VÄLFÄRDSBOKSLUT ORSA KOMMUN 2006

VÄLFÄRDSBOKSLUT ORSA KOMMUN 2006

Syftet med välfärdsbokslutet är att ge en bild av hur orsabornas liv kan te sig utifrån de folkhälsomål som den nationella folkhälsopolitiken satt upp. En sammanfattning av välfärdsbokslutet ingår i kommunens bokslut. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Inom många områden råder idag en bra anda i kommunen. Det finns en uttalad vilja till samverkan och dialog och från Orsadialogen - ett försök för ökad delaktighet kommunens sida söker man ständigt nya vägar för att förbättra kommunikationen ytterligare. Bland annat har man under innevarande år gjort en satsning på informationsverksamheten. Sedan flera år har man arbetat med ungdomsting för att fånga upp ungdomars synpunkter. Trenden med ett vikande valdeltagande bröts vid senaste valet. Deltagandet i Hälsoveckan innebär en ökad delaktighet i det som berör samtliga folkhälsomål. Satsningarna har inte fått full genomslagskraft än. Vi måste få till en bättre medborgardialog. Vet vi verkligen vad orsaborna tycker? Det finns fortfarande mycket att göra åt jämställdhetsfrågorna. Könsfördelningen i traditionella yrken är fortfarande den samma och lönerna i traditionella kvinnoyrken släpar ännu efter. Den fysiska tillgängligheten till kommunens lokaler och anläggningar lämnar också mycket i övrigt att önska. Inom skolan görs insatser för ökad elevdemokrati men vi har ännu inte lyckats få till strukturerna på detta så att frågor och möten speglar en representativ demokrati. Vi ligger fortfarande under riksgenomsnittet i valdeltagandet. Kommunen har gjort en informationssatsning som förhoppningsvis ger ökad fokus på delaktighetsfrågorna. Den fysiska tillgängligheten är en viktig aspekt i det centrumutvecklingsarbete som påbörjats. Vi måste satsa på kvalitet i all verksamhet vi gör. Även inom de områden där vi är långt framme får vi inte slå oss till r0. Vi måste också göra ordentliga prioriteringar i våra insatser så att vi inte gapar över mer än vi kan bita av. Inom skolan måste vi arbeta med vår förmåga att öka den upplevda delaktigheten för barn, elever och föräldrar. Lyckas vi med detta så når vi hur långt som helst. Misslyckas vi så minskar våra chanser att lyckas drastiskt. Vi bör alla i högre grad fundera över vad det är som ger utveckling. Först då kan vi skapa än mera utveckling och ge Orsa en bra framtid. Nyckeltal enl Statens folkhälsoinstitut Valdeltagande Riksdag Landsting Kommun 2002 2006 2002 2006 2002 2006 Orsa 76,3 80,3 74,7 77,6 75,5 78,9 Riket 80,1 82 77,5 78,8 77,9 79,4

Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Orsa har för femte året i rad radikalt förbättrat det av företagarna upplevda näringslivsklimatet. Det borgar för en samsyn mellan offentlig och privat sektor som är viktig för fortsatt utveckling. Ingen under 25 år i kommunen har idag försörjningsstöd. Genom projekt som Invandrarvägen till arbete, och lärlingsprojektet försöker man finna lösningar som leder tillarbete utbildning eller andra insatser som ger ökad egenförsörjning. Den omfattande satsningen på feriearbeten för skolungdomar mellan årskurs nio och årskurs två på gymnasiet förbereder ungdomarna för arbetslivet, liksom insatser som Uppdrag Orsa Näringsliv. Brottsstatistiken sjunker stadigt i kommunen. Invandrarvägen till arbete är ett projekt för att öka graden av egenförsörjning. Kommunen ligger mycket lågt vad gäller medelinkomsten i riket. Däremot är inkomsten relativt jämt fördelad. Vi ligger följaktligen också lågt när det gäller andelen familjer med låga inkomster, framförallt vad gäller ensamstående med barn under 18 år där läget skärpts något. I övriga familjegrupper är dock trenden mer positiv, även om vi ligger över riksgenomsnittet. Vi har inte lyckats med målsättningen att skapa heltidsanställningar för de som efterfrågar det. Känslan av trygghet i vardagen följer inte heller den positiva polisstatistiken Satsningarna för ökad delaktighet i kommunen är livsviktiga för att vi inte skall skapa det s k 2/3 samhället, där några svaga grupper förväntas hamna utanför det etablerade samhället. Vi måste bli bättre på att kommunicera den nedgående trenden i brottsstatistiken. Den sociala tryggheten är också en viktig aspekt i centrumplaneringen. Vi måste skapa trygga miljöer där niskan sätts i centrum, inte bilarna. Att vi har kvällsbelysning för biltrafiken är en självklarhet. Varför är det inte det för gångtrafikanterna? Arbetslöshet (antal) efter kommun, ålder, kategori, kön och tid Öppet arbetslösa i oktober I arbetsmarknadsåtgärder i oktober Kvinnor Män totalt totalt 2004 2006 2004 2006 2004 2006 2004 2006 2004 2006 2004 2006 Orsa 75 57 87 96 162 153 60 72 78 99 138 171 Riket 92839 79986 115637 92318 208476 172304 54627 72213 66957 74538 121584 146751 Anmälda brott efter kommun, antal och tid OBS. PER 100 000 INVÅNARE! Antal brott Därav våldsbrott 2000 2005 2000 2005 Orsa 8270 8583 784 1238 Riket 13 647 13 576 1787 2235 OBS att jämförelsetalet för anmälda brott är omräknat till att bygga på en tänkt befolkning på 100 000 invånare. Det handlar inte om verkligt antal brott, utan summan är bara en siffra för att kunna jämföra Sveriges kommuner på samma premisser.

Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Vi har flera projekt som förbereder ungdomarna för vuxenlivet. Dels projekt som Uppdrag Orsa Näringsliv, för att öka kontakten med och förståelsen för näringslivet, samt Uppdrag Orsa som är ett liknande projekt riktat mot kommunal förvaltning. I skolan är ämnet Livskunskap ett viktigt redskap. Under det senaste året har vi också sett en högre andel elever bli behöriga till gymnasiet. Inom förskolan har vi en medvetet hög personaltäthet. I kommunen har vi en hög andel splittrade familjer och ensamstående föräldrar. Ofta har dessa grupper en pressad ekonomi vilket påverkar uppväxtvillkoren och känslan av trygghet negativt. En fortsatt positiv utveckling av hela kommunen, inklusive näringsliv, service osv, bidrar till en ökad trygghet. Sysselsättning och därmed förbättrade ekonomiska förutsättningar är sannolikt den enskilt viktigaste ingrediensen för att uppleva trygghet. Behöriga till gymnasieskolan efter kommun, kön, behörighet och tid vid vårterminens slut flickor pojkar totalt antal elever varav behöriga antal elever varav behöriga antal elever varav behöriga 2003 2005 2003 2005 2003 2005 2003 2005 2003 2005 2003 2005 Orsa 43 55 40 44 65 61 54 46 108 116 94 90 Riket 50847 54187 46190 48965 52613 57306 46601 50118 103460 111493 92791 99083 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Orsa kommun jobbar strategiskt med frågorna och har förstärkt sin personalorganisation. Under året har upphandling av en ny företagshälsovård genomförts. Långtidssjukskrivningarna är fortfarande på en alltför hög nivå, liksom ohälsotalet generellt. Vi kan hoppas på att vi sett ett trendbrott. Ohälsotalet sjönk för första gången på flera år mellan 2004 och 2005 och det finns anledning att tro att detta håller i sig. Trots allt kan vi se framtiden an med försiktig optimism. Den negativa trenden rörande långtidssjukskrivningarna har brutits. De satsningar som gjorts de senaste åren verkar ge resultat. Det gäller helt enkelt att hålla i satsningarna och inte tappa fokus. Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kommun, ålder, kön och tid, åldergrupp 20-64 år. 2000 2005 2000 2005 Orsa 56,9 70,6 41,5 49,6 Riket 47,2 54 33,2 35,8 Försäkringskassan beräknar ohälsotalet geonom att för en region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer.

Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Inom kommunens måltidsverksamhet finns en ekologisk medvetenhet och satsning. Orsa har dessutom en enastående natur och god tillgång på rekreationsområden. Mätningar visar att luftkvaliteten förbättrats. Lösningsmedelsutsläppen har minskats genom medvetna satsningar från industrin. Inrättandet av en Fixarservice för äldre bidrar till att minska riskerna för fallskador i hemmen. : Även om luften blivit avsevärt bättre är halten bensen fortfarande allt för hög. Boven i dramat är den alltför omfattande biltrafiken som dessutom bidrar till växthuseffekten. En annan negativ aspekt med orsabornas tendens att ta bilen i tid och otid är att det medför en lägre fysisk aktivitet. : I arbetet med centrumplaneringen måste återigen tas hänsyn till niskan i första hand bilarna i andra. Vi måste också tydligare kommunicera de ekonomiska skälen till att ställa bilen oftare både de samhällsekonomiska och de privatekonomiska. Dödlighet i skador och förgiftningar efter kommun, ålder, kön och tid, beräknat på 100 000 invånare Totalt 1997-2001 2000-2004 1997-2001 2000-2004 Orsa 38,7 44,8 131,7 81,3 Riket 36,1 38,7 65,2 67,1 Antal döda från födelsen och framåt per 100 000 invånare (medelfolkgden). Medelvärde för respektive period. Observera att statistiken påverkas av åldersstrukturen i kommunen. Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård Inom missbruksvården är kommunen bra på att fånga upp niskor. Inom verksamheten i Skarven når vi många yngre i riskzonen. Med tanke på kommunens storlek har vi en mycket väl fungerande ungdomsmottagning. : Det finns ingen öppenvårdspsykiatri i egna kommunen : Den största utmaningen är att arbeta för en fungerande psykiatri. Vi vet att många mår dåligt i kommunen. Vi måste därför utveckla samarbetet med landstinget på det området.

Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Såväl inom förebyggande sjukvård som inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten bedöms smittspridningsrisken vara liten i kommunen. Idag bedöms det inte finnas några allvarliga problem överhuvudtaget. Lugnet kan vara bedrägligt. Det gäller att vara fortsatt observant på alla riskfaktorer. Barnvaccinationer efter kommun, sjukdom och tid stelkramp kikhosta MPR difteri polio influensa (Hib) 2003-01-01 födda 2000 2003-01-01 bland barn födda 2000 2003-01-01 födda 2000 2003-01-01 födda 2000 2003-01-01 födda 2000 2003-01-01 bland barn födda 2000 Orsa 93,2 100 93,2 100 76,3 89,8 93,2 100 93,2 100 93,2 100 Riket 98,6 98,8 98,3 98,7 90,5 95,4 98,6 98,7 98,5 98,7 98,2 98,5 Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Inom skolan arbetas aktivt med frågorna inom ämnet Livskunskap och i VIOLA projektet. Andelen aborter åldersgruppen 20-29 år är högre än i län och rike. Även här gäller det att inte slappna av för att läget just nu känns stabilt. Aborter efter kommun, ålder och tid per 1000 15-44 1985-1989 1995-1999 2001-2005 Orsa 22,9 14 17,6 Riket 19,9 18,4 19,2

Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Från förskoleklasserna upp till sjätte klass är fysiska aktiviteter inplanerade dagligen. : Från årskurs sju och uppåt finns inte tillräckligt med utrymme i timplanen för fysiska aktiviteter. Även för äldre på särskilda boenden behövs förbättrade möjligheter till fysiska aktiviteter. : Återigen blir centrumplaneringen ett viktigt instrument för att främja möjligheten till fysisk aktivitet. Enligt Landstinget Dalarnas Folkhälsouppföljning motionerar 51 % av nen och 64% av na varje vecka på sin fritid,. vilket placerar oss i mitten av statistiken i länet. Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Kommunens kostpolitiska program har blivit uppmärksammat över kommungränserna. På skolorna finns en bra kostverksamhet. : Bland många äldre är matvanorna dåliga. Vi måste också bli bättre på att följa upp det kostpolitiska programmet så att det styrs ut till vardagsarbetet. : Inom äldrevården startas ett Nutritionsprojekt finansierat med statsbidrag. Kommunen kommer att se över kosthanteringen generellt. Dödlighet i diabetes efter kommun, ålder, kön och tid Totalt 15- per 100 000 invånare 1998-2002 2000-2004 1998-2002 2000-2004 Orsa 13,5 13,6 14,4 7,3 Riket 20,1 20,6 18,4 19,9 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) efter kommun, ålder, kön och tid per 100 000 invånare Totalt 15-1998-2002 2000-2004 1998-2002 2000-2004 Orsa 304,7 319,4 460 326 Riket 251 241,1 315 296,1

Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Det sker många frivilliga aktiviteter där ungdomarna själva är engagerade och i flera fall tagit initiativet. Anti-tobakprojektet Tobaksfri Duo är ett sådant exempel. På Ungdomsgården Leif arbetas och pratad mycket om frågorna. De drogfria skolavslutningarna har varit mycket lyckade. Efter Orsayrans avslutning är fortfarande ungdomsfylleriet för stort. Det här är ett problem som delas med alla orter där större arrangemang hålls. Ett oavtröttligt arbete med attityder till droger är nödvändigt. Alkoholrelaterad dödlighet efter kommun, ålder, kön och tid Totalt 15- år 1995-1999 2000-2004 1995-1999 2000-2004 Orsa 6,6 0 49,4 58 Riket 9,5 11,2 41,3 45 Rökande spädbarnsföräldrar efter kommun, person i hushållet, barnets ålder och barnets födelseår någon i hushållet 1-4 veckor 8 månader 2002 2004 2002 2004 Orsa 12,3 7,6 15,5 6,1 Riket 17 14,9 17,7 15,4 Försäljning från systembolag och restauranger per invånare 15 år och äldre efter kommun, antal liter 100% alkohol och tid Systembolag Restauranger 2003 2005 2003 2005 Orsa 7,5 6,2 0,7 0,9 Riket 5,1 4,9 1,1 1 Dödlighet i lungcancer efter kommun, ålder, kön och tid Totalt 15-1995-1999 2000-2004 1995-1999 2000-2004 Orsa 33,1 13,6 49,4 29 Riket 30,7 36,6 51,3 50,5 Dödlighet i KOL efter kommun, ålder, kön och tid Totalt 15- år 1997-2001 2000-2004 1997-2001 2000-2004 Orsa 53,8 68 50,1 36,2 Riket 21 26,6 27,1 30,1 Kommentarer: OBS att dödlighetstalen är omräknade av jämförelseskäl. De bygger på en tänkt befolkning på 100 000 invånare. Det är t ex alltså inte så att 58 dog i alkoholrelaterad dödlighet. Jämförelserna blir också något haltande eftersom en mariginell ökning i en liten ort får stora konsekvenser i statistiken. Statistiken skall endast ses som en måttstock på trenden i kommunen. Siffrorna för rökande spädbarnsföräldrar är medelvärde för kommunen. Försäljningssiffrorna för systembolag och restauranger är omräknad till antal liter ren alkohol per invånare.