Se deltagarförteckning

Protokoll 1(11) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Lars Andersson 2002-06-03 1 504143:65 Tel 08-657 13 27 Fax 08-657 37 57 Iggesunds Bruk lars.e.andersson@af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2002 Datum 2002-05-23 Plats Folkets Hus, Hudiksvall / Iggesunds Bruk Vid protokollet Lars Andersson ÅF-IPK AB Närvarande Distribution Se deltagarförteckning Närvarande samt SHK arkiv, SHK hemsida. 1 Inledning Deltagarna i årets Sodapanneträff möttes av en strålande vacker försommardag i Glada Hudik. Efter registrering och en stärkande kopp kaffe hälsades alla välkomna av Produktionschef Leif Andersson som sedan lämnade ordet till Direktör Björn Kvick som i sitt anförande kåserade över ämnet Iggesunds kartong, en produkt som lever på mänsklig svaghet. Orsaken till det är den höga kvaliteten som kartongen från Iggesund håller. Den används som emballage till bland annat följande produkter: Whisky Läkemedel Parfymer Choklad Cigaretter Alla dessa produkter är känsliga för lukt och smak från förpackningen och dessutom är det viktigt att kartongen utgör ett lockande blickfång för att få folk att köpa en viss produkt. För det sista krävs att kartongens tryckbarhet är hög. Iggesunds Bruk anlades 1685 och då ursprungligen som ett järnverk. Omsättningen idag är cirka 5 miljarder SEK ÅF-IPK AB Fleminggatan 7, Box 8309, 104 20 Stockholm. Telefon 08-657 10 00. Fax 08-651 53 22 Internet www.af.se. Org.nr 556101-7384. Säte i Stockholm

Protokoll 2 En väsentlig orsak till att vi samlats till denna och alla andra sodapanneträffar är att vi skall lära av varandra för att föra utvecklingen vidare mot högre tillgänglighet och större säkerhet. Efter detta berättade Leif Andersson om dagens innehåll med föredrag och diskussioner samt det därpå följande studiebesöket. Han berättade sedan att han hade varit med på den första sodapanneträffen i Mönsterås för cirka 20 år sedan och tog upp den utveckling inom massa och papperstillverkningen som skett. Under 70-talet var tillgängligheten betydligt lägre än idag, och det gäller hela fabriken och inte bara sodapannorna. Det var ofta problem med småläckor i pannorna och diverse igensättningar. Under 80-talet förbättrades situationen, för att sedan under 90-talet bli riktigt bra. Idag börjar tillgängligheten på pannorna att närma sig 95 % av totalt tillgänglig tid, av totalt 8 760 timmar. Teknikutvecklingen har varit dramatisk vad det gäller förbättrad arbetsmiljö och säkerhet. Tidigare var förhållandena ofta sådana att personalen satt direkt framför lutsprutorna med instrumenten bakom glas. Det har fokuserats på säkerheten inte minst genom s arbeten och även sodapanneträffarna har bidragit. Den moderna elektroniken har medfört en ökad drifttillgänglighet och ökad information mellan olika avdelningar och grupper med ett ständigt lärande. 2 Reduktionsgradsmätning på grönlut Anders Skoglund berättade om utvecklingsarbetet med ny utrustning för att mäta reduktionsgrad. Utvecklingsarbetet har bedrivits inom ramen för ett EU-projekt kallat SALOME. Deltagare i projektet har varit: IAF Mätteknik (Mätprogram och mätfilosofi) Siemens Instrumentutveckling Funder (Österrike) Flis till raffinör Portucel (Portugal) Avdragslut kokare Iggesund Reduktionsgrad på grönlut Inom SALOME-projektet var Iggesunds aktiviteter följande.

Protokoll 3 1999 Prover för kalibrering 2000 Installation och intrimning av mätaren 2001 On-Line reduktionsgradsberäkning För att få fram underlag för att se vad som kan tänkas påverka grönlutens reduktionsgrad togs 56 grönluts prov, 7 svaglutsprov och 15 tjocklutsprov. Vid testkörningarna framställdes grönlutar med en spridning på reduktionsgraden mellan 60-90 %. För att få ner reduktionsgarden oxiderades grönluten med peroxid. Önskvärt är ett mätintervall mellan 75 och 100 %, med verkliga värden på reduktionsgraden mellan 80 och 97 %. Utrustningen monterades efter grönlutspumpen på en av de bägge sodapannorna. Utrustningen bestod av ett filter (som rensades var 5:e sekund) och en värmeväxlare för att hålla temperaturen konstant på 30 ºC. Därefter gick grönluten genom mätcellen som var cirka 15 cm lång, Flödet genom mätcellen var från början 0,5 m 3 /h men det minskades sedan till 0,2-0,3 m 3 /h vid långtidsförsöket. Det var under provet inga problem med att hålla mätcellen ren från beläggningar. Det som förorsakade att proven avbröts var att mätcellen behövdes vid försöken i Portucel. Målet för försöken vid Iggesund var att Åstadkomma en reduktionsgradshöjning Jämnare förhållanden Minskade S-utsläpp Under år 2000 genomfördes en utökad provtagning och analys av reduktionsgraden. 5 prov per vecka togs ut. Kommentarer från publiken: Mönsterås: ett prov per skift Obbola: 2 prov per dygn Inget av de närvarande bruken tar prov på smältans reduktionsgrad! En ökad reduktionsgrad ger en minskad kemikaliebelastning på återvinningssystemet.

Protokoll 4 Med nya stora sodapannor verkar det som om man kan hantera pannan lite hur som helst, men ändå få en bra reduktionsgrad och det kanske betyder att en kontinuerlig reduktionsgradsmätare inte är så intressant. Mönsterås ligger straxt över 90 % reduktionsgrad och det är lätt att hålla den nivån utan alltför stora besvär. 3 Materialval i tjocklutsledningar Per-Arne Nilsson höll ett föredrag om problem med lutledningar i sodahus och indunstning. Även problem med tjocklutcisterner berördes. Iggesund tog 1998 ett beslut att bygga en ny indunstning och i september 1999 togs den i drift. Med den nya indunstningen har man en avdunstningskapacitet på 220 ton/h. I och med den nya indunstningen minskade energibehovet och man erhöll en bättre tillgänglighet och utsläppen från indunstningsstationen halverades. I den nya indunstningen ingår bland annat 2 stycken trycksatta tjocklutcisterner. Godstjockleken i cirkulationsledningarna minskade från 2 mm till 1,4 mm efter ungefär ett års drift. Rören var tillverkade i SS 2343. Ytorna i tjocklutsledningen hade efter 1,5 års drift slipskador och godstjockleken hade minskat ytterligare med cirka 0,2 mm. Cirkulationsledningarna skall bytas till Duplex material ( SS 2377 ) och rördiametern kommer att ökas för att minska vätskehastigheten genom rören. År 2000 installerades 4 st. nya lutsprutor och efter ett års drift hade godstjockleken minskat med cirka 25 %. I lutledningen från indunstningen till tjocklutcisternen har inga skador noterats. I de trycksatta cisternerna upptäckte man sprickbildningar vid inspektionen 2001-03-28. Det var sprickor i plåtarna längs rundsvetsarna. En metallografisk undersökning visade på spänningskorrosion. Sprickorna uppträder i och runt de tre övre rundskarvarna i vad som kan kallas skvalpzonen. Det finns inga indikationer på sprickor runt studsar och anslutningar. Driftförhållandena efter utbyggnad med den nya koncentratorn är att luten har fått högre koncentration (73-75 %) och högre temperatur 123-124 ºC. I lutförvärmaren är temperaturen cirka 128 ºC.Elfilteraskan tillsätts i indunstningen till mellantjockluten (45 %). Elfilteraskan finns därför med även i lutledningen från indunstningen till cisternerna, där ingen korrosion har noterats.

Protokoll 5 Bäckhammar: håller 130 ºC på sin tjocklut men har ingen retur. Korsnäs: matar in tjockluten i botten på cisternen. DNV Sven Lahti: Det är en erosions/korrosion som noterats i tjocklutsledningarna. Det skulle vara intressant ur korrosionssynpunkt om någon ville sätta in olika provbitar i rörledningarna för att se hur olika material uppträder. Kanske skulle det gå att sätta in någon form av skvalpskydd i cisternen för att minska korrosionen. Iggesund Leif Andersson: Beror problemen på variationer i sammansättningen mellan björk/barr-lutar. En del fabriker har problem och andra har det inte. Detta kanske skulle kunna vara en utredning som kan initiera. Allt för att ta fram skillnader mellan fabriker som har problem och de som kan köra helt problemfritt på detta område. Kan problemen bero på att dagens fabriker är alltför hårt slutna? Nej, troligen inte så att det går att relatera till ökningen av PFG (ProcssFrämmande Grundämnen) Något tycks hända med tjockluten som ökar korrosionsbenägenheten när torrhalten överskrider 73 %. Kan problemen med svetsarna i cisternen bero på dåligt utförd svetsning? En bra svetsföljd kan minska skadorna. Leif Andersson avslutade diskussionen på denna punkt med följande: Branschen kanske inte är så intelligent ännu, men den kanske blir. 4 Ångnätssimulator även för operatörer Pontus Rydh från Solvina berättade om det ångnätssimuleringsprogram som installerats vid Iggesunds Bruk. Den dynamiska simulering som installerats innehåller bland annat: Utbildning för både ingenjörer och operatörer. Utbildningen har givit snabbare och säkrare start av ångsystemet. Processutveckling (Produktutveckling)

Protokoll 6 Iggesund har i samband med att man byggt en ny styrcentral för lutblocket installerat ett nytt styrsystem. Det innehåller bland annat funktionskontroll, trimning och optimering och simulatorleverans. Arbetet på instrumenteringsdelen har genomförts i samarbete med ÅF-Speab. På några bilder som visades framgick att det var cirka 40 regulatorer och kretsar i systemet. Cirka 1/3 togs bort för att de hade en negativ påverkan på det totala styrsystemet. Simulatorn bygger på en stegvis utveckling med först en DEMO-version som sedan verifieras och slutligen valideras den mot befintligt system. Basutbildningen för det nya styrsystemet har varit en Interaktiv lärarledd operatörsutbildning med simulatorns hjälp. Utbildningen har delats upp i olika steg där man först börjat med ren utbildning och därefter arbetat med what if simulering. Därefter har man fortsatt med nya driftstrategier. Den genomförda utbildningen har enligt operatörerna fungerat bra och verkliga fall simuleras regelbundet. Ett resultat som det nya styrsystemet medfört är att friblåsning av ånga idag är nära noll. Det är bra ur ekonomisk synpunkt och nödvändigt då det är en bullerstörande miljöpåverkan. 5 Säkerhetsfunktioner på sodapannor Bo Sundberg från Iggesund beskrev de säkerhetssystem som finns på de bägge sodapannorna vid bruket. Följande delar ingick i säkerhetssystemet: Låsbart nyckelsystem för tvätt av lutledningar Två separata luttorrhaltsmätare Låsbart nyckelsystem för elektrofiltren Nödnedeldningssystem Snabbtömning av pannorna Pannornas luteldning stängs automatiskt om torrhalten sjunker under 59 %. Det går sedan inte att återstarta pannorna förrän luttorrhalten går över 63 % i minst 5 minuter.

Protokoll 7 Nyckelsystemen har fungerat bra på Iggesund, medan det på några bruk varit problem med systemen. Speciellt då på elektrofiltren. Säkerhetssystemen får inte krångla så att de blir omöjliga att använda. Det kan i så fall medföra att de förbikopplas och då kan det vara farligare att ha ett säkerhetssystem än att vara utan. I det sista fallet är alla medvetna om faran och hanterar systemen därefter. Finns däremot ett säkerhetssystem som fallerar kan det medföra stor fara, eftersom alla då förutsätter att säkerheten finns inbyggd. Fråga till Bo: Hur ofta tvättar ni lutsystemet? Svar: Görs endast vid stopp, aldrig under normal drift. Larm och säkerhetssystemen testas varje söndag. Efter varje stopp kontrolleras att snabbtömningsventilerna öppnar. Dock är de handmanövrerade ventilerna efter automatventilerna stängda så att inget vatten lämnar pannan. För att uppnå det villkor då snabbtömningen på pannan erhålles sänks nivån i domen till den nivå då snabbtömning utlöses. Därigenom blir hela kedjan i systemet testad. Något bruk testade systemet varje månad. Skärblacka: Testar vid start efter stopp att snabbtömningssystemet löser ut. Provet görs vid 10 bars tryck i pannan och man blåser ut över tak. 6 Utveckling av produkter avsedda för sodapannor Pär Söderström talade och informerade om den utveckling de håller på med vad som gäller spettning av lutsprutor och löprännor. Systemen har utvecklats vartefter och måste anpassas till varje bruk. En viss diskussion uppstod mellan Pär och folk från Kappa Kraftliner beträffande spettsystemet för lutsprutor. Skillnaderna i uppfattning om hur systemen fungerade löstes inte vid mötet. Den utrustning som finns eller håller på att utvecklas är Spettning av lutsprutor Spettning av löprännor Tvätt av oljebrännare Spettningsutrustningen för löprännorna är ännu inte fullt utvecklad utan en del detaljarbeten återstår samt långtidstest på några löprännor.

Protokoll 8 7 Certifiering Marcus Wahlström från SUM förrättade utdelningen av de som under våren erhållit sina certifikat och som var närvarande. Certifikat nr 639 delades ut som första certifikat, men det är inte så många som genomgått utbildningen, då det varit vissa hopp i nummerföljderna. Följande sju som var närvarande erhöll certifikatet direkt av Marcus Wahlström: Iggesund Paperboard SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands Fabriker SCA Packaging Obbola AB Stora Enso Skutskär Roger Fernström Mattias Eriksson Anders Molin Jan Månsson Stefan Nilsson Andreas Vikström Tommy Lindgren 8 Presentation av Iggesunds bruk samt genomgång av studiebesök Leif Andersson berättade om bruket av idag. Affärsidén är att producera kartong av högsta kvalitet I Iggesund Paperboard AB ingår Iggesunds Bruk Workington (England) Ströms Bruk (Plastbeläggning av kartong) Iggesunds Bruk består egentligen av två fabriker i en anläggning. Det börjar med ett helt slutet renseri där vätskan som tillsätts följer med flisen.

Protokoll 9 Anläggningen består av två kokerier. Ett lövvedskokeri där kokaren är en hydraulisk kokare, följt av ett konventionellt ECF-blekeri, där massan bleks till en ljushet på 91 %. Barrlinjen består av en ångfaskokare med modernt trycksileri syrgasdelignifiering och ett diffusörblekeri (inga filter). För slutprodukten finns två stycken kartongmaskiner. Kartongmaskin 2 är världens längsta med en total längd på 285 m. På den för oss mest intressanta sidan, återvinningssidan, finns 2 indunstningslinjer, 2 sodapannor och 2 linjer i kausticeringen. Men det finns bara en mesaugn. En ny kausticeringslinje beräknas vara startklar hösten 2003 och helt färdig våren 2004. TS-halten från indunstningen till sodapannorna är cirka 74 %. Efter beskrivningen av fabriken var det lunch och avfärd till Iggesunds Bruk 9 Studiebesök på Iggesunds Bruk Där fick vi en vandring genom hela fabriken och den grupp som jag kom att tillhöra började med den fantastiska kartongmaskinen (nr 2). Det är en imponerande skapelse med 5! inloppslådor och en för mig imponerande mängd olika torkdelar, bestrykningar, glättningar och slutligen en omrullning. Från kartongmaskinen fortsatte vi mot det lika imponerande höglagret för färdig produkt. Datorn som sköter framplockning av beställningarna måste veta exakt på vilka koordinater som respektive rulle ligger. Och bara att plocka om och flytta en mängd rullar för att få fram den rätta rullen var fantastiskt. Undrar bara vad som händer om mot förmodan datorn tappar minnet och traversen börjar flytta rullarna lite hit och dit? Det får naturligtvis inte ske. Från höglagret gick vi mot flislager och vedgård. Det är en skrämmande avdelning med mycket buller och stockar som flyger ut ur barktrummorna på ett ibland minst sagt obehagligt sätt och flishuggen inger respekt. Från renseriet fortsatte vi via den nya indunstningen upp genom sodahuset till det nybyggda manöverrummet för större delen av lut och kraftblocket. Här fick vi se hur skärmarna för ångstyrningen såg ut. Naturligtvis tittade vi även på

Protokoll 10 sodapannans driftgrupper. Tyvärr fanns ingen som kunde visa oss simulatorn för ångstyrningen. Från återvinningen fortsatte vi till det moderna driftkontoret och sedan till styrcentralen för kokerierna och blekerierna. Här tycktes inte moderniseringen ha kommit lika långt som på återvinningssidan, men moderniseringen lär nog komma rätt snart. Sedan fortsatte vi ut till blekerierna och på lövlinjen kunde vi följa de olika blekstegen från lätt blekt till bländande vit fiber. Efter avslutad rundvandring samlades vi i solgasset och väntade på återfärden till Hudiksvall för förberedelser inför kvällens övningar. Dessa förberedelser varierade något beroende på intressen och inspiration. 10 Middag Stadshotellet 19.00 Vi samlades i trappen upp till festvåningen på stadshotellet där vi först började med ett glas mousserande vin och sedan fortsatte det hela med en glad och uppsluppen måltid i goda vänners lag. Vi fick under middagen en anledning att fundera lite på vår säkerhet på arbetet då Thomas Larsson från Skärblacka meddelade att i samband med att lägga in skyddstaket i sodapannan hade en man fallit ner till botten och skadat sig så illa att han avled. Vi höll en tyst minut för honom och tankarna på säkerheten och säkerhetsarbetet och medvetandet om vad vi håller på med kom ofelbart fram. Ett tack till Thomas som hade modet att framföra meddelandet och som på detta sätt visade på hur lätt en olycka kan ske. Middagen fortsatte sedan med mera mat och dryck. När vi kom till efterrätt och kaffe började underhållningen och vi fick en glad stund med Östen med resten. Vilken spelglädje och vilken musikalitet vi fick lyssna på. Själv föll jag mest för låten Pessimistkonsulten med refrängen: Det går åt helvete i alla fall. För om man drömmer om Paris, hamnar man på någé vis likt förbannat i Hudiksvall Jag tycker ändå inte att det var så hemskt att hamna i Hudiksvall och Iggesund! Vi fick njuta av vackert väder som säkert var specialbeställt för vår del. Vi fick lyssna till flera intressanta föredrag och en skojig diskussion i Folkets Hus. Sedan fortsatte det med ett givande studiebesök. Därpå en mycket god middag med en härlig underhållning och med en CD som minne från Sodapanneträffen 2002. Tack Iggesund för ett fint arrangemang, från början till slut!

Protokoll 11 För Er som vill veta lite mer om Iggesund Paperboard och deras produkter kan jag hänvisa till www.iggesundpaperboard.com. Bilagt protokollet finns några av de OH-bilder med som visades under föredragen. Övriga bilder finns på s hemsida: www.sodahuskommitten.a.se/ där hela protokollet och bilderna finns tillgängliga, även fotografier från delar av Sodapanneträffen finns tillgängliga där. Vid protokollet Justerat Lars Andersson Mette Jansson

SODAPANNETRÄFFEN 2002 Iggesunds Bruk DELTAGARFÖRTECKNING Företag AssiDomän Carton AB, Frövi Billerud Gruvöns Bruk Billerud Karlsborg AB Billerud Skärblacka AB Borregaard Industries Ltd. Bäckhammars Bruk AB DNV Inspection AB Domsjö Fabriker Deltagare CLAESSON, Göran ENQVIST, Håkan SUNDQVIST, Sören WALLNER, Johan CARLSSON, Mikael LANDSTRÖM, Hans PEHKONEN, Ari BODIN, Joakim HANSEN, Stefan LARSSON, Ola LARSSON, Thomas UNDRUM, Henning JANSSON, Anders KARLSSON, Ingvar LARSSON, Bengt-Erik OLSSON, Kenneth BINETT, Per-Åke LAHTI, Sven B MÅRTENSSON, Hans-Erik NORDLUND, Alf WESTMAN, James

Sodapanneträffen 2002 Iggesunds Bruk Deltagarförteckning Företag Iggesund Paperboard AB (Värdfabrik) Kappa Kraftliner Korsnäs AB Kvaerner Pulping AB M-real Sverige AB Metsä-Botnia Ab, Kaskö Munksjö Aspa Bruk AB Munksjö Paper AB Billingsfors Deltagare ANDERSSON, Leif CARLSSON, Tommy FERNSTRÖM, Roger JACOBSON, Bertil JACOBSON, Hans KVICK, Björn LUNDIN, Hans-Lennart MALM, Åke NILSSON, Per-Arne SKOGLUND, Anders SUNDBERG, Bosse SVENSK, Mari-Ann SÖDERSTRÖM, Pär FORSBERG, Emil GUSTAFSSON, LKjell JOHANSSON, Bert NYSTRÖM, Christer HEIKKI, Veikko LINSVED, Mattias SUVANTO, Raimo NYMAN, Bengt OLSSON, Olle ERIKSSON, Mikael NORDLANDER, Lennart ÖGREN, Mikael SKRIFVARS, Kenneth CARLSSON, Robert SEDIG, Thomas BLOMSTEN, Bengt PETTERSSON, Roger SELUSKA, Ari

Sodapanneträffen 2002 Iggesunds Bruk Deltagarförteckning Företag Peterson Linerboard Moss SCA Graphic Sundsvall AB, Östrands Fabriker SCA Packaging Munksund AB SCA Packaging Obbola AB Skogsindustrins Utbildning i Markaryd Solvina AB Stora Enso Norrsundet Stora Enso, Skoghalls Bruk Stora Enso Skutskär Södra Cell AB, Mönsterås Bruk Södra Cell AB, Mörrums Bruk Deltagare GARNES, Finn KRISTIANSEN, Kjell THORSTENSEN, Bjørn ERIKSSON, Mattias MOLIN, Anders MÅNSSON, Jan EKLUND, Tomas NORDSVAHN, Christer WALLON, Dick NILSSON, Stefan SANDBERG, Erik VIKSTRÖM, Andreas WAHLSTRÖM, Marcus RYD, Pontus SJÖBERG, Leif WIGREN, Tomas JOHANSSON, Peter PARTANEN, Henrik LARSSON, Tommy LINDGREN, Tommy SAGSTRÖM, Stefan BROMAN, Claes JOHANSSON, Kjell STRÖMQVIST, Leif KUJANPÄÄ, Jari PERSSON, Magnus

Sodapanneträffen 2002 Iggesunds Bruk Deltagarförteckning Företag Vallviks Bruk AB ÅF-IPK Deltagare ERLANDSSON, Anders WALLMARK, Mats WASBERG, Thomas ANDERSSON, Lars BJÖRKLUND, Henry JANSSON, Mette WASSMO, Christina

Kokeri 3 Tvätt & Sil Iggesunds Bruk Fiberlinjer Linje 3, Löv Blekeri 3 D0 EOP D1 EP D2 Kokeri 4 Tvätt & Sil Linje 4, Barr Syrgasblek 4 Blekeri 4 D0 EOP D1 D2 IGGESUND PAPERBOARD A MEMBER OF THE HOLMEN GROUP

ÅNGA Iggesunds Bruk Kemikalieåtervinning RÅVATTEN ÅNGA Cisternpark TJOCKLUT LJUM- VATTEN PRIMÄRLUFT SMÄLTA VITLUT TALLOLJA OXIDERAD VITLUT SVARTLUT, TUNNLUT IGGESUND PAPERBOARD A MEMBER OF THE HOLMEN GROUP