Strålbacken - Trån -Dagsverkstorp nr 76 2011-03-17 Mikael Löwe Bebyggd tomtplats på Norrby ägor. Det har inte gått att fastställa när den bebyggdes för första gången. Den finns inte med på kartorna i den geometriska jordeboken som upprättades 1645-46 över byarna i Morkarla socken. År 1915 på Österby bruks karta över Norrby omnämns tomtplatsen som Strålbacke. På de ekonomiska kartorna från 1954 och 1979 står namnet Strålbacken inskrivet. Oavsett när den bebyggdes efter 1640-talet så räknades den ursprungligen att ligga på Söderby ägor. Torptomten finns med på två storskifteskartor, dels på Söderbys vilken fastställdes 1771 och dels på Norrbys som fastställdes 1773. Bara detta i sig är märkligt. I en akt hos Lantmäteriet från 1928 rörande den här fastighetens gräns mot Söderby, framgår det att det vid storskiftet 1773 rådde oenighet om var rågången mellan Norrby och Söderby gick. Rågången gick intill den här tomtplatsen. De tvistande parterna på 1700-talet var bönderna i Söderby och Österby bruk som ägde nästan hela Norrby sedan 1600-talet. Vid 1928 års förrättning konstaterar lantmätaren att det förvisso inte finns något beslut omnämnt i 1773 års karttextprotokoll. Han menar vidare att trots detta faktum så är det den gränsen som gäller. För den gräns som inritades 1773 är identisk med den som finns inritad på laga skifteskartan från 1841, dessutom så fanns det inte någon då som protesterade. Österby bruk drog sålunda det längsta strået och den här tomten kom att ligga på deras mark i Norrby. Torptomten omnämns som No.42 Gruvdrängstorp på storskifteskartan. Det går inte att följa torpet eller de som bott där direkt utifrån Morkarlas husförhörslängder. Orsaken till detta är att de enskilda torpen och backstugorna inte finns namngivna i dessa längder. (Den som är intresserade av läsa lite mer om källmaterialet, se dokumentet Torp och backstuguinventering i Morkarla.pdf som finns på bifogad som fil på sidan Morkarla). Utifrån de sammantagna uppgifterna från de historiska kartorna, Morkarlas kyrkböcker, brandstodshandlingar, bouppteckningar, försäljningskontrakt, domstolshandlingar och intervjuer med lokalbefolkningen har det gått att följa vilka som var bosatta i torpet. De äldsta spåren som är något svaga leder ner till 1739. Det är emellertid fastställt vilka som var bosatta där mellan åren 1773-1929. De äldst bevarade husförhörslängderna för Söderby och Norrby är från 1773. Här påträffas gamle gruvdrängen Per Stråhle och hans andra hustru Carin Andersdotter, vilka står skrivna som boendes på Söderby ägor fram till 1787 då de överflyttas till Norrby ägor. Om man enbart studerar husförhörslängden skulle man med lätthet anta att paret flyttade till Norrby men så var emellertid inte fallet. Istället förhåller det sig så att prästen då flyttar över torpet från Söderby till Norrby i själva husförhörslängden. Att det dröjde hela 14 år efter storskiftet kan förvisso tyckas märklig. Det är då viktigt att känna till att dessa längders huvudsyfte för kyrkan inte var adressändring och att det vid själva storskiftet var tomten dvs marken som stod i centrum för frågan. Var gamle gruvdrängen Stråhle och hans hustru var bosatta, rådde det inget tvivel om i socknen. Stråhle bodde i backen ovanför Norrby. Ytterligare bevis för detta finns och följer nedan men låt oss först gå något bakåt i tiden via Morkarlas ministralböcker (födda, döda, vigda). Där går det att utläsa av sprida notiser att gruvdrängen Per Stråhle var bosatt på Söderby ägor från 1739. Även om det inte går leda i bevis är det förmodligen så att paret var bosatta i torpet redan då. Låt oss åter blicka framåt, år 1785 är Stråhle och hans hustru Carin Andersdotter skrivna i kyrklängderna på Söderby ägor. Samma år flyttade Stråhles nygifta systerdotter Margareta Jansdotter och hennes man bruksarbetaren Jan Jansson in torpet. Dessa fyra överflyttades tillsammans 1787 till Norrby ägor i den då nyupprättade husförhörslängden.
Släktskapet mellan Stråhle och Margareta framgår av uppgifter hämtade från två stamtavlor som uppvisades vid en rättegång mellan bonden Per Andersson och Österby bruk beträffande bördsrätten till ett hemman i Knaby 1755 och Margaretas födelse och vigselnotis. Per Stråhle och hans hustru Catharina Andersdotter avled 1789 respektive 1787, inga bouppteckningar finns bevarade efter dem. Däremot finns bouppteckningar efter Jan Jansson och hans hustru Margareta Jansdotter. Av Jans Janssons bouppteckning från 1797 framgår det dels att han ägde torpet och dels att det bestod av en stuga med kammare, ett fähus samt en bod med tre väggar. Det förefaller högst sannolikt att Jan och Margareta köpt torpet av Stråhle eller ärvt det och löst ut eventuella övriga arvingar. Änkan Margareta Jansdotter gifte om sig 1798 med bondsonen Eric Mattsson från Söderby, de bodde i torpet. Äktenskapet blev kort Eric Mattsson dog 1802. I Olands häradsrätts handlingar från 1800-talets början framgår det att Margareta Jansdotter stämde in Catharina Andersdotter och hennes son Matts Mattsson från Söderby vid tinget. Målet gällde ett tvistemål om en vret. Släktskapet mellan dessa motparter framgår av Morkarlas kyrkböcker. Catharina Andersdotter var änka efter Mathias Mattsson i Söderby. Margareta Jansdotter var änka efter Mathias bror Eric Mattsson. Av ett annat mål vid tinget rörande denna släkts jordinnehav i Söderby framgår följande. Eric testamenterade sin egendom till Margareta som i sin tur testamenterade till sin brorson Anders Persson i Österby, även det sistnämnda släktskapet har bekräftats i kyrkböckerna. Margareta dog 1807 och av hennes bouppteckning framgår det att hon ägde torpet, vilken omnämns som en stuga med bod, lider och fähus. De nämnda tvistemålen vid tinget och det påvisade släktskapet mellan de inblandade redovisas inte här för att de uppgifterna i sig själva är så intressanta. Det som står i fokus är frågan om den Margareta Jansdotter som är part i dessa tvistemål är identisk med den som var bosatt och ägde stugan i Strålbacken. Svaret på den frågan blir ett entydigt ja. Varför är detta då så intressant? Jo för att i domboken 1802 omnämns hon som Margareta Jansdotter i Trån. Att det skulle hänvisa till någon annan plats än torptomten Strålbacken i Morkarla kan man hålla för helt uteslutet. Bebyggelsenamnet Trån är en intressant upptäckt. Det är det äldsta namnet som finns på torptomten i källorna och det kan antas vara äldre än namnet Strålbacken. Förvisso går det härleda namnet Strålbacken tillbaka gruvdrängen Stråhle som avled 1789 men det går inte att fastställa om det användes då Stråhle levde eller om det uppkom senare. Att namnet används för torptomten lokalt före 1915 års kartbelägg är dock helt uppenbart. Upptäckten av bebyggelsenamnet Trån kan betraktas som unikt då det inte finns upptecknat hos ortnamnsarkivet i Uppsala, vilka kommer att meddelas. Bruksarbetaren Anders Trygg flyttade in i torpet 1808 med sin hustru Christina Elisdotter och deras barn. Det har inte gått att fastställa om denne Anders ägde stugan. Ingen bouppteckning finns bevarad efter honom. Han var emellertid släkt med den tidigare avlidne ägaren Margareta Jansdotter. Anders var nämligen bror med hennes förste man Jan Jansson som avlidit 1797. Anders Trygg blev änkling 1810 och bodde kvar i torpet fram till sin död 1817. Av husförhörslängderna framgår det att Tryggs son bruksarbetaren Johan Fågel övertog stugan då. Han flyttade till torpet 1817 och gifte sig 1818 med bonddottern Margareta Ersdotter. Paret bodde kvar fram till 1847 då de flyttade till sin dotter Greta Stina Fågel och hennes man Per Mattsson i Skarphärad. I Österby bruksarkiv påträffas två handlingar som påvisar att stugan har blivit såld någon gång mellan 1807-1840-talet till Österby bruk. Dels finns ett försäljningskontrakt från 1849 där Jan (Johan) Fågel säljer de hus han uppfört vid sitt dagsverktorp till brukspatron Tamm. Dels finns tre
brukshandlingar bevarade från 1840-talet. Där skrivs Jan (Johan) Fågel som torpare bosatt i dagsverkstorp nr 76. Att det rör sig om Strålbacken råder det inget tvivel om. Vem som sålde stugan till bruket har inte gått att fastställa. Den såldes antingen av Margareta Jansdotters arvingar, Anders Trygg eller Johan Fågel. Själva tomtmarken såldes inte för den låg på Norrbys mark och tillhörde bruket sedan 1600-talet eller åtminstone från 1773 om man så vill. Från 1840-talet till 1899 går det att följa dagsverkstorp nr 76 och dess innehavare i brukets handlingar. Dessa längder finns bevarade spridda år och innehåller information om torpen som ägdes av Österby. Den sista längden är från 1899 och ger en hänvisning gällande det här torpet fram till 1921. I Morkarlas husförhörslängder påträffas de bruks- och skogsarbetare som bott i torpet tillsammans med sina familjer. Där står det förvisso endast att de bor på Norrby ägor men vi vet var de bodde, nämligen i Strålbacken. Bosatta i Trån - Strålbacken - Dagsverkstorp nr 76 (1773-1928) 1773-1789 Gamle gruvdrängen Per Stråle och hans andra hustru Carin Andersdotter bodde i torpet 1773. Pers systerdotter Margareta Jansdotter och hennes man bruksarbetare Jan Jansson flyttade in 1785, vilket var samma år som de gifte sig. Carin avled 1787 och Stråhle 1789. 1790-1807 Bruksarbetaren Jan Jansson och hustrun Margareta Jansdotter bodde kvar i torpet. De ägde stugan vilket framgår av Jans bouppteckning, han avled 1797. Änkan gifte om sig 1798 med bondsonen Eric Mattsson som flyttade in från Söderby. Eric avled redan1802 och änkan Margareta Jansdotter avled 1807. I bouppteckningen efter henne framgår att stugan fortfarande var självägd. 1808-1817 Bruksarbetaren Anders Trygg Jansson flyttade in i torpet med sin hustru Christina Elisdotter och deras barn 1808. Christina Elisdotter avled 1810. Änklingen Anders Trygg bodde kvar med sina barn. Anders avled 1817 1/9. Sonen Johan flyttade tillbaka till Strålbacken år 1817, han hade tjänat som dräng i Transätra. 1817-1847 Bruksarbetaren Johan Fågel övertog torpet år 1817. Han bodde där med sin syster Cajsa Andersdotter. Johan gifte sig 1818 med bonddottern Margareta Ersdotter som flyttade in från Norrby soldattorp där hon tjänat piga åt soldaten Jan Nordt. Fågels syster Cajsa Andersdotter hade gifte sig redan 1816 med socken skräddaren Erik Norin, han flyttade in i först 1818. De bodde kvar där hos Cajsas bror fram till 1823 då de flyttade inom Norrby ägor till sitt nybyggda torp Stenhagen. Jan Fågel och Margareta Ersdotters dotter Greta Stina Fågel gifte sig 1847 med Per Mattsson, de började arrendera en gård i Skarphärad. Svärföräldrarna Johan Fågel och Greta Ersdotter flyttade
dit samma år, dvs 1847. Enligt ett försäljningskontrakt köpte bruket de byggnader som Jan Fågel hade uppfört vid dagsverkstorp nr 76 Strålbacken år 1849. Torpet var från och med 1840-talet ett dagsverkstorp under Österby bruk. 1847-1862 År 1847 slutade Gustav Hellman att arrendera en gård i Skraphärad, han blev då bruksarbetare. Gustav och hustrun Stina Ersdotter flyttade då till detta torpet med sina barn och med Stinas mor Brita Greta Berg. Hon var gratialist (pensionär), Brita avled 1856. År 1860 flyttade drängen Erik Kjörling in hos familjen, Gustav Hellman avled 1862 2/2. Erik Kjörling skrivs som bruksarbetare i husförhörslängden han gifte sig med Gustav Hellmans dotter Greta Maria Hellman 1862 30/12 och de övertog torpet. 1862-1895 Bruksarbetaren Erik Kjörling och hans hustru Greta Maria Hellman bodde i torpet och Gretas Marias mor Stina Ersdotter. Hon bodde hos dem fram till sin död 1867 26/2. Erik och Greta Marias son Klas Johan Kjörling gifte sig 1890 6/4 med Maria Charlotta Persdotter de flyttade 1891 till ett annat brukstorp på Norrby ägor (dagsverkstorp nr 74). Greta Maria Hellman avled 1892 31/10 och samtliga barn hade flyttat härifrån 1895 endast Erik bodde kvar. 1895-1900 Bruksarbetaren Karl Erik Wahlberg och hans hustru Hulda Matilda Westerberg flyttade in 1895 7/5 från Valö socken tillsammans med dottern Anna Matilda. Erik Kjörling skrivs som gratialist i husförhörslängderna från 1896-1908, han bodde kvar i torpet som inhyst. Familjen Wahlberg flyttade till Film socken 1900 12/3. 1921-1927 Bruksarbetaren Karl Edvard Karlsson och hans hustru Beda Matilda Andersson flyttade in med sina barn i torpet 1900 4/11. De kom ifrån Ekeby socken. Gratialisten Erik Kjörling bodde kvar hos dem fram till 1905, då han flyttade till sin son August Krantz i Åbytorp. Famlijen Karlsson flyttade inom Norrby ägor 1907 till torpet Ungskroken. 1907-1921 Torparen, Skogsarbetaren Per Jansson och hans hustru Emma Kristina Andersson flyttade in 1907 från Norrmon i Skarphärad. Per omnämns i Österby bruks handlingar som f.d löjtnant. De bodde kvar fram till 1920 då de flyttade till Norrkulla ägor.
1921-1927 Bruksarbetaren August Edvard Andersson flyttade in 1921 30/11 från Uppsala, hans hushållerska Signe Alfrida Andersson flyttade in samma år. De gifte sig året efter 1922 8/7 och de bodde kvar fram till och med 1927 då de flyttade till Knaby ägor (Brukstorpet omnämnt som Trumslagarbostället). 1927 - Arrendebonden i Norrby Petter Jansson och hans hustru Emma Maria Jansson köpte torpet Strålbacken av Gimo-Korsnäs 1927 och fick tillträdde från och med 1 november samma år. I husförhörslängderna ser det ut som om grovarbetaren Johan Jansson flyttade in i slutet av 1927, han bodde där fram till sin död 1928 27/6. Ägarna till torpet Per Petter Jansson och hans hustru Emma Maria Jansson flyttade in 1928 från Norrby. Källförteckning Lantmäteriet i Gävle Karta över alla ägorna till 2 3/4 mantal nr 1-3 Litt A : Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1922 Lantmätare: O.Bahr Akt: B47-14:7 Norrby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1645 Fastställd: åtgärd: Geometrisk avmätning Lantmätare: Johan Persson Toring Akt: B47-14:A2:158-59 Norrby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1771-74 Fastställd: 1773 åtgärd: Storskifte Lantmätare: Ludvig Anton Runeberg Akt: B:47-14:5 Norrby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1837-40 Fastställd: 1841 åtgärd: Laga skifte Lantmätare: Karl Edvard Hägg Akt: B47-14:6 Söderby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1645 Fastställd: åtgärd: Geometrisk avmätning Lantmätare: Johan Persson Toring Akt: B47-23:A2:162-63 Söderby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1769-70 Fastställd: 1771 åtgärd: Storskifte Lantmätare: Karl Fredrik dä Berg Akt: B47-23:1 Konceptblad till den Ekonomiska Häradskartan 1859-1863-Kartblad: Dannemora Lantmäteriet i Gävle Norrby 2:12 - Avsöndring - år 1929-03-AVS-4935 Norrby 2:12 - Gränsbestämning - år 1928 03-MOR-114 Norrby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1771-74 Fastställd: 1773 åtgärd: Storskifte Lantmätare: Ludvig Anton Runeberg Norrby nr 1-3 Län: Uppsala Län Socken: Morkarla socken Verkställd: 1837-40 Fastställd: 1841 åtgärd: Laga skifte Lantmätare: Karl Edvard Hägg Kommentar: Har ej Akt nummer på dessa. De kartor är lantmätarens exemplar och skiljer sig i några få
avseenden mot de renritade som bevarades i Gävle. I frågan om torptomten Strålbacken skiljer sig dessa två kartexemplar inte sig åt mot Gävle exemplaren Landsarkivet i Uppsala Ekonomiska kartan 1954-12 I Östhammar 4e Söderby Länstyrelsen Uppsala län, Landskontoret: Jordeböcker och Jordeliggare GII aa vol.7, GII ab: 31,36,43,49,55,58,69,87,82 Olands häradsrättsarkiv: Dombok Volym AI: 29-1802, Bouppteckningar F2:7, F4:43 Österby bruksarkiv - Signum B1 - Volym 24, 42, 67, 208 Morkarla kyrkoarkiv - Serie AI, C, E, F, K, L Generalstabskartan 1876 Leufsta bruksarkiv Österby bruks handlingar: Knaby 285 Österby bruks kartor över ägorna 1915 Korsnäs arkiv i Gimo Inägobeskrivning till Österby bruks kartor 1915 Skogsvaktarkarta över Morkarla distrikt odaterad ( fastställd till 1870-tal) Norrby - Storskifteskarta år 1773 Norrby - Laga skifteskarta år 1841 Norrby - Laga skifteskarta år 1922 Privata arkiv och handlingar Ekonomiska kartan 1979-12 I Östhammar 4e Söderby Mary Isvéns-Gårdforskning i Söderby Intervjuer Arthur Eriksson 1999 Rut Mattsson 1999 Torsten Jansson 1999 Erik Kjörling 2003 Rune Karlsson 2004