Behöver svensk avfallshantering förbättras? Jan-Olov Sundqvist IVL Svenska Miljöinstitutet 08-59856374 jan-olov.sundqvist@ivl.se
Frågeställning Har vi inte tillräckligt bra avfallshantering i Sverige? Vad bör förbättras? Allt avfall
Kommentar Vi fokuserar ofta på avfallsmängder Vi behöver mer fokus på avfallets miljöpåverkan i stället för på bara mängden (Men här utgår jag från mängderna...)
Bakgrund - underlag EU:s avfallsstatistikförordning Alla medlemsländer ska rapportera allt uppkommet avfall och all slutlig avfallsbehandling vartannat år
Naturvårdsverket: Avfall i Sverige 2006. NV Rapport 5868. http://www.naturvardsverket.se/sv/nedremeny/webbokhandeln/isbn/5800/978-91-620-5868-5/
Alla avfallsuppgifter i EU-format EWC-Stat: 48 materialbaserade avfallsslag, varav 23 är farligt avfall Hela samhället indelat i 20 ekonomiska sektorer baseras på SNI (Svensk Näringslivsindelning) även sekundärt avfall (avfall som uppkommer vid avfallsbehandling) är medräknat Fem behandlingsslag (endast slutlig behandling )
51.57 Hushåll Avfallsgenerering Samhällssektorer D G-Q E F 37 90
propå statistik Benjamin Disraeli: There are three kind of lies:... lies, damned lies and statistics
lutsats 1. Sverige är ett deponeringsland Behandling av icke-farligt avfall år 2006 Utsläpp och markbehandling 1% Återvinning 23% Deponering 59% Användning som bränsle R1 17% Förbränning på land D10 0%
Men: 62 miljoner ton gruvavfall som deponeras
lutsats 2: Sverige är ett återvinningsland Behandling av icke-farligt avfall, exkl. gruvavfall, år 2006 Deponering 8% Förbränning på land D10 0% Utsläpp och markbehandling 2% Användning som bränsle R1 37% Återvinning 53%
en... Avfallsalstring i Sverige 2006: 121 Mton icke-farligt avfall, varav mycket är biprodukter, rena material eller mest vatten: Gruvavfall Träspill från sågverk Rena schaktmassor Trä och barkavfall från pappers- och massaindustrin: Mest vatten: lakvatten och slam från dricksvattenrening GROT/avverkningsrester:
Det riktiga avfallet estår ofta av blandade material an innehålla farliga ämnen åste normalt kontrolleras och rbehandlas före återvinning ar vanligen ett negativt värde
Riktigt avfall Totalt 22,6 Mton varav ca 4,5 Mton uppkommer i hushållen
"Riktigt" avfall Totalt, kton Primärt avfall, kton Avfall från förbränning 3 133 3 133 Vanligt slam 2 862 1 958 Hushållsavfall och liknande avfall 2 671 2 657 Blandade ej differentierade material 2 418 1 678 Pappers- och pappavfall 2 405 2 330 Animaliskt och vegetabiliskt avfall exkl 9.3 och 9.11 1 490 1 374 Mineralavfall exkl 12.4 och 12.6 1 414 1 089 Metallavfall 1 345 1 178 Sorteringsrester 1 273 93 Träavfall 795 495 Avloppsslam från industrier 742 742 Kemiska rester och avlagringar 418 418 Glasavfall 336 318 Muddermassor 277 277 Uttjänta fordon 261 0 Surt, alkaliskt och salthaltigt avfall 180 180 Plastavfall 172 166 Animaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och matavfall 145 145 Animaliska feaces, animalisk urin och gödsel 98 90 Gummiavfall 50 44 Stelnat, stabiliserat och förglasat avfall 40 40 Avfall av kemiska beredningar 35 35 Textilavfall 20 20 Kasserad utrustning 13 7 Sjukvårdsavfall och biologiskt avfall 9 9 Batterier och ackumulatorer 2 2 Förbrukade kemiska katalysatorer 1 0 SUMMA 22 604 18 478
Behandling av "riktigt avfall" (icke-farligt avfall) Deponering 21% Utsläpp och markbehandling 0% Användning som bränsle R1 31% Förbränning D10 0% Återvinning 48%
Återvinning icke-farligt avfall Materialåtervinning papper trä (pappersråvara, bränlsebriketter/pellets, spånskivor, m.m.) metaller plast glas gummi etc Bioavfall, slam, m.m. till kompostering och rötning Användning som konstruktionsmaterial mineralavfall och aska (avfall från förbränning) vägar och anläggningsarbeten avslutning av deponier Slam och andra restprodukter som används vid deponiavslutning
ervinning av "riktigt" avfall 2006 kton neralavfall ppers- och pappavfall etallavfall anligt slam nimaliskt och vegetabiliskt avfall vfall från förbränning nimaliska feaces, animalisk urin och gödsel nimaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och matavfall lasavfall äavfall emiska rester och avlagringar urt, alkaliskt och salthaltigt avfall ummiavfall orteringsrester vloppsslam från industrier astavfall ushållsavfall och liknande avfall MMA 3 38 1 84 86 71 60 31 16 13 9 6 5 4 3 2 2 1 8 38
Förbränning Vanliga avfallsförbränningsanläggningar Skogsindustrins pannor Cementugnar
rbränning av "riktigt" avfall 2006 shållsavfall och liknande avfall ndade ej differentierade material ( brännbart avfall ) äavfall rteringsrester ppers- och pappavfall loppsslam från industrier nligt slam imaliskt och vegetabiliskt avfall mmiavfall stavfall imaliskt avfall från bearbetning av livsmedel och matavfall kto 2 14 1 16 47 47 37 26 23 10 7 4 2 ukvårdsavfall och biologiskt avfall fall från förbränning MMA 5 37
ponering, icke-farligt avfall neralavfall, exkl. gruvavfall fall från förbränning ndade ej differentierade material (deponirest) rteringsrester ddermassor shållsavfall och liknande avfall miska rester och avlagringar nligt slam loppsslam från industrier ppers- och pappavfall rt, alkaliskt och salthaltigt avfall tallavfall imaliskt och vegetabiliskt avfall vfall av kemiska beredningar sserad utrustning stavfall asavfall tterier och ackumulatorer kto 1 04 98 48 31 26 20 19 13 4 3 2 1 1 3 76
Slutsatser Vad är bra Vad kan göras bättre icke farligt avfall
Återvinning Vi har hög återvinning av riktigt avfall Deponier under avslutning är viktiga återvinningsanläggningar Höj kvalitetet på återvinning (återvinning är inget självändamål - tänk inte bara återvinning utan tänk hur avfallet gör bäst nytta) Rötslam till deponitäckning ger ingen återföring av näringsämnen En del materialåtervinning ger bara små miljövinster En hel del återvinningsbara material går till förbränning papper och plast i brännbart avfall Risker man kan föra tillbaka farliga ämnen i kretsloppet Avfallsminimering kan vara bättre än återvinning
I många industribranscher ligger mängden sorterade avfallsfraktioner (papper, plast, metall och trä) på 0,5 1 ton/anställd och år
Förbränning Återvinningsbara material går till förbränning (papper, trä, slam, mm): tänk på möjliga förebyggande åtgärder för att underlätta återvinning Det är idag ca 1,6 Mton blandat avfall från verksamheter som går till förbränning och som bedöms bestå av stora delar papper, plast och trä som skulle kunna gå till återvinning
Deponering Hälften av det deponerade avfallet utgörs av mineralavfall och aska/slagg går det att använda som konstruktionsmaterial? glöm inte förebyggande åtgärder Deponirester och sorteringsrester Ytterliga sortering borde kunna ge både återvinningsbara material och konstruktionsmaterial Kan innehålla upp till 10 % organiskt avfall Deponering kan ibland vara bästa miljömässiga lösningen! t.ex. med hänsyn till giftfri miljö
Farligt avfall
Sektorer som alstrar mycket farligt avfall Byggsektorn (PAH-asfalt, förorenad jord) Hushåll (skrotbilar och elavfall) Tjänster (olja/vatten från hamnar samt uttjänta fordon) Metall- och metallvarutillverkning (stoft och slam) Energiförsörjning (flygaska)
kton Avfall från hushåll Partihandel med avfall och skrot 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Uppkomst av farligt avfall i olika sektorer 2006 Textilindustri Trävarutillverkning Massa- och pappersindustri Oljeraffinaderier, stenkol, mm Kemikalie, gummi- och plastvarutillverkning Icke-metalliska mineraliska produkter Metall- och metallvarutillverkning Maskintillverkning Övrig tillverkning Återvinning Energiproduktion och distribution, vattenförsörjning Byggverksamhet Tjänstesektorn Avloppsrening och avfallshantering Livsmedelsindustri Utvinning av mineral Fiske Jordbruk, jakt och skogsbruk
Behandling av farligt avfall år 2006 Utsläpp och markbehandling 0% Deponering 37% Återvinning 33% Förbränning på land D10 10% Användning som bränsle R1 20%
Återvinning av farligt avfall 339 000 ton Olja Bränsle Lösningsmedel regenerering Batterier återvinning av bly och nickel Förorenade jordar används som konstruktionsmaterial efter rening Elskrot återvinning av metaller
Förbränning av farligt avfall 312 000 ton Främst SAKAB och cementindustrin oljeavfall, lösningsmedelsavfall, olika kemiska avfall, slam Flera vanliga avfallsförbrännare eldar impregnerat träavfall
Deponering av farligt avfall 378 000 ton Mest aska, förorenad jord och mineralavfall
ponerat farligt avfall.2 Surt, alkaliskt och salthaltigt avfall Avfall av kemiska beredningar.2 Avloppsslam från industrier.1 Glasavfall.2 Blandade ej differentierade material Mineralavfall exkl 12.4 och 12.6.4 Avfall från förbränning.6 Förorenade jord- och muddermassor rigt mma 3 4 5 11 12 37
Slutsatser farligt avfall
För farligt avfall ska man mer titta på miljökonsekvenser än strikt följa avfallshierarkin. målet om giftfri miljö är viktig bedömningsgrund svårighet väga klimat, god bebyggd miljö och giftfri miljö Troligen bra avvägning mellan återvinning förbränning deponering? Bra teknik och kontroll av avfall är nödvändig för både återvinning och förbränning, såväl som för deponering Potential för teknisk förbättringar i behandlingstekniken Kanske viktigast att tänka på förebyggande Okänt: hur mycket farligt avfall tas inte omhand på ett kvalificerat sätt?
Tack för mig