Folkhälsoprofil Söderåskommunerna 211
FOLKHÄLSOPROFIL 211 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla olika sektorer och nivåer i samhället. De nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
VAD PÅVERKAR HÄLSAN I EN BEFOLKNING? Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa. Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor.
FOLKMÄNGD Att åskådliggöra folkmängden synliggör antalet personer i en befolkningen för att man ska kunna se om det är en liten eller stor befolkning och sedan ha detta i åtanke när man tolkar de andra indikatorerna. 18 Befolkningsmängd (efter kommun och tid) 16 14 12 1 8 6 2 25 21 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp
INVÅNARE EFTER FÖDELSELAND Sverige 81% Finland 1% Övr. Norden 4% Övr. Europa 1% Övr. världen 4% Bjuv Sverige 86% Finland 1% Övr. Norden 4% Övr. Europa 7% Övr. världen 2% Klippan Sverige 82% Finland 2% Övr. Norden 4% Övr. Europa 6% Övr. världen 6% Perstorp Sverige 81% Finland 1% Övr. Norden 3% Övr. Europa 1% Övr. världen 5% Åstorp Sverige 88% Finland 1% Övr. Norden 3% Övr. Europa 5% Övr. världen 3% Svalöv Sverige 88% Övr. Norden 4% Övr. Europa 6% Övr. världen 2% Örkelljunga Sverige 86% Finland 2% Övr. Norden 1% Övr. Europa 5% Övr. världen 6% Riket
Medellivslängd Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner. 86 Medellivslängd 26-21 (medelvärde för perioden) 84 82 8 Kvinnor Män 78 76 74 Bjuv Klippan Perstorp Åstorp Svalöv Örkelljunga
Allmänt självskattat hälsotillstånd Självskattad hälsa utgör ett mått på hur individen själv upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Generellt i riket så skattar icke facklärda arbetare sin hälsa något sämre än mellan- och högre tjänstemän. Förtidspensionärer och arbetslösa skattar sin hälsa sämre än de som arbetar eller studerar. Utlandsfödda uppger en sämre självskattad hälsa än svenskfödda, särskilt när det gäller den psykiska hälsan. 8 Allmänt självskattat hälsotillstånd 26-28 (andel med bra självskattat hälsotillstånd 18-8 år) 7 6 5 4 3 Män Kvinnor Totalt 2 1 Bjuv Klippan Perstorp Åstorp Svalöv Örkelljunga Skåne län Riket
Nedsatt psykiskt välbefinnande Med psykisk hälsa avses här individens allmänna psykiska välbefinnande. Psykiskt välbefinnande har här mätts med ett frågeinstrument bestående av 12 frågor, GHQ-12. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv efterfrågade kategorierna i GHQ- 12-instrumentet definieras här som att lida av dålig psykisk hälsa. Skalan avser att mäta lindrigare psykiatriska problem så som ångest, depression, social dysfunktion samt brist på tillit. 25 Nedsatt psykisk välbefinnande 26-28 (andel med självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande 18-8 år) 2 15 1 Män Kvinnor Totalt 5 Bjuv Klippan Perstorp Åstorp Svalöv Örkelljunga Skåne län Riket
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
VALDELTAGANDE Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Om en individ eller grupp inte upplever att de kan påverka de egna livsvillkoren eller utvecklingen i samhället kan känslor av utanförskap och maktlöshet uppstå. Valdeltagandet är en av flera indikatorer på befolkningens delaktighet. 1 Valdeltagande år 1973-21 (Riksdagsvalet) 95 Procent 9 85 8 75 7 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket 65 6 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 22 26 21
JÄMSTÄLLDHETSINDEX Jämställdhetsindex visar hur jämställda invånarna är i en kommun och de kommuner som har lika värden mellan könen ligger bäst till i rangordningen. Indexet är en sammanvägning av tolv olika variabler, som redovisar skillnader mellan män och kvinnor, gällande t ex utbildning, inkomst, sysselsättning, utnyttjande av socialförsäkringar, ohälsotal, företagsamhet, politiskt engagemang etc. Bästa kommun har placering 1 och sämsta kommun har placering 29. Jämställdhetsindex (placering efter kommun och tid) 25 2 15 1 23 25 26 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp
SOCIALT KAPITAL Socialt kapital handlar om hur relationer, attityder och normer styr samspelet mellan individer och institutioner i samhället. Begreppet inbegriper inte endast socialt stöd och relationer på individnivå, utan även faktorer på samhällsnivå, såsom stark känsla för lokalsamhällets identitet, en tillit mellan medborgarna, förtroende för samhällets institutioner och en tolerans för mångfald. 6 Socialt kapital 28 (andel i %) 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne Lågt emotionellt stöd Lågt praktiskt stöd Lågt socialt deltagande Låg tillit till andra människor Lågt förtroende för samhällsinstitutioner
EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRVÄRVSARBETANDE 28 Ekonomisk stress för de som saknar ett förvärvsarbete är i regel mer negativ än de krav och belastningar som förvärvsarbetare utsätts för, även om de sistnämndas försprång i självupplevd hälsa minskar. Förvärvsarbetares försämrade hälsa beror till stor del av förändringar i den psykosociala arbetsmiljön det senaste årtiondet och har visat sig i kraftigt ökande sjukskrivningar. 85 Förvärvsarbetande år 28 (andel i % som förvärvsarbetar i åldern 2-64 år) 8 75 7 Kvinnor Män Totalt 65 6 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne län Riket
ARBETSLÖSHET Hög arbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även att man förlorar det sociala stöd som en arbetsgemenskap innebär. Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet. Procent 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Arbetslöshet år 1996-21 (Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen 16-64 år) 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket Procent 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Ungdomsarbetslöshet år 1996-21 (Arbetslösa personer och personer i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen 18-24 år) 1996 1998 2 22 24 26 28 21 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
HÖG- OCH LÅGINKOMSTTAGARE Forskning har visat att samhällen som präglas av stora inkomstojämlikheter har en lägre genomsnittlig hälsonivå än samhällen med låga inkomstojämlikheter, förutsatt att de grundläggande basbehoven är uppfyllda. 3 Hög- och låginkomsttagare år 28 (andel i %) 25 2 15 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster
FAMILJER MED LÅG INKOMST En ekonomisk utsatt position, som inte endast är tillfällig, är negativ för hälsan. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. När det gäller låg inkomst är ensamstående med hemmavarande barn en särskilt utsatt grupp. Familjer med låga inkomster (Andel (%) av respektive familj med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 6 procent av medianinkomsten, dvs. 87 661 kr år 28) 6 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning
UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa, genom att bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv. 7 Utbildningsnivå år 29 (andel av befolkningen i åldern 25-64 år med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå) 6 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket 25-44 år 45-64 år 25-44 år 45-64 år 25-44 år 45-64 år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR
BARNFATTIGDOM Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder. Procent 25 2 15 1 5 Barnfattigdom år 22-29 (andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll) 22 23 24 25 26 27 28 29 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Andel barn med utländsk respektive svensk bakgrund som växer upp i ekomomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn medandel (%) barn med utländsk bakgrund svensk bakgrund som finns i som finns i ekonomiskt utsatta hushåll ekonomiskt utsatta hushåll Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
BARN MED LÅG FÖDELSEVIKT Det finns ett samband mellan födelsevikt och hälsa, både under uppväxten och senare under livet, exempelvis i form av dödlighet i hjärtkärlsjukdom och förekomsten av diabetes. Den ökade risken för sjuklighet gäller främst då födelsevikten understiger 25 g. Låg födelsevikt kan också vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopas under uppväxten. 6 Barn med låg födselvikt 26-28 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. Behörighet till gymnasieskolan vt 21 (andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet) 92 9 88 86 84 82 8 78 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
Måluppfyllelse åk 9 Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. 35 Måluppfyllelse vt 21 (andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i två eller flera ämnen) 3 25 2 15 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLAN Förskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Personaltätheten är en av flera kvalitetsindikatorer för verksamheten. Personaltäthet i förskolan 29 (Antal inskrivna barn i förskola per årsarbetare) 7 6 5 4 3 Antal inskrivna barn per årsarbetare Kommunal förskola 21 Antal inskrivna barn per årsarbetare Enskild förskola 21 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
HÄLSA I ARBETSLIVET
OHÄLSOTAL Ohälsotalet kan ses som en indikator för hälsan i arbetslivet, men bör tolkas med viss försiktighet, eftersom ohälsotalet inte enbart speglar förändringar i befolkningens hälsotillstånd utan även påverkas av förändringar i socialförsäkringens regler och rutiner. Ohälsotalet mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år. Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Ohälsotal kvinnor år 21 Ohälsotal män år 21 9 9 8 8 Procent 7 6 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket Procent 7 6 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket 2 22 24 26 28 21 2 22 24 26 28 21
ARBETSSKADOR Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. 12 Anmälda arbetsplatsolyckor år 29 (Antal anmälda arbetsskador per 1 av alla förvärvsarbetande män, inkluderar både arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar och är miljöbetingade hälsoproblem) 1 8 6 Kvinnor Män 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
ANSPÄND ARBETSSITUATION I arbetet med att skapa en god psykosocial arbetsmiljö är rimliga krav i sitt arbete, möjligheten till kontroll och inflytande samt stöd från ledning och arbetskamrater centrala och påverkbara faktorer. Höga krav i kombination med låg kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet. Det leder till en arbetssituation med hög anspänning och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, magbesvär, belastningsskador och psykisk ohälsa. 35 Anspänd arbetssituation år 2-28 (Andel i % som upplever höga krav i arbetet och liten kontroll över sin arbetssituation) 3 25 2 15 2 24 28 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne
SVAGT SOCIALT STÖD I ARBETET Svagt socialt stöd på arbetsplatsen är en av riskfaktorerna för arbetsrelaterad stress. 4 Svagt socialt stöd i arbetet år 2-28 (andel i % som upplever att de har svagt socialt stöd på sin arbetsplats) 35 3 25 2 15 2 24 28 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne
MILJÖER OCH PRODUKTER
DÖDLIGHET I SKADOR OCH FÖRGIFTNING Skador och förgiftningar är näst efter hjärt- och kärlsjukdomar den främsta orsaken till vård på sjukhus och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Data om skador och förgiftningar ur Dödsorsaks- och Patientregistret sammanförs till ett nationellt Skaderegister. Skaderegistret innefattar såväl oavsiktliga som avsiktliga skador. Dödligheten i skador och förgiftning är generellt mest förekommande hos män än kvinnor. 1 Dödlighet i skador och förgiftningar 24-28 (andel i %) 9 8 7 6 5 4 Män Kvinnor 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne Riket
GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING
VACCINATIONER Tillgången till vaccin har stor betydelse för att förhindra utbredningen av smittsamma sjukdomar i världen. Trots att Sverige har ett gynnsamt immunitetsläge är det viktigt att koncentrera landets vaccinationsläge för befolkningens skydd mot smittspridning. 12 Vaccinationer 21-1-1 (Bland barn födda 27) 1 98 96 94 92 stelkramp kikhosta MPR difteri 9 88 86 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA
ABORTER En konsekvens av oskyddat sex är abort. Under 199-talet minskade aborterna i Sverige för att sedan öka under 2- talet. I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit har också andelen aborter ökat i de yngre åldrarna. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag. 45 Aborter år 25-29 (Antal aborter per 1 kvinnor) 4 35 3 25 2 15 15-19 2-29 3-44 15-44 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
FYSISK AKTIVITET
IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 De elever som inte är fysisk aktiva deltar i mindre utsträckning i skolans undervisning i Idrott och hälsa. Flera av dem som inte är vana vid att vara fysiskt aktiva hemifrån känner sig också obekväma och ointresserade av undervisningen. Generellt är andelen fysiskt inaktiva högre bland äldre elever och högre bland flickor än bland pojkar. 18 Idrott och hälsa i åk 9 år 21 (andel i % som inte uppnått målen) 16 14 12 1 8 Flickor Pojkar Totalt 6 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne län Riket
FYSISKT AKTIVA Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. Med regelbunden fysisk aktivitet, enligt Folkhälsoinstitutets rekommendation, menas en aktivitet som utförs dagligen i 3 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Låg fysisk aktivitet eller en stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än två timmar i veckan. 25 Låg fysisk aktivitet på fritiden (andel i % som är fysiskt aktiva mindre än två timmar i veckan) 2 15 1 2 24 28 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne
MATVANOR OCH LIVSMEDEL
AMNINGSFREKVENS Amningen har hälsoeffekter i form av skydd mot olika infektionssjukdomar under amningstiden. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem. 7 Amningsfrekvens år 28 (andel i % som ammats helt eller delvis i 6 månader) 6 5 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
INTAG AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Frukt och grönsaker främjar hälsa och har en förebyggande effekt på cancersjukdomar, blodtryck, höga LDL-nivåer (det onda kolesterolet i blodet), hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Enligt svenska näringsrekommendationer (SNR) är rekommenderat intag av frukt och grönsaker 5 g/dag. 12 Dagligt intag av frukt och grönt 26-28 (andel i procent som äter frukt och grönt minst fem ggr om dagen) 1 8 6 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne län
FETMA Höga BMI-nivåer ökar kraftigt risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och högt blodtryck. BMI står för Body Mass Index och är en markör för övervikt och fetma bland vuxna. BMI beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. Ett BMI som är lika med eller över 3 indikerar fetma hos vuxna. 3 Fetma år 26-28 (andel i % 18-8 år) 25 2 15 1 Män Kvinnor Totalt 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne Riket
TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH SPEL
ALKOHOLRELATERAD DÖDLIGHET Det finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall. Alkoholrelaterad dödlighet 24-28 (Antal per 1 inv 15 år och uppåt) 7 6 5 4 3 Kvinnor Män 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
RISKABLA ALKOHOLVANOR Måttlig alkoholkonsumtion kan innebära hälsorisker i form av fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där beroende inte föreligger. En riskkonsumtion innebär att dricka 2 standardglas per dag för män och 1-1 1/2 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. 14 Riskabla alkoholvanor år 26-28 (Andel i % med riskabla alkoholvanor 18-8 år) 12 1 8 6 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne län
HÖG ALKOHOLKONSUMTION ÅK 9 Alkoholkonsumtionen bland flickor och pojkar i åk 9 ökade nationellt i slutet av 199-talet, enligt egenrapporterade uppgifter. Den högsta nivån uppnåddes år 2 och sedan dess har alkoholkonsumtionen sjunkit. Liksom bland de vuxna är det pojkar som generellt dricker mer än flickor. Med hög alkoholkonsumtion menas här minst 18 cl starksprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle ett par gånger i månaden eller någon gång i veckan. Alkoholvanor åk 9 år 29 (andel i% med hög alkoholkonsumtion) 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 För litet statistiskt underlag Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Antal svarande elever Svalöv 161 Örkelljunga 149 Bjuv 186 Perstorp 89 Klippan 216 Åstorp 182
FÖRSÄLJNING FRÅN SYSTEMBOLAG Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige består av registrerad och oregistrerad konsumtion. Den registrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som säljs på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (öl). Den oregistrerade konsumtionen består av alkohol som förts in i Sverige genom resande eller smuggling samt den hemtillverkade alkoholen. 6 Försäljning från systembolaget år 1999-29 (Antal liter 1% alkohol per invånare) 5 Axelrubrik 4 3 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29
RÖKVANOR Varje år får omkring 5 människor i Sverige beskedet att de har cancer och cancerfallen ökar. Minst 25 procent av fallen skulle dock kunna förebyggas genom rökstopp eller andra förändringar av livsstilen. Andelen personer som röker har kraftigt minskat sedan 198-talet. Störst andel rökare finns i åldersgruppen 45-64 år för båda könen. 3 Rökvanor år 26-28 (andel i % dagligrökare 18-8 år) 25 2 15 1 Män Kvinnor Totalt 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Skåne län
RÖKVANOR ÅK 9 7 6 5 Rökvanor åk 9 år 29 (andel i %) Antal svarande elever Svalöv 161 Örkelljunga 149 Bjuv 186 Perstorp 89 Klippan 216 Åstorp 182 4 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Nej, har aldrig rökt Nej, har bara provat Nej, har slutat Ja, men bara ibland Ja, men bara när jag är fest Ja, men bara vid veckosluten Ja nästan varje dag Ja, varje dag Uppgift saknas
RÖKANDE BLIVANDE MÖDRAR Rökning under graviditeten medför ökad risk för en rad hälsoproblem hos barnet. Risken att barnet får missbildningar och drabbas av plötslig spädbarnsdöd är vanligare hos rökande gravida, liksom en låg födelsevikt hos fostret. 2 Rökande blivande mödrar år 25-29 (Andel i procent rökare vid inskrivning till mödrahälsovården gravv. 8-12) 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
RÖKANDE SPÄDBARNSFÖRÄLDRAR Även när barnet är fött löper det större risk att drabbas av sjukdom om det utsätts för tobaksrök. 45 Rökande spädbarnsföräldrar år 28 (med barn -4 veckor födda 27) 4 35 3 25 2 15 1 5 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
DÖDLIGHET I LUNGCANCER Rökningen är en stor riskfaktor för insjuknandet i lungcancer och ca 85 procent av lungcancerfallen beräknas vara orsakad av rökning. 1 Dödlighet i lungcancer år 25-29 (Antal per 1 inv 15 år och uppåt) 9 8 7 6 5 4 Kvinnor Män 3 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
DÖDLIGHET I KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. 6 Dödlighet i KOL år 25-29 (Antal per 1 inv 15 år och uppåt) 5 4 3 Kvinnor Män 2 1 Svalöv Örkelljunga Bjuv Perstorp Klippan Åstorp Riket
KONTAKTUPPGIFTER: