Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Relevanta dokument
Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.

Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Telefoninäten. Jens A Andersson

Datasäkerhet och integritet

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Internetprotokollen. Maria Kihl

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Datakommunika,on på Internet

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Tentaexempel. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

Grundläggande datavetenskap, 4p

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

IPv6 och säkerhet.

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Hjälpprotokoll till IP

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Repetition. Maria Kihl

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Kapitel 10 , 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet

Network Management Säkerhet Performance QoS Köteori. Jens A Andersson

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Sammanfattning av kursen. Maria Kihl

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Christer Scheja TAC AB

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Övningar - Datorkommunikation

Performance QoS Köteori SNMP. Felsökning. Jens A Andersson (Maria Kihl) GET request GET response SET request TRAP MIB. Att mäta är att veta ping

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T Introduktion till modern telekommunikation

Datakommunika,on på Internet

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

ETSF05 Repetition av KomSys

Access till nätet. Maria Kihl

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

IT för personligt arbete F2

TCP/IP och Internetadressering

Kapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Bakgrund. Mobilnät. GSM:s arkitektur. Mobilnätets princip. Basstationssystemet. Centralsystemet. Sidorna i boken

Mobilnät. Sidorna i boken

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Dator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Digital kommunikation. Maria Kihl

802.11b Wireless router w. 4 port switch. StarTech ID: BR411BWDC

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden Visa beräkningen. 4p

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Transkript:

Fortsättning på Internetprotokoll Maria Kihl

Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, 2

Internetprotokollen 3

Repetition (ipconfig kopplad till EITs Ethernet) Connection-specific DNS Suffix. : eit.lth.se Description........... : Intel(R) 82579LM Gigabit Network Connection Physical Address......... : B8-6B-23-F2-88-17 DHCP Enabled........... : Yes Autoconfiguration Enabled.... : Yes Link-local IPv6 Address..... : fe80::40a8:6879:79c9:c00e%2(preferred) IPv4 Address........... : 130.235.201.172(Preferred) Subnet Mask........... : 255.255.252.0 Lease Obtained.......... : den 26 november 2018 08:36:23 Lease Expires.......... : den 27 november 2018 08:36:22 Default Gateway......... : 130.235.200.1 DHCP Server........... : 130.235.63.228 DHCPv6 IAID........... : 62417699 DHCPv6 Client DUID........ : 00-01-00-01-1F-92-81-0B-B8-6B-23-F2-88-17 DNS Servers........... : 130.235.63.228 130.235.63.232 Primary WINS Server....... : 130.235.20.72 NetBIOS over Tcpip........ : Enabled 4

Tentaexempel Ange den kortaste formen på följande IPv6 adress: 0340:0000:0000:0000:000B:C003:0000:0234 5

Tentaexempel WWW A Router Switch Gizmo C B DNS Antag att A vill hämta en websida på WWW-servern och A känner endast till WWWserverns symboliska namn (samt de IP-adresser som förutsätts i kursen). Antag att alla adresscacher är tomma. Beskriv vilka meddelanden som skickas i nätet samt MACadresser och IP-adresser för varje meddelande. 6

Internet Control Message Protocol (ICMP) IP har inga funktioner för felrapportering eller felkorrigering. IP saknar även funktioner för förfrågningar och styrning. Internet Control Message Protocol (ICMP) har utvecklats för dessa syften. ICMP är ett hjälpprotokoll till IP.

ICMP I TCP/IP-stacken

ICMP-meddelanden Två typer av meddelanden: Error-reporting messages (felrapportering) Query messages (förfrågningar)

Enkapsulering (Encapsulation) Ett ICMP-meddelande skickas i ett IP-paket:

Felrapportering (error-reporting) När ett fel i transporten av ett IP-paket upptäcks, används ICMP för att rapportera felet till sändaren av IP-paketet. Felmeddelandet inkluderar IP-paketets header samt de första 8 bytes data från IP-paketet.

Några felmeddelanden Destination unreachable: Skickas när en router inte kan forwarda ett IP-paket eller en host inte kan leverera eller ta emot ett IP-paket. Source quench: Skickas när ett IP-paket kastas i en router pga överlast. Time exceeded: Skickas när ett IP-paket kastas pga dess TTL-värde har blivit 0 (TTL räknas ner med 1 för varje router-hopp. Redirection: Skickas när en host har fel default router, och behöver uppdatera sin routing-tabell.

Några ICMP Query meddelanden Echo-request and Reply: Används för att undersöka om två enheter (hosts eller routers) kan kommunicera på IP-nivå Timestamp request and reply: Används för att bestämma round-trip time (RTT) mellan två enheter (hosts eller routers). Router-Solicitation and Advertisment: Används av en host för att undersöka vilka routers som är kopplade till dess nät.

Applikation: WWW World Wide Web (WWW) presenterades av Tim Berners-Lee 1989 vid CERN. Syftet med WWW var att möjliggöra för forskare att dela information på ett enkelt sätt. Det mer kommersiella WWW startades under tidigt 1990-talet med Netscape och Mosaic. Aftonbladet.se startades 1994 som den första stora nättidningen i Sverige. 14

Grundläggande koncept för WWW WWW bygger på tre delar: Webbsidor HyperTextMarkup Language (HTML) används för statiska webbsidor. Dynamiska webbsidor skapas med script (JSP, CGI, ASP, etc.) Universal Resource Locator (URL) Standard för hur man identifierar på vilken webbserver en webbsida ligger. HyperText Transfer Protocol (HTTP) Protokoll för att hämta webbsidor från en webbserver. 15

Universal Resource Locator (URL) Ett webbdokument har fyra identifierare: Protokoll, Host, Port och Path. En URL är definierad som: protocol://host:port/path När HTTPs standardport 80 används är den utesluten ur formuleringen ovan, till exempel: http://www.eit.lth.se/staff/maria.kihl 16

HTTP HTTP är ett textbaserat client/server protokoll med två typer av meddelanden: Request och Response. HTTP använder TCP förbindelser för kommunikationen mellan klient och server. 17

HTTP kommunikation 18

Mappning från URL till IP-adress Applikationsprotokoll använder symboliska namn (tex. www.lth.se). Mappning från symboliskt namn till IP-adress görs med Domain Name System (DNS). 19

Domän-namn i DNS root 20

Hierarkisk namn-struktur 21

Från namn till adress (1) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 1. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se 22

Från namn till adress (2) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 2. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se 3. Ask ns.angelnet.se sunic.sunet.se 23

Från namn till adress (3) angel1.heavennet.se angel2.angelnet.se 4. angel2.angelnet.se? ns.heavennet.se 5. IP = 194.52.54.47 ns.angelnet.se 24

Datasäkerhet Det finns tre viktiga koncept vad det gäller datasäkerhet: 1. Skydd mot avlyssning (Privacy) 2. Skydd mot ändrad data (Integrity) 3. Autentisering (Authentication)

Skydd mot avlyssning (Privacy) Skydd mot avlyssning (eller privacy) betyder att meddelandet som sänds endast ska kunna förstås av mottagaren. För alla andra ska meddelandet vara oförståeligt. Privacy löses med kryptering av meddelandet.

Exempel på kryptering

Skydd mot ändrad data (Integrity) Skydd mot ändrad data (Integrity) betyder att meddelandet måste komma fram exakt så som det var sänt. Det får inte finnas några ändringar i meddelandet. Integrity kan tillhandahållas med message digests.

Message digest

Autentisering (Authentication) Autentisering (authentication) innebär att mottagaren måste vara säker på sändarens identitet. Autentisering av enheter kan lösas med lösenord eller så kallad challenge-response. Autentisering av meddelanden kan tillhandahållas med en digital signatur. En digital signatur är en message digest som är krypterad.

Challenge-response R b = Slumptal (Nonce)

Digital signatur

Internet security protokoll Följande tre säkerhetsprotokoll tillhandahåller privacy, integrity och authentication på olika protokollskikt: IPSec: Säkerhetsprotokoll för IPv4. SSL/TLS: Säkerhetsprotokoll för TCP. PGP: Säkerhetsprotokoll för Email (SMTP). Dessa protokoll kommer att gås igenom i fortsättningskursen Internetprotokoll. För er som går EITF25 så blir det även en föreläsning i webbsäkerhet.

HTTPS Utvecklades av Netscape för säkra transaktioner. Skickar krypterad data med TLS. Använder portadress 443 istället för 80 (HTTP). Baseras på digitala certifikat som webservern skapat hos en betrodd tredje part. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/hypertext_transfer_protocol_secure 34

Protocol stack and tunneling Traffic is often tunneled over the fix network architecture A tunnel is a way to send packets over other types of network. E.g. IPv4 over IPv6 and vice versa IP over Ipsec VPN (Virtual Private Network)

Example of tunneling IPv4 over IPv6 using GRE (Generic Routing Encapsulation) 36

Tentaexempel A B Switch C Router DNS Host A vill skicka en ICMP echo request till host C. Host A kan bara C:s symboliska namn c.citynetwork.se (samt de IP-addresser som förutsätts I kursen). Förutsätt att alla adress-cacher är tomma. Beskriv vilka meddelanden (med tillhörande addresser) som skickas i nätet ovan. 37

Felhanterings-verktyg (debugging tools) Det finns flera mjukvarubaserade verktyg som kan användas för att undersöka ett nät tex för att identifiera fel. Två av de enklaste verktygen är: Ping Traceroute

Ping, exempel Ping-programmet använder ICMP echo-request and reply meddelanden för att hitta information om en destination.

Traceroute Traceroute (UNIX/Linux) eller Tracert (Windows) används för att hitta vägen mellan en sändare coh en mottagare dvs vilka routers ett IP-paket från sändaren till mottagaren kommer att passera. Programmet använder TTL-fältet i IP-header och två ICMP-meddelanden: Time Exceeded och Destination Unreachable för att bestämma vägen som ett IP-paket tar.

Traceroute exempel U:\>tracert www.google.com Tracing route to www.google.com [172.217.19.196] over a maximum of 30 hops: 1 <1 ms <1 ms <1 ms defgw-a190.eit.lth.se [130.235.200.1] 2 9 ms <1 ms <1 ms r1-f0b-vd-eit.net.lu.se [130.235.217.197] 3 <1 ms 1 ms <1 ms jr1a-r1a.net.lu.se [130.235.217.60] 4 14 ms 13 ms 12 ms lund-lnd88-r1.sunet.se [130.242.6.90] 5 6 ms 1 ms 1 ms malmo-mcen1-r1.sunet.se [130.242.4.71] 6 1 ms 1 ms 2 ms dk-ore.nordu.net [109.105.102.122] 7 7 ms 7 ms 6 ms de-hmb.nordu.net [109.105.97.57] 8 6 ms 5 ms 5 ms google.ham.ecix.net [193.42.155.46] 9 17 ms 17 ms 17 ms 108.170.253.69 10 17 ms 17 ms 17 ms 216.239.63.49 11 13 ms 13 ms 13 ms 172.253.50.100 12 14 ms 16 ms 14 ms 72.14.237.99 13 13 ms 12 ms 13 ms 209.85.255.231 14 12 ms 12 ms 12 ms 108.170.241.193 15 13 ms 13 ms 13 ms 72.14.238.245 16 14 ms 13 ms 12 ms ams16s31-in-f4.1e100.net [172.217.19.196] Trace complete. 41

Traceroute example U:\>tracert www.aftonbladet.se Tracing route to www.aftonbladet.se.cdn.cloudflare.net [104.20.54.70] over a maximum of 30 hops: 1 <1 ms <1 ms <1 ms defgw-a190.eit.lth.se [130.235.200.1] 2 <1 ms <1 ms <1 ms r1-f0b-vd-eit.net.lu.se [130.235.217.197] 3 1 ms <1 ms <1 ms jr1a-r1a.net.lu.se [130.235.217.60] 4 <1 ms <1 ms 1 ms lund-lnd88-r1.sunet.se [130.242.6.90] 5 2 ms 1 ms <1 ms malmo-mcen1-r1.sunet.se [130.242.4.71] 6 5 ms 1 ms 1 ms dk-ore.nordu.net [109.105.102.122] 7 1 ms 2 ms 1 ms dk-bal.nordu.net [109.105.97.117] 8 3 ms 3 ms 2 ms as13335-10g-gc1.sthix.net [185.1.88.20] 9 7 ms 2 ms 2 ms 104.20.54.70 Trace complete. 42

Tentaexempel Förklara var i OSI-modellen följande protokoll hör hemma: HTTP, 802.3, TCP, PPP, IP,UDP, ICMP, ARP Dina svar ska vara motiverade! 43

Telenätet och mobila system Maria Kihl

Läsanvisningar Kihl & Andersson: 13, 14.1-3 Stallings: 8.4, 10.1, 10.2, 10. 3 Läsanvisningarna definieras av innehållet på slides.

Det publika telenätet (PSTN) Copper cable Digital Local station Core network (SONET/SDH) Analog Access network

Data transfer in telephone networks The telephone core networks are digital. PCM in local stations Data transfer with 8-bits samples. The telephone networks use circuit switching. A connection is set up for each call. The core networks use Synchronous Time Division Multiplexing. 47

Hierarchical structure From the telephone to local station (end office), the analog data is transferred on the 0-4 khz frequency band. In the local station, PCM is used to create 8-bit samples that are coded and transmitted in the network using circuit switching and STDM. Also, there are gateways to the Internet and mobile networks.

Circuit switching

Control messages Switching stations (offices) communicate with standardized protocols using a separate network.

Comparison with the Internet In the Internet, control messages are sent the same path as data packets. Special protocols, for example ICMP, ARP, DNS Included in headers of data packets. In the telephone networks, the data transfer is separated from the control messages. Delays for setting up and tearing down connections. Very efficient data transfer with circuit switching.

Signaling System No. Seven (SS7) The protocol stack for telephone networks is called Signaling System No. Seven (SS7).

Internet access with xdsl xdsl (ADSL, VDSL, etc) is used for providing Internet access via the telephone access line.

Mobile cellular (telephone) networks Access network Base station Core network Mobile station

The Frequency is the main performance problem Very Low Frequency (VLF) 0.3-30 KHz Low Frequency (LF) 30-300 KHz (e.g. submarines) Medium Frequency (MF) 0.3-3 MHz (e.g. radio stations) High Frequency (HF) 3-30 MHZ (e.g. radio stations) Very High Frequency (VHF) 30-300 MHz (e.g. TV stations) Ultra High Frequency (UHF) 0.3-3 GHz (e.g. mobile telephony) Super High Frequency (SHF) 3-30 GHz (e.g. WLAN and microwave links) Extremely High Frequency (EHF) 30-300 GHz Optical transmission >300 GHz (e.g., IR, visible light, UV)

Together with mobility A cellular system should manage to maintain a connection even when the mobile station moves in high speeds, maybe across networks.

Cells and frequency reuse The network is geographically divided into cells. In each cell there is a base station. Each cell is given some frequencies. The frequencies are reused in other cells according to a specific pattern.

Cellular access network To core network BSC Base station controller Several cells are controlled by one base station controller.

Problems with mobility The necessary signal strength depends on the mobile station s distance to the base station (power control). The mobile stations can move to another cell (handover/handoff). The mobile station can move to another network, maybe in another country (roaming).

Multipel access Flera terminaler ska ha access till samma basstation. Protokoll för multipel access krävs. Cellulära nät använder Controlled access. Basstationen bestämmer vilken kanal en terminal får använda. Uplink och Downlink -kanaler kan använda olika metoder för kanaluppdelning. Det finns vanligtvis en gemensam kanal som alla terminaler lyssnar på.

Multipel access i mobila nät Olika kanaler används med olika MAC-protokoll för att Hitta en basstation Kontrollmeddelanden Dataöverföring Telefoni Etc. 61

Channelization (Multiple access) Three basic so called channelization techniques: Frequency-Division Multiple Access (FDMA) Time-Division Multiple Access (TDMA) Code-Division Multiple Access (CDMA)

Frequency-Division Multiple Access In FDMA, the terminals have separate frequency bands.

Time-Division Multiple Access In TDMA, the terminals use separate time slots on a shared frequency band.

Spread Spectrum Spread Spectrum (SS), är en teknik för trådlösa länkar med mycket störningar. 65

Spread Spectrum metoder Frequency Hopping Spread Spectrum (FHSS) En källa använder många bärfrekvenser. En bärfrekvens används i taget, men bärfrekvensen ändras ofta (tex. 1000 gånger per sekund). Direct Sequence Spread Spectrum (DSSS) Varje databit är kodad med n bits (kallade chips) med en unik spridningskod som är förutbestämd av sändare och mottagare. Spridningskoden är vald så att alla andra källor adderade tillsammans blir som vitt brus och kan filtreras bort. 66

FHSS-cykler 67

DSSS exempel 68

Exempel på DSSS (utan bitfel) Bit som skall skickas: 0 1 Bitvis modulo-2 0000 1111 med chip-sekvens: 1110 1110 Resultat: 1110 0001 Mottagaren adderar 1110 0001 med chip-sekvens: 1110 1110 Resultat: 0000 1111 Adderas bitvis 0+0+0+0 1+1+1+1 Resultat: 0 4 69

DSSS-exempel (med bitfel) Bit som skall skickas: 0 1 Bitvis modulo-2 0000 1111 med chip-sekvens: 1110 1110 Resultat: 1110 0001 Mottagaren adderar 1010 1001 med chip-sekvens: 1110 1110 Resultat: 0100 0111 Adderas bitvis 0+1+0+0 0+1+1+1 Resultat: 1 3 70

Code Division Multiple Access (CDMA) Med hjälp av DSSS kan man multiplexera flera kanaler på samma länk. Tekniken kallas Code Division Multiple Access (CDMA) och används i moderna mobilnät. 71

CDMA Alla stationer har en egen chipping code. Dessa måste vara matematiskt ortogonala med varandra. 72

CDMA All data skickas samtidigt (synkroniserat) på samma kanal. Mottagaren använder sändarens kod för att filtrera ut dess signal. 73

2G/3G-system GSM (Global System for Mobile Communication) brukar kallas för 2G. UMTS (Universal Mobile Telecommunication System) brukar kallas för 3G. Gemensamt: Utvecklade främst för telesamtal. Använder liknande arkitektur för kärnnätet. Olika: Radioaccessen ger högre överföringshastigheter i UMTS.

Kärnnätet i GSM och UMTS Teletrafik PSTN Accessnät Kärnnät MSC CS-MGW UE RNC/BSC VLR HLR Basstation SGSN GGSN Datatrafik Internet

Förklaring till begreppen UE=User Equipment BSC = Base Station Controller RNC = Radio Network Controller MSC = Mobile Switching Centre CS-MGW = Circuit Switched Media Gateway SGSN = Serving GPRS support node GGSN = Gateway GPRS support node HLR = Home Location Register VLR = Visiting Location Register

UMTS accessnät (UTRAN) UMTS Terrestrial Radio Network Använder frekvensmultiplex och CDMA. CDMA kräver power control, eftersom alla mobiler måste ha samma signaleffekt vid basstationen. Detta regleras 1500 ggr per sekund. Innhåller dynamisk allokering av kapacitet.

Dynamisk resursallokering i UMTS The capacity for each user is dynamically allocated (each 10 ms). This allows for a more efficient use of the frequency band.

Long Term Evolution (LTE) 4th generation mobile networks Difference compared to GSM/UMTS: Packet-switching! Main service is Internet access, not telephony! Higher data rates (of course) Solutions needed to provide Voice over LTE Higher data rates require much smaller cells than before, so called pico and femtocells.

Kärnnätet i LTE Accessnät HSS Kärnnät MME Internet UE enode B SGW PDN-GW

Förklaring till begreppen enode B: Evolved Node B MME = Mobility Management Entity SGW = Serving Gateway PDN GW = Packet Data Network gateway HSS = Home Subscriber Server Notera: Det går inte att ringa vanliga kretskopplade telesamtal med LTE:s arkitektur!

Frequency Time-frequecy multiple access OFDMA: User 1 User 2 User 3 User 4 Time LTE uses OFDMA (Orthogonal Frequency Division Multiple Access) that is a combination of time-division and frequencydivision multiple access.

Circuit-switched fallback Circuit-switched fallback används i de svenska LTE-näten och innebär att telesamtal kopplas via GSM/UMTS-nätet. Kräver kommunikation mellan LTE och GSM/UMTS

Circuit-switched fallback Näten måste använda samma databas för användarna (HLR/HSS) PSTN Node B BSC MSC CS-MGW UE HSS enode B MME PDN GW Internet

1,000,000 devices ITU: 5G wish list / Requirements C-RAN Edge cloud 20 Gbps 100 Mbps 50 Mbps 10 Gbps IP edge