Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete

Relevanta dokument
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Kväve i höstvete 2013

Utnyttja restkvävet i marken

Nu är höstvetet i axgång

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävestrategi i höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Optimal N-giva på våren till höstraps

Sortanpassad kvävegödsling

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kvävestrategi i höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Tillskottsbevattning till höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Sista mätningen för den här säsongen

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Varmt väder ger snabb utveckling

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Kvävestrategi i höstvete

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Kvävepass med Gunsorna

Markens mineralisering medel jämfört med

Kvävestrategi i höstvete

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Markens mineralisering högre än normalt

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Lägre upptag i nollrutorna igen

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt varierande kväveupptag

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Kväveupptaget har tagit fart

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Liten mineralisering denna vecka

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Transkript:

Resultat från tre års skördepotentialsförsök i höstvete Bo Stenberg Elsa Coucheney Lena Engström Åsa Myrbeck Anders Larsolle Karin Blombäck Henrik Eckersten Lisbet Lewan Foto: Lena Engström

Definition: Skördepotential och skördegap Potentiell skörd = Begränsas endast av klimat (plats), sort och väder Potentiell vattenbegränsad skörd = Begränsas även av tillgängligt vatten (markprofilens egenskaper och nederbörd) Skördegap = Potentiell skörd - Aktuell skörd

Övergripande mål Anpassa odlingsinsatser baserat på den lokala skördepotentialen och förbättra resursutnyttjandegraden Öka skördarna i områden med hög potential Minska miljöpåverkan i områden med låg potential Fokus på att identifiera och förklara de viktigaste skördebegränsande faktorerna och hur de varierar inom och mellan fält Hur varierar den potentiella skörden och vilka är utsikterna till förbättring?

Kvävegiva Kväveoptimum Effektivitet Läckage - Skördenivå Gödselkväveoptimum Kg/ha Enhetlig giva för utnyttjad potential Enhetlig giva för genomsnittligt optimum Kväveöverskott läckagerisk Outnyttjad potential Livsmedelsstrategin: Utnyttja potentialen i alla led hållbart Läckaget ökar långsamt upp till optimum och därefter allt snabbare Att fokusera på de mest krävande delarna är inte hållbart på något sätt Anpassning nödvändigt för hållbart ökat utbyte

Projektmål Identifiera och förklara de viktigaste skördebegränsande faktorerna och hur de varierar inom och mellan fält Hur varierar den potentiella skörden och vilka är utsikterna till förbättring? Uppskatta den potentiella skörden och skördegapet regionalt Extrapolera till andra marktyper väderförhållanden. Kombinera processbaserade grödmodeller och grödsensorer för ökad skörd och minskad miljöpåverkan genom variabel kvävegödsling

Försöksupplägg Fältförsök för att leverera indata till modeller Försök i Skåne, Östergötland, Västergötland och Uppland 015-017 Block utspridda på tre fältdelar med olika förväntad skördepotential Fyra behandlingsfaktorer: Kväve P, K och mikronäring Växtskydd Bevattning Fyra huvudled: Normal utan N Normal Potential begränsad av nederbörden Potential (bevattnad)

Skörd i huvudleden i Västergötland- Relativt stora jordartsskillnader, särskilt i matjorden 3 1 1 3 3 1 Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Block 1 Block Block 3 Normal Bjertorp 015 Potential VB Potential Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Bjertorp 016 Normal Potential VB Block 1 Block Block 3 Potential Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Bjertorp 017 Normal Potential VB Block 1 Block Block 3 Potential

Skörd i huvudleden - År och platser med bevattningseffekt 3 3 1 1 Krageholm 016 Hyttringe 016 Ekhaga 017 Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Normal Potential VB Block 1 Block Block 3 Potential Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Normal Potential VB Block 1 Block Block 3 Potential Ton/ha 14 1 10 8 6 4 0 0N Normal Potential VB Block 1 Block Block 3 Potential

Vad kan vi tillföra med processbaserade modeller för ökad skörd och hållbarhet? Identifiera skördebegränsande faktorer Varierar mellan och inom gårdar och fält Bedöma den faktiska potentialen förväntad skörd Väderscenarier Riskbedömning Verktyg för högre precision Ökad precision i gödslingen!

Mätt potentiell skörd i maxrutan och simulerad potentiell skörd - Påverkas av klimat (plats), väder och sort Skörd (ton/ha; OBS - ts) Max observerad Simulerad potential med CoupModel Brons Ellvis Julius Mariboss Norin Olivin

Simulerad maxruta - Påverkas av klimat (plats), väder och sort Simulations Skörd (ton/ha) Skörd (ton/ha) Max Observed Simulated potential with CoupModel Modellen kalibrerades även mot Fenologi (blomningsdatum och mognadsdatum) och Tillväxt (ovanjordisk biomassa vid tre tillfällen under odlingssäsongen). Ovanjordisk biomassa Fenologi (DOY) (t DM/ha) Bjertorp 015 Observations

Modellering av markvatten obevattnat potentialled Lagrat markvatten(cm) ned till maximalt rotdjup Min- & maxvärden (rainfed) Simulerad Block utan bevattningseffekt Block med bevattningseffect Growing season

Mätt och simulerad effekt av 1, vattenstress RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR pppppppppppppppppp PPPPPPPPPPPPPPPPPP 1 Ingen vattenstress 0,8 0,6 0,4 Observed Simulated 0, 0 Hyt 016 Bje 017 Kra 016

Slutsatser så här långt Skördepotentialen kan vara ganska hög Potentiell skörd är inte detsamma som optimal skörd Skördegapet varierar kraftigt både inom och mellan fält Dominerande orsaker till skördegapet varierar också inom och mellan fält Simulerade värden har en hög överensstämmelse med mätta Hoppfullt inför modellering av kvävebehov vid gödsling