Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539

BV/UA 2009-04-29 1(18) Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsförteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsförteckning A Administrativa uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Statistikansvarig... 2 A.5 Statistikproducent... 2 A.6 Uppgiftsskyldighet... 3 A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter... 3 A.8 Gallringsföreskrifter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfte och historik... 3 A.11 Statistikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 Internationell rapportering... 5 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvalitetsdeklaration... 5 B.0 Inledning... 5 B.1 Innehåll... 5 1.1 Statistiska målstorheter... 5 1.1.1 Objekt och population... 5 1.1.2 Variabler... 6 1.1.3 Statistiska mått... 7 1.1.4 Redovisningsgrupper... 7 1.1.5 Referenstider... 7 1.2. Fullständighet... 8 B.2 Tillförlitlighet... 8 2.1 Tillförlitlighet totalt... 8 2.2 Osäkerhetskällor... 8 2.2.1 Urval... 8 2.2.2 Ramtäckning... 12 2.2.3 Mätning... 13 2.2.4 Svarsbortfall... 14

BV/UA 2009-04-29 2(18) A 2.2.5 Bearbetning... 16 2.2.6 Modellantaganden... 16 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått... 16 B.3 Aktualitet... 16 3.1 Frekvens... 16 3.2 Framställningstid... 17 3.3 Punktlighet... 17 B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet... 17 4.1 Jämförbarhet över tiden... 17 4.2 Jämförbarhet mellan grupper... 17 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik... 17 B.5 Tillgänglighet och förståelighet... 17 5.1 Spridningsformer... 17 5.2 Presentation... 17 5.3 Dokumentation... 17 5.4 Tillgång till primärmaterial... 18 5.5 Upplysningstjänster... 18 Administrativa uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Utbildning och forskning Statistikområde: Befolkningens utbildning A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Ja För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: SCB Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Telefon: 019-17 62 15 Telefax: 019-17 70 83 E-post: fornamn.efternamn@scb.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Postadress: SCB 701 89 Örebro

BV/UA 2009-04-29 3(18) Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Telefon: 019-17 62 15 Telefax 019-17 70 83 E-post: fornamn.efternamn@scb.se A.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99). A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Båda registren innehåller personuppgifter och därför råder sekretess på materialet. Registret över postenkäterna innehåller inte personuppgifter. innehåller personuppgifter och ska på begäran av medverkande privatperson ges registerutdrag ur registret. A.8 Gallringsföreskrifter Båda registren korttidslagras på SCB. A.9 EU-reglering Statistiken regleras inte av EU. A.10 Syfte och historik Det var första gången som SCB genomförde en undersökning bland deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi). Syftet med enkätundersökningen var att belysa faktorer som kan påverka studieresultat, undersöka om sfi ger tillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället samt framtidsplaner för deltagande i sfi. Viktiga egenskaper som studeras är: Arbete Bedömning av sfi var inte planerad från början, utan genomfördes efter det att datainsamlingen för enkätundersökningen avslutats. Syfte med en registerstudie om sfi var att jämföra invandrade personer som har läst i sfi med dem som inte har gjort det. I syftet ingick även att beskriva situationen för de olika grupperna när det gäller fortsatta studier i Sverige samt läget på arbetsmarknaden. De viktigaste redovisningsgrupperna i undersökningen kön, ålder, modersmål, studieväg i sfi och utbildningsnivå i hemlandet. A.11 Statistikanvändning

BV/UA 2009-04-29 4(18) De viktigaste användarna av statistiken är Utbildningsdepartementet, Skolverket, andra myndigheter och organisationer och kommuner. Genomförandet av undersökningen är beslutat i samråd med Programrådet för befolkning, demografi och utbildning, där det finns representanter från Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmedlingen, Stockholms universitet, Utbildningsdepartementet, Sveriges kommuner och landsting, Skatteverket, Finansdepartementet, Socialdepartementet och IFAU. För att fånga upp detaljerade användarönskemål om urval och frågor inbjöds myndigheter, kommuner m.fl. till ett konsumentmöte i Stockholm den 17 september 2009. Konsumentmötet resulterade i ett förslag på urval och enkätfrågor. A.12 Uppläggning och genomförande SCB har formulerat frågorna i enkätundersökningen i samråd med statistikanvändarna. Blanketten granskades vid Mättekniska laboratoriet på SCB. Blanketten var sexsidig och innehöll 31 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 50 frågor. En urvalsram skapades genom att hämta aktiva SFI-anordnare från Skolregistret. Detta uttag gjordes i oktober 2008. I första steget drogs ett urval av SFIanordnare från urvalsramen bestående av SFI-anordnare. För de anordnare som drogs till urvalet i steg 1 samlades uppgifter om SFI-grupper och antalet elever per grupp in. Denna insamling gjordes i november 2008. I steg två drogs ett urval av SFI-grupper från de i steg 1 utvalda anordnarna. I varje utvald grupp skulle alla elever delta i undersökningen. De tillgängliga ekonomiska resurserna för undersökningen tillåter ungefär 6 000 individer i urvalet, vilket bedöms ge tillräcklig precision i skattningarna av de viktigaste målstorheterna. omfattar ca 460 000 personer som har invandrat till Sverige mellan 1 juli 1993 och 31 december 2007 och som var folkbokförda i Sverige i mars 2009. Totalt var det 840 000 personer som har invandrat under denna period men i studien ingick personer som vid invandringstillfället var mellan 20 och 59 år gamla. Bara utrikes födda personer med föräldrar födda utomlands omfattas. Mot denna population matchades sedan variabeldata från registret över totalbefolkningen, sfi register och LISA-databasen. Datainsamling Deltagare i svenskundervisning för invandrare var en postenkätundersökning. Möjligheten fanns inte att svara via webben. Undersökningen genomfördes i

BV/UA 2009-04-29 5(18) skolan. Enkäten fanns förutom på svenska även på arabiska, engelska, somaliska och thailändska. Paket med frågeblanketter skickades ut till anordnarna under v.46 år 2008. Insamlingen avslutades v.2 år 2009. A.13 Internationell rapportering Ingen internationell rapportering sker. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Inte aktuellt eftersom undersökningen var en engångsundersökning B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning SCB deklarerar kvaliteten i sina undersökningar enligt ett kvalitetsbegrepp som består av fem huvudkomponenter: (1) Innehåll, som framför allt gäller statistikens målstorheter. (2) Tillförlitlighet, som avser osäkerhetskällor och hur dessa påverkar statistiken. (3) Aktualitet, som omfattar tidsaspekter som spelar roll för hur väl statistiken beskriver nuläget. (4) Jämförbarhet och samanvändbarhet, som avser möjligheter till jämförelser, över tiden och mellan grupper, samt till att använda statistiken tillsammans med annan statistik. (5) Tillgänglighet och förståelighet, som avser statistikens fysiska tillgänglighet och dess förståelighet. I SCB:s MIS 2001:1 Kvalitetsbegrepp och riktlinjer för kvalitetsdeklaration av officiell statistik ges generella beskrivningar och definitioner av SCB:s kvalitetsbegrepp och de olika kvalitetskomponenterna. http://www.scb.se/grupp/hitta_statistik/forsta_statistik/metod/_dokument/mi S2001_1.pdf B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter De viktigaste målstorheterna i enkätundersökningen är: Andel personer som arbetade vid sidan av sfi-studierna Andel personer som instämde med olika påståenden om sfi De viktigaste målstorheterna i registerstudien är: Andel personer som har läst/inte läst i sfi, arbetat och studerat efter sfi 1.1.1 Objekt och population Objekt Statistikens objekt är individer.

BV/UA 2009-04-29 6(18) Målpopulationen utgjordes av deltagare i sfi under hösten 2008. Målpopulationen utgjordes av invandrade personer till Sverige mellan 1993 och 2007 och som var 20-59 år vid invandringstillfället. Endast utrikes födda personer med föräldrar födda utomlands omfattades. 1.1.2 Variabler Registervariabler Från Skolregistret hämtas uppgift om aktiva sfi-anordnare (oktober 2008). Från sfi-individregister hämtas uppgift om antalet elever (läsåret 2006/07). Enkätvariabler Nedan definieras några av enkätvariablerna. Övriga variabler finns definierade i enkäten som ligger som bilaga till publikationen som finns på SCB:s hemsida. Kön: kvinna; man Ålder: yngre än 20 år; 20-24 år; 25-29 år; 30-34 år; 35-44 år; 45-54 år; 55-64 år; 65 år eller äldre Modersmål: arabiska; bosniska/kroatiska/serbiska; kurdiska; polska; somaliska; spanska; thailändska; annat Invandringsskäl: flykting; övriga invandrare; vet inte Utbildning i hemlandet: 0-6 år; 7-9 år; 10-12 år; 13 år eller mer Studieväg i sfi: studieväg 1 (kurs A och B); studieväg 2 (kurs B och C), studieväg 3 (kurs C och D); vet inte Arbete under 4 senaste veckorna: ja, nej Bedömning av sfi: Undersökningspersonen gör själv en bedömning av vad han/hon anser om sfi. Skalan som används är; Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte Undersökningspersonerna bedömer om; De kan själva planera sina studier De kan läsa i en takt som passar dem Studiemiljön i klassen är bra Ordningen i klassen är bra Studiematerial är bra Undervisning är bra

BV/UA 2009-04-29 7(18) Sfi gör det lättare att få arbete Sfi gör det lättare att gå vidare till studier Variablerna i statistiken hämtades från registret över totalbefolkningen (mars 2009) och från sfi-individregistret, registret över personer i utbildning, universitets- och högskoleregistret samt LISA-databasen (longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) för åren 1993-2007. Från Registret över totalbefolkningen hämtades: Personnummer; Kön; Invandringsår och Svensk/utländsk bakgrund Sfi-individregistret: Deltagande i sfi; Betyg Registret över personer i utbildning: Studier i komvux Universitets- och högskoleregistret: Studier och/eller examen på grundläggande högskolenivå eller forskarnivå LISA: Sysselsättning; Etableringsgrad på arbetsmarknaden (härledd). 1.1.3 Statistiska mått I huvudsak är det målstorheter av typen andel (andel personer med en viss egenskap) som skattas. 1.1.4 Redovisningsgrupper Statistiken redovisas på kön, ålder, modersmål, studieväg i sfi och utbildningsnivå i hemlandet. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som bygger på 3 observationer eller färre. Skattningar med för stor urvalsosäkerhet redovisas inte. Statistiken redovisas på kön, ålder, utbildningsnivå i hemlandet, födelseland, studier i sfi och betyg i sfi. 1.1.5 Referenstider Referenstid för objekten i urvalsramen och variablerna är hösten 2008. Referenstid för objekten och variablerna är åren 1993-2007.

BV/UA 2009-04-29 8(18) 1.2. Fullständighet Användare har visat intresse för redovisning av resultaten på regional nivå (kommunnivå). Resultaten bygger på ett för litet urval för att detta ska kunna tillgodoses. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Ett statistikvärdes tillförlitlighet/osäkerhet beror på den totala avvikelsen (totala felet) mellan skattningen och målstorheten. Denna totala avvikelse skulle kunna beskrivas enligt följande: Totala felet = Urvalsfel + Täckningsfel + Bortfallsfel + Mätfel + Bearbetningsfel Den osäkerhet som orsakas av att skattningarna baserar sig endast på ett urval och inte hela målpopulationen uppskattas med hjälp av 95%-iga konfidensintervall. Dessa anges i omedelbar anslutning till (punkt-) skattningarna. I denna undersökning förekommer samtliga typer av fel. Det har dock inte genomförts några metodstudier för att kunna redovisa kvantitativa mått över storleken på andra osäkerhetskällor än urvalsfelet. Under respektive avsnitt kan endast bedömningar om de olika felens effekt på skattningarna ges. Det är alltså viktigt att tänka på att de redovisade konfidensintervallen endast innefattar storleken på urvalsfelet. 2.2 Osäkerhetskällor 2.2.1 Urval Detta avsnitt avser endast enkätundersökningen. Urvalsram skapades genom att hämta aktiva SFI-anordnare från Skolregistret. Detta uttag gjordes i oktober 2008. Uppgifter om antalet elever hämtades från SFI:s individregister. Detta register avser läsåret 2006/2007. Urvalet drogs i två steg. I första steget drogs ett urval av SFI-anordnare från urvalsramen bestående av SFI-anordnare. För de anordnare som drogs till urvalet i steg 1 insamlades uppgifter om SFIgrupper och antalet elever per grupp. Denna insamling gjordes i november 2008. I steg två drogs ett urval av SFI-grupper från de i steg 1 utvalda anordnarna. I varje utvald grupp skulle alla elever delta i undersökningen. Urval steg 1 Urvalsramen bestående av aktiva SFI-anordnare stratifierades efter region och storlek (antal elever). Urvalsramen stratifierades så att de fem största anordnarna

BV/UA 2009-04-29 9(18) i varje region tillhörde ett eget stratum. Allokering av urval Den totala urvalsstorleken i steg 1 bestämdes till 80 anordnare. Urvalet allokerades genom att stratum för stora anordnare totalundersöktes, övriga stratum allokerades enligt x-optimal allokering där antal elever användes som x- variabel. Tabell 1. Stratum och urvalsstorlekar Stratum Region Storleksklass Antal Urval anordnare 11 Storstäder <=1 200 elever 25 15 12 Storstäder >1 200 elever 5 5 21 Förortskommuner <= 500 elever 27 10 22 Förortskommuner > 500 elever 5 5 31 Större städer <=1 000 elever 26 10 32 Större städer >1 000 elever 5 5 41 Övriga kommuner <= 269 elever 195 25 42 Övriga kommuner > 269 elever 5 5 Urvalsdesign Urvalet inom strata drogs med ett s.k. Pareto- ps urval. Ett ps urval har egenskapen att ett objekts sannolikhet att komma med i urvalet är proportionellt mot ett förutbestämt storleksmått. Det storleksmått som användes var antal elever. Eftersom variationen avseende antal elever var stor inom strata bedömdes ett ps urval vara effektivare än ett oberoende slumpmässigt urval inom strata. Insamling av ram för urval steg 2 För de 80 anordnare som drogs till urvalet samlades information om SFIgrupper och antal elever in. Detta gjordes för att kunna dra ett urval av elever från varje anordnare. Ett visst bortfall uppstod i denna insamling då 13 av 80 anordnare inte lämnade uppgifter till SCB om SFI-grupper. Urval steg 2 Från de 67 anordnare som lämnat uppgifter om SFI-grupper drogs ett urval av grupper. Från varje anordnare drogs ett urval om minst 4 grupper (om anordnaren hade färre än 5 grupper drogs således alla grupper). Urvalet anpassades så att det omfattade ca 6 000 elever. Urvalet av grupper drogs som ett oberoende slumpmässigt urval från varje anordnare. Estimation För att kompensera för bortfallet har en kalibreringsestimator använts. I korthet består tekniken i att utnyttja registervariabler (hjälpvariabler) till att vikta upp underrepresenterade grupper. De bildade kalibreringsvikterna är sådana att uppräkningen ger exakta skattningar av de hjälptotaler som bildas av hjälpvariablerna.

BV/UA 2009-04-29 10(18) Genom att utnyttja ett antal hjälpvariabler (registervariabler) som bedömts vara korrelerade med de viktigaste undersökningsvariablerna samt de okända svarssannolikheterna har målet varit att begränsa och förhoppningsvis reducera bortfallsfelen. När metoden används på rätt sätt kan den ge minskad stickprovsvarians och minskade bortfallsfel hos skattningarna. Från SFI-registret framställdes hjälptotaler med kända värden avseende antalet anordnare respektive antalet elever fördelat efter stratum. Denna information utnyttjades i estimationen. Urvalsosäkerhet I en urvalsundersökning är skattningarna alltid behäftade med fel beroende på att endast en delmängd (ett urval) av populationen studeras. Detta fel, som kallas urvalsfel, kvantifieras ofta i form av ett konfidensintervall. Ett approximativt 95- procentigt konfidensintervall för en skattning bildas genom: skattning 1,96 * (skattat medelfel för skattningen) Med ett 95-procentigt konfidensintervall menas att det sökta värdet med 95 procents säkerhet ligger inom intervallets gränser, underförutsättning att andra fel än urvalsfelet är försumbara och urvalet är tillräckligt stort. I föreliggande undersökning har alla skattningar beräknats med hjälp av ETOS, ett av SCB egenutvecklat estimationsprogram (se exempel i tabell 2). Tabell 2. Skattning av andel individer som fått introduktionsersättning Redovisningsgrupp Fått introduktionsersättning Inte fått introduktionsersättning Totalt 26 ± 4 54 ± 4 Kön Kvinnor 20 ± 3 61 ± 4 Män 35 ± 7 44 ± 7 Ej svar 23 ± 13 35 ± 15 Ålder Yngre än 20 år 13 ± 7 44 ± 13 20-24 år 26 ± 7 53 ± 7 25-29 år 27 ± 6 56 ± 6 30-34 år 29 ± 7 52 ± 6 35-44 år 24 ± 4 57 ± 5 45-54 år 26 ± 5 51 ± 6 55 år eller äldre 22 ± 10 61 ± 11 Ej svar 16 ± 12 35 ± 17 Modersmål Arabiska 39 ± 7 33 ± 5 BKS 25 ± 13 61 ± 12 Kurdiska 27 ± 7 54 ± 7

BV/UA 2009-04-29 11(18) Polska 3 ± 2 82 ± 6 Somaliska 34 ± 9 46 ± 9 Spanska 5 ± 4 78 ± 7 Thailändska 14 ± 6 77 ± 5 Annat modersmål 19 ± 4 64 ± 5 Ej svar 13 ± 11 33 ± 18

BV/UA 2009-04-29 12(18) 2.2.2 Ramtäckning I de flesta undersökningar förekommer täckningsbrister i form av övertäckning och undertäckning. Nedanstående bild visar vad som menas med täckningsbrister. Storleken på täckningsbristerna är starkt överdrivna för att göra bilden mer överskådlig. Urval (stickprov) Övertäckning Rampopulation (urvalsram) Målpopulation Undertäckning Definition av undertäckning: element i målpopulationen som inte finns med i urvalsramen. Sådana element har givetvis sannolikheten noll att komma med i urvalet. Man har då inte längre ett sannolikhetsurval från målpopulationen, utan endast från den del som inte utgör undertäckning, och det är endast till denna del som objektiva statistiska slutsatser kan dras. (Undertäckning skall inte förväxlas med bortfall.) Definition av övertäckning: enheter i urvalsramen som inte tillhör målpopulationen. Ofta finns ingen information i urvalsramen som pekar ut dessa enheter, och vi har då okänd övertäckning. Sådana enheter kan inte rensas bort från ramen före urvalsdragningen, dvs. man riskerar att i urvalet få med element som inte tillhör målpopulationen, vilket också försämrar slutsatsmöjligheterna. Täckningsbrister i denna undersökning Undertäckning utgörs av anordnare som hade SFI utbildning hösten 2008 men som inte fanns med i registret avseende aktiva SFI-anordnare (Skolregistret).

BV/UA 2009-04-29 13(18) Skolregistret bedöms vara av hög kvalitet så denna undertäckning är troligen liten. Undertäckning uppstår också om de utvalda anordnarna inte rapporterat in alla SFI-grupper vid insamlingen av ramen bestående av SFI-grupper (den ram som användes för steg-2 urvalet). Storleken på denna undertäckning är svår att bedöma. Övertäckning består av anordnare eller SFI-grupper som fanns i ramen men som inte hade några SFI-elever hösten 2008. Viss övertäckning går att identifiera vid datainsamlingen. Den övertäckning som identifierades var liten, ett fåtal SFIgrupper visade sig inte ha några SFI-elever. Undertäckningen definieras av individer som inte fanns med i Registret över totalbefolkningen, fast de fanns i landet. Övertäckningen definieras av individer som fanns med i Registret över totalbefolkningen, fast de har utvandrat från Sverige. Förekomsten av bägge dessa företeelser är okänd. Hantering av täckningsproblem Effekterna på skattningarna är svåra att bedöma eftersom det inte har gjorts någon studie av täckningsfel. Vid beräkningen av vikter antas att övertäckning i rampopulationen är lika stor som den del av målpopulationen som urvalsramen inte täcker (undertäckning). 2.2.3 Mätning Mätförfarandet Registervariablerna är hämtade från Skolregistret och Sfi:s individregistret. Undersökningen har genomförts som en postenkät. Personer fick svara på enkäten i skolan under lektionstid. Det fanns inte möjlighet att svara via webben. En fullskallig test, inkluderande testpersoner från målgruppen, genomfördes av mättekniska laboratoriet vid SCB innan enkäten sändes ut. Enkäten innehåll endast frågor med fasta svarsalternativ (för några annatalternativ fanns dock möjlighet att skriva in text). För mer information om utseende och innehåll i enkäten se Publikationen på SCB:s hemsida. Registervariablerna i statistiken hämtades från registret över totalbefolkningen (mars 2009) och för åren 1993-2007 sfi-individregistret, registret över personer i utbildning, universitets- och högskoleregistret samt LISA-databasen. Visst bortfall har uppstått vid matchning av målpopulationen mot olika register och årgångar. Indikationer på mätproblem Detta avsnitt avser endast enkätundersökningen.

BV/UA 2009-04-29 14(18) Vissa av frågorna är av den typen att uppgiftslämnarna skall minnas saker några år tillbaka, vilket givetvis innebär en risk för minnesfel och på så vis mätfel. Det har inte gjorts några studier över eventuella mätfel, men enkäten har utformats med syftet att minimera risken för mätfel. Några av frågorna är s.k. attitydfrågor, för vilka det är ett väl känt problem att definiera och uppskatta mätfel och dess inverkan på resultaten. Det finns ingen fråga som har fått en nämnvärt stor andel svarande för alternativen annat eller övrigt. Detta alternativ finns med för att inte tvinga in respondenterna på svarsalternativ. Skulle någon fråga ha en hög andel svar för dessa alternativ skulle det kunna innebära problem med att tolka resultaten. Enkäten innehåller inga frågor som kan bedömas särskilt känsliga. Det finns dock frågor om bland annat ålder, invandringsskäl, utbildning i hemlandet, arbetsomfattning, försörjningsstöd och introduktionsersättning. Inga särskilda studier över detta har dock gjorts utifrån resultaten i denna undersökning. Personer som läser svenska språket har svarat på enkäten i skolan. Hänsyn har inte tagits i vilken mån läraren varit behjälplig i klassen när deltagare fyllde i enkäten. En del lärare har också ringt och mailat med både synpunkter på enkäten och om hur svårt det är att fylla i enkäten för deras elever. Inga särskilda studier över detta har dock gjorts utifrån resultaten i denna undersökning. Effekter på statistiken Detta avsnitt avser endast enkätundersökningen. Ingen mätfelsstudie har gjorts, därför är det svårt att göra en bedömning av effekterna på resultaten. Det finns dock inga indikationer på att det finns speciellt stora problem i någon grupp av populationen, exempelvis så verkar partiella bortfallet fördela sig slumpmässigt över redovisningsgrupperna. 2.2.4 Svarsbortfall Detta avsnitt avser endast enkätundersökningen. Svarsbortfall, vanligen förkortat till bortfall, uppstår när värden på en eller flera observationsvariabler (ex. registervariabler eller enkätfrågor) i en undersökning inte kan inhämtas. Saknas alla värden för en individ är det fråga om objektsbortfall. Saknas enbart vissa värden, handlar det om partiellt bortfall. Objektsbortfall Följande vägda bortfallsmått har använts vid beräkning av objektbortfallets storlek:

BV/UA 2009-04-29 15(18) Bortfallsandel = Sd, där d k k är designvikten, dvs. en vikt 1 Sd k Bd k u Od k som tar hänsyn till urvalsdesignen och u är andelen med okänd status som tillhör målpopulationen. Här har u satts lika med ett, vilket innebär att bortfallsmåttet har beräknats med antagandet att samtliga ej avhörda i bortfallet tillhör målpopulationen. Summeringarna i detta bortfallsmått har gjorts över följande delmängder: S: Element tillhörande målpopulationen för vilka fullständiga eller partiella svar erhållits. B: Element tillhörande målpopulationen som utgör objektsbortfall. O: Element vars målpopulationsstatus är okänd (i detta fall ej avhörda). Förutom de 13 anordnare (av 80) som aldrig lämnade uppgifter om grupper så föll ytterligare fem anordnare bort då de inte lämnade några elevuppgifter. Totalt var bortfallet av anordnare 22,5 % (ovägt). Det förekom bortfall av elever på svarande anordnare. Av 6 022 utvalda elever (från 67 anordnare) svarade 3 479 elever fördelade på 62 anordnare. Det ger en ovägd svarsfrekvens av elever på 57,8 %. Den vägda (med designvikter i steg1 och steg 2) svarsfrekvensen av elever blev 63,4% Åtgärder för att reducera bortfallet Det gjordes inga påminnelser till skolorna efter ordinarie utsändningen. Nästan hela objektsbortfallet utgjordes av ej avhörda personer. Partiellt bortfall Partiellt bortfall kan bero på att frågan är svår att förstå, är känslig, att uppgiftslämnaren glömmer att besvara frågan, att lämpligt alternativ saknas eller att instruktionerna vid hoppfrågor misstolkas. Till partiellt bortfall räknas även dubbelmarkeringar och svar som inte kan tydas. I denna undersökning var det partiellt bortfallet något högre i frågorna: 9, 11, 14, 17, 19, 22, 23 och 26. I de andra frågorna ligger det partiella bortfallet mellan 1 och 6 procent. Viss försiktighet bör dock tillämpas när det gäller att tolka resultaten från undersökningen. Metoder för bortfallskompensation För att kompensera för objektsbortfallet har en kalibreringsestimator använts (se avsnittet om urval och estimation). Om bortfallet skiljer sig från de svarande med avseende på undersökningsvariablerna så kan skattningarna som grundar sig på enbart de svarande bli skeva. Om exempelvis de svarande till högre andel arbetar än de som inte svarat finns risk för överskattning av andelen som arbetade under mätveckan.

BV/UA 2009-04-29 16(18) För att försöka reducera eventuella bortfallsskevheter har vikter beräknats med hjälp av kalibrering. Storleken på kvarstående skevheter orsakade av bortfallet är dock svåra att mäta. 2.2.5 Bearbetning Detta avsnitt avser endast enkätundersökningen. Dataregistrering och kodning Registrering av data sker genom att inkomna enkäter läses in maskinellt (skanning). Skanningprogrammet kontrollerar så att valida värden registreras vid skanningen. De värden som faller ut som fel i dessa kontrollerar rättas upp manuellt med stöd av skanningprogrammet, s.k. verifiering. Programvaran som används för skanning och verifiering är Eyes & Hands. Eftersom nästan alla variabler i undersökningen är kategoriska med slutna svarsalternativ bör inte skanningen ge upphov till några stora fel vid registrering av data. Givetvis uppstår dock fel, därför görs granskning av skannade data (se avsnitt granskning och rättning). Granskning och rättning Efter verifieringen görs ytterligare kontroller av registrerade data. Logiska kontroller görs så att svar på olika frågor inte är orimliga i förhållande till varandra. I de fall där endast ett svarsalternativ är tillåtet kontrolleras så att inte dubbelmarkeringar finns. Rättning av dubbelmarkeringar för kategoriska variabler sker efter en viss prioritetsordning. I vissa fall sker rättningen utifrån svaren på andra frågor i enkäten. Partiellt bortfall (saknade värden) redovisas i en egen kategori när statistiken publiceras. Ingen imputering av saknade värden görs. Framställning av resultat Punktskattningar och konfidensintervall har beräknats med hjälp av ett av SCB egenutvecklat estimationsprogram, ETOS. Det är svårt att bedöma effekten av de fel som kan uppstå vid bearbetningen. Ingen studie har gjorts för att försöka bedöma storleken på denna felkälla. 2.2.6 Modellantaganden Statistiken beror inte av andra modellantaganden än de som används i estimationen för bortfallskompensation (s.k. kalibrering). 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått För de flesta tabellerna som publicerats anges punktskattningar. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens

BV/UA 2009-04-29 17(18) Undersökningen genomfördes och publicerades för första gången 2009. Inga ytterligare liknande undersökningar är planerade. 3.2 Framställningstid Referensperiod för huvudsakliga parametrar i undersökningen är hösten 2008. Referensperiod för huvudsakliga parametrar i undersökningen var åren 1993-2007. 3.3 Punktlighet Statistiken publicerades enligt tidsplanen den 29 april 2009. B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Ingen undersökning till varken enkätundersökningens eller registerstudiens målpopulationer har genomförts tidigare. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper Samtliga personer i urvalet har fått samma enkät, vilket innebär att det råder full jämförbarhet mellan olika grupper i populationen. De studerade variablerna har samma definition för samtliga personer, vilket innebär att det råder full jämförbarhet mellan olika grupper i populationen. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Undersökningen var unik i populationsavgränsning och referenstid. Undersökningen var unik i populationsavgränsning och referenstid. B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Statistiken publicerades i ett temablad, serie Tema Utbildning. På SCB:s hemsida finns pressmeddelande och en länkar till Sveriges statistiska databaser (SSD) och efterfrågade tabeller och diagram. 5.2 Presentation Statistiken presenteras i form av tabeller, diagram och text. 5.3 Dokumentation

BV/UA 2009-04-29 18(18) Undersökningen dokumenteras i SCB:s dokumentationsverktyg Metaplus. 5.4 Tillgång till primärmaterial För enkätundersökningen finns primärdata för enskilda individer finns sparade i avidentifierad form. För registerstudien kommer data att gallras efter undersökningens avslut. Specialbearbetningar kan utföras på uppdragsbasis. Forskare, utredare m.fl. kan få tillgång till avidentifierat material efter en särskild prövning. 5.5 Upplysningstjänster, enheten för statistik om utbildning och arbete vid SCB. Telefon: 019-17 62 15 e-post: fornamn.efternamn@scb.se