Mind-index 2015 Skillnaderna i psykisk hälsa mellan Sveriges län ökar, och det finns ett tydligt samband mellan graden av socialt deltagande och den psykiska hälsan. Det visar Mind-index 2015, där Västerbotten återigen har bäst psykisk hälsa i landet. Mind uppmanar stat, kommuner, landsting och näringsliv att säkerställa att människor får ett fullgott socialt stöd och erbjuds sysselsättning, eftersom det påverkar den psykiska hälsan så tydligt. SAMMANFATTNING Västerbottens län har fortsatt bäst psykisk hälsa i landet, följt av Jönköping och Halland, enligt Mind-index 2015 som årligen rangordnar den psykiska hälsan i Sveriges län. Syftet med indexet är att stimulera diskussion och främja arbetet för en god psykisk hälsa. Indexet har utarbetats i samarbete med Minds vetenskapliga råd. Vidare framgår följande i årets rapport: Gotlands län får lägst Mind-index, dvs har sämst psykisk hälsa. Se rangordningen på sid 4. Skillnaden i psykisk hälsa mellan länen har ökat de senaste tio åren. Kvinnor skattar sin hälsa i allmänhet lägre än män, medan män har betydligt högre självmordstal. Lågt socialt deltagande har samband med Mind-index, dvs när det sociala deltagandet sjunker så försämras den psykiska hälsan. Detta gäller i synnerhet för män. I flera län, bl a Jämtland, kan man se hur andelen invånare med lågt socialt deltagande har ökat, vilket också har lett till lägre Mind-index, dvs sämre psykisk hälsa. När sysselsättningen ökar så ökar Mind-index, dvs sysselsättning påverkar den psykiska hälsan positivt. Mot bakgrund av rapporten uppmanar Mind beslutsfattare inom stat, kommun, och landsting att prioritera satsningar som ökar människors sociala resurser och sysselsättning, eftersom det har tydliga effekter på den psykiska hälsan. Se sid 8 för fler rekommendationer. BAKGRUND Världshälsoorganiationen (WHO) förespråkar att psykisk hälsa ska ses som en viktig och integrerad del av en människas hälsa. Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community. Mind arbetar för den psykiska hälsan vilket gjorde att föreningen år 2013 introducerade ett Mind-index för att mäta och skatta den psykiska hälsan. En referensgrupp bestående av forskare och sakkunniga inom psykisk hälsa (se sid 9) bistod i valet av de variabler som skulle utgöra indexet. Utifrån ett 30-tal tänkbara variabler valdes slutligen två variabler, som båda kan betraktas som utfallsmått för psykisk hälsa och ohälsa. Båda variabler fick samma vikt i Mind-indexet. En tanke vid utformningen av indexet var att hitta mått på psykisk hälsa som var av positiv karaktär och ett som var negativt. Mind-index bör inte betraktas som ett fulländat mått utan snarare som en språngbräda för vidare diskussion om psykisk hälsa och ohälsa. Självmordstal (50%) MIND INDEX Självskattad hälsa (50%) Figur 1: Mind-index består av två indikatorer: Självmords talet, dvs antalet självmord per 100.000 invånare, samt talet för den självskattade hälsan i respektive län. Båda indikatorer har samma vikt i indexet. Ett 30-tal andra indikatorer övervägdes vid utvecklingen av indexet, men valdes bort då de inte tillräckligt tydligt kan kopplas till entydiga utfall för den psykiska hälsan. Se sid 10 för en detaljerad beskrivning av indexet och läs mer på mind.se om utvecklingen av indexet.
År 2013 bestod Mind-indexet av självmordstalet (antalet självmord per 100.000 invånare) och den självskattade lyckan. Måtten användes för att jämföra den psykiska hälsan i 18 europeiska länder. Högt rankade länder var Nederländerna, Storbritannien och Sverige, med andra ord länder med utvecklade välfärdssystem. Länder i Östeuropa hade däremot låga index. Vidare analys visade också att länder med lägre Mind-index (dvs sämre psykisk hälsa) hade högre andel långtidsarbetslösa, samt att länder med högre Mind-index hade högre BNP per capita. År 2014 utgjordes Mind-indexet av självmordstalet och självskattad hälsa. Detta år användes indexet för att jämföra Sveriges län. Högst rankat var Västerbottens län följt av Hallands och Jönköpings län. De län som rankades lägst var Kalmar, Gotlands och Västmanlands län. Analyser visade även att län med lägre arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet hade högre Mind-index. 2015 utgörs Mind-indexet av variablerna självmordstal och självskattad hälsa. Som tidigare nämnts har båda variabler samma vikt i indexet (se figur 1). Även i år jämförs Sveriges län. En utökning detta år är att genomföra en könsuppdelad jämförelse av länen. Detta sker för att ytterligare undersöka hur Mind-indexet på länsnivå är bland män och bland kvinnor i Sverige. Dessutom kommer Mind-indexet att analyseras i relation till andra indikatorer. MIND-INDEX: JÄMFÖRELSE AV SVERIGES LÄN Variablerna som utgör Mind-index baseras på länsvis och öppet redovisad statistik. Självmordstal Den första variabeln i Mind-index baseras på åldersstandardiserade dödstal. Med dödstal menas antal döda per 100 000 invånare av medelfolkmängden. Att åldersstandardisera dödstalen betyder att dödstalen för varje län beräknas så att länen har samma åldersfördelning som en standardpopulation (i detta fall är standardpopulationen Sveriges medelbefolkning år 2000). Självmord varierar i de olika åldersgrupperna. Åldersstandardiseringen gör att åldersskillnader inte längre inverkar. Därmed underlättas jämförelser mellan länen. Statistiken är hämtad från Socialstyrelsens Statistikdatabas för dödsorsaker och gäller de två dödsorsakerna Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) samt Skadehändelser med oklar avsikt. Data för män och kvinnor används både sammansatt och separat. Statistiken gäller för åldersgruppen 15 84 år. Medelvärdet för fyra år (åren 2011 2014) används för respektive län. Detta beror på att självmord i små län kan skifta mellan olika år och medelvärdet används för att minska den potentiella variationen mellan åren. Självskattad hälsa Den andra variabeln i Mind-index baseras på resultat från en enkätfråga hämtad från Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Enkätfrågan lyder Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?, med fem svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt och Mycket dåligt. Andelen som svarat Mycket bra och Bra har summerats och andelen per län utgör variabeln självskattad hälsa. Resultaten är inte åldersstandardiserade då det inte finns tillgängligt på regional nivå. Folkhälsoenkäten genomförs varje år av Folkhälsomyndigheten. Den skickas till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer i Sverige, vilket vid viktning sedan kan gälla för hela befolkningen. Likt den första variabeln (självmordstalet) använder vi data om självskattad hälsa både sammansatt och separat för män och kvinnor. Statistiken för självskattad hälsa gäller däremot för åldersgruppen 16 84 år. Även för denna variabel kommer medelvärdet för fyra år (åren 2011 2014) att användas för respektive län. Beräkning av Mind-index En referensperiod används för att kunna jämföra och se förändringar över tid. Åren 2004 2007 är satt som referensperiod. Ett ovägt medelvärde och standardavvikelse för självmordstalet för 2004 2007 för samtliga län används för referensperioden. Medelvärdet för åren 2011 2014 för respektive län subtraheras sedan från referensmedelvärdet. Detta kommer sedan att divideras med referensstandardavvikelsen. Samma process som beskrivits ovan genomförs för variabeln självskattad hälsa. Det är negativt med ett medelvärde för självmordstal som ligger över referensmedelvärdet. Det är däremot positivt för ett län att ha ett medelvärde för självskattad hälsa som ligger över referensmedelvärdet. Därmed kommer de beräknade resultaten för självmordstal för respektive län att multipliceras med -1. Positiva värden indikerar för respektive variabler en bättre situation och därmed bättre psykisk hälsa i ett län. Beräkningarna för självmordstalet och den självskattade hälsan summeras slutligen till ett index-värde för respektive län. Ju högre index-värde desto bättre psykisk hälsa enligt indexet. Se den statistiska bilagan för en mer detaljerad beskrivning och uträkning av Mind-index. RESULTAT Figur 2 visar förändringen av Mind-index för riket samt för respektive län under perioden 2004 2007 till 2011 2014. Mind-index för riket har ökat under perioden (från 0 till 2 1,25). Denna ökning beror i första hand på förbättrad självskattad hälsa, medan självmordstalet har varit relativt oförändrat. Under perioden har därmed den generella hälsan i
FIGUR 2: MIND-INDEX 2004 2014 I DE OLIKA LÄNEN Mind-index har ökat gradvis, främst pga ökad självskattad hälsa, och skillnaden mellan länen har ökat. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län -10 2004 2007 2005 2008 2006 2009 2007 2010 2008 2011 2009 2012 2010 2013 2011 2014 riket förbättrats. Däremot har skillnaderna mellan länen ökat. Under perioden är det en ökad spridning av Mind-index. Generellt sett förbättras hälsan i de län som redan har bra hälsa 2004 2007 (exempelvis Västerbottens län), medan de länen med sämre hälsa (och därmed lågt rankade) fortsätter att ha en sämre hälsa och rankas lågt (exempelvis Västmanlands län). Jönköpings län är ett exempel på ett län som konsekvent haft en ökning av Mind-index under åren. Majoriteten av länen har däremot haft Mind-index som pendlat mellan en ökning eller minskning gentemot föregående periods index. Gävleborgs län utmärker sig genom att för åren 2011 2014 för första gången ha ett positivt Mind-index. Ett län som också utmärker sig är Västmanlands län 3 som konsekvent haft ett negativt Mind-index. Tabell 1 visar rankningen av länen utifrån Mind-index för åren 2011 2014. Likt förra året är Västerbottens län högst rankat. Mind-indexet för Västerbottens län för åren 2011 2014 jämfört med 2010 2013 har ökat med 6,6 procent. Rankningens tvåa Jönköping och trea Hallands län låg även förra året i topp tre, men då i omvänd ordning. Även för dessa län har Mind-indexet ökat jämfört med åren 2010 2013. Västerbottens län är även i år det län med lägst självmordstal och Jönköpings län är återigen länet med högst självskattad hälsa. Tabell 2a och 2b visar könsuppdelat Mind-index. Bland kvinnor hamnar Jönköpings län högst, som följs av Halland
TABELL 1. RANKNING AV LÄN BASERAT PÅ MIND-INDEX Västerbotten har högst Mind-index, dvs bäst psykisk hälsa enligt indexet som är en kombination av länets självmordstal samt befolkningens självskattade hälsa. Län Mind-index Självmordstal Självskattad hälsa Västerbottens län 5 12,5 71 Jönköpings län 4,9 17,0 77 Hallands län 4,8 16,5 76 Västa Götalands län 3,0 17,6 73 Skåne län 2,9 17,9 73 Stockholms län 2,9 19,3 75 Uppsala län 2,3 19,0 73 Kronobergs län 2,0 19,6 73 Västernorrlands län 1,8 18,5 71 Blekinge län 1,7 17,9 70 Östergötlands län 1,7 18,7 71 Södermanlands län 1,6 19,7 72 Dalarnas län 0,4 19,0 68 Värmlands län 0,3 20,6 70 Gävleborgs län 0,1 21,8 71 Örebro län -0,4 21,9 70 Jämtlands län -0,6 21,6 69 Norrbottens län -0,7 21,0 68 Kalmar län -1,2 24,8 72 Västmanlands län -2,2 25,4 70 Gotlands län -4,0 27,9 69 TABELL 2A. MIND-INDEX KVINNOR TABELL 2B. MIND-INDEX MÄN Län Mind-index Självmordst. Självskat. hälsa Jönköping 5,0 8,0 74 Halland 4,4 9,3 75 Blekinge 3,1 8,5 69 Dalarna 3,0 7,8 67 Västerbotten 3,0 8,7 69 Skåne 2,3 10,1 70 Östergötland 2,1 9,9 69 Södermanland 1,9 11,1 71 Kronoberg 1,6 10,7 69 Västra Götaland 1,5 11,7 71 Västernorrland 0,9 11,3 68 Uppsala 0,8 12,3 70 Värmland 0,8 11,9 69 Stockholm 0,7 13,7 73 Gävleborg 0,4 13,2 71 Örebro -0,2 12,3 67 Norrbotten -0,2 12,4 67 Västmanland -0,5 13,2 68 Kalmar -0,6 14,3 70 Jämtland -1,3 12,2 63 Gotland -7,8 23,2 67 Län Mind-index Självmordst. Självskat. hälsa Västerbotten 4,4 16,3 73 Halland 3,3 23,7 77 Jönköping 3,2 26,1 79 Västra Götaland 3,0 23,8 76 Stockholm 2,9 25,1 77 Skåne 2,7 25,8 77 Uppsala 2,3 25,9 76 Kronoberg 1,9 28,1 77 Västernorrland 1,4 25,7 73 Östergötland 1,2 27,5 74 Södermanland 0,7 28,1 73 Jämtland 0,4 30,9 75 Blekinge 0,4 26,9 71 Örebro -0,0 31,4 74 Gävleborg -0,6 30,2 71 Värmland -0,7 29,3 70 Norrbotten -0,7 29,5 70 Gotland -0,8 31,7 72 Kalmar -0,9 35,2 75 Dalarna -1,2 30,1 69 Västmanland -2,6 37,6 72 4
och Blekinges län. Dalarnas län har lägst självmordstal och Hallands län har högst självskattad hälsa. Bland kvinnor är rankningen av län lite skild från den övergripande rankningen. Blekinge är i stället med i topp tre och Västerbotten rankas som nummer fem. Bland män är Västerbottens län högst rankat, och följs av Halland och Jönköpings län. Det är även Västerbottens län som har lägst självmordstal medan Jönköpings län har högst självskattad hälsa. Bland män är rankingen av länen i princip densamma som rankingen presenterad i tabell 1. Det är enbart Halland och Jönköpings län som har bytt plats. De länen med lägst självmordstal och högst självskattad hälsa är densamma som den övergripande rankingen. De könsuppdelade Mind-index visar att kvinnor och män skiljer sig när det gäller självmordstal och självskattad hälsa. Självmordstalen i länen bland kvinnor är betydligt lägre än bland männen. Medelvärdet bland kvinnor är 11,7 kontra 28,3 bland männen. Den självskattade hälsan är däremot även lägre bland kvinnor än män, med ett medelvärde på 69,38 kontra 73,86. Detta visar att män i Sveriges län i högre grad begår självmord men även skattar sin hälsa högre än kvinnor. MIND-INDEX I RELATION TILL ANDRA INDIKATORER Enkel linjär regression har använts som metod för att analysera samband mellan Mind-index och andra indikatorer. I en regressionsanalys antas att variabler påverkar varandra. I detta fall analyseras om indikatorerna var för sig påverkar Mind-indexet. Syftet är därmed att se om det finns ett samband mellan Mind-index och en indikator, med andra ord om indikatorn påverkar Mind-indexet. För varje analys presenteras en regressionskoefficient, ett p-värde samt en förklaringsgrad (R 2 ). En regressionskoefficient beskriver hur mycket Mind-index förändras i genomsnitt när indikatorn förändras med en enhet. Negativ koefficient indikerar en genomsnittlig minskning av Mind-index, och en positiv koefficient en genomsnittlig ökning. Ett p-värde (probabilitetsvärde) visar sannolikheten för att ett resultat enbart kan tillskrivas slumpen. Om p-värdet är mindre än 0,05 betraktas sambandet som statistiskt säkerställt. Förklaringsgraden är ett mått på hur väl modellen beskriver sambandet mellan två variabler. Den visar hur väl variationen i en indikator förklarar variationen i Mind-index. Förklaringsgraden kan anta ett värde mellan 0 och 1. Om R 2 är nära 1 förklarar en indikator variationen i Mind-index väl. Analyser har genomförts mellan Mind-index och följande variabler: Lågt socialt deltagande Avsaknad av emotionellt stöd Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Arbetslöshet Sysselsättning Samtliga analyser har även genomförts med könsuppdelad statistik, för att undersöka skillnader mellan kvinnor och män. Samtliga variabler avser andel (procent). Se ruta på sid 9 för vidare beskrivning av variablerna. Resultaten av regressionsanalyserna visas i tabellerna 3, 4 och 5. Tabell 3 visar att fem regressionsanalyser är statistiskt säkerställda (då p-värdet är mindre än 0,05). För samtliga analyser är förklaringsgraden relativt låg, vilket betyder 5 att det finns andra variabler och slumpen som förklarar variationen i Mind-index. Analysen med Lågt socialt deltagande visar att Mind-index i genomsnitt minskar när det sociala deltagandet minskar. Analysen med Avsaknad av emotionellt stöd är inte statistiskt säkerställd, men pekar i samma riktning som vid Lågt socialt deltagande. Mind-index minskar i genomsnitt när det emotionella stödet minskar. Litteraturen visar att både socialt deltagande i samhället och tillgången till ett emotionellt stöd har betydelse för både psykisk och fysisk hälsa. Lågt socialt deltagande och avsaknad av emotionellt stöd indikerar en sämre psykisk hälsa, samt även en ökad risk för förtidig död. Folkhälsomyndigheten pekar på att variablerna hänger samman, med lågt socialt deltagande kommer lågt emotionellt stöd. Litteratur visar att socialt deltagande och tillgång till emotionellt stöd också fungerar som skyddande faktorer mot självmord. En studie genomförd i Västerbotten pekar på att lägre socialt deltagande ger sämre självskattad hälsa. Resultaten från regressionsanalyserna och den tidigare forskningen pekar på samma mönster. Som redan nämnts kan dock enbart ett av sambanden i denna undersökning påvisa signifikant samband. Analyserna med de två utbildningsvariablerna är statistiskt signifikanta. Resultatet visar att Mind-index i genomsnitt minskar vid en ökning av gymnasial utbildning. Vid eftergymnasial utbildning visas däremot ett resultat i motsatt riktning. Mind-index ökar i genomsnitt vid en ökning av eftergymnasial utbildning. Dessa resultat ligger i linje med litteraturen, som visar att det finns samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Detta samband kan ses följa en gradient, vilket betyder att ju högre utbildningsnivå desto bättre hälsa. Exempelvis så kan en längre utbildning resultera i ett arbete med färre hälsorisker. Eftergymnasial utbildning ger därmed bättre självskattad hälsa och det är ovanligast med självmord i denna utbildningsgrupp. Vidare visas att vid en procentuell ökning av långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga så minskar Mind-index i genomsnitt. Resultatet ligger i linje med rapporter från Folkhälsomyndigheten. Där konstateras att individer med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i högre grad skattar sin hälsa som dålig samt i högre grad har
TABELL 3. LINJÄRA REGRESSIONER MELLAN MIND-INDEX OCH ANDRA INDIKATORER Variabel Regressionskoefficient P-värde R 2 Lågt socialt deltagande -0,409 0,048* 0,190 Avsaknad av emotionellt stöd -0,377 0,226 0,076 Gymnasial utbildning -0,327 0,021* 0,251 Eftergymnasial utbildning 0,291 0,024* 0,242 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga -0,571 0,003* 0,374 Arbetslöshet -0,499 0,291 0,058 Sysselsättning 0,482 0,013* 0,286 TABELL 4. LINJÄRA REGRESSIONER MELLAN MIND-INDEX OCH ANDRA INDIKATORER (KVINNA) Variabel Regressionskoefficient P-värde R 2 Avsaknad av emotionellt stöd -0,407 0,274 0,063 Gymnasial utbildning -0,205 0,267 0,064 Eftergymnasial utbildning 0,097 0,547 0,019 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga -0,350 0,067 0,165 Sysselsättning 0,234 0,295 0,057 TABELL 5. LINJÄRA REGRESSIONER MELLAN MIND-INDEX OCH ANDRA INDIKATORER (MAN) Variabel Regressionskoefficient P-värde R 2 Lågt socialt deltagande -0,291 0,011* 0,297 Gymnasial utbildning -0,277 0,005* 0,350 Eftergymnasial utbildning 0,270 0,003* 0,377 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga -0,427 0,003* 0,165 Arbetslöshet -0,530 0,115 0,126 Sysselsättning 0,405 0,005* 0,346 I tabellerna granskas sambanden mellan Mind-index och 7 andra indikatorer. Samband i fet stil och med en asterisk är statistiskt säkerställda (p-värde<0,05). självmordstankar och gör självmordsförsök, jämfört med individer utan långvarig sjukdom. Dock sågs även att andra faktorer kan påverka den självskattade hälsan, och att det därmed inte enbart är sjukligheten i sig som påverkar. Detta visar att samhälleliga insatser behövs. När det gäller arbetslöshet så visar resultaten ett negativt samband, dvs vid en ökning av arbetslöshet så minskar Mind-index i genomsnitt. Däremot ökar Mind-index i genomsnitt när sysselsättningen ökar. Analysen gällande arbetslöshet är inte statistisk signifikant, men resultatet ligger i linje med forskningen. Arbetslösa har en högre ohälsa jämfört med personer med arbete, med både sämre självskattad hälsa och högre självmordstal. Det kan även vara så att psykisk ohälsa försvårar för människor att vara en del av arbetsmarknaden. Därmed kan arbetslöshet skapa ohälsa, men även vise versa. Sysselsättning kan positivt påverka hälsan genom att skapa ekonomiska och sociala resurser, men även ha en negativ påverkan genom exempelvis skaderisk. Litteraturen indikerar att på det stora hela verkar sysselsättning leda till bättre hälsa än arbetslöshet. För de könsuppdelade analyserna skiljer sig resultaten. Tabell 4 visar att ingen av analyserna för kvinnor är signifikanta. Däremot visar samtliga analyser utom variabeln arbetslöshet samma trend som regressionsanalyserna med icke könsuppdelad statistik (tabell 3). Samtliga analyser har låg förklaringsgrad. Tabell 5 visar fem signifikanta resultat. Samtliga resultat för analyserna gällande män ligger i linje med resultaten i tabell 3, och har likt dessa resultat en relativt låg förklaringsgrad. En intressant skillnad mellan kvinnor och män är att data påvisar signifikanta resultat för män men inte för kvinnor, bortsett från variablerna avsaknad av emotionellt stöd och arbetslöshet. 6
FIGUR 3. LÅGT SOCIALT DELTAGANDE Jämtland och Halland hade 2004 ungefär samma andel personer i gruppen lågt socialt deltagande. Över tid har denna andel minskat i Halland medan den ökat något i Jämtland. Resultatet samvarierar med Mind-index i länen. 30 25 20 15 10 5 Jämtland Halland 0 2004 2007 2005 2008 2006 2009 2007 2010 2008 2011 2009 2012 2010 2013 2011 2014 FIGUR 4. AVSAKNAD AV EMOTIONELLT STÖD I Jämtland ökar gruppen som anger avsaknad av emotionellt stöd (jämfört med Halland i det här fallet). Samtidigt har den självskattade hälsan i Jämtland försämrats. 30 25 20 15 10 5 Jämtland Halland 0 2004 2007 2005 2008 2006 2009 2007 2010 2008 2011 2009 2012 2010 2013 2011 2014 Lägst och högst socialt deltagande Jämtland och Halland De två län som har högst respektive lägst andel invånare som anger Lågt socialt deltagande är Jämtland och Halland. För perioden 2011 2014 har 18 procent i Hallands län lågt socialt deltagande, medan det är 26 procent i Jämtlands län. Det är intressant att studera denna variabels utveckling över tid. Figur 3 visar hur utvecklingen har varit för dessa två län när det gäller lågt socialt deltagande. Under perioden 2004 2007 var länen närliggande (22 procent respektive 24 procent), men över tid är trenden olika för länen. För Hallands län har en sjunkande andel angett lågt socialt deltagande, medan för Jämtlands län är andelen ökande. När det gäller avsaknad av emotionellt stöd visar länen liknande mönster (se figur 4). Länen är jämna 7 under perioden 2004 2007, men med en ökande skillnad över tid. I Hallands län är trenden oförändrad medan det är en ökad andel i Jämtlands län med avsaknad av emotionellt stöd. Under 2005 2014 har även Hallands län konsekvent haft en högre andel sysselsatta jämfört med Jämtlands län. Detta visar att det finns en skillnad mellan länen gällande aspekter som har med sociala resurser att göra. För övriga variabler under perioden 2011 2014 har Hallands län konsekvent bättre medelvärden än Jämtlands län. Som framgår av tabell 1 så finns även motsvarande skillnad mellan Hallands och Jämtlands län när det gäller självmordstal och självskattad hälsa. Hallands län har betydligt lägre självmordstal och högre självskattad hälsa, vilket indikerar att länet har en bättre psykisk hälsa.
Slutkommentar Årets undersökning visar att aspekter kopplade till sociala resurser har betydelse för självmord och självskattad hälsa, och därmed även den psykiska hälsan. Lågt socialt deltagande och avsaknad av emotionellt stöd är riskfaktorer för en sämre psykisk hälsa. Sysselsättning fungerar däremot som en skyddsfaktor i och med att det kan bringa sociala resurser till människor. Detta visar behovet av sociala resurser och vikten att tillgodose detta. Resultaten indikerar även ett behov av sociala resurser bland män. Jämförelsen mellan Hallands och Jämtlands län visar att det skett en förändring från 2004 till 2014. De sociala resurserna har skiljt sig mellan länen, och har över tid resulterat i en än större skillnad. Det bör noteras att all statistik är på länsnivå, vilket inte möjliggör att analysera skillnader på individnivå. De län som har högt Mind-index kan ha grupper och individer med mycket dålig psykisk hälsa. Ytterligare en aspekt att beakta är att självmordstal är registerbaserade data medan självskattad hälsa är självrapporterade data utifrån en enkät. Självrapportering kan resultera i större variation i statistiken. En annan skillnad mellan variablerna är att självmordstalen är åldersstandardiserade, vilket inte gäller för den självskattade hälsan. Åldersfördelningen har därmed inte tagits i beaktande för den självskattade hälsan. Åldersuppdelat Mind-index vore av intresse att undersöka, för att se skillnader i psykisk hälsa i olika åldersgrupper i respektive län. REKOMMENDATIONER Den psykiska hälsan påverkas av en mängd faktorer inom ett stort antal politikområden. I detta sammanhang vill vi särskilt betona fyra åtgärder: 1. Ökad andel individer i arbete förbättrar den psykiska hälsan. Arbetsförmedlingen har en nyckelroll som kan behöva utvecklas, särskilt i län med relativt låg andel i arbete. Det är centralt att erbjuda alla medborgare någon form av sysselsättning. 2. Ökad andel ungdomar som slutför gymnasiet kan förbättra den psykiska hälsan. Bättre åtgärder behövs för den betydande grupp av ungdomar som slutar gymnasiet utan godkända betyg. 3. Ökat socialt deltagande kan förbättra den psykiska hälsan. Människors möjligheter att känna social delaktighet är betydelsefullt för den psykiska hälsan. Att utveckla sådana möjligheter för flera är en uppgift för såväl stat, kommun och landsting som för det civila samhället. Stödet till frivilligorganisationer och föreningsverksamhet bör utvecklas. 4. Ökat emotionellt stöd kan förbättra den psykiska hälsan. Lättillgänglig och effektiv behandling är viktigt för att den som drabbas av psykisk ohälsa ska kunna tillfriskna. Men också medmänskligt stöd i olika former är centralt. Både stat/ kommun/landsting och civilsamhället har viktiga uppgifter för att förbättra möjligheten till emotionellt stöd. REFERENSER Världshälsoorganisationen (WHO): http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/ en/ Mind. Mind-index 2013: http://mind.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/12/201310-mind-indexartikel-a4-b.pdf Mind. Mind-index 2014: http://mind.se/wordpress/wp-content/uploads/2014/12/ Mind-index-2014.pdf Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker Folkhälsomyndigheten. Fakta om nationella folkhälsoenkäten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/enkater-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/resultat-2014/fakta-om-nationella-folkhalsoenkaten.pdf Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12665/syfte-bakgrund-fragorna-hlv.pdf Folkhälsomyndigheten. Allmänt hälsotillstånd regionala resultat 2014: http://www. folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/enkater-och-undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/fysisk-halsa/allmant-halsotillstand/ Folkhälsomyndigheten. Social kapital och psykisk hälsa: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/13155/a2007_05_socialt%20kapital%20och%20psykisk%20halsa.pdf Folkhälsomyndigheten. Delaktighet och inflytande i samhället. Kunskapsunderlag för folkhälsorapport 2010: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12709/ R2011-31-Delaktighet-och-inflytande-i-samhallet-Kunskapsunderlag-for-FHPR-2010.pdf Eriksson M, Ng N. Changes in access to structural social capital and its influence on self-rated health over time for middle-aged men and women: A longitudinal study from northern Sweden. Soc Sci Med. 2015 Apr;130:250-8. Socialstyrelsen. Förslag till nationellt program för suicidprevention: https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9448/2006-107-23_rev2_200610723_bilaga1.pdf Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/folkhalsan-i-sverige-arsrapport-2014.pdf http://www.nber.org/papers/w12352.pdf Folkhälsomyndigheten. Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 : https://www. folkhalsomyndigheten.se/documents/livsvillkor-levnadsvanor/funktionsnedsattning/ delrapportering-regeringsuppdrag-funktionshinderspolitiken-2015.pdf Folkhälsomyndigheten. Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd miljö: https:// www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12643/r2011-05-f.nedsattn-fysisk-akt-byggdmiljo-t.pdf Arbetsmiljöverket. Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång: http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/rap2011_11.pdf Folkhälsomyndigheten. Arbetsmarknadsposition: http://www.folkhalsomyndigheten. se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/arbetsmarknadsposition/ OECD. Mental health and work, Sweden: http://www.keepeek.com/digital-asset-management/oecd/employment/mental-health-and-work-sweden_9789264188730-en#page1 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009: https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8495/2009-126-71.pdf Forte. Svensk arbetslivsforskning en resurs för välfärd, hälsa och tillväxt: http://www. forte.se/pagefiles/2740/a-livrapp.pdf Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. 2000. Natur och kultur. Bonita R, Beaglehole R, Kjellström T. Grundläggande epidemiologi. 2010. Studentlitteratur. Statistiska centralbyrån. Utbildning: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ ssd/start UF UF0506/Utbildning/?rxid=33e8768a-de06-4399-8ded-4347447964aa Statistiska centralbyrån. Folkmängd: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ ssd/start BE BE0101 BE0101A/BefolkningNy/?rxid=33e8768a-de06-4399-8ded-43 47447964aa Statistiska centralbyrån. Arbetskraftstillhörighet: http://www.statistikdatabasen.scb.se/ pxweb/sv/ssd/start AM AM0401 AM0401N/NAKUBefolkningLAr/?rxid=5f5082c8-716 1-4caf-a50c-e20646c999ec Socialstyrelsen. Bilaga 1. Beskrivning av indikatorer. Öppna jämförelser. Hälso- och sjukvård: http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/2014-12-1-bilaga-1.pdf 8
MINDS VETENSKAPLIGA RÅD Per-Anders Rydelius, seniorprofessor i barn- och ungdomspsykiatri, KI, rådets vetenskapliga sekreterare. Jennie Ahrén, med dr, Centrum för studier i epidemiologi och samhällsmedicin, SLL/KI Sven Bremberg, barnläkare, docent i socialmedicin, tidigare expert i psykisk hälsa vid Folkhälsoinstitutet. Lars Dencik, professor i socialpsykologi, universitetet i Roskilde. Siv Fischbein, professor emerita i specialpedagogik, Stockholms universitet Lennart Köhler, barnläkare, seniorprofessor och tidigare rektor vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Fredrik Lindencrona, med. dr., leg. psykolog, Sveriges Kommuner och Landsting Ellenor Mittendorfer-Rutz, med dr, docent, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Ullakarin Nyberg, psykiatriker, forskargruppledare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi, Stockholms universitet Marie Åsberg, seniorprofessor i psykiatri, Karolinska Institutet Minds vetenskapliga råd har ingått i projektets referensgrupp. Föreningen uttrycker sitt varma tack för deras medverkan. Johanna Hoffsten har bearbetat data och författat rapporten i samarbete med Sven Bremberg, Cecilia Modig och Carl von Essen. Föreningen är ansvarig för den slutliga utformningen av indexet. FÖRKLARING TILL INDIKATORER SOM HAR JÄMFÖRTS MED MIND-INDEX (SID 5 8) Statistiken för Lågt socialt deltagande, Avsaknad av emotionellt stöd och Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga är hämtad från Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät och gäller för åldersgruppen 16 84 år. Statistiken för Gymnasial utbildning, Eftergymnasial utbildning är hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB) och gäller för åldersgruppen 16 74 år. Statistiken för Arbetslöshet och Sysselsättning är från SCB och gäller för åldersgruppen 15 74 år. Lågt socialt deltagande avser den andel som inte deltar i någon eller endast i ett av aktivitetsalternativen till enkätfrågan; Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna?. Svarsalternativen är följande; Studiecirkel/kurs på din arbetsplats Studiecirkel/kurs på din fritid Fackföreningsmöte I annat föreningsmöte Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Sporttillställning Skrivit insändare i tidning/tidskrift Demonstration av något slag Offentlig tillställning (t.ex. nattklubb, danstillställning eller liknande) Större släktsammankomst Privat fest hos någon Inget av ovanstående Avsaknad av emotionellt stöd avser den andel som svarat nej på enkätfrågan; Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga inkluderar den andel som svarat ja på huvudfrågan och ja, i hög grad på följdfrågan. Bakomliggande enkätfrågor med tillhörande svar är; Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Nej Ja Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Nej, inte alls Ja, i någon mån Ja, i hög grad Gymnasial utbildning avser både gymnasial utbildning på högst 2 år och 3 år. Eftergymnasial utbildning avser både eftergymnasial utbildning på mindre än 3 år och 3 år eller mer. Statistiken för Gymnasial utbildning och Eftergymnasial utbildning finns enbart som antal hos SCB och har därmed beräknats om till andelar. Antalet i en utbildningsnivå har dividerats med folkmängden i åldersgruppen 16 74 år för respektive år, i varje län. Därefter har ett medelvärde av medelvärdena räknats ut för att få den andel med respektive utbildning i varje län för perioden 2011 2014. Folkmängden för åldersgruppen 16 74 år för åren 2011 2014 är även hämtad från SCB. Arbetslöshet avser andelen arbetslösa av arbetskraften (vilken utgörs av arbetslösa och sysselsatta). Sysselsättning avser andelen sysselsatta av befolkningen. 9
MIND-INDEX 2015: STATISTISK BILAGA Självmordstal Källa: Socialstyrelsens Statistikdatabas för dödsorsaker Inkluderade dödsorsaker: Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) (ICD-10 koder: X60-X84) och Skadehändelser med oklar avsikt (ICD-10 koder: Y10-Y34) Mått: Åldersstandardiserade dödstal enligt Sveriges medelbefolkning år 2000. Population: Män och kvinnor, 15 84 år. Enbart personer som är folkbokförda i Sverige vid tiden för dödstillfället är inkluderade i statistiken. Notering: Socialstyrelsen framhåller att diagnostisering kan variera mellan landsting och att tolkning därmed bör ske med viss försiktighet. Bearbetning av data: Avsiktlig självdestruktiv handling och Skadehändelser med oklar avsikt har summerats för respektive år. Ovägda, glidande medelvärden för fyra år har beräknats från år 2004 till år 2011. Självskattad hälsa Källa: Folkhälsomyndighetens enkät Nationella Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Använd enkätfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativ: Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dåligt, Mycket dåligt. Mått: Andel som svarat Mycket bra eller Bra på enkätfrågan. (Notering: Folkhälsomyndigheten har grupperat svarsalternativen) Population: Män och kvinnor, 16 84 år. Bearbetning av data: Ingen bearbetning av data har genomförts då Folkhälsomyndigheten har beräknat och redovisat ovägda, glidande medelvärden för fyra år. Mind-index över tid Ovägda, glidande medelvärden för fyra år har använts för båda variabler. Detta har gjorts för att minska påverkan av slumpmässiga variationer mellan åren. Varje uträknat Mind-index är därmed följande; 2004 2007, 2005 2008, 2006 2009, 2007 2010, 2008 2011, 2009 2012, 2010 2013 och 2011 2014. Uträkning av MIND-index Sverige tillvägagångssätt: 1. Summera avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) och skadehändelser med oklar avsikt för respektive län. EXEMPEL PÅ HUR MIND-INDEX BERÄKNAS FÖR STOCKHOLMS LÄN Självmordstal Medelvärde 2011 2014: 19,32 (19,32-19,1) = 0,12 1,88 0,12 x (-1) = -0,12 Självskattad hälsa Medelvärde 2011 2014: 75 (75-67,2) = 3,04 2,57 Mind-index: -0,12 + 3,04 = 2,92 2. Beräkna medelvärde för 2011 2014 för självmordstal för respektive län. 3. Beräkna referensvärde av självmordstal för 2004 2007 (referensperiod). Beräkna medelvärde för 2004 2007 för självmordstal för respektive län och därefter medelvärdet och standardavvikelse av dessa. Referensmedelvärde: 19,1 Referensstandardavvikelse: 1,88 4. Beräkna referensmedelvärde och referensstandardavvikelse för självskattad hälsa. Referensmedelvärde: 67,2 Referensstandardavvikelse: 2,57 5. Beräkna för respektive variabel. (Medelvärde 2011 2014 för län x) (Referensmedelvärde 2004 2007) (Referensstandardavvikelse 2004 2007) 6. Multiplicera uträkning för självmordstal för respektive län med -1. 7. Summera uträkningarna för respektive län för att få dess Mind-index. Notering: Vid uträkning av Mind-index har fler decimaler använts än som redovisas här. Mind Wollmar Yxkullsgatan 14 118 50 Stockholm 08-34 70 65 pg 90 08 53-3 info@mind.se mind.se Mind är en ideell organisation som förebygger psykisk ohälsa genom att erbjuda medmänskligt stöd, sprida kunskap och bilda opinion. Välkommen att kontakta oss om du vill bli volontär, ge en gåva eller på annat sätt engagera dig!