Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer.

FÖRORD Översikt 2013 beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. Lokalt är det skäl att utnyttja informationen i översikterna vid fastställandet av prioriteringarna inom säkerhetsarbetet, motiveringen av de regionala aktörerna och utvärderingen av effekterna. På lokal nivå är det viktigt att informera såväl säkerhetsaktörer som invånare och förtroendevalda om översikterna. För att lyfta fram olycksöversikterna i den lokala debatten: Rapporternas innehåll och effekter på regionens säkerhetsarbete behandlas i lokala arbetsgrupper inom säkerhetsplaneringen. Ett tema för den säkerhetsutbildning som ordnas i regionen väljs olycksfallen. Informationen på det lokala planet kan innehålla till exempel: Koppling av översikten till lokala aktörers webbsidor Meddelande i lokaltidningarna med en beskrivning av olyckssituationen i den egna kommunen eller den egna regionen Meddelande i organisationernas interna informationsforum och tidning och på organisationens webbsidor Förmedling av information till andra intresserade instanser med verksamhet i regionen, såsom landskapsförbund, yrkeshögskolor, organisationer. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: antti.impinen@thl.fi. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.thl.fi/tapaturmat. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Oktober 2013 Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2

INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 3 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS... 4 2 OLYCKSFALL I FINLAND... 5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA... 6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET... 8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING... 10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN... 21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR... 29 3

1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2011 dog 2 766 finländare i olyckor: 1846 män och 920 kvinnor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2011, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbtjänsten som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.thl.fi/tapaturmat. 5

3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 1. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 1 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6

Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 2. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2011), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 16% 2% 8% 10% 36% 13% 11% 4% 591 966 Helsingfors 16% 2% 8% 10% 36% 13% 11% 4% 591 966 2 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: http://pxweb2.stat.fi/database/statfin/vrm/vaerak/vaerak_fi.asp 7

4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 3 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga. Dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2002 2011 enligt ålder och kön 4 5 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik <5 <5 <5 9 21 18 14 11 Trafik, motofordon 8 <5 16 22 80 14 28 17 Fall <5 <5 5 <5 151 173 301 744 Drunkning 7 <5 6 5 41 21 32 7 Kvävning <5 <5 <5 <5 49 47 33 29 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 27 21 19 9 Förfrysning <5 <5 <5 <5 15 8 10 5 Alkoholförgiftning <5 <5 6 15 231 143 44 <5 Övriga förgiftningar 6 <5 8 30 41 249 54 34 6 Annan olycka 9 <5 <5 <5 54 39 40 39 Totalt 30 10 100 920 540 560 870 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 50 29 80 - Trafik, motofordon 148 40 190-43% Fall 749 629 1 380 +24% Drunkning 99 21 120-21% Kvävning 101 63 160 +73% Eldsvåda 43 36 80 - Förfrysning 28 11 40-40% Alkoholförgiftning 335 107 440 - Övriga förgiftningar 9 290 132 420 +35% Annan olycka 130 60 190 - Totalt 1 970 1 130 3 100 +5% 3 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 4 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 5 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 6 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 8

Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 7 2011, %. Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2002 2011, N. 7 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9

5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2002 2011, i tusen dagar. 10

Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 429 50 127 150 838 282 161 32 2 070 Trafik, motorfordon 347 78 271 284 1 009 237 135 37 2 400 Fall 2 336 317 1 025 1 379 7 688 3 584 4 083 2 609 23 020 Drunkning 9 <5 <5 <5 10 8 <5 <5 40 Kvävning 41 <5 7 5 35 13 10 6 120 Eldsvåda 14 <5 15 28 100 42 19 <5 220 Förfrysning <5 <5 7 5 34 13 8 <5 70 Förgiftning (orsakad av annat 130 <5 11 15 45 29 26 11 270 än alkohol) Alkoholförgiftning 254 <5 <5 <5 16 <5 <5 <5 280 Annan olycka 1 582 464 1 527 1 789 7 612 2 478 2 149 1 403 19 000 Totalt 5 140 920 3 000 3 660 17 390 6 690 6 600 4 100 47 490 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 196 26 70 114 492 209 242 63 1 410 Trafik, motorfordon 172 52 150 136 459 149 151 50 1 320 Fall 1 397 143 477 660 4 718 3 942 6 939 11 773 30 050 Drunkning 7 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Kvävning 29 <5 <5 <5 21 14 12 14 100 Eldsvåda 11 <5 9 <5 60 22 20 20 140 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 5 10 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 196 <5 16 13 54 16 32 49 380 än alkohol) Alkoholförgiftning 332 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 340 Annan olycka 1 034 205 676 939 4 980 2 301 2 715 1 540 14 390 Totalt 3 370 430 1 400 1 870 10 800 6 660 10 130 13 510 48 170 Totalt 8 520 1 350 4 400 5 530 28 180 13 350 16 720 17 620 95 660 11

Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2007 2011. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 91 Helsingfors 12

Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden imin 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 370 35 101 134 692 239 138 29 1 720 Trafik, motorfordon 268 69 231 232 784 185 106 33 1 860 Fall 1 996 284 896 1 199 6 055 2 621 2 574 1 572 16 820 Drunkning 9 <5 <5 <5 9 7 <5 <5 30 Kvävning 39 <5 6 <5 33 12 9 6 110 Eldsvåda 9 <5 12 17 77 32 14 <5 170 Förfrysning <5 <5 5 <5 18 12 5 <5 40 Förgiftning (orsakad av annat 124 <5 11 14 45 26 26 11 260 än alkohol) Alkoholförgiftning 239 <5 <5 <5 16 <5 <5 <5 260 Annan olycka 1 376 436 1 332 1 553 6 234 1 983 1 568 583 14 730 Totalt 4 170 800 2 420 2 950 12 450 4 600 3 950 2 020 32 170 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 177 24 60 88 409 184 191 52 1 180 Trafik, motorfordon 145 48 125 120 378 120 106 45 1 070 Fall 1 230 136 423 583 3 888 2 975 4 508 6 452 19 730 Drunkning 7 <5 <5 <5 6 <5 <5 <5 20 Kvävning 27 <5 <5 <5 20 12 10 14 90 Eldsvåda 10 <5 5 <5 43 16 17 15 110 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 5 <5 20 Förgiftning (orsakad av annat 184 <5 14 11 50 16 31 47 360 än alkohol) Alkoholförgiftning 306 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 310 Annan olycka 917 193 604 836 4 145 1 829 2 001 1 159 11 490 Totalt 2 850 390 1 170 1 560 8 110 4 670 6 120 7 130 30 980 Totalt 7 020 1 190 3 590 4 510 20 560 9 270 10 080 9 140 63 150 13

Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 1 062 548 630 460 4 987 1 925 1 331 507 11 450 Trafik, motorfordon 2 493 408 1 586 2 020 7 746 2 981 1 828 339 19 400 Fall 3 726 797 4 337 5 936 44 220 38 098 57 625 41 106 195 850 Drunkning 12 <5 25 59 112 36 11 <5 260 Kvävning 75 <5 67 9 112 39 69 19 390 Eldsvåda 35 <5 111 254 927 484 349 53 2 220 Förfrysning <5 6 17 14 324 133 63 18 580 Förgiftning (orsakad av annat 150 43 13 64 209 132 128 68 810 än alkohol) Alkoholförgiftning 275 7 92 7 37 13 5 <5 440 Annan olycka 3 038 875 3 319 3 769 22 281 11 120 19 853 54 956 119 210 Totalt 10 870 2 690 10 200 12 590 80 960 54 960 81 260 97 070 350 590 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 1 688 42 257 567 2 236 966 2 891 565 9 210 Trafik, motorfordon 473 215 1 214 798 2 625 836 1 607 514 8 280 Fall 2 552 505 1 289 1 752 19 113 24 651 73 860 199 249 322 970 Drunkning 7 <5 <5 <5 32 7 17 <5 60 Kvävning 34 <5 <5 16 38 16 207 78 400 Eldsvåda 22 <5 24 21 651 261 225 111 1 320 Förfrysning <5 <5 <5 <5 16 20 29 17 80 Förgiftning (orsakad av annat 334 5 70 37 247 135 188 393 1 410 än alkohol) Alkoholförgiftning 338 <5 <5 15 7 6 10 <5 380 Annan olycka 2 192 506 1 466 2 031 14 203 9 051 16 833 13 869 60 150 Totalt 7 640 1 280 4 330 5 240 39 170 35 950 95 870 214 800 404 260 Totalt 18 510 3 960 14 520 17 830 120 120 90 910 177 130 311 870 754 850 14

Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2002 2011, N. Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. 15

Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2002 2011, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2002 2011 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 1 857 1 088 536 3 481 4 Trafik, motorfordon 1 811 1 133 773 3 717 4 Fall 20 442 19 058 13 570 53 070 55 Drunkning 26 16 13 55 0 Kvävning 155 37 24 216 0 Eldsvåda 112 131 125 368 0 Förfrysning 27 40 24 91 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 427 161 60 648 1 Alkoholförgiftning 587 28 6 621 1 Annan olycka 19 515 9 306 4 573 33 394 35 Totalt 44 959 30 998 19 704 95 661 100 16

Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2011, N. Minst 10 patienter 2011, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Vårdperioder Vårddagar / Patienter Vårddagar 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 6 713 5 949 27 834 4.1 90152 - HELSINGIN KAUPUNGIN TERVEYSVIRASTO 1 866 1 547 62 887 30.5 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 547 524 547 1.0 60626 - SAIRAALA MEHILÄINEN HELSINKI 448 427 453 1.0 60611 - DIACOR SAIRAALA 407 400 407 1.0 60702 - SAIRAALA LASERI OY 385 366 386 1.0 60738 - LÄÄKÄRIKESKUS ARS MEDICINA 194 187 196 1.0 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 13 13 55 3.9 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 13 13 13 1.0 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 151 134 275 1.8 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 14 14 36 2.6 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 1 1 1 1.0 60688 - OULUNKYLÄN KUNTOUTUSSAIRAALA 145 83 10 449 57.4 40301 - ETELÄ-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 5 5 7 1.4 90700 - KOUVOLAN SEUDUN TERVEYSKESKUKSET 1 1 5 5.0 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAI- RAALA 5 5 9 1.8 50250 - KUOPION YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 24 24 81 3.4 40302 - KESKI-SUOMEN KESKUSSAIRAALA 24 24 55 2.3 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 59 49 1 878 27.2 60601 - AHTILAN TOIPILASSAIRAALA 49 44 3 382 55.4 40313 - SATAKUNNAN KESKUSSAIRAALA 5 5 6 1.2 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 5 5 15 3.0 40405 - LOHJAN SAIRAANHOITOALUE/ LOHJAN SAIRAALA 3 3 24 8.0 40309 - KANTA-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 2 2 7 3.5 60770 - KILJAVAN SAIRAALA 50 50 1 304 26.1 50230 - TYKS / RAISION SAIRAALA 18 18 34 1.9 40305 - SAVONLINNAN KESKUSSAIRAALA 7 7 19 2.7 60617 - KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA 102 37 6 112 49.3 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 2 2 2 1.0 40304 - POHJOIS-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 17 17 43 2.5 40317 - SEINÄJOEN KESKUSSAIRAALA 8 8 12 1.5 40311 - LAPIN KESKUSSAIRAALA 15 15 31 1.9 65953 - HOIVASAIRAALA 26 24 994 26.9 90614 - FORSSAN SEUDUN TERVEYSKESKUS 50275 - OULUN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 13 11 54 3.6 40308 - ÅLANDS CENTRALSJUKHUS 3 3 5 1.7 40315 - KESKI-POHJANMAAN KESKUSSAIRAALA 4 3 4 1.0 40316 - KAINUUN KESKUSSAIRAALA 5 5 7 1.4 40412 - SALON SEUDUN SAIRAALA / SALON ALUESAIRAALA 2 2 5 2.5 17

Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2011, %. 18

Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2011, N. 19

Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2011, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2011 Icke registerad olyckstyp 30 683 Trafik 8 965 Olycksfall i hemmet 25 581 Idrotts- eller motionsevenemang 5 317 Andra olycksfall i fritiden 32 801 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 2 257 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 3 313 Olycksfall i skola eller på daghem 626 Annan eller icke specificerad olyckstyp 17 224 20

6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 8. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 8 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21

Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld under femårsperioden 9 10 11 2007 2011 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 63 140-10% 40 600-7% 618 880 +5% 9.6 2 100 - Helsingfors 63 140-10% 40 595-7% 618 880 +5% 9.6 2 101-9 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 10 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 11 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22

Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 12 13 14 2007 2011. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Total Hela området 3 870-29% 30 970-5% 2 650-28% 19 180-9% 6 470-10% 63 140-10% Helsingfors 3 869-29% 30 972-5% 2 651-28% 19 184-9% 6 465-10% 63 140-10% 12 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 13 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 14 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23

Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 15 16 17 2007 2011. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 3 020-5% 22 080-4% 1 370-1 550-39% 2 880 +11% 30 910-5% Helsingfors 3 020-5% 22 080-4% 1 373-1 552-39% 2 880 +11% 30 910-5% Totalt 15 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 16 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 17 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24

Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 18 19 20 2007 2011. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Totalt Hela området 14 380-18% 2 580-8% 18 240 +25% 1 890-34% 22 720-24% 3 340 +32% 63 140-10% Helsingfors 14 379-18% 2 577-8% 18 239 +25% 1 890-34% 22 715-24% 3 341 +32% 63 140-10% 18 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 19 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 20 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25

Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under femårsperioden 21 22 23 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 2 640-18% 590-18% 1 940-21% 2 500-20% 11 560-11% 4 470-10% 4 500-8% 3 220-31 430-12% Helsingfors 2 644-18% 585-18% 1 944-21% 2 504-20% 11 560-11% 4 468-10% 4 501-8% 3 222-31 430-12% 21 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 21). 22 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 23 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26

Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under femårsperioden 24 25 26 2007 2011. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela områ- 1 750-12% 320-22% 940-31% 1 230-18% 6 810-9% 4 380-6 550-10% 9 740-5% 31 710-9% Helsingfors 1 749-12% 320-22% 939-31% 1 228-18% 6 811-9% 4 377-6 547-10% 9 742-5% 31 710-9% 24 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 25 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 26 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27

Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 27 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 28. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2011. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 655 152 Hela räddningsområdet 62 178 Helsingfors 62 178 Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) 27 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 28 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009. http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28

7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 29 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2002 2011 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 30. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 29 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 30 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29

Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 140 61 201 10-19 380 66 446 20-29 408 79 487 30-39 410 89 499 40-49 573 164 737 50-59 585 195 780 60-69 368 174 542 70-79 193 123 316 80-89 84 114 198 90+ 6 26 32 Yhteensä 3 147 1 091 4 238 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2002 2011, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 625 190 815 10-19 2 723 313 3 036 20-29 2 893 520 3 413 30-39 3 778 591 4 369 40-49 5 558 1 520 7 078 50-59 5 908 2 042 7 950 60-69 4 483 2 057 6 540 70-79 2 517 1 555 4 072 80-89 577 937 1 514 90+ 175 213 388 Yhteensä 29 237 9 938 39 175 30

Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2002 2011. 31

Förebygga olyckor! www.thl.fi/tapaturmat Piste tapaturmille! webbtjänsten erbjuder information om olycksfall och hur de kan förebyggas. Webbtjänsten upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd (THL). 32