RP 42/1997 rd. professor vid högskolor. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Relevanta dokument
RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

Den ovan nämnda lagstiftningen träder i kraft den l december 1993, enligt lagen om rd - RP 12

RP 110/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 292/2010 rd. Dessutom får enligt 24 kap mom. i kyrkolagen kyrkobesvär inte anföras över ett beslut om upphandling på den grund att beslutet

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Redogörelse om tillsättning av tjänsten som professor i vuxenpedagogik

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 71/2008 rd. tillämpas på övriga tjänster inom försvarsmakten och inte bara på militära tjänster. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

RP 66/2007 rd. som beror på att det i samband med riksdagen har inrättats ett forskningsinstitut för internationella

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 229/1997 ni. eller över en månad på basis av anställningsförhållandets

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

2. Föreslagna ändringar

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 193/1998 ni PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 106/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 74/1999 m PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 271/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 a kap. 2 i strafflagen

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 129/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 297. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av l och 2 a lagen om statsunderstöd till

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

RP 60/2009 rd. I Finland har det länge funnits tre organisationer inom fritidsfiskesektorn: Suomen Kalamiesten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2004 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny tidsbunden lag om användning av indexvillkor

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 125/2006 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 268/2006 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i konkurrenslagen

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 109/2007 rd. även tekniska ändringar. statens pensioner ändras så en bestämmelse. ingången av 2008.

Transkript:

RP 42/1997 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 87 och 89 Regeringsformen för Finland samt av lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att regeringsformen samt lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor ändras så att utnämningarna till tjänster som professor överförs från presidenten till högskolorna. Samtidigt föreslås en inskränkning i de grunder på vilka en tjänst som professor kan tillsättas genom kallelseförfarande samt vissa författningstekniska ändringar i lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den l augusti 1998. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget 1.1. Lagstiftning och praxis Enligt 87 regeringsformen utnämner presidenten professorerna vid universitet och teknisk högskola. Enligt 89 regeringsformen skall en professor vid högskola, om inte annat stadgas i 90, sedan tjänsten förklarats ledig besättas på grundval av förslag på vilket den myndighet hos vilken tjänsten sökts har uppfört de tre enligt fastställda grunder mest förtjänta av sökandena. Enligt 90 regeringsformen gäller särskilda stadganden angående ordningen för besättande av tjänster vid högskoloma och vissa andra tjänster. Om tillsättningsförfarandet för tjänster som professor och biträdande professor bestäms i lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (856/1991), nedan lagen om tjänstetillsättning, och förordningen med samma namn (1581/1991), vilka trädde i kraft vid ingången av 1992. Syftet med lagstiftningen var att göra tjänstetillsättningen snabbare och enkla- re. I 3 lagen om tjänstetillsättning bestäms om den utnämnande myndigheten. Enligt paragrafen utnämns professorerna av republikens president och biträdande professorer av högskolan. Bestämmelsen om utnämning till tjänster som professor i lagen om tjänstetillsättning överlappar delvis 87 re&eringsformen. A andra sidan är den i fraga om tjänster som professor mer täckande då den gäller alla de vetenskaps- och konsthögskolor som lagen avser, medan bestämmelsen i regeringsformen har tolkats så att den gäller bara Helsingfors universitet och Tekniska högskolan. Således grundar sig presidentens befogenhet att utnämna professorer vid de övriga högskoloma på lagen om tjänstetillsättning och inte på regeringsformen. Enligt de tidigare bestämmelserna hade man rätt att överklaga ett tjänsteförslag genom besvär hos statsrådet, vid vissa högskolor hos besvärsnämnden och vid Helsingfors universitet hos universitetes kansler. Möjligheten att anföra besvär över ett tjänsteförslag slopades genom lagen om tjänstetillsättning, men samtidigt skapades för högskoloma ett internt rättsskyddssystem enligt vilket en 370112

2 RP 42/1997 rd sökande till en tjänst kan framställa en anmärkning mot tjänsteförslaget till högskolans kansler eller rektor. Vid universiteten och de övriga vetenskaps- och konsthögskolorna finns sammanlagt nästan l 200 professurer. Till dessa tjänster har republikens president på 1900- talet utnämnt cirka 80 personer om året. Möjligheten att tillsätta en tjänst på viss tid har ökat antalet utnämningar. Behörighetsvillkoren för tjänster som professor och biträdande professor är desamma, och tjänster som biträdande professor har i någon mån ändrats till tjänster som professor. Tjänsterna som professor tillsätts i regel på grundval av ett tjänsteförslag sedan tjänsten först varit ledigförklarad. En del av tjänsterna tillsätts genom kallelseförfarande som regleras i lagen om tjänstetillsättning. De senaste åren har kallelseförfarandet, som jämfört med det ordinarie utnämningsförfarandet är snabbare, blivit betydligt allmännare. 1.2. Bedömning av nuläget På grund av det stora antalet tjänster som professor utgör tillsättningen av dessa tjänster en betydande del av de utnämningsärenden vid statsrådets allmänna sammanträde som behandlas av republikens president. Att tjänster som biträdande professor ändras till tjänster som professor och att tjänsterna som professor på viss tid blir vanligare, ökar antalet utnämningsärenden som skall avgöras av presidenten. Till högskolornas autonomi hör självfallet att tillsätta de egna tjänsterna. Högskolorna utnämner redan nu till tjänster som biträdande professor liksom tilllägre forsknings- och undervisningstjänster. Särskilda skäl för ett annorlunda utnämningsförfarande för tjänster som professor finns inte längre. Utnämningarna till tjänster som professor hör inte till republikens presidents mest centrala maktbefogenheter. I praktiken utnämner presidenten numera nästan utan undantag den sökande som står i första förslagsrummet. I samband med kallelseförfarandet är det inte ens möjligt att utnämna någon annan än den som har föreslagits. Det finns med tanke på presidentens konstitutionella ställning inget principiellt hinder för att överföra utnämningarna till tjänster som professor till högskolorna. Som det nu är grundar sig utnämningsbefogenheten i fråga om tjänster som professor för Helsingfors universitets och Tekniska högskolans del på 87 regeringsformen och för de övriga högskolornas del på lagen om tjänstetillsättning. Orsaken till detta är att de övriga högskolorna har grundats efter att regeringsformen stiftades. En sådan historiskt betingad differentiering av regleringen av utnämningsbefogenheten finns det inte längre någon grund för. 2. Propositionens mål och de viktigaste förslagen Syftet med propositionen är att överföra befogenheten att utnämna till tjänsterna som professor vid högskolorna från republikens president till högskolorna själva. Genom propositionen föreslås att tjänstetillsättningsproceduren förenhetligas för professorer och biträdande professorer. För att utnämningen till tjänster som professor skall kunna överföras från republikens president till högskolorna föreslås att regeringsformen ändras så att professorerna inte längre nämns i 87 regeringsformen bland de tjänstemän som presidenten utnämner. Dessutom föreslås att bestämmelserna om tjänsteförslag i regeringsformens 89 ändras så hänvisningen beträffande besättandet av tjänster som professor utgår. Lagen om tjänstetillsättning föreslås bli ändrad så att högskolorna ges utnämningsbefogenhet i fråga om tjänsterna som professor (3 ). Utnämningarna skall alltjämt enligt huvudregeln ske på grundval av ett tjänsteförslag, men bestämmelserna om tjänsteförslaget skall i fortsättningen ingå direkt i lagen om tjänstetillsättningar (9 ). Villkoren för tillämpning av kallelseförfarandet vid tillsättning av tjänster som professor föreslås bli strängare. En tjänst som professor skall kunna tillsättas ~enarn kallelse om man på detta sätt kan fa en synnerligen meriterad person tillsatt eller om tjänsten tillsätts på viss tid. Då det på förhand är känt att någon som andra sökande veterligen inte kan vara jämbördiga med kan tillsättas, är det befogat att kunna tillsätta tjänsten utan att den ledigförklaras. På grund av den långa tid tjänstetillsättningsproceduren kräver bör man också kunna tillsätta en tjänst för en viss tid utan att den förklaras ledig. Däremot kan man utan betydande nackdelar upphäva den nuvarande grunden på vilken en tjänst kan tillsättas genom kallelse om det

RP 42/1997 rd 3 för att ordna undervisningen samt forskningen eller den konstnärliga verksamheten inom tjänstens område är av särskild vikt att tjänsten snabbt blir tillsatt. När en tjänst tillsätts på grundval av ett tjänsteförslag måste bara den interimistiska skötseln av uppgifterna ordnas för en längre tid än då det snabbare kallelseförfarandet används. I lagen om tjänstetillsättning föreslås dessutom vissa författningstekniska ändringar som beror på ändringar som inträffat inom högskoleväsendet och på att det i lagen hänvisas till upphävda författningar. 3. Propositionens verkningar Enligt propositionen övergår utnämnaodet ~~ll tjänster som professor på högskolorna. Andringen förenhetligar utnämningsförfarandet för professorer och biträdande professorer. Förslaget breddar området för högskolomas autonomi. En följd av förslaget är att högskoloma själva kommer att tillsätta alla sina undervisnings- och forskningstjänster. Samtidigt förstärks också högskolomas autonomi. De föreslagna lagarna förenklar tillsättningsförfarandet för tjänster som professor. De minskar antalet utnämningsärenden som skall behandlas på statsrådets allmänna sammanträde och vid föredragningarna för republikens president. Reformen gör det snabbare att tillsätta tjänster och föranleder i någon mån inbesparingar i förvaltningskostnaderna. 4. Ärendets beredning I regeringens proposition med förslag till lagstiftning om vissa av de högsta statsorganens maktbefogenheter (RP 285/1994 rd) föreslogs att 87 regeringsformen skulle ändras bl.a. så att professorerna vid universitet och teknisk högskola inte längre skulle nämnas bland de tjänster som presidenten med stöd av regeringsformen direkt utnämner till. Samtidigt föreslogs att regeringsformens 89 om tjänsteförslag skulle upphävas. 1994 års riksdag godkände att regeringens förslag skulle lämnas vilande över val, men förslaget förkastades efter valet av 1995 års riksdag. Att förslaget förkastades påverkades dock av andra faktorer än förslagen om presidentens utnämningsrätt Reformen av lagstiftningen om de högsta statsorganens inbördes maktförhållanden sammanfördes, efter att ovan avsedda förslag hade förkastats, med totalreformen av grundlagarna. Beredningen av den pågår i Grundlag 2000-kommitten, tillsatt av statsrådet den 18 januari 1996. Undervisningsministeriet föreslog likväl i ett brev till justitieministeriet den 24 maj 1996 att regeringsformen redan före totalreformen skulle ändras så att tillsättningen av högskolomas tjänster som professor kunde överföras till högskoloma själva. Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid justitieministeriet och undervisningsministeriet Företrädare för riksdagsgrupperna har beretts tillfälle att yttra sig om förslaget att bestämmelserna om förfarandet vid professorsutnämningar i regeringsformen ändras som en separat grundlagsreform. Propositionsförslaget har varit på remiss hos högskolorna, Professorsförbundet och Finlands studentkårers förbund. 5. Andra omständigheter som inverkat på propositionen Den 31 januari 1997 avläts till riksdagen en regeringsproposition med förslag till universitetslag och tilllag om införande av universitetslagen (RP 26311996 rd). I den föreslås det att de nuvarande separata högskolelagarna skall upphävas. Blctnd dessa lagar innehåller lagen om Abo akademi (105711980) en särskild bestämmelse om utnämning av professorer (11 ). DETALJMOTIVERING l. Motivering till lagförslagen 1.1. Regeringsformen 87. I förteckningen över de tjänster som presidenten utnämner till föreslås att tjänsterna som professor vid universitet och teknisk högskola stryks. Förslaget innebär att bestämmelser om utnämningsbefogenheten i fråga om tjänster som professor i sin helhet

4 RP 42/1997 rd skall utfärdas genom vanlig lag i stället för genom grundlag. Eftersom berednin~en av en totalreform av grundlagarna pågar, har det inte i detta sammanhang ansetts nödvändigt att föreslå andra ändringar i presidentens befogenheter beträffande tjänsteutnämningar. 89. Eftersom utnämningsbefogenheten i fråga om tjänster som professor vid högskoloma enligt förslaget inte längre skall regleras i regeringsformen, är det inte heller motiverat att reglera förfarandet med tjänsteförslag för dessa tjänster på grundlagsnivå, utan utnämningsförfarandet föreslås också till denna del bli reglerat genom lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor. För en strykning av omnämnandet av tjänster som professor i 89 talar också det att bestämmelsen till denna del på grund av den tilltagande användningen av kallelseförfarandet delvis blivit vilseledande. Den föreslagna ändringen innebär dock inte i sig att förfarandet med tjänsteförslag skulle frångås vid tillsättningen av tjänster som professor, utan det står enligt den nämnda lagen alltjämt kvar som det förfarande som huvudregeln föreskriver. Paragrafen har ändrats med de tekniska justeringar som ändringen förutsätter utan att sakinnehållet i övrigt har ändrats. 1.2. Lag om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor l. I l räknas de högskolor upp där lagen skall tillämpas när tjänster tillsätts. Av högskoloma i den nuvarande förteckningen har Veterinärmedicinska högskolan genom lagen om upphävande av lagen om Veterinärmedicinska högskolan och lagen om ändring av lagen om Helsingfors universitet (1358 och 1357/1994) ändrats till veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet den l augusti 1995. Tjänster som professor har inrättats också vid Bildkonstakademin, som numera är en högskola. Ur förteckningen över högskolor stryks Veterinärmedicinska högskolan och till förteckningen fogas Bildkonstakademin. 2. Enligt den gällande 2 tillämpas vid tillsättningen av en tjänst bestämmelserna i tjänstemannalagen (755/1986), om inte något annat bestäms senare i lagen. Eftersom denna lag har ersatts med den tjänstemannalag som trädde i kraft den l december 1994 (750/1994), föreslås att laghänvisningen i paragrafen justeras. 3. I paragrafen bestäms för närvarande att professorer utnämns av republikens president och biträdande professorer av högskolan. Bestämmelsen föreslås bli ändrad så att professorer och biträdande professorer utnämns av högskolan. 9. I paragrafen bestäms om tjänsteförslag. I l mom. finns en hänvisning till 89 regeringsformen, där tjänster som professor vid högskolor enligt denna proposition inte längre skall nämnas. Hänvisningen till paragrafen i regeringsformen skall strykas och formuleringen i momentet ändras så att det också i övrigt svarar mot en situation där samma bestämmelser gäller för tjänsteförslag i fråga om tjänster som professor och tjänster som biträdande professor. Förslaget ändrar inte nuvarande praxis beträffande tjänsteförslag. l O. I paragrafen bestäms om kallelse till en professur. Enligt l mom. kan en tjänst tillsättas genom kallelse utan att den ledigförklaras och utan att tjänsteförslag upprättas, om någon som är synnerligen meriterad därigenom kan utnämnas till tjänsten eller om det för att ordna undervisningen samt forskningen eller den konstnärliga verksamheten inom tjänstens område är av särskild vikt att tjänsten snabbt blir tillsatt eller om tjänsten skall tillsättas på viss tid. Enligt 2 mom. kan endast den vars kompetens för professuren är ostridig utnämnas genom kallelse. I 3 mom. bestäms att sakkunnigutlåtanden skall inhämtas när kallelseförfarandet används. Kallelseförfarandet är avsett att vara ett utnämningförfarande i undantagsfall. Tjänster som professor tillsätts likväl allt oftare genom kallelseförfarande utan att tjänsterna förklaras lediga. En så omfattande användning av kallelseförfarandet kan inte anses motiverad, eftersom det hindrar andra som är kompetenta f~r en tjänst som professor att söka tjänsten. A ven rättsskyddsaspekter talar för en inskränkning av kallelseförfarandet Därför föreslås att man i de grunder för kallelse till en tjänst som bestäms i 10 l mom. stryker den grund som anges i 2 punkten. En tjänst som professor skall i fortsättningen kunna tillsättas genom kallelse utan att den förklaras ledig och utan att tjänsteförslag upprättas, när man till tjänsten kan kalla en synnerligen meriterad person eller när tjänsten tillsätts på viss tid. Para-

RP 42/1997 rd 5 grafens 2 och 3 mom. kvarstår med oförändrat innehåll. 11. I paragrafen bestäms om granskningsförfarandet vid tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor. Eftersom lagen om extraordinärt ändringssökande i förvaltningsärenden (200/1966) inte längre är i kraft, ersätts hänvisningen i paragrafens 2 mom. till vissa bestämmelser i nämnda lag med en hänvisning till motsvarande bestämmelser i förvaltningsprocesslagen ( 586/1996). Ikrciftträdelsestadganden. Lagen avses träda i kraft samtidigt som universitetslagen, dvs. den l augusti 1998. Efter ikraftträdandet tillsätter högskoloma själva även de tjänster som professor som har förklarats lediga tidigare. Samma föreslås gälla tjänster i fråga om vilka man tidigare beslutat om kallelseförfarande. Eftersom man enligt propositionen slopar en av de grunder på vilka en tjänst som professor enligt gällande lag kan tillsättas genom kallelseförfarande, föreslås att det bestäms att utnämningen till en tjänst kan ske genom kallelse på de grunder som gäller då lagen träder i kraft, när beslutet om kallelseförfarande har fattats före ikraftträdandet. 2. Ikraftträdande De föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt som universitetslagen, dvs. den l augusti 1998. 3. Lagstiftningsordning Förslaget till lag om ändring av 87 och 89 Regeringsformen för Finland gäller ändring av grundlag och skall alltså behandlas i den ordning som bestäms i 67 riksdagsordningen. Eftersom de föreslagna grundlagsändringarna avses träda i kraft den l augusti 1998 förutsätter detta att lagförslaget förklaras brådskande enligt 67 2 mom. riksdagsordningen. Om det första lagförslaget godkänns, kommer det inte i grundlagen längre att bestämmas om tillsättningen av tjänster som professor vid högskolorna. Förslaget till ändring av lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskoloma kan efter detta godkännas i den ordning som bestäms i 66 riksdagsordningen. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

6 RP 42/1997 rd l. Lag om ändring av 87 och 89 Regeringsformen för Finland I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som bestäms i 67 riksdagsordningen,, ändras i Regeringsformen för Finland 87 4 punkten och 89 l mom., sådana de lyder i lag 637/1987, som följer: 87 Presidenten utnämner: 4) hovrättemas ledamöter samt lagmän och tingsdomare i tingsrätterna; på grundval av förslag på vilket den myndighet hos vilken tjänsten sökts har uppfört de tre enligt faststäl]da grunder mest förtjänta av sökandena. Over tjänsteförslag skall högsta domstolen avge utlåtande. 89 Tjänsterna som ledamot i hovrätt samt som lagman och tingsdomare i tingsrätt skall, sedan tjänsten förklarats ledig, besättas Denna lag träder i kraft den 199. 2. Lag om ändring av lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 24 maj 1991 om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (856/1991) 1-3, 9 l mom., 10 och 11 2 mom., som följer: l Lagens tillämpningsområde Denna lag tillämpas vid tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid följande högskolor: l) Helsingfors universitet, 2) Jyväskylä universitet, 3) Uleåborgs universitet, 4) Joensuu universitet, 5) J}uopio universitet, 6) Aba universitet, 7) Tammerfors ~niversitet, 8) Aba Akademi, 9) Vasa universitet, 10) Lapplands universitet, 12) Tammerfors tekniska högskola, 13) Villmanstrands tekniska högskola, 14) Helsingfors handelshögskola, 15) ~venska handelshögskolan, 16) Aba handelshögskola, 17) Bildkonstakademin, 18) Konstindustriella högskolan, 19) Sibelius-Akademin och 20) Teaterhögskolan. 2 Tillämpning av statstjänstemannalagen Vid tillsättningen av en tjänst tillämpas statstjänstemannalagen (750/1994) och bestämmelserna i förordning som utfärdats

RP 42/1997 rd 7 med stöd av den, om inte något annat bestäms nedan. 3 Utnämnande myndighet Professorer och biträdande professorer utnämns av högskolan. 9 Tjänsteförslag En tjänst som har varit ledigförklarad tillsätts på grundval av ett tjänsteförslag som upprättas av högskolan. I tjänsteförslaget skall de tre enligt fastställda grunder mest förtjänta av de sökande som uppfyller behörighetskraven uppföras. 10 Tillsättning av en professur genom kallelse En professur kan tillsättas genom kallelse utan att tjänsten ledigförklaras och utan att tjänsteförslag upprättas, när någon som är synnerligen meriterad kan kallas till tjänsten eller tjänsten skall tillsättas på viss tid. Endast den vars kompetens för professuren är ostridig kan utnämnas genom kallelse. När någon föreslås bli kallad till en professur skall utlåtanden om personens kompetens och meriter inhämtas av sakkunniga enligt 8. 11 Granskningsfölfarande Kansler eller rektor kan undanröja de beslut som nämns i l mom. och återförvisa ärendet för ny handläggning på de grunder som nämns i 63 l mom. l och 2 punkten förvaltningsprocesslagen ( 586/1996). Denna lag träder i kraft den 199. När denna lag har trätt i kraft utnämns en professor av högskolan utan hinder av att tjänsten har förklarats ledig eller beslut om kallelseförfarande har fattats innan denna lag har trätt i kraft. När ett beslut om kallelseförfarande har fattats innan denna lag har trätt i kraft, kan tjänsten tillsättas genom kallelse på de grunder som gäller då denna lag träder i kraft. Helsingfors den 25 april 1997 Republikens President MARTTI AHTISAARI Undervisningsminister Olli-Pekka Heinonen

8 RP 42/1997 rd l. Lag om ändring av 87 och 89 Regeringsfonnen för Finland Bilaga I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som bestäms i 67 riksdagsordningen, ändras i Regeringsformen för Finland 87 4 punkten och 89 l mom., sådana de lyder i lag 637/1987, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 87 President utnämner: 4) hovrättemas ledamöter, lagmän och tingsdomare i tingsrättema samt professorerna vid universitet och teknisk högskola; 87 Presidenten utnämner: 4) hovrättemas ledamöter samt lagmän och tingsdomare i tingsrätterna; 89 Tjänsterna som ledamot i hovrätt, som lagman och tingsdomare i tingsrätt samt som professor vid högskola skall, om inte annat stadgas i 90, sedan tjänsten förklarats ledig, besättas på grundval av förslag, på vilket den myndighet hos vilken tjänsten sökts har uppfört de tre enligt fast.~tällda grunder mest förtjänta av sökandena. Over tjänsteförslag skall högsta domstolen av giva utlåtande när det är fråga om hovrättemas ledamöter samt lagmän och tingsdomare i tingsrätterna. 89 Tjänsterna som ledamot i hovrätt samt som lagman och tingsdomare i tingsrätt skall, sedan tjänsten förklarats ledig, besättas på grundval av förslag, på vilket den myndighet hos vilken tjänsten sökts har uppfört de tre enligt faststäl.~da grunder mest förtjänta av sökandena. Over tjänsteförslag skall högsta domstolen avge utlåtande. Denna lag träder i kraft den 199.

2. RP 42/1997 rd 9 Lag Bilaga om ändring av lagen om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 24 maj 1991 om tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid högskolor (85611991) 1-3, 9 l mom., 10 och 11 2 mom., som följer: Gällande lydelse l Lagens tillämpningsområde Denna lag tillämpas vid tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid följande högskolor: l) Helsingfors universitet, 2) Jyväskylä universitet, 3) Uleåborgs universitet, 4) Joensuu universitet, 5) Kuopio universitet, 6) Åbo universitet, 7) Tammerfors universitet, 8) Åbo Akademi, 9) Vasa universitet, 10) Lapplands universitet, 11) Veterinännedicinska högskolan, 12) Tekniska högskolan, 13) Tammerfors tekniska högskola, 14) Villmanstrands tekniska högskola, 15) Helsingfors handelshögskola, 16) ~venska handelshögskolan, 17) Abo handelshögskola, 18) Konstindustriella högskolan, 19) Sibelius-Akademin och 20) Teaterhögskolan. 2 Tillämpning av statstjänstemannalagen Vid tillsättningen av en tjänst tillämpas statstjänstemannalagen (755/86), om inte något annat stadgas nedan. Föreslagen lydelse l Lagens tillämpningsområde Denna lag tillämpas vid tillsättning av tjänster som professor och biträdande professor vid följande högskolor: l) Helsingfors universitet, 2) Jyväskylä universitet, 3) Uleåborgs universitet, 4) Joensuu universitet, 5) :f$:uopio universitet, 6) Abo universitet, 7) Tammerfors universitet, 8) Abo Akademi, 9) Vasa universitet, 10) Lapplands universitet, 11) Tekniska högskolan, 12) Tammerfors tekniska högskola, 13) Villmanstrands tekniska högskola, 14) Helsingfors handelshögskola, 15) ~ venska handelshögskolan, 16) A bo handelshögskola, 17) Bildkonstakademin, 18) Konstindustriella högskolan, 19) Sibelius-Akademin och 20) Teaterhögskolan. 2 Tillämpning av statstjänstemannalagen Vid tillsättningen av en tjänst tillämpas statstjänstemannalagen (75011994) och bestämmelserna i förordning som utfärdats med stöd av den, om inte något annat bestäms nedan. 370112

10 RP 42/1997 rd Gällande lydelse Föreslagen lydelse 3 Utnämnande myndighet Professorerna utnämns av republikens president. Biträdande professorer utnämns av högskolan. 9 Tjänsteförslag En tjänst som har varit ledigförklarad tillsätts på grundval av ett tjänsteförslag som upprättas av högskolan. Om tjänsteförslag för professurer stadgas i 89 l mom. regeringsformen. Samma förfarande skall iakttas när tjänsteförslag för en biträdande professorstjänst upprättas. 3 Utnämnande myndighet Professorer och biträdande professorer utnämns av högskolan. 9 Tjänsteförslag En tjänst som har varit ledigförklarad tillsätts på grundval av ett tjänsteförslag som upprättas av högskolan. I tjänsteförslaget skall de tre enligt fastställda grunder mest förtjänta av de sökande som uppfyller behörighetskraven uppföras. 10 Tillsättning av en professur genom kallelse En professur kan tillsättas genom kallelse utan att tjänsten ledigförklaras och utan att tjänsteförslag upprättas, l) om någon som är synnerligen meriterad därigenom kan utnämnas till tjänsten, 2) om det för att ordna unde111isningen samt forskningen eller den konstnärliga verksamheten inom tjänstens område är av särskild vikt att tjänsten snabbt blir tillsatt, eller 3) om tjänsten skall tillsättas på viss tid. Endast den vars kompetens för professuren är ostridig kan utnämnas genom kallelse. När någon föreslås bli kallad till en professur skall sakkunnigutlåtanden om hans kompetens och meriter inhämtas enligt 8. 10 Tillsättning av en professur genom kallelse En professur kan tillsättas genom kallelse utan att tjänsten ledigförklaras och utan att tjänsteförslag upprättas, när någon som är synnerligen meriterad kan kallas till tjänsten eller tjänsten skall tillsättas på viss tid. Endast den vars kompetens för professuren är ostridig kan utnämnas genom kallelse. När någon föreslås bli kallad till en professur skall utlåtanden om personens kompetens och meriter inhämtas av sakkunniga enligt 8. 11 Granskningsfölfarande Kansler eller rektor kan undanröja de be- Kansler eller rektor kan undanröja de be-

RP 42/1997 rd 11 Gällande lydelse slut som nämns i l mom. och återförvisa ärendet för ny handläggning på de grunder som nämns i 6 l mom. l och 2 punkten lagen om extraordinärt ändringssökande i förvaltningsärenden (200/66). Föreslagen lydelse slut som nämns i l mom. och återförvisa ärendet för ny handläggning på de grunder som nämns i 63 l mom. l och 2 punkten föjvaltningsprocesslagen ( 586/1996). Denna lag träder i krqft den 199. N är denna lag har trätt i krqft utnämns en professor av högskolan utan hinder av att tjänsten har förklarats ledig eller beslut om kallelseföifarandet har fattats innan denna lag har trätt i krqft. När ett beslut om kallelsefölfarande har fattats innan denna lag har trätt i krqft, kan tjänsten tillsättas genom kallelse på de grunder som gäller då denna lag träder i krqft.