TIPPLE (EU), maltsort från England med hög avkastning. Den är medellång med god stråstyrka och sen mognad. Sorten har låg rymdvikt men ganska stor kärna och stor fullkornsandel. Sorten har nematodresistens och för övrigt goda resistensegenskaper. JUSTINA (EU), tysk fodersort med mycket hög avkastning. Sorten är högvuxen men har god stråstyrka. Den mognar medelsent. Genomsnittlig rymdvikt och ganska hög tusenkornvikt. Låga angrepp av mjöldagg. MAURITIA (EU), tysk maltsort med normal stråstyrka och strålängd och sen mognad. Sorten har genomsnittlig rymdvikt och tusenkornvikt. BWB 6920b11, medellång tysk maltsort med god stråstyrka och medelsen mognad. Rymdvikt och tusenkornvikt är lägre än genomsnittligt. Havre Sortförsöken i havre bestod i år av 9 st försök inom Animaliebältet. Även i år fortsätter vi med att svampbehandla havreförsöken på samma sätt som övriga sortförsök. Nya sorter för i år är Paddok och NS 04/319. Samt nya nummer sorter i ett försök i F-län. Som behandlad har sorten givit högst avkastning i flertalet försök. Även och Ingeborg har givit hög skörd. Som obehandlade har sorterna SW,, samt SW legat högst i avkastning. Flera andra sorter har varit bäst på enskilda försöksplatser. Effekten av svampbehandlingen har inte varierat så mycket Sortbeskrivning BELINDA förenar hög avkastning med god kvalitet. Sorten har något låg rymdvikt men är ganska storkärnig. Odlingsegenskaperna är bra. Den tillhör de stråstyvaste sorterna. är medellång och mognar medelsent. MATILDA är en specialsort med fördubblad fetthalt och därigenom mycket goda foderegenskaper. Rymdvikt och kärnvikt är låga. Sorten är kort och ganska stråstyv. Den har resistens mot kronrost och nematoder. Sorten är sparsamt provad under de senaste åren. GUNHILD avkastar något sämre än och foderkvaliteten är sämre, men sorten har resistens mot havrecystnematod. har mellan de olika försöksplatserna i år. I medeltal har sorterna givit 9% högre skörd för behandling. Spridningen var från 4% till 15% skördeökning igenomsnitt för respektive försök. Kvalitetsegenskaperna bör tillsammans med avkastningen beaktas i de olika havresorterna. Sorter som ger ett högt foderskördevärde är SW Ingeborg, SW, och SW 1. I tabell 11 redovisas årets enskilda havreförsök och i diagram 6 länsvisa flerårsmedeltal. Kvalitetsegenskaper presenteras i tabell 12 och en sortbeskrivning. medellåg rymdvikt men ganska stor kärna. FREDDY har hög avkastning men sämre foderkvalitet jämfört med. Den är ganska lång och har medelgod stråstyrka. har hög rymdvikt och medelstor kärna. har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. CHANTILLY (EU) har hög avkastning, något under. Foderkvaliteten är mycket god. Rymdvikten är medelhög och sorten är ganska storkärnig. har ganska god stråstyrka och är medelsent mognande. Sorten har låga angrepp av mjöldagg. SW KERSTIN har gett hög till mycket hög 62
Tabell 11 Enskilda havreförsök 2005 Havre 2005 F-län F-län F-län N Johansson St Segerstad NB Försökstationen L7-501 Lyckås St Segerstad Riddersberg Huskvarna Reftele Huskvarna mmh mo LL mmh l Mo nmh sa Mo Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal SW SW 5 560 6 660 4 510 SW 6 050 109 SSD 5 870 106 6 440 4 560 SSD 5 690 102 6 660 SW SW 5 580 6 730 4 590 102 Ingeborg SW 5 790 104 6 650 4 900 109 SSD 5 820 105 5 820 87 5 470 121 SW 01168 SW 6 240 112 SW 02350 SW 6 440 116 SW 02388 SW 3 710 67 SW 02293 SW 5 630 NS 04/309 SSD 2 790 50 Paddock SSD 5 640 102 3 680 82 CV % 9,3 5,3 6,3 LSD kg/ha 730 540 440 Havre 2005 H-län I-län Valstad Naturbruks gy. Försöksstation L7-501 Gökstad Behandling: Stenstugu Behandling: Gamleby Tilt Top 0,4 l/ha + Endre Tilt Top 0,5 l/ha Comet 0,4 l/ha Beh mmh mo LL Comet 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW SW 5 310 6 050 114 8 8 170 SSD 5 330 5 800 96 109 7 0 8 410 103 106 SSD 4 480 84 5 430 90 121 8 070 8 370 102 104 SW SW 5 700 107 5 690 94 Ingeborg SW 5 130 5 0 116 7 820 96 8 110 104 SSD 4 620 87 5 700 94 123 7 0 8 360 102 105 NS 04/309 SSD 6 540 81 6 600 81 CV % 4,1 2,0 LSD kg/ha 350 250 avkastning. Den är relativt kort, har god stråstyrka, mognar något sent, samt har medellåg rymdvikt och medelstor kärna. Sorten har små angrepp av mjöldagg. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecyst-nematod. SW INGEBORG har avkastat bättre än och har god foderkvalitet. Den är stråstyv och relativt kortvuxen. Sorten mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. 63
Tabell 11 Enskilda havreförsök 2005 Havre 2005 N-län N-län L Tronarp H.S. L7-501 Harplinge Behandling: Rossareds Gård Behandling: Halmstad Amistar 0,5 l/ha + Kungsbacka Amistar 0,5 l/ha + mmh mj LL Comet 0,5 l/ha + nmh ML Comet 0,5 l/ha + Tilt Top 0,5 l/ha Beh Tilt Top 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW SW 8 130 8 040 6 160 6 660 108 Matilda SW 5 020 62 5 230 65 104 4 400 71 4 500 68 102 SW 7 360 91 7 0 109 SSD 8 060 8 700 108 108 6 390 104 6 860 103 107 SSD 8 170 7 530 94 92 6 010 6 550 109 SW SW 8 460 104 7 0 94 Ingeborg SW 7 430 91 8 430 105 113 5 750 93 6 120 92 106 Betania SW 7 530 93 7 110 88 SSD 7 310 90 8 260 103 113 5 820 94 6 560 113 Dominik PL 8 380 103 9 060 113 108 NS 04/319 SSD 6 300 77 6 790 84 108 Paddock SSD 6 580 81 6 930 86 105 CV % 5,8 3,5 LSD kg/ha 650 330 Tabell 12 Inre kärnkvalitet, avkastning och energiskörd för nötkreatur. Kvalitet A-G 19-2002. Avkastning och energiskörd områdesvis A-C resp.d-g 19-2003. Mätare: Växttråd Protein Råfett NDF % av ts % av ts % av ts (2004) Sort A-G A-G A-G % av ts 11,8 10,9 5,3 26,3 Sortmedeltal 11,9 11,1 4,5 26,4 Matilda 11,3 12,7 9,4-12,0 10,6 3,8 25,5 12,5 10,8 4,2 29,3 11,9 11,2 5,6 25,5 SW 11,6 10,5 3,7 25,7 Ingeborg 11,6 10,9 3,8 26,3 Betania 11,6 11,8 5,1 25,6 Provade 4 år 11,6 11,1 3,6 25,8 Provade 2 år SW 01168 12 10,5 3,5 28,5 Dominik 12 11 5,3 27,6 SW BETANIA är en specialsort med hög betaglukanhalt och även hög proteinhalt och råfetthalt. Den har goda odlingsegenskaper, men avkastar klart sämre än. Sorten är medellång men stråstyv och mognar medelsent. Den har medelhög rymdvikt och hög kärnvikt. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod. IVORY (EU) från Tyskland är nematodresistent (Gotlandstypen). Den har avkastat något sämre än, som. Sorten är stråstyv och mognar medeltidigt. Rymdvikten är medellåg. har högst tusenkornvikt av de provade sorterna. 64
Tabell 11 forts. Havre 2005 G-län Naturbruks gy. L7-501 Ingelstad Behandling: Växjö Tilt Top 0,4 l/ha mmr Mj Comet 0,4 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW SW 5 910 6 0 118 SW 5 380 91 6 420 92 119 SSD 5 860 6 910 118 SSD 6 260 106 6 0 112 Ingeborg SW 6 130 104 7 030 115 SSD 6 240 106 6 710 96 107 CV % 2,9 LSD kg/ha Gotland, I-län 105 110 Diagram 6. Flerårsmedeltal havre Riks och länsförsök 2001-2005. Siffra inom parentes anger antal försök för respektive sort. Mätarsort: Blekinge, K-län 90 105 96 103 106 103 SW 01168 har avkastat bättre än och har gett särskilt hög avkastning utan svampbehandling i Mälardalen. Sorten har medelhög rymdvikt och kärnvikt. Den är relativt högvuxen med medelgod stråstyrka och medelsen mognad. Angreppen av kronrost är små. DOMINIK (EU) har gett ungefär samma avkastning som. Den har ganska låg rymdvikt och medelstor kärna. Råfetthalten är hög. Sorten är relativt kortvuxen med god stråstyrka och medeltidig mognad. Små angrepp av mjöldagg. 65
Forts. diagram 6 Jönköping, F-län 90 110 Kronoberg, G-län 90 105 (18) (8) 93 (14) 102 104 (13) (13) Ingeborg 103 (8) (7) (7) Sang Kalmar, H-län 90 105 92 102 (7) Ingeborg Betania Matilda Halland, N-län 85 90 105 65 90 96 96 66
Tabell 12 forts. Sortegenskaper havre. Odlingsegenskaper, yttre kärnkvalitet och sjukdomskänslighet 2000-2004. Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Blad- Mjöl- Kronstyrka längd nad vikt korn- fläck- dagg** rost*** Sort -0* cm dagar g/l vikt g sjuka % % % 72 94 111 533 39,1 16 8 9 Sortmedeltal 72 92 111 535 38,1 15 6 7 Matilda 76 87 113 519 34,8 10 2-73 112 542 38,6 14 6 10 72 112 553 37,4 17 5 10 69 111 545 38,2 15 3 9 SW 75 112 538 36,6 14 3 10 Ingeborg 76 89 111 544 42,5 15 8 13 Betania 82 111 545 41,0 12 3 7 Provade 4 år 74 110 544 45,9 17 4 7 Provade 2 år SW 01168 71 96 111 537 38,7 21 5 1 Dominik 79 90 110 531 38,3 16 3 8 * = fullt upprätt bestånd. Stråstyrkan påverkas ofta av stråbrytningen. Stråsvaga sorter stråbryter ofta några decimeter över markytan, vilket medför att skörden kan ske tämligen problemfritt. Upptorkningen försvåras emellertid. ** Stora angrepp av mjöldagg förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år, särskilt i Västergötland och Mälardalen, och kan då ge stora skördesänkningar. Vårvete Under 2005 var tre sortförsök i vårvete utlagda, ett i Blekinge, ett i Halland samt ett på Gotland. Som vanligt är halva försöken svampbehandlade. Nya sorter som provas i år är Taifun, Picolo och CHS211-12529. Av dessa sorter har Taifun klarat sig bäst i Blekinge och Picolo bäst i Halland. Hög avkastning i behandlat led har Kadrilj haft i alla tre försöken. Bra avkastning har även sorterna Taifun, Picolo,Triso och Kronjet, Skörden varierar dock mellan försöksplatserna. Kadrilj har bäst skörd i obehandlat följt av den nya sorten Taifun och Kronjet. Svampbehandlingen har i snitt givit 8% högre skörd i år. Alla tre försöken har en skördeökning på cirka 5-15%. Vinjett och Triso har givit högst utslag för svampbehandling. Sedan följer Kadrilj, Picolo och Kronjet med stora behandlingseffekter i vissa försök. I tabell 13 redovisas enskilda försök, sortegenskaper i tabell 14, flerårsmedeltal i diagram 7 och en sortbeskrivning. Sortbeskrivning VINJETT mognar medeltidigt och har hög till mycket hög avkastningsförmåga, särskilt i södra Sverige, men något sämre kvalitet jämfört med den tidigare mätaren Dragon. Vinjett har medelhög stråstyrka och ett medelkort strå. Sorten har ganska låg rymdvikt och medelstor kärna med något låg proteinhalt och medellågt falltal. Vinjett har ett relativt styvt gluten. Sorten har resistens mot mjöldagg och brunrost. 67