RYSK-EUROPEISK LAJKA



Relevanta dokument
RYSK-EUROPEISK LAJKA

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

VÄSTSIBIRISK LAJKA WEST-SIBERIAN LAIKA

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

BEARDED COLLIE. Grupp 1

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

PARSON RUSSELL TERRIER

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

NORSK LUNDEHUND. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

TYSK SPETS, inklusive keeshond och pomeranian

CESKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Ceský Teriér)

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

SHIH TZU. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SREDNEASIATSKAJA OVTJARKA

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

DALMATINER (Dalmatinac)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

AUSTRALIAN KELPIE. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

WELSH CORGI PEMBROKE

ALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CÃO DA SERRA DA ESTRELA

PICARDY SHEEPDOG BERGER PICARD. (Berger de Picardie Berger Picard) (Berger de Picardie, Berger picard)

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

Svenska Älghundklubben

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

WELSHTERRIER. (Welsh Terrier)

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

MALTESER (Maltese) Grupp 9. FCI-nummer 65 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

BRETON (Epagneul breton)

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

CHIEN DE BERGER DES PYRÉNÉES À POIL LONG

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Svenska Älghundklubben

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

GOS D ATURA CATALA. Grupp 1. FCI-nummer 87 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 304 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21 RYSK-EUROPEISK LAJKA (Rasnamn i hemlandet: Russko-Evropeïskaïa Laïka) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för RYSK-EUROPEISK LAJKA Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Ryssland Mångsidig jakthund Grupp 5, sektion 2, Med arbetsprov Den här ryska jakthundsrasen kommer från Rysslands europeiska skogsområden. Det första omnämnandet av nordiska hundar med spetsiga öron publicerades 1895 av A. A. Shirinsky-Shikmatov i ett verk kallat Album över slädhundslajkor. Hundarna som nämndes där angavs som Cheremis- och Zyrianskiy-lajkor. Hundarna förekom i regionerna Komi, Udmurtia, Arkhangelsk, Yaroslavl, Tver, Moskva och en del andra områden i Ryssland. År 1947 slog man samman avkomma från hundar från Arkhangelsk, Komi, Karelen och Votiatsk med andra lajkor till en enda ras och gav den namnet rysk-europeisk lajka. Standarden erkändes 1952. Den korrekta, moderna typen av rysk-europeisk lajka som erkänd ras uppnåddes inte genom att bara para olika typer av lajkor utan det är ett resultat av selektiv avel under en lång tid. Rysk-europeisk lajka är en medelstor hund med måttlig till stark kroppsbyggnad. Helhetsintrycket skall vara en kvadratiskt byggd hund där kroppslängden (avståndet mätt från skulderled till sittbensknöl) skall vara detsamma som mankhöjden. Muskulaturen skall vara stram och välutvecklad. Benstommen skall vara kraftig. Könsprägeln skall vara klart uttalad. Hanhundar skall vara nästan kvadratiska (100/100-103) tikar får vara något längre (100/100-105). Mankhöjden skall överstiga höjden över korset med 1-2 cm hos hanhundar. Mankhöjden hos tikar skall vara lika med eller överstiga höjden över korset med 1 cm. Avståndet från armbåge till marken skall vara något längre än avståndet från manke till armbåge. Nospartiets längd skall vara något mindre än huvudets halva längd. Temperamentet skall vara stadigt, jämnt och rasen skall ha mycket väl utvecklat väderkorn och förmåga att finna vilt.

Huvud Skallparti Skalle Stop Huvudet skall vara torrt och sett ovanifrån skall det vara kilformat, trekantigt och längre än det är brett. Skallen skall vara relativt bred och nackknölen skall vara väl utvecklad. Stopet skall inte vara skarpt uttalat men det synes vara uttalat genom de något framträdande ögonbrynsbågarna. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara medelstor och svart hos alla pälsfärger. Nospartiet skall vara torrt och spetsigt. Noslängden är något kortare än skallen. Nosryggens och skallens plan skall vara parallella. Läpparna skall vara strama och sluta väl an. Tänderna skall vara stora, vita, starka, fullt utvecklade och jämnt placerade i ett komplett saxbett (42 tänder). Kinderna skall vara välutvecklade. Kindben och kindmuskulatur skall vara tydligt uttalade. Ögonen skall inte vara stora. De skall vara ovala med måttligt snedställda ögonkanter och de skall varken vara utstående eller djupt liggande. Uttrycket skall vara livligt och intelligent. Ögonfärgen skall vara mörkbrun eller brun oavsett pälsfärg. Öronen skall vara upprätta, rörliga och högt ansatta. De skall vara V-formade och spetsiga. Öronen skall inte vara stora. Halsen skall vara muskulös, torr och senig och som en avlång oval i genomskärning. Halslängden skall motsvara huvudets längd. Halsansättningen skall vara ungefär 45-50 grader mot horisontalplanet. Kropp Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Manken skall vara välutvecklad och mycket tydligt uttalad hos hanhundar. Ryggen skall vara rak, stark, muskulös och måttligt bred. Länden skall vara kort, bred, välmusklad och svagt välvd. Korset skall vara brett, måttligt långt och svagt sluttande. Bröstkorgen skall vara djup och oval i genomskärning och nå ned till armbågarna.

Underlinje och buk Svans Underlinjen skall vara uppdragen. Från bröstkorgen till bukhålan skall den vara uttalat uppdragen. Svansen skall bäras ringlad eller som en skära. Den skall nudda ryggen, övre delen av låret eller sittbenen. När svansen är utdragen skall den nå till hasleden eller vara 2-3 cm kortare. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Benen skall vara seniga och muskulösa. Sedda framifrån skall de vara raka, parallella och måttligt brett ställda. Längden på frambenen mätt från armbåge till marken skall något överstiga halva mankhöjden. Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda. Överarmarna skall vara långa, väl tillbakalagda och muskulösa. Vinkeln mellan skuldra och överarm skall vara väl uttalad. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. De skall vara välutvecklade och riktade bakåt parallellt med kroppens medellinje. Frambenen skall vara raka, seniga, muskulösa och i genomskärning ovala. Sedda framifrån skall de vara parallella och måttligt brett ställda. Mellanhänderna skall vara korta och något sluttande sedda från sidan. Sporrar skall helst inte finnas. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Framtassar Framtassarna skall vara ovala och höga med tätt slutna tår. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Bakstället skall vara muskulöst med genomgående väl uttalade vinklar. Sedda bakifrån skall benen vara raka och parallella. Låren skall vara måttligt långa och snedställda. Knälederna skall vara vinklade. Underbenen skall inte vara kortare än lårbenen och de skall vara snedställda.

Mellanfot Mellanfötterna skall vara nästan vertikalt ställda. Från sidan sett skall en tänkt lodrät linje från sittbensknölen till underlaget - falla nära mellanfotens framsida. Sporrar är inte önskvärda. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Baktassar Rörelser Hud Baktassarna skall vara ovala och höga med tätt slutna tår. Rörelserna skall vara fria. Huden skall vara tjock och elastisk. Päls Pälsstruktur Färg Täckhåret skall vara hårt och rakt. Underullen skall vara väl utvecklad, tjock, mjuk, riklig och ullig. Pälsen på huvudet och öronen skall vara kort och tät. På skuldrorna och nacken skall pälsen vara längre än på kroppen och bilda en krage. På kindbenen skall pälsen vara tjock och ha borstiga polisonger. Även på manken skall pälsen vara något längre, speciellt hos hanhundar. Benen skall ha kort, hård, tät päls som är något längre på baksidan av benen. Pälsen på baksidan av låren skall bilda byxor utan fanor. Mellan tårna skall det finnar skyddande hår. Svansen skall vara ymnigt behårad med rak, hård päls som är något längre på undersidan men utan frans. Den mest typiska färgen är svart med vita tecken eller vit med svart. Enfärgat svart liksom enfärgat vitt förekommer också. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 52-58 cm 48-54 cm Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Avsteg från korrekt könsprägel. Äppelhuvud, framträdande panna, otillräckligt utvecklade kinder. Ögonbrynsbågar som är för framträdande. Partiell pigmentförlust på nostryffel, ögonkanter och läppar. Hängande läppar. Tångbett, tänder som är för små, fläckiga eller glest ansatta. Avsaknad av fler tänder än PM1 och PM2. Ögon som är stora, små, runda, inte snedställda, djupt liggande, framträdande eller har ljus färg. Rygg som är mjuk, smal eller välvd. Kors som är flackt, smalt eller brant. Bröstkorg som är smal, flat, tunnformad eller grund. Mellanhänder som är raka eller veka.

Tassar som är som kattassar, hartassar eller platta och spretiga tassar. Rörelser som är bundna. Hud som är lös eller rynkig. Underull som är otillräcklig; avsaknad av krage och kindpolisonger. Färg som grånar; fläckar eller prickar på benen. Mankhöjd som är 2 cm över angivet maxmått. Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Kraftigt avsteg från könsprägeln. Lätt eller tung benstomme, överkompakt kropp. Överviktig eller mager. Huvud som är för långt, stop som är abrupt eller otillräckligt. Nosparti som är uppnäst, för långt eller grovt. Avpigmentering på nostryffel, läppar eller ögonkanter. Fler än 4 saknade premolarer, inkluderat PM1. Öron som är stora, lågt ansatt eller orörliga. Öron som har rundade örontippar eller överutvecklad öronmussla. Grund bröstkorg. Tassar som tydligt står öst-väst, är intåade eller krokiga framben. Skuldror som är raka eller övervinklade. Bakställ som är smalt med knän som pekar utåt; för smalt eller för brett bakställ; övervinklat eller dåligt vinklat bakställ. Rörelser som är tunga, styltiga eller trippande och trånga. Päls som är lång på frambenens baksidor med tydliga fransar. Otypisk päls under fällning. Pälsfärg som har tanteckning, dvs röd färg på huvud och ben. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Bett som inte är korrekt, avsaknad av tänder (andra än PM1 och M3) inkluderat tångbett före 6 års ålder. Ögon som är blå, fläckiga eller av olika färg. Öron som är hängande, helt eller delvis. Naturlig stubbsvans eller uttersvans; svans buren som en sabel. Svans som är för kort, för lång eller försedd med plym. All annan pälsfärg än den accepterade. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se