GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

Relevanta dokument
GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER (Gordon Setter)

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

KING CHARLES SPANIEL

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

JACK RUSSELL TERRIER

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 6 SCHILLERSTÖVARE Nordisk Kennel Union

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

NORWICHTERRIER. J. Campin

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

Transkript:

Grupp 7 FCI-nummer 6 FCI-standard på engelska publicerad 2016-06-01 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2016-04-04 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2017-02-07 GORDONSETTER (Rasnamn i hemlandet: gordon setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för GORDONSETTER Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Uppförande/karaktär Huvud Storbritannien Stående fågelhund Grupp 7, sektion 2:2. Med arbetsprov. Rasen har fått sitt namn från Gordon Castle vid skotska östkusten. Slottet har varit säte för hertigarna av Richmond och Gordon under hundratals år. Bevisligen fanns de svarta och tanfärgade settrarna på slottet redan under de första åren av 1800-talet. Hundarna hade fötts upp på slottet under minst ett par hundra år och de var kända och uppskattade för sin jaktlust, träningsvillighet och vänliga sinnelag. Från begynnelsen har målet för aveln varit en effektiv fågelhund med stark och energibesparande kroppsbyggnad, beskriven och liknad vid styrkan hos en jakthäst. Det är förutsättningar i konstitution vilka är oförändrade i dag. Som ändamålsenlig jakthund beskriver standarden också att pälsen skall vara måttligt lång och så fri som möjligt från lockar och vågor. Gordonsetter skall vara stilfull och byggd för galopp. Kroppsbyggnaden kan jämföras med en stark jakthäst. Konstruktionen skall vara helt igenom symmetriskt. Gordonsetter skall vara intelligent, värdig och arbetsduglig. Den skall vara modig, utåtriktad och ha ett vänligt och jämnt temperament. Huvudet skall vara djupt snarare än brett. Längden från nackknöl till stop skall vara större än från stop till nostryffel. O ver och under ögonen skall huvudet vara torrt. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara något välvd. Den skall vara bredare än nospartiet och ge gott om utrymme för hjärnan. Stopet skall vara tydligt markerat. Ansikte Nostryffel Nosparti Nostryffeln skall vara svart, stor och bred med vida näsborrar. Nospartiet skall vara långt med nästan parallella linjer, varken spetsigt eller snipigt. Nospartiets djup skall vara något mindre än noslängden.

Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Kropp Överlinje Ländparti Kors Bröstkorg Svans Läpparna skall inte vara hängande men väl markerade. Käkarna skall vara starka med regelbundet och komplett saxbett. Kinderna skall vara så flata som huvudets torrhet tillåter. O gonen skall vara mörkt bruna och klara med ett ivrigt och intelligent uttryck. De får varken vara djupt liggande eller utstående utan vara väl ansatta under ögonbrynen. O ronen skall vara lågt ansatta, medelstora, tunna och hänga tätt intill huvudet. Halsen skall vara lång, torr och välvd samt fri från överflödigt halsskinn. Kroppen skall vara måttligt lång. O verlinjen skall vara plan. Ländpartiet skall vara brett och svagt välvt. Bäckenet skall vara nästan horisontellt. Bröstkorgen skall vara djup och inte alltför bred. Revbenen skall vara väl välvda och de bakre revbenen skall vara långa. Svansen skall vara rak eller lätt böjd och skall inte nå nedanför hasleden. Den skall bäras i höjd med eller under rygglinjen. Den skall vara tjock vid roten och avsmalna till en fin spets. Svansens behåring, som börjar nära svansroten, skall vara lång och rak och successivt avta i längd mot svansspetsen. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Armbåge Mellanhand Framtassar Frambenen skall vara raka, kraftiga och ha flat benstomme. Skulderbladen skall vara långa, väl tillbakalagda breda och flata. Skulderbladstopparna skall ligga nära varandra. Skuldrorna får inte vara grova och tunga. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och nå till bröstbenet. Mellanhänderna skall vara raka. Framtassarna skall vara ovala, väl slutna med väl välvda tår och med rikligt med hår mellan tårna. Trampdynorna skall vara tjocka, speciellt den stora stödtrampdynan.

Bakställ Helhet Knäled Has/hasled Mellanfot Baktassar Rörelser Bakbenen skall vara långa, breda och muskulösa från höft till has. Knälederna skall vara väl vinklade. Hasorna skall vara korta och starka. Mellanfötterna skall vara raka från hasled till underlag. Baktassarna skall vara ovala, väl slutna med väl välvda tår och med rikligt med hår mellan tårna. Trampdynorna skall vara tjocka, speciellt den stora stödtrampdynan. Rörelserna skall vara stabila, fria och flytande med kraftigt påskjut av bakbenen. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen på huvudet, benens framsidor och öronspetsarna skall vara kort och ha fin struktur. Pälsen skall för övrigt vara måttligt lång, slät och fri från lockar och vågor på alla delar av kroppen. Behängen på övre delen av öronen skall vara långa och silkeslena. På benens baksidor skall behängen vara långa, fina, släta och raka. Behängen på buken får sträcka sig fram till bröst och strupe. Alla behäng skall vara så fria som möjligt från lockar och vågor. Djupt glänsande kolsvart utan rostfärgade nyanser, med kastanjeröda tantecken, dvs. glänsande tanfärg. Svarta hårstrån i tanfärgen får förekomma på tårna och under hakan. En mycket liten vit fläck på bröstet är tillåtet. Inga andra färger är tillåtna. Tantecken skall finnas: över ögonen i form av fläckar som inte får vara mer än 2 cm i diameter, på nospartiets sidor där tanfärgen inte skall nå upp på nosryggen men omedelbart under nostryffeln gå som en smal strimma från den ena sidan till den andra; på strupen, på bröstet som två avgränsade fläckar, på frambenens baksidor upp till armbågarna, på frambenens framsidor upp till handlovarna eller något högre, på insidan av bakbenen och låren, på lårens framsidor där färgen skall börja vid knäna och sträcka sig ned till utsidan av bakbenen från has till tå, samt omkring anus. Storlek/vikt Mankhöjd Vikt Hanhund: 66 cm Tik: 62 cm Hanhund: 29,5 kg Tik: 25,5 kg

Fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med cirka 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS Box 771, 191 27 Sollentuna BESÖKSADRESS Rotebergsvägen 3, Sollentuna TELEFONNUMMER 08-795 30 00 MEJLADRESS kansli@skk.se WEBBPLATS www.skk.se Stolt samarbetspartner sedan 1964