasstinkande motor är dagens tvåtaktsmotorer på väg att bli mycket miljövänliga. Ny teknik i form av bl.a. direktinsprutning har avsevärt minskat både utsläppen av miljöfarliga ämnen som bensinförbrukningen. De två senaste säsongerna har också fyrtaktstekniken gjort sitt intåg bland snöskotermotorer och alltfler modeller utrustas med dessa miljövänliga motorer.tystare, bränslesnålare och nästan luktfria är fördelarna med fyrtakt. Nackdelarna, för sådana finns också, är att snöskotrarna blir tyngre och därmed minskar också vikt-effekt sambandet, vilket är mycket viktigt på en snöskoter. Lägre effekt och ökad vikt ger sämre prestanda och därmed också sämre framkomlig i visa typer av körning. Från allra första början, under 1960-talet, utrustades också snöskotern med fyrtaktsmotorer. Men man övergav snabbt den tekniken till förmån för tvåtaktsmotorn som gav bättre prestanda med lägre vikt. Idag är vi alltså på väg tillbaka mot fyrtaktsmotorer. Men dagens fyrtaksmotorer har inget gemensamt med de som fanns för 40 år sedan. En stor fördel med fyrtaktsmotorer är att de kan utrustas med avgasrening i form av katalysator vilket minskar de miljöfarliga avgasutsläppen ytterligare. Ser man enbart till vikt, effekt, cylindervolym och pris så är tvåtaktsmotorn svårslagen. Ur miljösynpunkt är den inte det. Där är fyrtakstmotorn överlägsen. Men ökad vikt i kombination med lägre effekt och högre pris gör att fyrtaktsmotorn fortfarande inte fullt ut kan konkurrera med tvåtaktsmotorn för snöskoterbruk. 12

PRINCIPSKISS FYRTAKTSMOTOR Tändstift Avgasventil Inloppsventil Illustration: Bertil Nordström. Kolv Vevhus Luft/bränsleblandning Att fyrtaktsmotorn är miljövänligare än tvåtaktaren beror på flera orsaker, men den främsta är att förbränningen av luftbränsleblandningen är fullständigare och sker i ett mer slutet rum. I en tvåtaktsmotor hinner en del av färskgasen strömma ut i avgassystemet innan kolven stänger avgasporten och tändstiftsgnistan antänt luftbränsleblandningen. 13

SÅ MÅNGA SNÖSKOTRAR Registrerade snöskotrar efter län och kommun 31 dec. 2001 Källa: SCB Norrbottens län Kommun I trafik Avställda Arvidsjaur 1.415 913 Arjeplog 953 647 Jokkmokk 1.466 1.068 Överkalix 440 449 Kalix 1.632 1.367 Övertorneå 405 371 Pajala 1.008 772 Gällivare 3.105 2.230 Älvsbyn 970 825 Luleå 4.110 3.655 Piteå 3.100 2.560 Boden 2.241 2.204 Haparanda 574 509 Kiruna 4.533 2.432 Totalt 25.952 20.002 Västerbottens län Nordmaling 525 516 Bjurholm 286 213 Vindeln 686 595 Robertsfors 567 507 Norsjö 641 464 Malå 495 543 Storuman 1.748 1.358 Sorsele 735 610 Dorotea 591 486 Vännäs 530 570 Vilhelmina 1.495 1.319 14

FINNS DET I SVERIGE Kommun I trafik Avställda Åsele 507 437 Umeå 3.385 3.464 Lycksele 1.401 1.467 Skellefteå 4.076 3.760 Totalt 17.668 16.309 Jämtlands län Ragunda 633 488 Bräcke 841 711 Krokom 1.760 1.403 Strömsund 1.865 1.843 Åre 1.670 1.014 Berg 1.070 759 Härjedalen 2.018 1.370 Östersund 3.499 2.877 Totalt 13.356 10.465 Västernorrlands län Ånge 931 712 Timrå 600 587 Härnösand 738 585 Sundsvall 2.929 2.121 Kramfors 877 770 Sollefteå 1.591 1.120 Örnsköldsvik 3.017 2.227 Totalt 10.683 8.122 Gävleborgs län Ockelbo 346 248 Hofors 194 118 Ovanåker 626 458 Nordanstig 485 439 forts. nästa sida 15

Kommun I trafik Avställda Ljusdal 1.156 842 Gävle 1.265 745 Sandviken 788 501 Söderhamn 698 508 Bollnäs 874 635 Hudiksvall 1.017 821 Totalt 7.449 5.315 Dalarnas län Vansbro 439 312 Malung 1.250 690 Gagnef 319 195 Leksand 506 311 Rättvik 503 268 Orsa 379 251 Älvdalen 1.287 656 Smedjebacken 153 105 Mora 1.328 715 Falun 1.145 696 Borlänge 759 509 Säter 210 166 Hedemora 236 172 Avesta 292 206 Ludvika 493 296 Totalt 9.299 5.548 Västmanlands län 1.070 784 Västra Götalands län 1.171 745 Värmlands län 1.738 1.151 Stockholms län 3.746 2.630 Uppsala län 1.356 861 Riket totalt 96.624 74.133 16

SNÖSKOTERFÖRSÄLJNING INTERNATIONELLT Försäljning/marknadsandelar Norge 2000-2001 Märke Sålda/föränd. Proc. av markn/föränd. 1. Lynx 825 +215 23,7 +7,2 2. Ski-doo 786 + 62 22,6-1,2 3.Yamaha 677-202 19,4-4.4 4. Polaris 676-161 19,4-3,2 5.Arctic Cat 519-129 17,0-2,6 Totalt: 3.486-216 Försäljning/marknadsandelar Finland 2000-2001 Märke Sålda/föränd. Proc. av markn/föränd. 1. Lynx 1.701 + 75 31,7 +4.6 2. Polaris 1.405-332 26,2-0,5 3. Ski-doo 1.035-200 19,3 +1,1 4.Yamaha 737-712 13,7-7,6 5.Arctic Cat 482-244 9,0-1,7 Totalt: 5.362-1.415 Försäljning och marknadsandelar per märke Skandinavien + Centraleuropa perioden 1 juli 2001-31 mars 2002. Antal sålda Marknadsandel i proc. Finland 5.214 Lynx 25,7 Sverige 7.645 Ski-doo 21,0 Norge 3.093 Polaris 20,8 Central Europa 1.468 Yamaha 18,8 Totalt 17.420 Arctic Cat 13,7 Försäljning snöskotrar Nordamerika (USA + Kanada) Säsongen 1999/2000 188.951 Säsongen 2000/2001 187.604 Säsongen 1996/1997 såldes det 239.000 snöskotrar. 17

SNÖSKOTERFÖRSÄLJ- Försäljning/marknadsandelar 1998-1999 Märke Sålda/föränd. Proc. av markn/föränd. 1.Yamaha 2. 089 +39 23,8-0,5 2. Polaris 1.755 +244 20,0 +2,1 3. Ski-doo 1.733 +202 19,7 +1,6 4. Lynx 1.706-191 19,4-3,0 5.Arctic Cat 1.414-29 16,1-1,0 Totalt: 8.791 +100 Försäljning/marknadsandelar 1999-2000 Märke Sålda / föränd. Proc. av markn/föränd. 1.Yamaha 2.265 +176 24,9 +0,9 2. Polaris 1.812 +57 20,0-0,2 3. Ski-doo 1.763 +29 19,4-0,5 4. Lynx 1.754 +46 19,3-0,3 5.Arctic Cat 1.483 +70 16,3 +0,1 Totalt: 9.082 +291 Försäljning/marknadsandelar 2000-2001 Märke Sålda/föränd. Proc. av markn/föränd. 1. Lynx 2.034 +302 24,2 +5,1 2.Yamaha 1.976-289 23,5-1,5 3. Polaris 1.508-303 17,9-2,1 4. Ski-doo 1.472-276 17,5-1,8 5.Arctic Cat 1.430-54 17,0-0,6 Totalt: 8.422-660 Källa: Registeringsstatik från Bilregistret sammanställd av Snöfo. 18

NINGEN 1999-2001 1. Yamaha Viking 602 2. Lynx 5900 FCE 394 3. Yamaha Venture 500 276 4. Ski-doo GT 500/583 271 5. Arctic Cat Widetrak 240 6. Yamaha Venture 600 237 7. Polaris Widetrak 225 8. Lynx Forest Fox 217 9. Lynx GT 500/600 202 10. Polaris 700 SKS 196 Mest sålda modeller 1998-1999 Mest sålda modeller 1999-2000 1. Polaris Sport Touring 496 2.Yamaha Viking 463 3.Yamaha Venture XL 360 4.Arctic Cat Bearcat WT 344 5. Lynx 5900 FCE 322 6. Lynx 5900 ST 288 7. Ski-doo Touring SLE 240 8. Polaris Widetrak LX 225 9.Yamaha Venture 600 219 10 Ski-doo GT 700 197 1. Yamaha Venture 500 XL 536 2. Yamaha Viking 540 III 394 3. Arctic Cat Panthera 550 393 4. Lynx GLX 5900 ST 370 5. Arctic Cat Bearcat WT 286 6. Lynx GLX 5900 FCE 229 7. Polaris 600 Edge 228 8. Lynx Forest Fox S 227 9. Polaris Sport Touring 226 10. Polaris 550 Sport T. 219 Mest sålda modeller 2000-2001 19

OMSÄTTNING & SYSSELSÄTTNING Snöskoterbranschen i Sverige består direkt av importörer, återförsäljare och serviceverkstäder. Indirekt tillkommer tillbehörsföretag, media, reklam, uthyrnings- och safariföretag, turistanläggningar m.m. Att uppskatta den årliga omsättningen av all denna verksamhet är mycket svårt. Den direkta snöskoterbranschen omsätter uppskattningsvis årligen ca.1,5 miljarder kronor i form av försäljning av nya och begagnade snöskotrar, tillbehör, kläder, reservdelar samt service och reparationer. Den indirekta snöskoterbranschen omsätter troligen minst lika mycket, om inte mer. Det innebär att den snöskoterbaserade verksamheten i Sverige årligen omsätter minst 3 miljarder kronor. Det innebär i sin tur att staskassan tillförs ca. 1 miljard kr varje år - och då är inte bensinförsäljningen och de skatteinkomster som följer med den överhuvudtaget medtagna i denna beräkning! Hur många människor som sysselsätts genom all snöskoterrelaterad verksamhet är naturligtvis också mycket svårt att uppskatta. Men enbart den direkta snöskoterbranschen har ca. 1.000 årsanställda. Till det kommer den indirekta snöskoterbranschen som troligtvis har mer än dubbelt så många årssysselsatta med inkomst direkt relaterad till snöskoter. Uppskattningsvis sysselsätts på årsbasis mer än 3.000 personer av snöskoterrelaterad verksamhet. 20

SKOTERORGANISATIONER Redan i början av 1970-talet började snöskoteråkarna att organisera sig i lokala klubbar.trots att åkningen på den tiden var helt oreglerad låg det i tiden att ändringar var på gång. Ledbyggandet började ta form och det krävdes organiserad verksamhet för att kunna förhandla med bl.a. markägare. Skoterklubbarnas organisation Snofed bildades under denna tid. Snofed finns fortfarande kvar och har idag sitt huvudkontor i Sollefteå. Snofed organiserar enligt egen uppgift idag 136 snöskoterklubbar. I början av 1990-talet var missnöjet bland skoterklubbarna över Snofeds arbete stort och i Östersund bildades Svemo Touring 1991. Att man sökte sig till Svemo berodde dels på att Svemo redan organiserade tävlingsverksamheten för snöskoter, dels på att Svemo är ett förbund inom Riksidrottsförbundet som man skulle kunna dra fördelar av. Två konkurrerande skoterorganisationer var en för mycket och i slutet av 1990-talet började diskussioner om samarbete och ihopslagning ta fart. Snofeds medlemmar röstade ja till en sammanslagning medan Svemo sa nej. I samma veva la Svemo ner sin Touringsektion. Under våren 2002 har de två organisationerna undertecknat en viljeförklaring som innebär att Snofed tar hand om touringåkarna medan Svemo fortsätter med tävlingsverksamheten. Båda organisationerna kommer var för sig även i framtiden att fortsätta med förarbevisutbildning. Svemo organiserar idag enligt egen uppgift 266 skoterklubbar, varav en del är dubbelanslutna till Snofed, eftersom de har både tävling och touring på sitt program. Svemo Snöskoter har sitt huvudkontor i Östersund. Skoterorganisationernas främsta uppgift under 1990-talet och framåt har varit utbildningen av förarbeviset för snöskoter. Först det frivilliga, som mer än 65.000 skoteråkare tog, och de senaste åren det obligatoriska som fram till sista mars 2002 tagits av 47.250 personer. 21

SNÖSKOTER-TURISM Snöskoteråkning är den aktivitet som ökar mest i svenska fjällen efter utförsåkning. På de senaste 15 åren har intresset för snöskoteråkning nästan fördubblats! Det visar studier som Etour (Europeiska Turismforskningsinstitutet) i Östersund genomfört. Närmare en halv miljon fler människor har idag prövat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse jämfört med 15 år sedan. -Det är egentligen bara utförsåkning och snöskoteråkning som ökar bland svenskarnas fjällvanor. Att snöskoterturismen ökar är en klar trend, säger Peter Fredman, forskare och chef för Etour i Östersund. Det finns idag ingen fördjupad undersökning kring snöskoterturismens effekter i Sverige. I Finland däremot, har man kommit längre i både satsningen på skoterturism och utvärderingen av den. En rapport från 1997 visade att snöskoterturismen i Finland det året omsatte drygt två miljarder svenska kronor och antalet helårsarbetstillfällen genererade av snöskoter var 3.500. Tack vare skoterturismen drog den finska staten in drygt 563 miljoner svenska kronor i skatt. Hur mycket snöskoteråkarna själva omsätter i ren turistverksamhet är det svårt att ha någon uppfattning om. Utan tvekan rör det sig om flera hundratals miljoner kronor årligen som läggs ut på logi, mat, resor och inköp som är direkt relaterad till snöskoteråkning. Att snöskoteråkningen lockar även vanliga skidturister visar den studier som Etour gjort.av slumpmässigt utfrågade skidturister visade det sig att 23 procent också passat på att åka snöskoter under sin fjällvistelse Etour i Östersund håller på att sammanställa en större undersökning där man bl.a. har gjort en fördjupad studie kring skoteråkning i svenska fjällen. Resultatet av den undersökningen ska vara klar under hösten 2002. 22

Arctic Cat Bearcat (4-takt) 2003-års modell Lynx Ranger (4-takt) 2003-års modell 23

Detta faktahäfte är producerat av Tima Press AB, Östersund, på uppdrag av snöfordonsleverantörernas förening Snöfo. Bilderna är tagna av Jan Engström, Kenneth Paulsson och Olof Sjödin.Tryckt av Arkpressen,Västerås, april 2002. Citera oss gärna men uppge källan.