Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan - Grava och Karlstads socknar, Karlstads kommun, Värmlands län

Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan - Grava och Karlstads socknar, Karlstads kommun, Värmlands län Värmlands Museums dnr 07-270-434 Värmlands Museum Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701 19 98 E-post: museet@varmlandsmuseum.se www.varmlandsmuseum.se 2008 Värmlands Museum Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 1

Innehållsförteckning Inledning 3 Områdesbeskrivning och historik 3 Arkeologisk inventering 6 Metod 6 Inventeringsresultat 8 Byggnadsinventering 9 Metod 9 Inventeringsresultat 10 Utredningens resultat 11 Sammanfattande resultat 11 Motivering till ställningstagande 11 Särskilda kulturmiljöer och objekt 11 Kulturvärdenas inverkan på planeringen 13 Sammanfattning 13 Figurförteckning 14 Referenser 14 Tekniska och administrativa uppgifter 14 Dokumentationsmaterial 14 BILAGOR Beskrivning av arkeologiska objekt 15 Beskrivning av kulturhistoriskt intressanta fastigheter 17 Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 2

Inledning På uppdrag av Karlstads kommun har personal från Värmlands Museum utfört en översiktlig kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan i Karlstads kommun. Utredningen föranleddes av kommunens arbete med fördjupning av översiktsplanen. Utredningen utfördes i februari och mars 2008. Figur 1. Topografiska kartan med utredningsområdet markerat med röd färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Områdesbeskrivning och historik För 3000 år sedan sträckte sig en vik av Vänern förbi området och vidare upp i det som nu är Hynsjöarna. Spåren efter bosättning från denna tid består av gravar i form av rösen och stensättningar (RAÄ 1, 27 och 39). Från Järpetan kommer också ett av två kända depåfynd av brons och det kan dateras till tiden mellan 900 och 700 f Kr (RAÄ 24). Gravarna och depåfyndet antyder att en samtida boplats sannolikt finns i området, exakt var vet vi inte. För 2000 år sedan hade vattnet dragit sig tillbaks ungefär i höjd med Färjestads travbana. Om det funnits bebyggelse i området vid denna tid och framöver har vi ingen direkt kunskap om då inga synliga ar eller fynd finns från tidsperioden. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 3

Figur 2. Utsikt från gravrösena vid Järpetan, RAÄ 1, Karlstads socken. Foto Hans Olsson. Det är först i och med skriftliga källor som vi åter får kunskap om området. Kring mitten av 1300-talet omnämns gården Järpetan (Iärpataku) i samband med köpebrev. Av dokumenten framgår att gården ägts av Riseberga kloster (Nilsson 1997). Den intilliggande gården Tollerud omnämns inte i skriftliga källor förrän 1540. Då omnämns två brukare, Halvar och Per, som tillsammans skattar ½ pund smör tillsammans. Gårdarna kan sedan följas i flera skriftliga källor framåt i tiden. Från 1641 års mantalslängd nämns endast en brukare i Järpetan, Nils Svensson, men två i östra Tollerud och tre i västra. Skatteböckerna och mantalslängderna säger inte så mycket om hur det såg ut i området på den tiden. Att gårdarna skattade i smör, som Tollerud, kan indikera att man hade gott om boskap. Om så var fallet kan man tänka sig att stora delar av markerna bestod av betes- och slåttermarker. Det är först från och med 1700-talet som vi har möjlighet att följa utvecklingen av Tollerud och Järpetan via kartmaterial. Gården Tollerud har då två gårdar, en östra och en västra. Till gårdarna hör en varsin trädgård som låg intill och öster om gårdstomterna. Bebyggelsen låg på samma plats som idag. Gårdarnas åkermarker låg inom samma område som dagens åkrar men var betydligt mindre och mer utspridda. Sammanlagt fanns ett tjugotal små eller större åkertegar. Ängsmarken var betydligt mer omfattande än i dag. Till gården hörde också en kalvhage som tillsammans med skogsmarken utgjorde gårdens betesmark. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 4

På 1700-talets karta syns också att dagens landsväg vid Klarälven fanns redan då. Samma väg återfinns för övrigt på 1790 års karta över Järpetan (se nedan). På av karta från 1807 som tillhör brandförsäkringen från detta år, framgår att det på gården finns två bostadshus och ett stort antal ekonomibyggnader. Sedan finns ett hopp i kartmaterialet och det är först från slutet av 1800-talet som vi har möjlighet att studera gården ur kartperspektiv igen. Vid denna tid har en hel del hunnit hända och mycket känns igen från idag. De små åkertegarna har omvandlats till en åkermark som minner mycket av den vi ser idag. Detta är således ett tydligt exempel på jordbrukets rationaliseringar vid denna tid. Vägen fram till gårdstomten finns nu längre västerut och är försedd med en allé. På gårdstomten finns endast en gård markerad och trädgården ligger söder om denna. Längre mot väst finns Brukmon som är ett torp på denna karta. Det ligger också flera hus längs med vägen vid älven. Vid nästa kartläggning, runt 1960, har inte mycket hänt när det gäller själva gården Tollerud. Däremot har det byggts en del nya hus väster om gården, vid Högåsen och Sandgärdstugan. Denna bebyggelse har sedan dess förtätats ytterligare kring slutet av 1900-talet. När det gäller Järpetan finns fler kartor att tillgå än över Tollerud. Den äldsta är från 1790. Den visar att gården låg något längre västerut än dagens gård. På kartan finns fyra byggnader markerade och i beskrivningstexten omnämns fyra brukare. Läget för gården är för övrigt det samma på alla kartor fram till slutet av 1800-talet då mer bebyggelse tillkommit. Bland denna märks bland annat dagens gård men också ytterligare fem gårdar längre söderut. På den äldsta kartan över Järpetan består denna södra del helt av beteshagar. Åkermarken återfinns intill dagens gård och västerut mot älven. Vid älven finns även vägen markerad, samma väg som finns än idag. Redan sex år senare, 1796, kartläggs Järpetan igen. Denna gång finns området med Norra Järpetan med. På kartan finns också den väg som förbinder Södra och Norra Järpetan. Även denna väg finns än idag men har delvis försvunnit sedan vägen mellan väg 63 och Klarälven byggdes. Mellan slutet av 1800-talet och 1960 skedde en kraftig tillväxt av bebyggelsen i Järpetan. Dels byggdes ett flertal hus intill den äldre gårdstomten, dels tillkom en del hus längst i söder. Sedan dess har ytterligare hus byggts mellan Järpetan och Tollerud, längs grusvägen mellan Södra och Norra Järpetan. Under senare år har ett område med bostadshus uppförts i den allra sydligaste delen av området. Dessutom har en förtätning av enfamiljshus tillkommit på olika platser i undersökningsområdet. Utformningen av dessa varierar från sekelskiftesinspirerade trävillor till modernistisk putsarkitektur. Figur 3. Ny villa med traditionellt utseende och placering. Foto L Thor. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 5

Arkeologisk inventering Metod Innan fältarbetet utfördes studerades äldre kartmaterial över gårdarna Järpetan och Tollerud. Genom kartorna får man bland annat fram hur marken brukats till olika ändamål från mitten av 1700-talet och framåt. Från Tollerud finns endast en karta, från 1748. Från Järpetan finns fler kartor, där den äldsta är från 1790. Använda kartor framgår under rubriken Referenser. Figur 4. 1748 års karta över Tollerud. LMS akt R26-56:1. Kartan är beskuren. På kartorna får man också fram var gårdarna legat vid dessa tidpunkter och man kan på så sätt få fram en hel del fakta kring hur området förändrats sedan dess. Gårdarnas lägen 1748 och 1790 har registreras som by/gårdstomter och kommer att registreras i FMIS. Innan fältarbetet studerades även Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Registret bygger på den reviderade inventering som utfördes 1988. Registret ger med sina registrerade objekt en god bakgrund till områdets historia. Under fältarbetet har de flesta av FMIS-objekten återbesökts. I ett fall, RAÄ 25, har bedömningen ändrats. Lämningen bedöms nu utgöra fast forn. Fältarbetet har inneburit inventering av området. Främst har detta inneburit inventering av skogsmarken, men även delar av den öppna åkermarken. Vid inventeringen har nypåträffade objekt registrerats med GPS och handdator. Beskrivningar och bedömningar har gjorts efter Riksantikvarieämbetets standard. Vid inventeringen av åkermarken har också gjorts bedömningar om var det eventuellt kan finnas idag okända förhistoriska boplatser. Att sådana kan finnas i utredningsområdet måste man ta med i bedömningen. De kända gravarna RAÄ 1, 27 mfl pekar i den riktningen, liksom depåfyndet RAÄ 24. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 6

Figur 5. Registrering av gränsröse i östra delen av utredningsområdet, objekt 3. På bilden syns Björn Wallbom. Foto Hans Olsson. Utifrån topografin har vi bedömt att det kan finnas boplatser på två platser, kallade boplatslägen. Bedömningen görs utifrån erfarenheter från andra platser i länet. Bland annat finns erfarenheter från Bryngfjorden på andra sidan Klarälven. Där påträffades flera förhistoriska boplatser vid en arkeologisk utredning 2001 (Karlsson 2002). Vid inventeringen har även objekt och miljöer fotograferats med digitalkamera. Figur 6. Ekonomiska kartan med nyregistrerade objekt samt RAÄ objekt. Röd färg markerar utredningsområdet. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 7

Inventeringsresultat Efter inventeringen finns följande kända objekt inom utredningsområdet. Objekt Lämningstyp Antikvarisk status 1 Gränssten Övrig kulturhistorisk 2 Gränssten Övrig kulturhistorisk 3 Gränsröse Övrig kulturhistorisk 4 Gränsröse Övrig kulturhistorisk 5 Gränsröse Övrig kulturhistorisk 6 Gränssten Övrig kulturhistorisk 7 Gränssten Övrig kulturhistorisk 8 Gränsröse Övrig kulturhistorisk 9 Gränssten Övrig kulturhistorisk 10 Gränssten Övrig kulturhistorisk 11 Gränssten Övrig kulturhistorisk 12 Gränssten Fast forn 13 Stenbro Övrig kulturhistorisk 14 By/gårdstomt Bevakningsobjekt 15 Boplatsläge 16 Boplatsläge 17 By/gårdstomt Bevakningsobjekt RAÄ 1 (Karlstads sn) Två gravrösen Fast forn RAÄ 24 Fyndplats för bronsdepå Övrig kulturhistorisk RAÄ 25 Skålgropsförekomst Fast forn RAÄ 26 Naturbildning med namn Övrig kulturhistorisk RAÄ 27 Röse Fast forn RAÄ 28 Plats för högliknande Övrig kulturhistorisk RAÄ 38 Fornsliknande bildning Övrig kulturhistorisk RAÄ 39 Stensättning Fast forn RAÄ 52 Fyndplats för bryne Övrig kulturhistorisk RAÄ 53 Väghållningssten Övrig kulturhistorisk Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 8

Byggnadsinventering Metod Innan fältinventeringen gicks det topografiska arkivet på Värmlands Museum igenom. Från gården Tollerud fanns ett rikt material från 1951 då Nordiska museets kulturhistoriska inventering genomfördes. Här finns bland annat historiebeskrivning, fotografier och skisser av vissa byggnadsdetaljer. En inventering av kulturhistoriskt intressant bebyggelse genomfördes 1976. I denna var tre fastigheter i utredningsområdet inventerade, men bara en Tollerud, hade valts ut som särskilt beaktansvärd. Men det faktum att de andra inventerades visar att man ansåg att byggnaderna hade kulturhistoriskt värde. En byggnads kulturhistoriska värde kan ha sitt ursprung i olika företeelser. Det kan handla Figur 7. Scannad bild från NM inventering om att det är ett gammalt gårdsläge med flera Tolleruds gård med konomibyggnader, 1951 olika typer av ekonomibyggnader, eller att byggnaderna är välbevarade från sin tillkomsttid. Det kan också till exempel vara fråga om ett tidstypisk utförande eller en verksamhet som speglar områdets utveckling. Vid den nu genomförda inventeringen jämfördes kartmaterialet med dagens utseende vad gäller vägar, fastighetsbildningar och byggnader. De byggnader som ansågs vara kulturhistoriskt värdefulla noterades och fotograferades. Vid inventeringen noterades särskilt byggnadernas placering i landskapet, dess utformning och funktion. Figur 8. Tolleruds gård från nordväst. Foto Lena Thor. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 9

Inventeringsresultat Området kännetecknas av en blandning av stad och land där ett modernt boende möter äldre tiders sätt att leva. Upplysta asfalterade gatorna möter mörka grusade vägar fyllda av hovavtryck. Timrade traditionella byggnader, men också moderna putsade hus, klättrar längs höjder och bergsryggar. De senast tillkomna bostadshusen, främst i områdets sydligaste del, ligger samlade i grupp på platt gammal åkermark. Figur 9. Bostadsområdet Jägartorpet i utredningsområdets sydligaste del. Foto Lena Thor. I utredningsområdet finns inga byggnader av byggnadsminnesklass. Det finns dock byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessa berättar mer eller mindre tydligt om sin tillkomsttid, ursprung och/eller funktion. En fastighet har valts som särskilt kulturhistoriskt intressant, nämligen Tollerud (Obj 18). Även om den kanske mest intressanta byggnaden vid Tolleruds gård försvunnit sedan byggnadsinventeringen 1976, är denna fastighet ändå den mest värdefulla och ger med tillhörande marker en sammanhängande kulturhistoriskt intressant miljö. Utöver denna är fyra kulturhistoriskt intressanta fastigheter utvalda. Två inventerade 1976 (Obj 19 och 20), samt ett par fastigheter från tidigt 1900-tal i områdets södra del (Obj 21 och 22). Figur 10. Ekonomiska kartan med kulturhistoriskt intressanta byggnader markerade med blå färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 10

Utredningens resultat Sammanfattande resultat Utredningsområdet utgör idag en något flytande gräns mellan landsbygd och stad. Vid Tollerud återstår alltjämt landsbygden medan det på grannfastigheten Järpetan redan finns en tät bebyggelse av stadsliknande karaktär. Enligt kommunen finns önskemål från vissa markägare och andra intressenter i området att förtäta bebyggelsen ytterligare. Denna situation sätter till stora delar ramen för utredningens resultat. Värmlands Museum anser att det inom större delen av utredningsområdet går att förtäta bebyggelsen. Däremot finns en tydlig kulturmiljö och ett antal arkeologiska objekt som inte bör utsättas för sådan markexploatering. Det finns också ett antal byggnader med kulturhistoriska värden vilka bör visas särskild hänsyn i den fortsatta hanteringen av området. Den hela kulturmiljö som bör bevaras finns vid gården Tollerud. Denna miljö ger idag en glidande övergång mellan landsbygd och stad och museet anser att det är viktigt att denna miljö kan kvarstå just av den anledningen. Sett i ett historiskt perspektiv är gården med omgivande åkrar och ängar ett gott exempel på hur en gårdsbebyggelse i denna del av Värmland kunde se ut för inte allt för länge sedan. Kulturmiljön vid Tollerud är ett attraktivt och vackert inslag i miljön och kan så förbli om markerna kan skötas som idag. Motivering till ställningstagande Efter utförd utredning kan museet konstatera att det inte finns några byggnadsminnen och få byggnader med mycket höga kulturhistoriska värden. Det har heller inte framkommit många fler kända fornar som förändrar den bild som fanns innan på ett radikalt sätt. Därför anser museet att det ur kulturmiljösynpunkt inte finns några stora hinder för en förtätning av bebyggelsen inom delar av området. Som framgår av texten ovan så är situationen i området i dag att området utgör en glidande gräns mellan landsbygd och stad. Detta innebär rent faktiskt att stora delar av området idag redan är omvandlat och på så sätt stadsliknande. Detta gör också att museet inte kan eller vill motsäga sig en fortsatt förtätning av stora delar av området. Museet anser dock att det finns en betydelsefull kulturmiljö kring gården Tollerud som ännu så länge är relativt oförändrad sedan lång tid. Denna är viktig att värna av flera anledningar. För det första är det denna miljö som strakt bidrar till att området upplevs som just en glidande övergång mellan landsbygd och stad. I kulturmiljön finns också bevarade byggnader, åkrar, beteshagar och äldre vägar som gör att miljön är ett gott exempel på hur landsbygden såg ut i denna del av Värmland för inte allt för länge sedan. Dessutom utgör kulturmiljön en vacker miljö som ger en positiv känsla för människor, både de som vistas i närområdet och de som passerar förbi. Särskilda kulturmiljöer och objekt Det finns särskilt en samlad kulturmiljö som museet vill förorda att den bevaras i sitt nuvarande utseende. Denna miljö finns i och kring gården Tollerud. Själva gården kan i skriftligt material beläggas så tidigt som 1540. Gårdsplatsens läge är den samma sedan mitten 1700-talet och dagens mangårdsbyggnad samt några av Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 11

ekonomibyggnaderna är, enligt brandförsäkringshandlingen från 1807, uppförda i slutet av 1700-talet. Till gården hör andra viktiga element. Dessa utgörs av den bevarande åker- och betesmarken samt den meandrande bäcken som har sitt utlopp i Klarälven. Miljön kan genom kartmaterial åtminstone spåras tillbaks till mitten av 1700-talet. För att upplevelsen av gården skall finnas kvar är det viktigt att också miljön med de öppna fälten finns kvar i oförändrad form. Till miljön hör också den väg som går mellan Södra Järpetan och öster om Tollerud och vidare ut på vägen mot Gräsdalen. Denna väg kan spåras tillbaks i tiden till åtminstone slutet av 1700-talet (LMS akt R26-30:2). Figur 11. Ekonomiska kartan med samtliga objekt markerade. På kartan är även kulturmiljön vid Tollerud avgränsad med ljusblå färg. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/01156. Utöver kulturmiljön vid Tollerud finns ett antal objekt som inte bör utsättas för markexploatering. Till dessa hör utan tvekan redan kända fornar. Dessa äger redan ett lagskydd genom kulturminneslagen och Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar i sådana ärenden. Viktigt att poängtera är att alla fornar har ett så kallat fornsområde, även det skyddat i lagen om kulturminnen. Detta innebär bland annat att markexploatering inte får ske i närheten av Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 12

fornarna. Som forn betraktas även den sedan tidigare registrerade RAÄ 25. Här har en ny bedömning gjorts. Vid inventeringen har dessutom ytterligare en forn påträffats, objekt 12. Objekt 13 utgörs av en mindre stenbro. Inte heller denna är särskilt iögonfallande men den kan ändå betraktas som en viktig del i landskapet. Bron markerar en något annorlunda sträckning av dagens väg. Denna väg kan åtminstone följas tillbaks till mitten av 1700-talet och är sannolikt äldre än så. Vägar har alltid varit betydelsefulla i landskap då de står för transport och kommunikation. De vid utredningen påträffade Figur 12. Stenbro, objekt 13. Foto Lena Thor. gränsstenarna/rösena är också viktiga objekt i miljön, objekten 1,2 3 mfl (se karta sidan 13). Alla utom ett av dem står i en befintlig gräns. Som objekt betraktade är de kanske inte så iögonfallande. Sedda tillsammans blir de ändå viktiga delar av kulturmiljön. Det är mycket sällan som så många gränsrösen finns längs en och samma gräns och detta talar för att just denna gräns är, och har varit viktig att markera med gränsstenar. Därför känns det angeläget att denna gräns med dess stenar inte rubbas eller förstörs. Kulturvärdenas inverkan på planeringen Om utpekade boplatslägen, objekten 15 och 16, skall bebyggas kan Länsstyrelsen förorda särskild arkeologisk utredning för att svara på om det finns fornar inom de utpekade områdena. Skulle det bli aktuellt med förtätning av bebyggelsen inom by/gårdstomterna Tollerud och Järpetan, objekten 14 och 17, kommer sannolikt samma sak att ske. Här kan man förvänta sig att platserna innehåller lagskyddade kulturlager från medeltiden och framåt. Skulle bebyggelse eller annan exploatering planeras i närheten av kända fornar beslutar Länsstyrelsen om vilka villkor som skall uppfyllas och om sådan exploatering kan tillåtas. Den utpekade bebyggelsen och dess tomter bör värnas i den framtida planeringen. Att museet förordar att kulturmiljön vid Tollerud inte bebyggs innebär att ett relativt stort markområde inte skall tas i anspråk för bebyggelse. Denna miljö kommer att kunna bli ett värdefullt inslag i området och öka attraktiviteten, för såväl boende som förbipasserande. Sammanfattning Värmlands Museum har på uppdrag av Karlstads kommun under februari och mars 2008 genomfört en kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan inom Grava socken, Karlstads kommun. I utredningen pekas särskilt på hur viktigt det är att kulturmiljön kring gården Tollerud bevaras. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 13

Figurförteckning 1 Topografisk karta med utredningsområdet markerat 3 2 Utsikt från RAÄ 1, Karlstads socken. Foto mars 2008 H. Olsson4 3 Nyuppförd villa. Foto mars 2008 L. Thor 5 4 Utsnitt av 1748 års karta över Tollerud 6 5 Registrering av gränsröse. Foto mars 2008 H. Olsson 7 6 Ekonomisk karta med nyregistrerade objekt samt RAÄ objekt 7 7 Ur Nordiska museets kulturhistoriska inventering 1951 9 8 Tolleruds gård från nordväst. Foto mars 2008, L. Thor 9 9 Bostadsområdet Jägartorpet. Foto mars 2008, L. Thor 10 10 Ekonomiska kartan med kulturhistoriskt intressanta byggnader 10 11 Ekonomiska kartan med samtliga objekt markerade 12 12 Stenbro, objekt 13. Foto mars 2008, L. Thor 13 Referenser Ekonomiska kartan 1964. Blad 10D8d. Hembygdskartan. 1883-95 års ekonomiska karta. Bladen 160, 161, 174 och 175. Karlsson, Martin. 2002. Särskild arkeologisk utredning vid Bryngfjorden. Rapport 2002:6. Kulturhistorisk inventering Karlstads kommun 1976. LMS akt R26-56:1. Geometrisk avmätning. 1748. LMS akt R26-30:1. Storskifte på inägor. 1790. LMS akt R26-30:2. Storskiftesdelning. 1796. Nilsson Halvar, 1997. De värmländska medeltidsbreven. Uppsala. Nordiska Museets kulturhistoriska inventering, Grava socken, Tollerud. 1951. Ortnamnen i Värmlands län. 1922. Del VII. Uppsala. Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Tekniska och administrativa uppgifter Värmlands Museums diarienummer: 07.270.434. Beställare: Karlstads kommun. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Karlstad. Socken: Grava och Karlstads socknar. Ekonomiska kartblad: 10D8d. Fältarbete: 2008-01-16-2008-03-04. Byggnadsantikvarie: Lena Thor. Arkeologisk personal: Hans Olsson (ansvarig) och Björn Wallbom. Dokumentationsmaterial Handskrivna beskrivningar, digitala fotografier och shapefiler med inmätta objekt Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 14

Beskrivning av arkeologiska objekt 1. Gränssten, 0,75 m h, 0,8 m br (vid basen) och 0,1 m tj. Krön av bergshöjd i skogsmark med barrskog. 2. Gränssten, 0,4 m h, 0,4 m br (vid basen) och 0,2 m tj. Rödmålad topp. Ö- sluttning av moränhöjd i skogsmark med barrskog. 3. Gränsröse, 1,2 m diam och 0,85 m h. Bestående av 0,2-0,6 m st stenar. I röset finns en gränssten, 0,6 m h, 0,11 m br (vid basen) och 0,05 m tj. Toppen är rödmålad. Bergsklack i skogsmark med barrskog. 4. Gränsröse, 2 m diam och 0,6 m h. Bestående av 0,2-1 m st stenar. Röset är delvis sönderplockat. Gränssten ligger utrasad mot NNÖ. Rödmålad topp. Gränsstenen är 0,6 m h, 0,5 m br och 0,09 m tj. Bergsklack i skogsmark med barrskog. 5. Gränsröse, 2x1,2 m och 0,5 m h. Bestående av 0,3-0,8 m st stenar. I röset finns en gränssten, 0,9 m h, 0,6 m br (vid basen) och 0,1 m tj. Stenens topp är rödmålad. Bergsklack i skogsmark med barrskog. 6. Gränssten, 0,55 m h, 0,8 m br (vid basen) och 0,15 m tj. Stenens topp rödmålad. Stenen är uppallad i en stenpackning, 1x0,7 m st (N-S) som består av 0,3-0,5 m st stenar. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 7. Gränssten, 0,8 m h, 0,2 m br (vid basen) och 0,2 m tj. Toppen rödmålad. Stenen omges av en mindre stenpackning, 0,8x0,6 m st, bestående av 0,6 m st stenar. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 3 m S om stenen finns en visarsten, rödmålad, 0,4 m h, 0,5 m br (vid basen) och 0,2 m tj. 8. Gränsröse, 1x0,8 m (Ö-V) och 0,35 m h. bestående av 0,3-0,45 m st sten. Rödmålad toppsten. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 9. Gränssten, 0,4 m h, 0,25 m br (vid basen) och 0,15 m tj. Omgivet av litet röse, 1x0,7 m st bestående av 0,25-0,4 m st sten. Rödmålad toppsten. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 10. Gränssten, 0,4 m h, 0,3 m br (vid basen) och 0,1 m tj. Stenen står i Ö-V riktning. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 11. Gränssten, 0,28 m h, 0,2 m br (vid basen) och 0,1 m tj. Rödmålad topp. Avsats av V-sluttning i skogsmark i barrskog. 12. Gränssten, 1,2 m h, 0,75 m br (vid basen) och 0,2 m tj. Uppallad av ett tiotal stenar, 0,2-0,9 m st. Krön av mindre bergshöjd i skogsmark bestående av barrskog. 13. Stenbro, 6x3 m (ÖSÖ-VNV) och 2 m h. Bestående av elva skikt med stenar, 0,1-1 m st. Rektangulär öppning i botten. Försedd med räcken av järn. Ligger i flack terräng i åker- och tomtmark. 14. By/gårdstomt, 80x70 m (N-S). Läget för Tolleruds gård enligt karta från 1748. Gårdstomten är bebyggd. Äldsta belägg för gården är 1540. 15. Boplatsläge, cirka 135x50 m(nv-sö). Lite högre liggande parti med sluttning mot väst och Klarälven. Motiveras genom detta. Närheten till RAÄ 27 samt fynd av boplatsar i liknande lägen vid Bryngfjorden på andra sidan älven. 16. Boplatsläge, cirka 305x35-50 m (NNV-SSÖ). Åsrygg. Läget motiveras med att det ligger högre än omgivningen, närheten till skålgropsförekomsten (RAÄ 25) samt fynd av boplatsar i liknande lägen på andra sidan älven, vid Bryngfjorden. 17. By/gårdstomt, 65x60 m(ö-v). Läget för Järpetans läge enligt karta från 1790. Gårdstomten är bebygg. Äldsta belägg för Järpetan är 1346. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 15

RAÄ 1 (Karlstads sn). 1. Röse, oregelbundet runt, 9 meter i diameter och 0,5 meter hög. Stenarna är 0,2-0,5 meter stora. En del av stenmaterialet är skarpkantat. Röset är kraftigt omplockat vilket gör att begränsningen är diffus. I N änden finns en grop, 2 meter i diameter och 0,5 meter djup. 2. Röse, oregelbundet runt, 10x8 meter (NV-SÖ) och intill 0,4 meter hög av 0,2-0,5 meter stora stenar, en del är skarpkantade. Röset är kraftigt omplockat vilket gör dess begränsning oklar. I NÖ änden finns ett par större hällar, 1x1,5 meter stora. De utgör möjligen resterna av en kista. Röset är placerat på en avsats som i N änden begränsas av en 0,5 meter hög avsats. Mycket av stenmaterialet är utslängt. RAÄ 24. Fyndplats för depåfynd, bronsåldern, det sk. "Hjärpetan fyndet".källa till fyndplatsens lokalisering: Karl-Erik Jansson (f1919),järpetan 1:29 (son till upphittaren). RAÄ 25. Skålgropsförekomst. Stenblock, 1 m l (Ö-V), 0.6 m h och 0.7 m br. På den flata ovansidan är i bågform 3 st runda skålgropar, 0.12-0.16 m diam och 0.3-0.5 m dj. RAÄ 26. Fördjupningar i berghällen, 2 stycken invid varandra. Den Ö är, 0.04 m dj och 0.06 m diam, med relativt raka kanter. Den V är, 0.03 m dj och 0.11 m diam, skålformad. RAÄ 27. Röse, rest av, oregelbundet, 7x6 m (Ö-V) och 0.2 m h av 0.1-0.6 mst, delvis övermossade stenar. Kanterna är mycket ojämna och deras ursprungliga begränsningar är svårbestämbara. Stenarna ligger ställvis i enbart ett lager och på några ställen är berg i dagen. I mitten står en kraftledningsstolpe. Beväxt med en, samt mossa och ljung. RAÄ 28. Fornsliknande. Ej återfunnen 1988. RAÄ 38. Stensättningslikande bildning, 5 m diam och 0.3 m h. Fyllning av0.15-0.6 m st stenar, delvis kraftigt övermossade. Kanterna är diffusa och svåravgränsbara. I mitten är berg i dagen. Sannolikt naturbildning. RAÄ 39. Stensättning, oregelbunden, 4 m diam och 0.3 m h, med en fyllning av 0.05-0.6 m st, (vanligtvis 0.2-0.4 m st), delvis övermossade stenar. I SV är en närmast rak kant 4 m l (VNV-ÖSÖ). I övrigt är kanterna oregelbundna. Ytan är ojämn. Beväxt med mossa, lavar och ljung. RAÄ 52. Fyndplats för bryne?, sandsten, 0.18 m l, 0.03 m br och 0.02 m tj. Rektangulärtsnitt. Slipad yta. Funnen i åker vid täckdikning. RAÄ 53. Väghållningssten, röd granit?, 0.64 m h, 0.24 m br (ÖSÖ-VNV) och 0.2 m tj (vid basen).på den N-sidan är huggen inskription:ll/rud/(pil åt höger)/(olika tecken)stenen har rests på sin nuvarande och påträffades i bäckravin, 1-2 m SÖ om dess nuvarande plats. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 16

Beskrivning av särskilt kulturhistoriskt intressant fastighet Tollerud 1:1 (Obj 18) Tollerud inventerades 1976 och valdes där ut som särskilt beaktansvärt. Från Nordiska museets herrgårdsinventering från 1951 finns följande uppgifter. Bostadshuset ligger på en liten kulle med ladugården i sluttningen åt nordväst. Bostadshuset uppfördes 1798 och ägdes 1807 av Fredrik August Boltzius. Det är timrat i två våningar och taket var 1807 lagt med näfver och torv. Idag ligger skiffer från Glava på taket och panelen är målad i en vit oljefärg. Tollerud 1:1. Foto Lena Thor. Till anläggningen hörde tidigare en timrad flygelbyggnad, som enligt brandförsäkring från 1807 var uppförd 1797. Den envåniga byggnaden hade låga vindsfönster och dess fasad var klädd med liggande och stående panel. Framsidan hade en bred frontespis med tre spetsbågiga fönster och fasad i 1890-tals stil. Taket var täckt av enkupigt tegel och takfoten dekorerade med vitmålad lambrequiner. Bygganden stod kvar vid byggnadsinventeringen 1976, men är idag borta. En magasinsbyggnad, idag målad i falurött är från slutet av 1700-talet. Ett fd brygg och brännhus som fanns på kartan från 1807 ligger i sluttningen norr om gården. Idag finns bara källargrunden kvar medan den timrade överbygganden och taket har rasat samman. Den gamla byggnaden på Tollerud 1:1, nu riven. Foto Nordiska Museet 1951 Detalj av gångjärn i den gamla huvudbyggnaden. Skiss Nordiska Museet 1951 Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 17

Beskrivning av kulturhistoriskt intressanta fastigheter Järpetan 1:46 (Obj 19) Bostadshuset utgörs av en timrad faluröd byggnad i två våningar med sadeltak lagt med betongtegel. Entré med trekantsgavel ovanför den centrerade entrén. Tillbyggnad i en våning mot öster. Fastigheten inventerades 1976, men valdes inte ut som särskilt beaktansvärd. Bild finns i museets topografiska arkiv från 1939-40. Där anges att byggnaden inköpts till Karlstads scoutkår för 7000:-. Även om byggnaden idag är tillbyggd och därmed till viss förvanskad, är den en av de äldsta bostadshusen i området och visar därmed på att brukandet av marken i området har lång kontinuitet. Järpetan 1:46, Foto 1939-40, Värmlands Museums arkiv Järpetan 1:46. Foto Lena Thor. Järpetan 1:79 (Obj 20) En av de äldre gårdarna i området, som trots större utbyggnad mot söder ändå anses ha kulturhistoriskt värde. Järpetan 1:79 utgörs av ett falurött timrat bostadshus i 1 ½ våningar. Sadeltak med lertegel och putsad skorsten med utkragning. Utbyggnad och takfönster mot söder. Inventerat 1976, men inte utvalt som särskilt beaktansvärt. Ett uthus som tidigare tillhört fastigheten (nu Järpetan 1:31) ligger strax öster härom. Den långsmala längan vilar på grundstenar och är klädd med faluröd panel. På sadeltaket ligger röd plåt. Denna byggnads uthuskaraktär bidrar till förståelsen av att Järpetan 1:79 utgjorts av en jordbruksfastighet varför dess karaktär bör bevaras. Järpetan 1:79. Foto Lena Thor. Järpetan 1:31. Foto Lena Thor. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 18

Järpetan 1:30 (Obj 21) Bostadshus från 1920-30-talet. Huset är troligen uppfört i resvirke och sedan panelat och målat i gult. Idag har en renovering påbörjats som innebär att delar av fasaden målas i rött med vita snickerier. Det tidstypiska brutna sadeltaket är lagt med tegel. Huset ligger karakteristiskt på en stor tomt och bakom ligger mindre uthus. Den stora tomten med fruktträd på gräsmattorna framför husen är också den mycket tidstypisk. Byggnaden är något förändrad sedan byggnadstiden men den samlade bedömningen är ändå att fastigheten har kulturhistoriskt värde. Värdet ligger i bostadshusets tidstypiska utformning, förrådshusen bakom samt den stora gräsbevuxna tomten med fruktträd. Till fastigheten hör en verkstad/garage på andra sidan vägen. Även detta hus har kulturhistoriskt värde. Det speglar en traditionell byggnadsstil och talar tydligt om sin ursprungliga användning. Byggnaden ger också karaktär åt miljön och bör ansträngningar bör göras i det fortsatta planarbetet för att värna byggnaden. Bostadshusen på Järpetan 1:30. Foto Lena Thor. Garage till Järpetan 1:30. Foto Lena Thor. Järpetan 1:29 (Obj 22) Bostadshus från 1920-30-talet som troligen är uppfört i resvirke. Byggnaden är klädd med grå sidplattor och det karakteristiskt brutna sadeltaket är lagt med tegel. Bostadshuset är tillbyggt mot väster. Byggnaden är något förändrad sedan byggnadstiden men den samlade bedömningen är ändå att fastigheten har ett kulturhistoriskt värde. Värdet ligger i bostadshusets tidstypiska utformning, förrådshusen bakom samt den stora gräsbevuxna tomten med fruktträd. Vid en eventuell exteriör renovering bör 1920-talets fasadbehandling och ljusa färgsättning vara vägledande. Järpetan 1:29, Foto Lena Thor. Kulturmiljöutredning vid Tollerud och Järpetan 19