Industrins lager 2009 NV0602. Innehåll STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(81) SCBDOK Innehållsöversikt. 0 Administrativa uppgifter

Relevanta dokument
Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB

Industrins kapacitetsutnyttjande 2009 NV0701. Innehåll STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(74) SCBDOK Innehållsöversikt. 0 Administrativa uppgifter

December Odling av grönsaker (köksväxter) på friland 01127

Industriproduktionsindex 2009 NV0402. Innehåll STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(74) SCBDOK Innehållsöversikt. 0 Administrativa uppgifter

December Odling av växter, blandat, mest köks-, prydnads- och plantskoleväxter Odling av grönsaker (köksväxter) på friland

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Avgränsning av livsmedelssektorn

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Industrins lager Statistiska centralbyrån SCBDOK (16) NV0602. Innehåll

0 Administrativa uppgifter

Industrins lager 2010 NV0602

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

ANNEX BILAGA. till. kommissionens delegerade beslut

Industrins lager 2011

Priser på elenergi 2006 EN0301

Industrins kapacitetsutnyttjande 2010 NV0701

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Industrins kapacitetsutnyttjande 2008, 2009 NV0701

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Industrins lager 2011 NV0602

Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)

Konjunkturstatistik över sjuklöner (Ksju) 2011

Struktur för Svensk näringsgrensindelning 2007

Industrins lager 2012

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Industrins lager. Statistiska centralbyrån SCBDOK (24) NV0602. Innehåll

Svensk näringsgrensindelning (SNI) Nycklar

Industrins leveranser och order 2008, 2009 NV0501

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK)

Energipriser på naturgas och el

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Priser på elenergi 2010

Analyser om utbildning och arbetsmarknad: Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas?

Energipriser på naturgas och el

Fastighetsregistret BO9901. Fr.o.m Statistiska centralbyrån SCBD OK (8) Innehåll

Energipriser på naturgas och el 2008

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju)

Undersökningen av förtroendevalda i kommuner och landsting

Regionala räkenskaper 2010 NR0105

STATISTIKENS FRAMTAGNING

Geografidatabasen. Statistiska centralbyrån SCBDOK (8) OV0100. Innehåll

Industriproduktionsindex 2010

Befolkningsframskrivningar

342 Bilaga 4 Avgränsning av livsmedelssektorn Frukt- och bärodling Odling av växter, blandat, mest frukt och bär Odling av kryddv

Priser på elenergi. Statistiska centralbyrån SCBDOK (9) EN0301. Innehåll

SNI 92 Standard för svensk näringsgrensindelning 1992

6.1 Övergripande struktur. Jordbruk, skogsbruk och fiske 01 Jordbruk och jakt samt service i anslutning härtill 02 Skogsbruk 03 Fiske och vattenbruk

Land- och vattenarealer

Skyddad natur. Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) MI0603. Innehåll

Övergång gymnasieskola högskola

Leveranser av fordonsgas

Bonus och andra oregelbundna ersättningar

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010

Industrins lager NV0602

Regionala räkenskaper

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) 2005

Industrins kapacitetsutnyttjande 2010

Offentligt ägda företag

Industrins lager 2014 NV0602

Industrins leveranser och order 2012 NV0501

Övergång gymnasieskola högskola

Konjunkturstatistik, löner för landsting (KLL)

Sveriges ekonomi 2014 NR0001

Lönestrukturstatistik, statlig sektor

Lönestrukturstatistik, statlig sektor

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Europaparlamentsval, valresultat 2014

Trender och Prognoser om utbildning och arbetsmarknad (ToP)

Skogsentreprenörer 2011 JO0504

Energipriser på naturgas och el 2012 EN0302

Skogsentreprenörer 2007 JO0504

Demografisk analys: Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring

Finansiella företag, årsbokslut

Industrins kapacitetsutnyttjande 2011

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Konjunkturstatistik över sjuklöner (KSju) 2014 AM0209

Konjunkturstatistik, löner för kommuner (KLK)

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 2017 UF0515

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)

Europaparlamentsval, valresultat, preliminärt röstberättigade

Fordonsgas 2012-månadsstatistik EN0120

Allmänna val, valresultat

Arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI)

Regionala räkenskaper

Tjänsteproduktionsindex 2008

Allmänna val, valresultat Omval i kommunfullmäktigevalet i Båstad

Energipriser på naturgas och el 2013 EN0302

Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor, KLS 2008

Medlemsstatens referensnummer. Regionens namn (NUTS)

Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP)

SCB-Indikatorer 2014 AA0101

Kommunalskatter Statistiska centralbyrån SCBDOK (11) OE0101. Innehåll

Industrins lager 2016 NV0602

Forskning och utveckling inom den privata ickevinstdrivande

Transkript:

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(81) Industrins lager 2009 NV0602 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 3.2 Redovisningsförfaranden 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(81) 0 Administrativa uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Näringsverksamhet 0.2 Statistikområde Statistikområde: Industrins lager 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska Centralbyrån Postadress: Box 24 300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: Olivia Hellberg Telefon: 08-506 946 35 Telefax: 08-506 945 71 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska Centralbyrån Postadress: Box 24 300, 104 51 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100, Stockholm Kontaktperson: Olivia Hellberg Telefon: 08-506 946 35 Telefax 08-506 945 71 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99), förordning

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(81) om den officiella statistiken SFS:100 samt SCB:s föreskrifter (SCB FS 1997:27). 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Från och med 30 juni 2009 gäller reglerna enligt 24 kap. 8 i den nya offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Samtidigt upphör sekretesslagen 1980:100 att gälla. 0.8 Gallringsföreskrifter Gallring regleras enligt beslut från Riksarkivet. 0.9 EU-reglering Industriproduktionsindex samt industrins leverans- och orderläge omfattas av Council Regulation (EC) no 1165/98. Industrins lager och industrins kapacitetsutnyttjande omfattas inte av någon EUreglering. 0.10 Syfte och historik Lagerstatistikens främsta syfte är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Lagerstatistik har funnits som självständig statistikgren hos SCB sedan 1972. 0.11 Statistikanvändning Inom SCB används lagerstatistiken som underlag i Nationalräkenskapernas (NR) kvartalsvisa och årliga beräkningar av bruttonationalprodukten (BNP). Statistiken används även för specialberäkningar av månatligt industriproduktionsindex. Viktiga externa användare av statistiken är Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Riksbanken, som bl.a. använder den i olika prognosmodeller. Materialet är också av intresse för mer allmänna ekonomiobservatörer som exempelvis finansiella institut, branschorganisatorer och media. 0.12 Uppläggning och genomförande Huvuddelen av bearbetningsunderlaget för lagerstatistik härstammar från enkätundersökningen Konjunkturstatistik för industrin. För enstaka branscher hämtas även information externt samt från SCB:s statistik över varuimport. Urvalsundersökningen Konjunkturstatistik för industrin omfattar ett stratifierat urval om ca 2300 företag. Undersökningspopulationen hämtas från SCB:s företagsdatabas (FDB). Inom ramen för Konjunkturstatistik för industrin insamlas uppgifter om industrins lager fyra gånger per år.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(81) 0.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker. 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Ett nytt granskningsverktyg kommer att börja användas till hösten 2009.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(81) 1 Översikt Undersökningen konjunkturstatistik för industrin syftar till att belysa konjunkturläget i Sverige med avseende på fyra olika industriindikatorer. Industrins order och leveransläge liksom industriproduktionsindex utgör indikatorer på företagens orderingång och försäljning respektive produktion varje månad, medan indikatorerna industrins lager och industrins kapacitetsutnyttjande ska beskriva de kvartalsvisa förändringarna för företagens kapacitetsutnyttjande och lagerstockar. I undersökningen ingår 2300 företag där den vägda svarsfrekvensen motsvarar c a 90%. Urvalsramen utgörs av företagsdatabasen (FDB) medan rampopulationen representeras av verksamhetsenheter med minst 10 anställda. Företag med färre än 50 anställda behöver inte redovisa uppgifter om lagerstockar. Företag med fler än 200 anställda totalundersöks. Undersökningen täcker in avdelningarna gruvor och mineralutvinningsindustri samt tillverkningsindustrin. För att beräkna industriproduktionsindex används uppgifter om leveranser och lager från den ovannämnda undersökningen. Dessutom används uppgifter om arbetade timmar från undersökningen Konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP) och volymuppgifter från enskilda företag. Eftersom resultaten av de fyra produkterna i huvudsak baseras på samma undersökning är således dokumentationen för produkterna nästintill identisk när det gäller insamling och lagring av data. 1.1 Observationsstorheter Leveranser hemmamarknad Leveranser exportmarknad Leveranser internt Leveranser totalt Order hemmamarknad Order exportmarknad Order totalt Orderstock hemmamarknad Orderstock exportmarknad Orderstock totalt Lager av handelsvaror Lager av insatsprodukter Lager av produkter i arbete Tillverkningskostnader Pålägg Lagrets beräknade försäljningsvärde Lager av färdiga egna produkter Tillverkningskostnader Pålägg Lagrets beräknade försäljningsvärde Kapacitetsutnyttjande orsak (om kapacitetsutnyttjandet understiger 100 %)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(81) 1.2 Statistiska målstorheter Objektgrupp Variabel Mått Population Indelning i redovisningsgrupper Företag med minst 10 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutvinni ngsindustri samt tillverkningsin dustri. Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 50 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralsutvinn ingsindustri samt tillverkningsin dustrin Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 50 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutving samt tillverkningsin dustrin SNI-3 siffergrupp Samma som ovan Leveranser hemma Summa av variabelvärden mätt i tusental kronor för respektive SNI-3 siffegrupp. Leveranser export Samma som ovan Samma som ovan Leveranser totalt Samma som ovan Samma som ovan Order hemmamarknad Samma som ovan Samma som ovan Order Samma som ovan exportmarknad Samma som ovan Order totalt Samma som ovan Samma som ovan Lager av handelsvaror Samma som ovan

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(81) Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Företag med minst 10 anställda som tillhör näringsgrenarn a gruvor och mineralutvinni ngsindustri samt tillverkningsin dustrin. Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Lager av insatsprodukter Lager av produkter i arbete Lager av färdiga egna produkter Kapacitetsutnyttja ndet Samma som ovan Samma som ovan Samma som ovan Medelvärde procent 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Varje månad och kvartal publiceras uppgifter om industrins olika indikatorer i form av tabeller, diagram och pressmeddelande på SCB;s hemsida. Resultaten från undersökningen redovisas i form av indexserier för varje bransch i tabeller för perioden januari 2000 och framåt. I pressmeddelandet återfinns utvecklingstal och branschvikter för produkterna industrins leverans och orderläge liksom för industriproduktionen, procenttal gällande kapacitetsutnyttjandet och volymuppgifter om lagerstockarna. Redovisningen sker på 2-siffer SNI-nivå. Mikrodata finns bevarade i fliken om statistiken för varje produkt under sökvägen www.scb.se/ Hitta statistiken/statistik efter ämne/näringsverksamhet/valfri produkt/konjunkturstatistik för industrin. 1.4 Dokumentation och metadata Dokumentation om undersökningen finns tillgänglig i form av BAS-beskrivningar för respektive produkt, Metaplusdokumentation med information om samtliga variabler samt övriga dokumentationer såsom produkthandledningar och metodbeskrivningar. Basbeskrivningarna återfinns under fliken om statistiken under sökvägen www.scb.se/ Hitta statistiken/statistik efter ämne/näringsverksamhet/valfri produkt. För industriproduktionsindex finns produkthandledningen IPI_Kedjeindex Uppdaterad under sökvägen P:\prod\ES\esii\25-IPI\05-Dokumentation\Handledningar. I syfte att beskriva kopplingen mellan databastabeller och SAS-dataset finns beskrivningen

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(81) Flödesschema indata till IPI systemet under sökvägen P:\prod\ES\esii\25-IPI\05- Dokumentation\Diverse dokumentation. Under ovanstående sökväg finns också metodbeskrivningar såsom IPI summary methodology och Kedjeindex och fastbasindex. En produkthandledning för industrins lager finns att hitta under sökvägen P:\prod\ES\esii\27-Lager\05-Dokumentation\Handledningar och heter Handledning för industrins lager. Metodhandledningar och övrig dokumentation om industrins lager går att hitta under sökvägen: P:\prod\ES\esii\27-Lager\05-Dokumentation\Övrig dokumentation. En ny produkthandledning och metodbeskrivning för industrins leverans- och orderläge samt industrins kapacitetsutnyttjande kommer att tas fram när de nuvarande provisoriska produktionssystemen ersätts av nya SAS-baserade produktionssystem.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(81) 2 Uppgiftsinsamling Nedan beskrivs insamlingsförfarandet vad gäller de uppgifter som hämtas via urvalsundersökningen konjunkturstatistik för industrin. Därutöver direktinsamlas även uppgifter om producerade kvantiteter från ett antal branschorganisationer och större företag, för användning inom industriproduktionsindex (IPI). Denna insamling beskrivs ej närmare i dokumentet. (I produktionen av IPI används även uppgifter om arbetade timmar hämtade från konjunkturstatistik, löner för privat sektor (KLP), se motsvarande dokumentation för produkt AM0101 för närmare beskrivning.) Samtliga statistikprodukter är också beroende av deflatorer (HMPI, EXPI, PPI och ITPI), vilka hämtas internt inom SCB. Se dokumentation av produkten PR0301 för närmare information. 2.1 Ram och ramförfarande Rampopulationen består av samtliga företagsenheter inom näringsområdet utvinning av mineral och tillverkningsindustri (SNI B + C), vilka har minst 10 anställda. Populationen hämtas från SCB:s företagsdatabas (FDB). Ramen fastställs i mars varje år, och tanken är att de företagsförändringar som skett vid årskiftet därmed ska hinna registreras. Trots detta är det inte möjligt att få en helt uppdaterad ram, vilket gör att en viss över- och undertäckning förekommer. Undertäckningen ökar sannolikt över året, i takt med att urvalet blir äldre. Övertäckningen är emellertid troligtvis liten. 2.2 Urvalsförfarande Rampopulationen stratifieras efter bransch och antal anställda (eg. storleksklass enligt SAMU). Företagsenheter med 200 anställda eller fler totalundersöks. För övriga strata dras ett slumpmässigt urval, allokerat utifrån respektive företags årliga omsättning. Urvalet dras i mars varje år. Vid det tillfället är stratifieringsuppgifterna vanligtvis ett år gamla, och uppgifterna om årsomsättning två år gamla. Under 2009 består det totala stickprovet av ca. 2300 objekt. 2.3 Mätinstrument Mätinstrumentet utgörs av blanketter, både i pappersformat och elektroniska. Mätfel förekommer sannolikt, bland annat när uppgiftslämnare feltolkar anvisningarna på blanketterna. Uppgifterna om kapacitetsutnyttjande, och till viss del lagervärden, innehåller dessutom inslag av subjektiva bedömningar eller uppskattningar från uppgiftslämnarnas sida, varför dessa uppgifter kan antas innehålla särskilt stora mätproblem. Inga välgrundade uppskattningar av statistikens totalfel föreligger.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(81) Objekten är funktionellt avgränsade, vilket innebär att verksamhetsenheter och arbetsstället som inte utför industriverksamhet selekteras bort innan blanketterna skickas ut. Ytterligare en selektering i urvalet görs sedan innan blanketterna skickas ut. Samtliga utvalda enheter ombeds besvara enkäten om månatliga leveranser, medan endast delar av stickprovet tillfrågas om uppgifter om orderingång (endast företag inom speciellt utvalda branscher), kapacitetsutnyttjande (endast större företag) respektive lagervärden (endast större företag samt företag inom SNI 16.1). 2.4 Insamlingsförfarande Drygt 60% av de inkomna svaren lämnas via den elektroniska webblanketten (ELIS), medan resterande del inkommer via pappersblanketter vilka scannas maskinellt. 2.5 Databeredning Efter att uppgifterna registrerats i den interna databasen granskas de. Till detta används ett specialutformat granskningsprogram byggt i SAS. Misstänkta fel följs upp med återkontakter, oftast i form av telefonsamtal eller e-post. En sista granskning görs sedan efter att de slutgiltiga estimaten beräknats.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(81) 3 Statistisk bearbetning och redovisning 3.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler För varje bransch görs en punktskattning av branschtotalen genom att inkomna variabeluppgifter summeras för respektive månad och kvartal. Varje observationsenhet erhåller i samband med urvalsbytet en uppräkningsfaktor som är tänkt att kompensera för de företag som inte deltar i undersökningen. Om det exempelvis finns 100 företag inom en viss storleksgrupp (med avseende på antal anställda) och bransch medan vårt urval endast täcker in 20 stycken av dessa, så får varje företag i det stratumet en uppräckningsfaktor lika med 5. Imputeringar görs för de företag som inte lämnat ett variabelvärde under en given tidsperiod. Förfarandet vid imputeringar kan se något olika ut från en observationsenhet till en annan beroende på vilken information om variabeluppgifter som finns att tillgå i övrigt. En metod är att skatta en variabeluppgift genom att utnyttja branschutvecklingen vilket innebär att ett givet månadsvärde skattas genom att multiplicera föregående månadsvärde med en faktor som motsvarar den procentuella förändringen för hela branschen. För de observationsenheter som inte behöver lämna ordervärden till undersökningen görs en skattning av ordervariabeln genom att lägga in samma värde som gäller för leveranserna. Skattningarna för industrins kapacitetsutnyttjande per bransch och totalt görs genom vägning med antal anställda. Imputeringar görs i först hand genom genom framskrivning av lämnad uppgift föregående kvartal. Om värde saknas föregående kvartal imputeras med medelvärdet innevarande kvartal för den redovisningsgrupp företager tillhör. När det gäller lagerstatistiken används såväl medelvärdesimputeringar (medelvärdet för övriga företag i samma bransch) som framskrivning av föregående kvartals värde. I syfte att undvika tidsseriebrott när värden bakåt i tiden har uteblivit, genomförs s.k. bakåtimputeringar. Samtliga ovanstående imputeringsmetoder avser maskinella imputeringar som görs i systemet. Det förekommer också manuella imputeringar i de fall vi gör den bedömningen att imputeringssystemet har genererat orimliga värden. Om svarsfrekvensen i en bransch är relativt låg kommer också imputeringsunderlaget att utgöra en osäker källa vid skattningar av ett företags variabelvärde. Därför kan en manuell imputering vara ett bättre alternativ i vissa fall. Inom undersökningen finns metoder för outlierhantering. Det innebär att uppräkningsfaktorn sätts till 1 för ett företag vars utveckling inte anses vara representativ för branschen i övrigt. Därmed kommer företaget endast att representera sig själv i imputeringsunderlaget. Denna metod avser statistikunderlaget för produkterna industriproduktionsindex och industrins order och leveransläge. För industrins lager exkluderas de företag som anses ha en avvikande utveckling från imputeringsunderlaget. Däremot kommer dessa företag att finnas med vid skattningarna av respektive branschtotal.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(81) Någon bortfallsjustering genom exempelvis rak uppräkning förekommer inte. Med rak uppräkning menas att man för de svarande företagen anpassar uppräkningsfaktorn så att uppräkningen kompenserar för icke svarande företag. Uppräkningsfaktorn är istället intakt för företaget under hela urvalsperioden. För närvarande görs inga variansskattningar inom undersökningen. Efter att branschtotalerna har skattats genomförs ett antal bearbetningar av grunddata. Först och främst skapas indexserier med utgångspunkt från ett givet referensbasår. Därefter deflateras variabelvärdena med hjälp av EXPI (exportprisindex), HMPI (hemmamarknadsprisindex) samt PPI (producentprisindex). I nästa skede korrigeras tidsserierna för antal kalenderdagar. Justeringen för kalenderdagar baseras på kvoten 21/antal arbetsdagar aktuell månad. Indexvärdet för aktuell månad multipliceras sedan med denna kvot för att erhålla det kalenderkorrigerade värdet. Samtliga produkter utom industrins lager justeras också för säsongeffekter. Dessutom beräknas trendskattade indexvärden för produkterna industriproduktionsindex och industrins order och leveranser. För industriproduktionsindex används även förädlingsvärden i beräkningar av indexserierna. Dessa förädlingsvärden uppdateras en gång per år och utgör underlag för branschernas inbördes vikförhållanden. 3.2 Redovisningsförfaranden Varje månad och kvartal publiceras statistiken i form av indexvärden i databasen och på SCB;s hemsida. I samband med varje publicering skrivs ett pressmeddelande som innehåller den viktigaste informationen om hur respektive industriindikator har utvecklats den senaste perioden. Dessutom tillhandahåller vi de olika nyhetsbyråerna med information som nära överensstämmer med den som finns i pressmeddelandet. Varje månad tillhandahåller vi NR med underlag till SCB-indikatorer som är en tidskrift med information om de viktigaste förändringarna i ekonomin. För industriproduktionsindex och industrins order och leveranser skickas även data till Eurostat i form av GESMES-filer.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(81) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Produktionsversioner Register Konjunkturstatistik för industrin Rubrik Syfte/ Konjunkturstatistik för industrin innehåller uppgifter om industrins produktion, leveranser, order, lager och kapacitetsutnyttjande, samt bakgrundsinformation om bransch, storleksklass m.m. för de företag som ingår i enkäten. Övrigt Statistikansvarig myndighet Statistiska centralbyrån Kontaktperson Hellberg, Olivia Hellberg Olivia Andö Philip Registervariant Registervariant Industrins lager Rubrik Industrins lager Innehållstyp Annan beståndsvariant Insamlingstyp Egen insamling Syfte/beskrivning Statistikens syfte är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Sekretess Sekretess i 20 år enligt 9 kap, 4 sekretesslagen (1980:100 Avidentifierad Urval Ja Personuppgift Slutligt observationsregister Registerversion 1999- Syfte/ Syftet är att redovisa de kortsiktiga variationerna i industrins lager, med fördelning på lagertyper och branscher. Mätinformation Uppgifter insamlas kvartalsvis om lagerstockar fördelat på handelsvaror, insatsvaror, produkter i arbete samt egna färdiga produkter. Objekttyp - Verksamhetsenhet Verksamhetsenhet Verksamhetsenheten sammanför delar av en företagsenhet som bidrar i utövandet av verksamhet på en fastställd SNI-nivå, bransch. VE ska ge en uttömmande uppdelning av företagsenhet. VE ska vara en observationsenhet, och definieras av SCB i kontakt med uppgiftslämnarna. Företagsenhet är den grundläggande enheten i

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(81) institutionell statistik. nivå fastställd av SCB Population - Samtliga verksamhetsenheter i Sverige Samtliga verksamhetsenheter i Sverige Verksamhetsenheten (VE) är en branschmässigt avgränsad del av en företagsenhet. Företagsenheter med flera branscher bör delas upp i flera VE. P ga problem med uppdelning hos uppgiftslämnare är oftast VE=FE nivå Populationstyp Register- och undersökningspopulation Populationen omfattar företagsenheter (FE) inom gruvor- och mineralutvinning samt tillverksningsindustri med minst 10 anställda. Datum 2006-01-01 Variabler Näringsgren Näringsgren Enhetens näringsgren enligt för svensk näringsgrensindelning, en standard för klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar/branscher. fastställd av SCB Utgivare av standard Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Uppgiftskälla Industrins kapacitetsutnyttj. Operationell Näringsgrensindelning enligt SNI 2007. definition Klassifikation/värdemängd SNI Version för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Representation Ej aktuellt Branschgrupp Branschgrupp Gruppering av branscher för redovisningsändamål Forskning och utveckling Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(81) Uppgiftskälla Industrins kapacitetsutnyttj. Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Br07-kod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Verksamhetsenhetens identitetsnummer Verksamhetsenhetens identitetsnummer Identitetsbegrepp för verksamhetsenhet. Verksamhetsenhet är en uppdelning av företagsenheten baserad på näringsgren. Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Anger nytt VENr vid ändring under året. Näringsgren Näringsgren Enhetens näringsgren enligt för svensk näringsgrensindelning, en standard för klassificering av produktionsenheter till näringsgrenar/branscher. fastställd av SCB Utgivare av standard Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell Näringsgrensindelning enligt SNI 2002. definition

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(81) Klassifikation/värdemängd SNI Version för svensk näringsgrensindelning, 2002, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Representation Ej aktuellt Branschgrupp Branschgrupp Gruppering av branscher för redovisningsändamål Forskning och utveckling Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Br92-kod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Blankettstatus, kvartal Blankettstatus, kvartal Visar status för rapportenheten, om blanketten är inkommen eller ej, om den har fått uppskov, om den är stansad och laddad i databasen. Utgivare av standard Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Blankettstatus Nivå 1 Representation Ej aktuellt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(81) SAMUstorlek SAMUstorlek Storleksklass enligt urvalet Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Storleksklasser Version Antal anställda Nivå Antal anställda Representation Ej aktuellt Användaridentitet Användaridentitet Identitet för den som senast ändrade uppgift i systemet. Identitet (SCB:s userid) för den som senast ändrade uppgift i systemet. Skolregistret Skolregistret Kopplingsvariabel Operationell definition Identitet (SCB:s userid) för den som har lagt upp registret för aktuellt urvalsår Antal anställda på verksamhetsenheten Antal anställda på verksamhetsenheten Anställda på verksamhetsenheten Anställda på verksamhetsenheten Industrins energianvändning Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(81) Operationell definition Representation Antal Måttenhet antal personer Aktivt organisationsnummer Aktivt organisationsnummer Aktivt organisationsnummer. Används om företaget byter organisationsnummer under statistikåret Kopplingsvariabel Operationell definition Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Verksamhetsenhetens benämning Industrins energianvändning Kopplingsvariabel Operationell definition Verksamhetsenhetens identitetsnummer Verksamhetsenhetens identitetsnummer Identitetsbegrepp för verksamhetsenhet. Verksamhetsenhet är en uppdelning av företagsenheten baserad på näringsgren.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(81) Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Uppräkningstal Uppräkningstal Totaler skattas genom att summera uppräknade observationer (observerat värde * uppräkningstal). Synonymer är vägningstal och (uppräknings)vikt. Utgivare av standard Kopplingsvariabel Operationell definition Representation Värde Måttenhet Kvot Organisationsnummer 12 siffror Organisationsnummer 12 siffror Företagsenhetens organisationsnummer enl CFAR Svensk standard Forskning och utveckling Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(81) Operationell definition Anskaffningvärde främmande produkter Anskaffningvärde främmande produkter Om varan är värderad till anskaffningsvärde anges detta här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Anskaffningvärde insatsprodukter Anskaffningvärde insatsprodukter Om varan är värderad till anskaffningsvärde anges detta här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Användaridentiteter Användaridentiteter Identitet för den person som noterat en uppgift

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(81) fastställd av SCB SCB Företagsdatabasen Kopplingsvariabel Operationell definition Färdiga produkter i främmande tillverkning Färdiga produkter i främmande tillverkning Om varan är värderad till återanskaffningsvärde anges detta här. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Försäljningsvärdet av produkter i arbete Försäljningsvärdet av produkter i arbete Om varan kan värderas till marknadsvärde anges det här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(81) Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Försäljningsvärdet för färdiga produkter Försäljningsvärdet för färdiga produkter Om varan kan värderas till marknadsvärde anges det här Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Granskning Granskning Anger om blankettuppgifterna är godkända eller ej. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Enkätsvar, m.m. Version Ja/, alternativa koder Nivå Ja/, alternativa koder Representation Ej aktuellt Hanteringskod för förändring av egna färdiga varor mellan kvartalen Hanteringskod för förändring av egna färdiga varor mellan kvartalen Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-företagens pålägg för produkten Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-företagens pålägg för produkten Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till försäljningspris Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till försäljningspris Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till tillverkningskost. Hanteringskod för lagertypen färdiga produkter-värderat till tillverkningskost. Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(81) Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen handelsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till anskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskod för lagertypen insatsvaror-värderat till återanskaffningsvärde Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-företagens pålägg för produkten Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-företagens pålägg för produkten Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till försäljningspris Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till försäljningspris Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till tillverkningskost. Hanteringskod för lagertypen produkter i arbete-värderat till tillverkningskost. Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas leveranser Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas leveranser Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(81) Representation Ej aktuellt Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas produktion Hanteringskod för summan av de tre senaste månadernas produktion Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Hanteringskod för värdering av egna färdiga varor föregående kvartal Hanteringskod för värdering av egna färdiga varor föregående kvartal Hanteringskoden beskriver om värdet är inkommet, outlier, imputerat etc. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt Ingående lager Ingående lager Lagervärde av färdiga produkter föregående kvartal

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Inkommandedatum Inkommandedatum Datum som blanketten inkommit. Kopplingsvariabel Operationell definition Insatsprodukter Insatsprodukter Insatsprodukter värderade till återanskaffningsvärde. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(81) Kvartal Kvartal Kod för en av de fyra tremånaders-perioder som börjar den första januari respektive april, juli och oktober. fastställd av SCB Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Kvartal Nivå Kvartal Representation Ej aktuellt Kvartalsvärdet av leveranserna Kvartalsvärdet av leveranserna Av uppgiftslämnaren angivet värde av leveranser under kvartalet. Uppgiften insamlas inte fr.o.m. 2007. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Kvartalsvärdet av produktionen Kvartalsvärdet av produktionen Av uppgiftslämnaren angivet värde av produktion under kvartalet. Uppgiften insamlas inte fr.o.m. 2007.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Lagerförändring Lagerförändring Förändring av lagret av färdiga produkter mellan aktuellt kvartal och föregående kvartal. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Observationsenhetsstatus, kvartal Observationsenhetsstatus, kvartal Visar status för rapportenheten, om enheten är aktiv eller ej, om den ska ingå i statistiken eller ej. Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version ObsStatus Nivå ObsStatus Representation Ej aktuellt Observationsnummer Observationsnummer Undersökningsobjektets identitetsnummer Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Pristidpunkt för värderingen av lager av färdiga produkter Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av handelsvaror

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(81) Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Pristidpunkt för värderingen av lager av insatsvaror Kopplingsvariabel Operationell definition Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Pristidpunkt för värderingen av lager av produkter i arbete Kopplingsvariabel Operationell definition

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(81) Pålägg färdiga produkter Pålägg färdiga produkter Påläggsbelopp mellan tillverknings- och försäljningsvärde för färdiga produkter. Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Pålägg produkter i arbete Pålägg produkter i arbete Påläggsbelopp mellan tillverknings- och försäljningsvärde för produkter i arbete Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Tillverkningskostnad av produkter i arbete Tillverkningskostnad av produkter i arbete Tillverkningskostnad av produkter i arbete

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(81) Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Tillverkningskostnad för färdiga produkter Tillverkningskostnad för färdiga produkter Tillverkningskostnad för färdiga produkter Kopplingsvariabel Ja Operationell definition Representation Värde Måttenhet 1000-tal kronor (KSEK) Uppskovsdatum Uppskovsdatum Visar datum för uppskov. Kopplingsvariabel Operationell definition

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 36(81) Urvalsår Urvalsår Det år urvalet avser Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Årtal Nivå Årtal, 1900-2020 Representation Ej aktuellt Värdestatus lager Värdestatus lager Värdestatus för lager anger om värde för aktuell period är inkommet eller ej. Kopplingsvariabel Operationell definition Klassifikation/värdemängd Konjunkturstatistik för industrin Version Värdestatuskod Nivå 1 Representation Ej aktuellt År År Kalenderår fastställd av SCB Kopplingsvariabel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 37(81) Operationell definition Klassifikation/värdemängd Tid Version Årtal Nivå Årtal, 1900-2020 Representation Ej aktuellt Ändrad Ändrad Tidpunkt för senaste uppdatering Kopplingsvariabel Operationell definition

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 38(81) er Ja/, alternativa koder Klassifikation Enkätsvar, m.m. Version Ja/, alternativa koder Nivå Ja/, alternativa koder Värden Kod Text 0 1 Ja Blankettstatus Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Blankettstatus Nivå 1 Värden Kod Text 1 Blankett inkommen och avprickad 2 Blankett inkommer - uppskov 3 Blankett inkommen, utreds 5 Blankett inkommen och laddad i databsen 0 Blankett ej inkommen Br07-kod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Br07-kod Nivå 1 Värden Kod Text 000 Ej fastställd 050 Kolutvinning 060 Utvinning av råpetroleum och naturgas 071 Järnmalmsutvinning 072 Utvinning av andra metallmalmer än järnmalm 080 Annan utvinning av mineral 090 Service till utvinning 100 Livsmedelsframställning 110 Framställning av drycker 120 Tobaksvarutillverkning 131 Garntillverkning, vävnadstillverkning, textilberedning 139 Annan textilietillverkning 140 Tillverkning av kläder 150 Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m. 161 Sågning och hyvling av trä

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 39(81) 162 Tillverkning av varor av trä, kork, halm, rotting o.d. 170 Massatillverkning 171 Pappers- och papptillverkning 172 Tillverkning av pappers- och pappvaror 180 Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 190 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 201 Tillverkning av baskemikalier, lantbrukskemiska produkter, färg m.m. 204 Tillverkning av rengöringsmedel, parfym och toalettartiklar 210 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 220 Tillverkning av gummi- och plastvaror 230 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 241 Primärbearbetning av stål 244 Andra metaller än järn + gjutning 251 Investeringsmetallvarutillverkning utom maskiner 255 Insatsmetallvarutillverkning utom maskiner 261 Tillverkning av elektroniska komponenter och kretskort 262 Tillverkning av datorer m.m. och kommunikationsutrustning 264 Tillverkning av hemelektronik 265 Datorer och kommunikationsutrustning 267 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning m.m. 271 Elmotorer, generat. batterier, kablar, belys. 275 Tillverkning av hushållsmaskiner och hushållsapparater 280 Tillverkning av övriga maskiner 290 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar 301 Tillverkning av fartyg, båtar, rälsfordon, luftfartyg, militära stridsfordon m m 309 Övrig tillverkning av transportmedel 310 Tillverkning av möbler 321 Annan tillverkning 325 Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 330 Reparation och installation av maskiner och apparater Br92-kod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Br92-kod Nivå 1 Värden Kod Text 000 Ej fastställd 100 Kolgruvor och torvindustri 110 Ind för utv av råpetrolium o naturgas inkl serviceföretag 120 Uran och toriumgruvor 131 Järnmalmsgruvor 132 Andra metallmalmsgruvor 140 Annan industri för minralutvinning 151 Slakterier, mejerier, sockerindustri 152 Livsmedelsind exkl slakterier, mejerier, sockerind, bagerier od 158 Bagerier, knäckebröds- och kexindustri

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 40(81) 160 Tobaksindustri 170 Textilindustri 180 Beklädnadsindustri, pälsindustri 190 Garverier, industri för reseffekter, handväskor, skodon od 201 Sågverk och hyvlerier, träinpregneringsverk 202 Annan industri för trä och trävaror mm, ej möbler 210 Massaindustri 211 Pappers- och pappindustri 212 Industri för pappers- och pappvaror 221 Förlag 222 Grafisk industri, reproduktionsindustri 231 Industri för stenkolsprodukter 232 Petroliumraffinaderier 233 Kärnbränsleindustri 241 Kemisk ind exkl läkemedel, rengöringsartiklar od 244 Läkemedelsindustri 245 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 250 Gummi- och plastvaruindustri 261 Planglasverk, ind för buteljer, glasförpackningar od 262 Jord- och stenvaruindustri exkl planglas, buteljer od 271 Järn- och stålverk o a primärbearbetning 274 Metallverk, ej järn; järn- och metallgjuterier 281 Ind för byggnadsmetallvaror, cisterner od, ånggeneratorer, bestick, verktyg od 284 Ind för smidning, pressning, beläggn od; andra metallvaror 291 Maskinindustri exkl vapen- o ammunitionsindustri, elektriska hushållsmaskiner od 296 Vapen- och ammunitionsindustri 297 Ind för elektriska hushållsmaskiner och hushållsapparater 300 Industri för kontorsmaskiner och datorer 311 Industri för elmotorer, generatorer och transformatorer 312 Annan elektroindustri exkl elmotorer od 321 Industri för elektroniska komponenter 322 Ind för radio- o TV-sändare; trådtelefoni o -telegrafi 323 Ind för radio- och TV-mottagare mm 331 Ind för prec.instrument exkl opt instr, fotoutrustn och ur 334 Ind för optiska instrument och fotoutrustning samt urindustri 341 Motorfordonsind, karosserier, släpfordon o påhängsvagn 343 Industri för delar och tillbehör till motorfordon och motorer 351 Skeppvarv och båtbyggerier 352 Industri för rälsfordon, flygplan och övriga transportmedel 354 Motorcykel och cykelindustri 361 Möbel-, smycke-, guld- och silversmeds-, musikinstr.ind 364 Sportvaru-, spel- och leksaksind; diverse övrig tillverkning 370 Återvinningsindustri Hanteringskod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Hanteringskod Nivå 1

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 41(81) Värden Kod Text 0 Variabelvärde ej inkommet 1 Variabelvärde inkommet 2 Konsekvensimputerat värde 5 Outlayer värde 9 Manuellt imputerat värde ObsStatus Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version ObsStatus Nivå ObsStatus Värden Kod Text 0 tillkommit senare under året 1 aktiv enhet - ska beräknas 3 aktiv enhet - ej påminnelse - ska beräknas 4 anstånd både månad och kvartal, datum anges i registerkommentar 5 reserv 6 nedlagd enhet - imputeras ej 7 ej uppdelad enhet återföring - nollas 8 ej industriföretag - nollas 9 sammanslagen med annan enhet -nollas Värdestatuskod Klassifikation Konjunkturstatistik för industrin Version Värdestatuskod Nivå 1 Värden Kod Text 1 Värden för exakt aktuell period har inkommit 3 Värden för minst 50% av perioden inkommet men rapporterat på annan period (endast månad) 4 Värden för minst 50% av aktuell period har inkommit (endast månad) 5 Värden för 50% eller mindre av aktuell period har inkommit (endast månad) 6 Värden för aktuell period har inte inkommit 9 Värden för perioden ska inte komma in för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Klassifikation SNI Version för svensk näringsgrensindelning 2007, Aktiviteter Nivå Detaljgrupp Värden Kod Text 01.110 Odling av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter 01.120 Odling av ris 01.131 Potatisodling

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 42(81) 01.132 Sockerbetsodling 01.133 Odling av grönsaker (köksväxter) på friland 01.134 Odling av grönsaker (köksväxter) i växthus 01.135 Svampodling m.m. 01.140 Odling av sockerrör 01.150 Odling av tobak 01.160 Odling av fiberväxter 01.191 Odling av prydnadsväxter i växthus 01.199 Odling av övriga ett- och tvååriga växter 01.210 Odling av druvor 01.220 Odling av tropiska och subtropiska frukter 01.230 Odling av citrusfrukter 01.240 Odling av kärnfrukter och stenfrukter 01.250 Odling av andra frukter och bär samt nötter 01.260 Odling av oljehaltiga frukter 01.270 Odling av växter för dryckesframställning 01.280 Odling av kryddväxter, drog- och medicinalväxter 01.290 Odling av andra fleråriga växter 01.301 Odling av plantskoleväxter i växthus 01.302 Odling av plantskoleväxter m.m. på friland 01.410 Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras 01.420 Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar 01.430 Uppfödning av hästar och andra hästdjur 01.440 Uppfödning av kameler och kameldjur 01.450 Uppfödning av får och getter 01.461 Uppfödning av smågrisar 01.462 Uppfödning av slaktsvin 01.471 Äggproduktion (för försäljning) 01.472 Uppfödning av fjäderfä, ej äggproduktion 01.491 Renskötsel 01.492 Uppfödning av sällskapsdjur 01.499 Övrig uppfödning av andra djur 01.500 Blandat jordbruk 01.610 Service till växtodling 01.620 Service till husdjursskötsel 01.630 Bearbetning av skördade växter 01.640 Bearbetning av utsäde 01.700 Jakt och service i anslutning härtill 02.101 Skogsförvaltning 02.102 Skogsskötsel 02.109 Övrig skoglig verksamhet 02.200 Drivning 02.300 Insamling av annat vilt växande skogsmaterial än trä 02.401 Virkesmätning 02.409 Övrig service till skogsbruk 03.111 Trålfiske i saltvatten 03.119 Övrigt saltvattensfiske 03.120 Sötvattensfiske

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 43(81) 03.210 Fiskodling i saltvatten 03.220 Fiskodling i sötvatten 05.100 Stenkolsutvinning 05.200 Brunkolsutvinning 06.100 Utvinning av råpetroleum 06.200 Utvinning av naturgas 07.100 Järnmalmsutvinning 07.210 Utvinning av uran- och toriummalm 07.290 Utvinning av annan malm 08.110 Brytning av natursten, kalk- och gipssten, krita och skiffer 08.120 Utvinning av sand, grus och berg; utvinning av lera och kaolin 08.910 Brytning av kemiska mineral 08.920 Torvutvinning 08.930 Saltutvinning 08.990 Diverse övrig utvinning av mineral 09.100 Stödtjänster till råpetroleum- och naturgasutvinning 09.900 Stödtjänster till annan utvinning 10.111 Kreatursslakt 10.112 Styckning av kött 10.120 Beredning och hållbarhetsbehandling av fjäderfäkött 10.130 Charkuteri- och annan köttvarutillverkning 10.200 Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk samt skal- och blötdjur 10.310 Beredning och hållbarhetsbehandling av potatis 10.320 Juice- och safttillverkning 10.390 Annan beredning och hållbarhetsbehandling av frukt, bär och grönsaker 10.410 Framställning av oljor och fetter 10.420 Matfettstillverkning 10.511 Osttillverkning 10.519 Annan mejerivarutillverkning 10.520 Glasstillverkning 10.611 Mjöltillverkning 10.612 Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter 10.620 Stärkelsetillverkning 10.710 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk 10.721 Knäckebrödstillverkning 10.722 Tillverkning av kex och konserverade bakverk 10.730 Tillverkning av pastaprodukter 10.810 Sockertillverkning 10.821 Tillverkning av sockerkonfektyrer 10.822 Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer 10.830 Framställning av te och kaffe 10.840 Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel 10.850 Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 10.860 Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat 10.890 Framställning av andra livsmedel 10.910 Framställning av beredda fodermedel 10.920 Framställning av mat till sällskapsdjur 11.010 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 44(81) 11.020 Framställning av vin från druvor 11.030 Framställning av cider och andra fruktviner 11.040 Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker 11.050 Framställning av öl 11.060 Framställning av malt 11.070 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 12.000 Tobaksvarutillverkning 13.100 Garntillverkning 13.200 Vävnadstillverkning 13.300 Blekning, färgning och annan textilberedning 13.910 Tillverkning av trikåväv 13.921 Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror 13.922 Tillverkning av presenningar, tält, segel o.d. 13.930 Tillverkning av mattor 13.940 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 13.950 Tillverkning av bondad duk 13.960 Tillverkning av andra tekniska textilier och industritextilier 13.990 Övrig textilietillverkning 14.110 Tillverkning av läder- och skinnkläder 14.120 Tillverkning av arbets-, skydds- och överdragskläder 14.130 Tillverkning av andra gång- och ytterkläder 14.140 Tillverkning av underkläder, skjortor och blusar 14.190 Tillverkning av andra beklädnadsvaror och tillbehör 14.200 Tillverkning av pälsvaror 14.310 Tillverkning av strumpor 14.390 Tillverkning av andra trikåvaror 15.110 Garvning och annan läderberedning; pälsberedning 15.120 Tillverkning av reseffekter, handväskor, sadel- och seldon m. m. 15.200 Tillverkning av skodon 16.101 Sågning av trä 16.102 Hyvling av trä 16.103 Träimpregnering 16.210 Tillverkning av fanér och träbaserade skivor 16.220 Tillverkning av sammansatta parkettgolv 16.231 Tillverkning av monteringsfärdiga trähus 16.232 Tillverkning av dörrar av trä 16.233 Tillverkning av fönster av trä 16.239 Tillverkning av övriga byggnads- och inredningssnickerier 16.240 Träförpackningstillverkning 16.291 Tillverkning av förädlade trädbränslen 16.292 Övrig trävarutillverkning 16.293 Tillverkning av varor av kork, halm, rotting o.d. 17.111 Tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa 17.112 Sulfatmassatillverkning 17.113 Sulfitmassatillverkning 17.121 Tillverkning av tidnings- och journalpapper 17.122 Tryckpapperstillverkning, ej tidnings- och journalpapper 17.123 Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 45(81) 17.129 Övrig tillverkning av papper och papp 17.211 Tillverkning av wellpapp och wellpappförpackningar 17.219 Övrig tillverkning av pappers- och pappförpackningar 17.220 Tillverkning av hushålls- och hygienartiklar av papper 17.230 Tillverkning av skrivpapper, kuvert o.d. 17.240 Tapettillverkning 17.290 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 18.110 Tryckning av dagstidningar 18.121 Tryckning av tidskrifter 18.122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker 18.130 Grafiska tjänster före tryckning (prepress/premedia) 18.140 Bokbindning och andra tjänster i samband med tryckning 18.200 Reproduktion av inspelningar 19.100 Tillverkning av stenkolsprodukter 19.200 Petroleumraffinering 20.110 Industrigasframställning 20.120 Tillverkning av färgämnen 20.130 Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 20.140 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 20.150 Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter 20.160 Basplastframställning 20.170 Tillverkning av syntetiskt basgummi 20.200 Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter 20.300 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 20.410 Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 20.420 Tillverkning av parfymer och toalettartiklar 20.510 Sprängämnestillverkning 20.520 Tillverkning av lim 20.530 Tillverkning av eteriska oljor 20.590 Tillverkning av övriga kemiska produkter 20.600 Konstfibertillverkning 21.100 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 21.200 Tillverkning av läkemedel 22.110 Tillverkning av däck och slangar; regummering 22.190 Annan gummivarutillverkning 22.210 Tillverkning av plasthalvfabrikat 22.220 Plastförpackningstillverkning 22.230 Byggplastvarutillverkning 22.290 Annan plastvarutillverkning 23.110 Framställning av planglas 23.120 Bearbetning av planglas 23.130 Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas 23.140 Tillverkning av glasfiber 23.190 Tillverkning av andra glasvaror inklusive tekniska glasvaror 23.200 Tillverkning av eldfasta produkter 23.310 Tillverkning av keramiska golv- och väggplattor 23.320 Tillverkning av murtegel, takpannor och andra byggvaror av tegel 23.410 Tillverkning av keramiska hushålls- och prydnadsartiklar