1 (39) Kl. 15:00-16:22 19-47 Sammanträde med Datum för justering av 19-47: Anna Starbrink (L) Talla Alkurdi (S) Plats Gjörwellsalen, Landstingshuset Närvarande ledamöter Anna Starbrink (L) (ordförande) Tobias Nässén (M) (1:e vice ordförande) Talla Alkurdin (S) (2:e vice ordförande) Olle Reichenberg (M) Caroline Wallensten (M) Christine Lorne (C) Karin Fälldin (C) Ninos Maraha (L) Ella Bohlin (KD) Susanne Nordling (MP) Victor Harju (S) Daniel Carlstedt (S) Tove Sander (S) Petra Larsson (S) Jonas Lindberg (V) Catarina Wahlgren (V) Helen Schoultz (SD) Närvarande ersättare Sofia Paulsson (M) 19-45 Jessica Aftén Moback (M) Lars Rådén (M) Soley Aksöz Lithborn (M)
2 (39) Annika Rosenberg (M) Henrik Eriksson (C) Anna Horn (L) Margaretha Åkerberg (KD) Sandra Ivanovic Rubin (MP) Kerstin Mannerqvist (S) Daniel Larson (S) Linda Älegård (S) Jonas Carlsson (V) Marit Normasdotter (V) tjänstgörande Övriga närvarande Margareta Tufvesson, tf. hälso- och sjukvårdsdirektör, Anna Ingmanson, Cecilia Törnqvist Råberger, Lena Furmark, Magnus Thyberg, Per Follin, avdelningschefer, Stefan Strandfeldt, Susanna Lagersten tf. avdelningschefer, Johan Bratt, chefsläkare, Anette Karlsson, enhetschef, Tommy Mäntynen, vision, Ulf Lockowandt, programledare framtidens vårdmiljö, Fredrik Medin, kommunikationschef framtidens vårdmiljö Lovisa Montin, politisk sekreterare (L) Jonas Lilleberg Eriksson, politisk sekreterare (M) Lars Nordgren, kanslichef (C) Sofia Tahko, politisk sekreterare (KD) Anna Wåhlström, politisk sekreterare (MP) Fredrik Strelert, politisk sekreterare (S) Andrea Söderblom-Tay, politisk sekreterare (V) Sekreterare Sara Östberg
3 (39) Meddelande Protokoll för sammanträde den med hälso- och sjukvårdsnämnden har justerats. Bevis/Anslag Justeringen har tillkännagivits genom anslag på Region Stockholms anslagstavla. Datum för justeringen 19-47 Datum för anslags uppsättande 2019-02-20 Datum för anslags nedtagande 2019-03-14 Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Hantverkargatan 11 B Underskrift Bevis om anslag Underskrift
4 (39) Innehållsförteckning 19 Val av justerare 20 Godkännande av dagordning 21 s årsredovisning för verksamhetsåret 2018 22 23 24 Yttrande över JO-anmälan angående Region Stockholms hantering av hjälpmedelsärende Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 25 Val till övriga organ och grupper 2019 26 Yttrande över landstingsrevisorernas delårsrapport 2018 27 28 29 30 31 32 33 34 35 Yttrande över patientnämndsärende gällande att vårdcentral krävt listning för besök på husläkarjour Yttrande över Patientnämndens principärende gällande svårigheter att få yttrande i ärende där vårdgivarens verksamhet överlåtits Yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) Yttrande över betänkande Samspel för hälsa finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring SOU 2018:80 Yttrande över motion 2018:32 av Tove Sander (S) om behovet av samlad information till barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionshinder Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden Yttrande över motion 2018:22 av Marit Normasdotter (V) om att behandla alla patienter med hepatit C i syfte att utrota sjukdomen 2030 Yttrande över motion 2018:18 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder för mässlingvaccination 36 Yttrande över motion 2018:11 av Dag Larsson med flera (S) om snabbspår för
5 (39) äldre på länets akutmottagningar 37 38 39 Yttrande över motion 2018:8 av Dag Larsson m.fl. (S) om förenklad hjälpmedelsprocess och bättre rehabilitering för synskadade Yttrande över motion 2018:7 av Dag Larsson (S) om Varför kan inte vården av äldre arbeta mer i team? Yttrande över motion 2018:6 av Håkan Jörnehed (V) och Catarina Wahlgren (V) om att inrätta ett centrum för vård av personer som utsatts för sexuella övergrepp 40 Svar på skrivelse från Petra Larsson (S) om tandvården för hemlösa i länet 41 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus 42 Anmälan av delegationsbeslut 43 Övriga anmälningar 44 Anmälan av inkomna skrivelser 45 Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar 46 Övriga frågor 47 Upphandlingsdokument enligt lagen om offentlig upphandling upphandling av Närakut i innerstaden med relativ närhet till Sankt Görans sjukhus
6 (39) 19 Val av justerare 2:e vice ordförande Talla Alkurdi (S) väljs att tillsammans med ordföranden Anna Starbrink (L) justera dagens protokoll. Information om Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), föredragande Ulf Lockowandt, Programledare FVM
7 (39) 20 Godkännande av dagordning godkänner utsänd dagordning med tillägg av skrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om begäran om extrainsatt nämndmöte med anledning av vårdskandalen kring 1177 Vårdguiden. Skrivelsen behandlas under paragraf 44.
8 (39) 21 s årsredovisning för verksamhetsåret 2018 HSN 2018-0237 Ärendebeskrivning Hälso-och sjukvårdsförvaltningen har upprättat bokslut per den 31 december 2018 och årsredovisning för verksamhetsåret 2018. Årets ekonomiska resultat är ett överskott på 585 miljoner kronor, motsvarande 0,9 procent av budgetomslutningen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Promemoria årsredovisning 2018 Bilagor till årsredovisning 2018 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att godkänna årsredovisningen för 2018 för hälso- och sjukvårdsnämnden, att fastställa balans- och resultaträkning enligt till tjänsteutlåtandet bifogade bilagor, att omedelbart justera beslutet. Särskilt uttalande Helen Schoultz (SD) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Regionstyrelsen Akten
9 (39) 22 Yttrande över JO-anmälan angående Region Stockholms hantering av hjälpmedelsärende HSN 2018-1763 Ärendebeskrivning Förslag till yttrande med anledning av till Riksdagens Ombudsmän, JO inkommen anmälan avseende handläggning av hjälpmedelsärende med begäran om utlämnande av handlingar samt ändring i Region Stockholms Hjälpmedelsguide. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Begäran om yttrande från JO, ärende 5286 2018 Hjälpmedelspolicy, bilaga 1 Beslut om fastställande av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, bilaga 2 Beslut införande Hjälpmedelsguiden, bilaga 3 Beslut hanteringsordning vid förändringar i Hjälpmedelsguiden, bilaga 4 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att som yttrande till Riksdagens ombudsmän JO - överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, att omedelbart justera beslutet. Expedieras till Riksdagens Ombudsmän, JO Akten
10 (39) 23 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi HSN 2018-1329 Ärendebeskrivning Ärendet innehåller förslag till reviderat förfrågningsunderlag enligt lag 2008:962 om valfrihetssystem (LOV) för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi. Det nya förfrågningsunderlaget föreslås gälla från och med den 1 maj 2019. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Reviderat förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi, Del 1 Anvisningar, ansökan, godkännandevillkor (bilaga 1) Reviderat förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad fysioterapi, Del 2 Avtal och bilagor (bilaga 2) Kostnadsutveckling fysioterapi i öppenvård, Antal fysioterapeuter i vårdval specialiserad fysioterapi, Översikt förslag till förändring av ersättningar (bilaga 3) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att godkänna reviderat förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi, att gälla från och med den 1 maj 2019. Deltar ej i beslut Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande Helen Schoultz (SD) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Akten
11 (39) 24 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård HSN 2018-1577 Ärendebeskrivning I ärendet redovisas förslag till förfrågningsunderlag för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. Förslaget har utarbetats med utgångspunkt från Budget 2019 och den beslutade huvudinriktningen för vidareutvecklingen av husläkarverksamhetens ersättningsmodell. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Förfrågningsunderlag för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård 2019 (bilaga 1) Ändringsmeddelande Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag 2. Talla Alkurdi (S) yrkar bifall till eget förslag (bilaga). 3. Jonas Lindberg (V) yrkar bifall till eget förslag (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på förslagen och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandes yrkande. Beslut beslutar att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förfrågningsunderlag för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård att gälla från den 1 maj 2019 att godkänna inriktning för ersättningsmodellens utveckling 2020. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Särskilt uttalande Helen Schoultz (SD) lämnar ett särskilt uttalande (bilaga). Anna Starbrink (L) lämnar för L-, M-, C-, KD- och MP-ledamöterna ett gemensamt särskilt uttalande (bilaga).
12 (39) Expedieras till Akten
13 (39) 25 Val till övriga organ och grupper 2019 HSN 2018-1649 Ärendebeskrivning föreslås utse ledamöter och ersättare i organ och grupper enligt nedan från och med den 1 januari 2019. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanställning, bilaga 1 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till utsänt förslag dock med följande kompletteringar: Petra Larsson (S) nomineras till ordinarie ledamot till nätverket hälsa och demokrati, Catarina Wahlgren (V) nomineras till ordinarie ledamot till nätverket hälsa och demokrati, Marianne Berg Ekbom (V) nomineras till ersättare till nätverket hälsa och demokrati, Talla Alkurdi (S) nominerar Lilja Lindfors (S) till ersättare till nätverket hälsa och demokrati och Swapna Sharma (S) till ledamot i tandvårdsberedningen. Beslut beslutar att välja ledamöter och ersättare enligt ärendets bilaga dock med följande kompletteringar Petra Larsson (S) utses till ordinarie ledamot till nätverket hälsa och demokrati, Catarina Wahlgren (V) utses till ordinarie ledamot till nätverket hälsa och demokrati, Marianne Berg Ekbom (V) utses till ersättare till nätverket hälsa och demokrati, Lilja Lindfors (S) utses till ersättare till nätverket hälsa och demokrati och Swapna Sharma (S) utses till ledamot i tandvårdsberedningen. Expedieras till Akten
14 (39) 26 Yttrande över landstingsrevisorernas delårsrapport 2018 HSN 2018-1388 Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har översänt delårsrapport 2018 till hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Landstingsrevisorernas delårsrapport 2018 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att till regionrevisorerna överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande att omedelbart justera beslutet. Särskilt uttalande Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Regionrevisorerna Akten
15 (39) 27 Yttrande över patientnämndsärende gällande att vårdcentral krävt listning för besök på husläkarjour HSN 2018-1326 Ärendebeskrivning Patientnämnden har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska återkomma med en skriftlig återföring avseende att Patientnämndens förvaltning har emottagit anmälningar från två patienter gällande att Riddarens Vårdcentral krävt listning för att erbjuda besök på Akalla Husläkarjour. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Patientnämnsärende PaN V1805-0297172, PaN V1803-0169869, PaN V1803-0211472 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att till patientnämnden överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Särskilt uttalande Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Patientnämnden Akten
16 (39) 28 Yttrande över Patientnämndens principärende gällande svårigheter att få yttrande i ärende där vårdgivarens verksamhet överlåtits HSN 2018-1327 Ärendebeskrivning Patientnämndens förvaltning vill genom principärendet göra hälso- och sjukvårdsnämnden uppmärksam på att patientnämnden haft flera ärenden där privat vårdverksamhet som övertagits av annan vårdgivare inte inkommer med yttrande över klagomål. Patientnämnden begär därför att hälso- och sjukvårdsnämnden yttrar sig över hur patientklagomål ska hanteras i dessa fall för att uppnå lagens krav. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Patientnämndens tjänsteutlåtande och protokoll, PaN 2018-09-25 Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) och Jonas Lindberg (V) yrkar bifall till eget gemensamt förslag (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på förslagen och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens yrkande. Beslut beslutar att till patientnämnden överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) och Jonas Lindberg (V) anmäler att S- och V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Patientnämnden Akten
17 (39) 29 Yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) HSN 2018-1201 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68). Betänkandet innebär en mer likvärdig och förenklad process för fastställande av föräldraskap. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanfattning av betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att till Justitiedepartementet överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap SOU 2018:68. Expedieras till Justitiedepartementet Akten
18 (39) 30 Yttrande över betänkande Samspel för hälsa finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring SOU 2018:80 HSN 2019-0313 Ärendebeskrivning Socialdepartementet har inbjudit Region Stockholm att yttra sig över betänkandet Samspel för hälsa finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring SOU 2018:80. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanfattning av betänkande Samspel för hälsa finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring SOU 2018:80, bilaga 1 Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkande Samspel för hälsa finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring SOU 2018:80 att omedelbart justera beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
19 (39) 31 Yttrande över motion 2018:32 av Tove Sander (S) om behovet av samlad information till barn som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionshinder HSN 2018-1478 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion 2018:32 om behovet av samlad information till barn som diagnostiserats med neuropsykiatriska funktionshinder. I motionen föreslår Tove Sander (S) att hälso- och sjukvårdsnämnden ges i uppdrag att ta fram samlad information om var föräldrar till barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder kan vända sig för insatser efter utredning och att det ska ingå i utredande mottagnings uppdrag att delge föräldrarna denna information. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:32 av Tove Sander (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
20 (39) 32 Yttrande över motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) om att kartlägga vårdbehovet i länet HSN 2018-1477 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion 2018:31. I motionen föreslår Socialdemokraterna att fullmäktige ska besluta att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att kontinuerligt ta fram beräkningar över behovsindex i Stockholms läns stadsdelar/kommuner och jämföra detta mot vårdkonsumtionen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:31 av Talla Alkurdi (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Victor Harju (S) yrkar med instämmande av Jonas Lindberg (V) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
21 (39) 33 Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden HSN 2018-1480 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden. I motionen föreslår Jonas Lindberg (V) att Region Stockholm permanent inför akademisk specialistutbildning för sjuksköterskor till samtliga specialistutbildningar med egen examen utan krav på åliggande att arbeta kvar efter genomgången utbildning. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden. Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar med instämmande av Talla Alkurdi (S) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande till regionstyrelsen. Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Särskilt uttalande Jonas Lindberg (V) lämnar för V-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga).
22 (39) Expedieras till Regionstyrelsen Akten
23 (39) 34 Yttrande över motion 2018:22 av Marit Normasdotter (V) om att behandla alla patienter med hepatit C i syfte att utrota sjukdomen 2030 HSN 2018-1693 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion om att behandla alla patienter med hepatit C i syfte att utrota sjukdomen 2030 I motionen föreslår Marit Normasdotter (V) att Region Stockholm skall möjliggöra för alla som bär hepatit C att få behandling. Detta inkluderande att ekonomiska förutsättningar för dessa åtgärder säkerställs samt att effektiva strategier för att nå ut till patientgruppen utarbetas. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:22 av Marit Normasdotter (V) om att behandla alla patienter med hepatit C i syfte att utrota sjukdomen 2030 Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar med instämmande av Talla Alkurdi (S) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
24 (39) 35 Yttrande över motion 2018:18 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder för mässlingvaccination HSN 2018-1695 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion 2018:22. I motionen föreslår Linda Älegård (S) att utifrån utredningsarbetet på Folkhälsomyndigheten uppdra åt regionstyrelsen att flytta första dosen av mässling-påssjuka-röda hund (MPR) vaccinationen från 18 månader till 15 månaders ålder samt ge BVC resurser som skulle krävas för genomförande. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:18 av Linda Älegård (S) Bilaga: Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag - tidpunkt för första dosen vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. (publicerat 180601) Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
25 (39) 36 Yttrande över motion 2018:11 av Dag Larsson med flera (S) om snabbspår för äldre på länets akutmottagningar HSN 2018-1696 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion 2018:11 av Dag Larsson med flera (S) om snabbspår för äldre på akutmottagningar. I motionen föreslås att snabbspår för äldre införs på samtliga akutmottagningar likt Silverstigen på Norrtälje sjukhus eller pilotprojektet på Karolinska Huddinge. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:11 av Dag Larsson med flera (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) yrkar med instämmande av Helen Schoultz (SD) och Jonas Lindberg (V) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Helen Schoultz (SD) reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
26 (39) 37 Yttrande över motion 2018:8 av Dag Larsson m.fl. (S) om förenklad hjälpmedelsprocess och bättre rehabilitering för synskadade HSN 2018-1698 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motion 2018:8. I motionen föreslår Dag Larsson (S), Petra Larsson (S) och Susanne Lund (S) att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att utreda hur habilitering och rehabilitering för barn och vuxna med synnedsättning kan stärkas och formulera en tydlig målbild för hur synrehabiliteringen ska fungera, att utarbeta en åtgärdsplan för den framtida kompetensförsörjningen av synpedagoger och datapedagoger samt att göra en översyn av uppdragsbeskrivningen för syncentralen och hjälpmedelsverksamheten i syfte att förenkla hjälpmedelsprocessen samt att förbättra samverkan med övriga aktörer som har betydelse för rehabiliteringen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:8 av Dag Larsson (S), Petra Larsson (S) och Susanne Lund (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) yrkar med instämmande av Jonas Lindberg (V) bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet.
27 (39) Expedieras till Regionstyrelsen Akten
28 (39) 38 Yttrande över motion 2018:7 av Dag Larsson (S) om Varför kan inte vården av äldre arbeta mer i team? HSN 2018-1699 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över Varför kan inte vården av äldre arbeta mer i team? I motionen föreslår Dag Larsson (S) att regionstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att starta arbete för en bättre vård- och omsorgssamverkan för äldre i Region Stockholm. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:7 av Dag Larsson (S) Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Talla Alkurdi (S) yrkar med instämmande av Jonas Lindberg (V) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Expedieras till Regionstyrelsen Akten
29 (39) 39 Yttrande över motion 2018:6 av Håkan Jörnehed (V) och Catarina Wahlgren (V) om att inrätta ett centrum för vård av personer som utsatts för sexuella övergrepp HSN 2018-1700 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har begärt att hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över motionen om att inrätta ett centrum för vård av personer som utsatts för sexuella övergrepp. I motionen föreslår Håkan Jörnehed (V) och Catarina Wahlgren (V) att inrätta ett centrum för specialiserad vård av barn, unga och vuxna som utsatts för sexuella övergrepp. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Motion 2018:6 av Håkan Jörnehed (V) och Catarina Wahlgren (V) om att inrätta ett centrum för vård av personer som utsatts för sexuella övergrepp. Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar med instämmande av Talla Alkurdi (S) bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer förslagen under proposition och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Beslut beslutar att till regionstyrelsen överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande som nämndens yttrande. Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Deltar ej i beslut Helen Schoultz (SD) deltar ej i beslutet.
30 (39) Expedieras till Regionstyrelsen Akten
31 (39) 40 Svar på skrivelse från Petra Larsson (S) om tandvården för hemlösa i länet HSN 2018-1404 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden ställer Petra Larsson (S) ett antal frågor om behov och kapacitet gällande tandvård för hemlösa i länet. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Petra Larsson (S) om tandvården för hemlösa i länet Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att anse skrivelsen besvarad. Expedieras till Akten
32 (39) 41 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus HSN 2018-1406 Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Jonas Lindberg (V) att vårdgivare inom Region Stockholm ska ha tillgång till samma journalsystem. I skrivelsen lyfts som exempel Capio S:t Göran som använder journalsystemet Cosmic istället för systemet Take Care som merparten av hälso- och sjukvården inom Region Stockholm använder. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Skrivelse från Jonas Lindberg (V) om journalsystemet på Capio S:t Görans sjukhus Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att anse skrivelsen besvarad. Expedieras till Akten
33 (39) 42 Anmälan av delegationsbeslut HSN 2019-0075 Ärendebeskrivning I det här ärendet anmäls beslut, som har fattats på hälso- och sjukvårdsnämndens vägnar. En sammanställning av besluten bifogas. För ytterligare information om besluten hänvisas till nämndens registrator samt enhetschefen för enskilda vårdgivare och avdelningsstöd vid avdelningen för Särskilda vårdfrågor. Enligt kommunallagen kan en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i Region Stockholm att besluta på nämndens vägnar. Beslut som fattas på en nämnds vägnar ska anmälas till nämnden. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanställning 2019-01-14. Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Expedieras till Akten
34 (39) 43 Övriga anmälningar HSN 2019-0074 Ärendebeskrivning I det här ärendet anmäls för kännedom vissa övriga uppgifter, som har anknytning till hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet. För ytterligare information om punkterna i bifogade sammanställning hänvisas till hälsooch sjukvårdsförvaltningens registrator. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Sammanställning 2019-01-16. Yrkanden Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. Beslut beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Expedieras till Akten
35 (39) 44 Anmälan av inkomna skrivelser Ärendebeskrivning Följande skrivelser anmäls: 1. Skrivelse från (S) om vårdval geriatrik och dess påverkan på kvaliteten i den geriatriska sluten- och öppenvården 2. Skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och/eller migrän 3. Skrivelse från (L), (M), (C), (KD) och (MP) om övergreppsmottagning för barn under 13 år. Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna ansluter sig till skrivelsen. 4. Skrivelse från (S) med anledning av vårdskandalen kring 1177 Vårdguiden Skrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om begäran om extra insatt nämndmöte med anledning av vårdskandalen kring 1177. Beslut beslutar att överlämna inkomna skrivelser nummer ett till fyra till förvaltningen för beredning, att ett extra insatt nämndsammanträde hålls den 5 mars 2019 klockan 10.30 på begäran av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med anledning av vårdskandalen kring 1177 Vårdguiden.
36 (39) 45 Hälso- och sjukvårdsdirektören informerar Ärendebeskrivning Margareta Tufvesson, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om att Björn Eriksson tillträdande hälso- och sjukvårdsdirektör börjar på Region Stockholm den 8 april 2019. Johan Bratt, chefsläkare och Lena Furmark, avdelningschef digital hälsa och vård, informerar om larmet kring läckta vårdsamtal.
37 (39) 46 Övriga frågor Tove Sander (S) frågar kring när informationsärenden på beställarorganisationernas samverkan också kommer som information till nämnden.
38 (39) 47 Upphandlingsdokument enligt lagen om offentlig upphandling upphandling av Närakut i innerstaden med relativ närhet till Sankt Görans sjukhus HSN 2018-1039 Ärendebeskrivning (HSN) godkände i september 2015 förvaltningens förslag till struktur för de framtida närakuterna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har därefter (HSN 2016-4892) beslutat om förfrågningsunderlag för närakuterna samt upphandling av Närakut Nacka och Närakut Löwenströmska/Sollentuna, vars avtal trädde i kraft den 1 januari 2018. I juni 2018 fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om upphandling av närakut i innerstaden med relativ närhet till Sankt Görans sjukhus samt att uppdra åt förvaltningen att återkomma med förslag till upphandlingsdokument. I föreliggande ärende redovisas förslag till upphandlingsdokument enligt lagen om offentlig upphandling, LOU (2016:1145). Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Upphandlingsdokument enligt LOU inklusive bilagor Yrkanden 1. Ordföranden Anna Starbrink (L) yrkar bifall till förvaltningens förslag. 2. Jonas Lindberg (V) yrkar bifall till eget förslag (bilaga). Propositionsordning Ordföranden Anna Starbrink (L) ställer proposition på förslagen och finner att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar enligt ordförandens yrkande. Beslut beslutar att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till upphandlingsdokument för närakut i innerstaden att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att i enlighet med förslaget till upphandlingsdokument upphandla närakut i innerstaden enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till nämnden för beslut om antagande av leverantör
39 (39) att omedelbart justera beslutet. Reservation Jonas Lindberg (V) anmäler att V-ledamöterna reserverar sig mot beslutet. Deltar ej i beslut Talla Alkurdi (S) anmäler att S-ledamöterna inte deltar i beslutet. Särskilt uttalande Talla Alkurdi (S) lämnar för S-ledamöterna ett särskilt uttalande (bilaga). Expedieras till Akten
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE LS HSN 2018-0237 HSN årsredovisningen Nr 3 Bilaga 21 HSN 190219 HSN Årsredovisning 2018 Sverigedemokraterna välkomnar årsredovisningen och ser positivt på det goda resultatet på 585 miljoner kronor. Vi noterar också att antalet läkarbesök minskade jämfört med 2017 samt att besök till andra vårdgivare ökade, även om det fortfarande är inom budgetramen. Det är positivt att det första steget är taget för en sammanhållen seniorvård med upphandling av två nya geriatriska klinker och vi ser fram emot de övriga stegen som ska komma. Att upphandlingen av psykiatrisk specialistvård är genomförd ser vi även som mycket positivt. Vi finner det dock inte lika välbefinnande att bara 8 av 13 mål uppfylls, trots satsningar och tillskjutna medel. Den nya akuta vårdstrukturen med närakuter samt husläkarjourer som infördes under 2018 behöver utvärderas med utgångspunkt i deras möjlighet att faktiskt avlasta akutsjukhus. Inte minst då trycket på akutsjukhusen, och i synnerhet personalen, har ökat på senare tid i stället för att minska som planerat. Detta har medfört timslånga väntetider för privatpersoner och en alltmer stressad arbetsmiljö för personalen. Därutöver finner vi det anmärkningsvärt att sjukvården inte fungerar under sommarmånaderna, men även under semestertiderna på vintern. I synnerhet är det oroande att operationer inte kan utföras p.g.a. värme och fukt. Sverige, och i synnerhet Stockholm, har varma somrar och kalla vintrar. Vår teknik men även bemanning måste vara anpassad för att fungera i alla årstider. Detta är vi skyldiga medborgarna och regionens skattebetalare för att upprätthålla en god vård och för att genomföra de utlovade operationerna. Vi ställer oss positiva till att Region Stockholm har valt att införa mer långtgående krav på besök i primärvården inom 5 dagar, specialiserad vård inom 30 dagar och påbörjad operation inom 90 dagar. Samtidigt kan vi konstatera att Region Stockholm i dag inte uppfyller den nationella vårdgarantin inom operation/åtgärd. Där Stockholm visserligen ligger ovanför medel, men förfarande har flera tusen personer som står i kö, väntandes på en, i många fall, livsavgörande operation.
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE HSN 2018-0237 Ärende 3 Bilaga 21 HSN 190219 s årsredovisning för verksamhetsåret 2018 Vi tackar förvaltningen för en väl genomarbetad årsredovisning. Årsredovisningen för visar på ett överskott på 585 miljoner kronor 2018. Att kostnaderna för de verksamheter som nämnden ansvarar för, totalt sett, har hållits inom budgeterad ram är förstås bra, men Socialdemokraterna noterar att det positiva resultatet till stor del beror på högre statsbidrag än budgeterat. Därtill ser Socialdemokraterna allvarligt på den skenande kostnadsutvecklingen för flera av vårdvalen. Av de 33 vårdval som redovisas i bilaga åtta uppvisar 23 vårdval en högre kostnadsutveckling än s totala nettokostnadsutveckling på 3,2 procent. Arton av vårdvalen uppvisar dubbelt så hög kostnadsutveckling eller mer. Sammantaget motsvarar kostnadsökningarna i vårdvalen 6,4 procent, vilket är betydligt högre än den långsiktigt hållbara nivån för nämnden som helhet framöver. Om kostnadsökningen i vårdvalen fortsätter på samma sätt, måste andra verksamheter skalas ned för att finansiera vårdvalen. Det riskerar att drabba de patienter som har svårast diagnoser och därmed störst vårdbehov. Socialdemokraterna har kritiserat denna utveckling vid ett flertal tillfällen, och ser med oro på att tillräckliga åtgärder fortfarande inte har vidtagits. Vi är oroade över att 2018 års målnivå för operation och behandling inte uppnåddes på övergripande nivå under 2018. Det är särskilt problematiskt när det gäller specialistområden där Karolinska universitetssjukhuset är ensamutförare. Främsta orsak till operationsköerna är problemet med kompetensförsörjning som leder till stängda vårdplatser. Det är ett problem som vi anser att den blågröna majoriteten måste adressera på ett helt annat sätt. Det är också oroande att stockholmarnas tillit till vården har försämrats. Region Stockholms resultat avseende förtroende för hälso- och vården har sjunkit med två procentenheter sedan 2017, från 60 procent till 58 procent. Detta innebär att målnivån om 65 procent för helåret 2018 inte nås. Nu krävs kraftfulla åtgärder för att bryta den onda cirkeln av dålig arbetsmiljö, personalflykt och därmed en allt otryggare vård för patienten.
SÄRSKILT UTTALANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 3 HSN 2018-0237 Bilaga 21 HSN 190219 s årsredovisning för verksamhetsåret 2018 Årsrapporten ger en bred bild av hur hälso- och sjukvården har utvecklats i länet under året. All denna kompetens och utvecklingskraft är en bra grund att stå på under den utvecklande period som vi nu befinner oss i när landstinget blivit Region och länet växer. Och vi anser att det finns en hel del utmaningar man bör ta itu med. Regionens svårighet att rekrytera och behålla personal gör att antalet stängda vårdplatser på länets akutsjukhus blir fler för varje år. I den senaste rapporten beträffande antalet stängda vårdplatser visade det att hela 612 vårdplatser var stängda under vecka 2 i januari. Årsredovisningen redovisar ett överskott på 585 miljoner kronor, vilket är mer än förväntat. Det är positivt att det finns pengar att fördela. Dock reagerar vi på att samtidigt som det kommer larmrapporter om att patienter dör i väntrum på Karolinska på grund av att det inte finns tillräckligt med vårdplatser så redovisar vår sammantagna verksamhet ett rejält överskott. Överskottet är summerat från flera olika verksamheter såsom exempelvis somatisk specialistvård, psykiatri och äldrevård. Men alla dessa verksamheter behöver insatser och överskottet hade kunnat användas för att prioritera vårdplatser, personal och rädda liv. En annan kostnad årsredovisningen tar upp är platsbristen inom vår egen rättspsykiatriska vård, som därmed kostar oss mycket då vi måste ta hjälp av andra län. Som ett resultat av det ökade antalet stängda vårdplatser och de långa väntetiderna vid våra akutmottagningar är det kanske inte konstigt att förtroendet för vården sjunker som årsredovisningen redogör. Avslutningsvis är det positivt att årsmålet för minskad antibiotikaförskrivning och årsmålet för andel vårdrelaterade infektioner nås och minskar.
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE HSN 2018-1329 5 Bilaga 23 HSN 190219 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområde specialiserad fysioterapi Sverigedemokraterna ser till hela Stockholms bästa och anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela regionen så att inte lokala obalanser uppstår. Vi lägger heller inget egenvärde i vem som driver sjukvården, och låser oss till varken vänster eller högerideologiska tillvägagångsätt. Vår ledstjärna är bästa möjliga vård per krona, oavsett om vården drivs i offentlig eller privat regi. Där de privata aktörer som är skattefinansierade ska vara jämställda offentliga aktörer. Vårdval Stockholm infördes av Stockholms Landsting (nu: Region Stockholm) under 2007/2008, när Sverigedemokraterna inte var representerade och därmed delaktiga i beslutet. Under årens gång har Stockholm fått 39 vårdval, flest i hela Sverige. Sverigedemokraterna ser positivt på privata och landstingsdrivna verksamheter inom den vården där inte minst valfriheten, mångfalden och tillgängligheten har ökat. Samtidigt noterar vi kraftig kostnadsökningar och en oproportionellt ökad användning av socioekonomiskt starka grupper, i relation till andra samt en, i vissa fall, bristfällig kontroll och uppföljning. För att vårdvalen ska fungera optimalt så måste de kontinuerligt skötas om. Region Stockholm bör genomföra en grundlig utredning bland vårdvalen och dess aktörer för att identifiera faktorer som ersättningsproblem, brist på specialister i vissa delar av regionen, vård på rätt nivå samt främja samarbeten mellan vårdcentraler och specialistmottagningar och därmed effektivisera användningen av AT och ST läkare. Slutligen bör en översyn av remisstvång, i högre utsträckning, göras. Region Stockholm bör först sköta om och komma till bukt med de problem som finns i de befintliga vårdvalen innan nya införs.
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE HSN 2018-1329 Ärende 5 Bilaga 23 HSN 190219 Revidering av förfrågningsunderlaget för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi Socialdemokraterna har länge varit oroade över den skenande kostnadsutvecklingen som skett inom vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi. När ersättningen sänktes var vi dock kritiska till att regionen inte fört en tillräckligt bra dialog med vårdgivarna inför revideringen av förfrågningsunderlaget. Det bekräftas nu genom nya revideringar på området. De snabba förändringarna inom vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi ger inte långsiktiga förutsättningar för vårdgivarna att bedriva en god vård. Ersättningarna i vårdvalet har tidigare sänkts i två omgångar, men höjs nu istället med 35 mnkr för helt år, vilket motsvarar 19 procent jämfört med 2017. Det går att ifrågasätta systematiken i vilka vårdval som får höjda respektive sänkta ersättningar av regionen. Istället för att göra akuta revideringar av enskilda vårdval på uppmaning av privata vårdgivare anser vi att regionen behöver ta ett helhetsgrepp om vårdvalen. Vi vill att samtliga vårdval utvärderas för att identifiera vilka som ska avvecklas, införlivas i primärvården, slås ihop med varandra, hur takkonstruktioner för ersättningarna eller geografiska avgränsningar kan införas, samt hur forskning och utbildning tryggas. God kostnadskontroll måste säkerställas för samtliga vårdval. Enbart under 2018 kostade vårdvalen omkring 1,8 miljarder mer än de skulle ha gjort med samma kostnadsutveckling som övrig vård haft. Idag har tyvärr behovet blivit sekundärt i förhållande till den efterfrågan och de övriga marknadsförutsättningar som de privata vårdbolagen uppfattar. Vi anser att vårdval är lämpligt bara om kvalitet, tillgänglighet och effektivitet kan värnas.
SÄRSKILT UTTALANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 5 HSN 2018-1329 Bilaga 23 HSN 190219 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi Vänsterpartiet deltar inte i beslutet om revidering av förfrågningsunderlaget för vårdvalsområdet specialiserad fysioterapi. Vi har träffat vårdgivare inom vårdvalsområdet som har uppgett att de har svårt att få verksamheten att gå runt på grund av de låga ersättningarna inom vårdvalet och vi är därför positiva till den uppräkning av ersättningarna som föreslås. Däremot anser vi det vara problematiskt att knyta ersättningen enbart till prestation eftersom det driver på ekonomisk stress och arbetsmiljöproblem.
1 (3) FÖRSLAG TILL BESLUT Ärende 6 HSN 2018-1577 Bilaga 24 HSN 190219 Gällande revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Det reviderade förfrågningsunderlaget för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård är på flera sätt ett steg i rätt riktning. Däremot är förslagen otillräckliga för att åstadkomma en modern primärvård med god kontinuitet, helhetsansvar för patienten och en jämlik hälso- och sjukvård för alla regionens invånare. En del förslag riskerar dessutom att till viss del motverka dessa mål. Inledningsvis konstaterat vi att de blågröna återigen valt att frångå den modell på blocköverskridande överenskommelse som låg till grund för revideringen av vårdvalet 2015. Vi beklagar detta. Inte minst då det riskerar att försämra förändringarnas hållbarhet över tid. Under en lång period har de borgerliga partierna låtit bli att höja ersättningarna till regionens husläkarmottagningar. Detta gör att primärvården är i stort behov av resursförstärkningar. Socialdemokraterna vill därför tillföra primärvården ett långsiktigt tillskott om 405 miljoner kronor per år. Vi avvisar dessutom det nästan fördubblade resultatkraven på SLSO som riskerar drabba regionens egna husläkarmottagningar hårt. Genom att SLSO måste gå med ett överskott på 199 miljoner kronor under 2019 får de husläkarmottagningar som bedrivs i egen regi inte del av de ökade resurserna i samma utsträckning. Detta är särskilt allvarligt då vi vet att SLSO:s husläkarverksamheter har listade patienter med en tyngre socioekonomisk sammansättning. I likhet med många professionsorganisationer menar Socialdemokraterna att inslaget av kapitering, alltså den fasta ersättningen, bör utgöra merparten av ersättningen till husläkarmottagningarna. Enligt en rapport från vårdanalys har Region Stockholm tillsammans med Region Uppsala, lägst andel kapitering i landet. En ökad kapitering skulle leda till bättre förutsättningar att ta ett helhetsansvar över sina listade patienter, arbeta hälsoförebyggande samt innebära en ökad tillitsstyrning. Socialdemokraterna ställer sig positiva
2 (3) FÖRSLAG TILL BESLUT till att ersättningen baserad på CNI justeras upp men menar att en ökad kapitering med bibehållen fördelningen mellan CNI och ACG, skulle leda till en mer rättvis fördelning av resurser mellan husläkarmottagningarna. Socialdemokraterna ser positivt på att det hälsofrämjande arbetet betonas i förfrågningsunderlaget men skulle även här vilja gå steget längre och ge husläkarmottagningarna i uppdrag att kalla sina listade patienter till regelbundna hälsosamtal. Det är positivt att den blågröna majoriteten vill ställa krav på att även privata vårdgivare ska ta ansvar för utbildningsuppdraget och ta emot AToch ST-läkare. Detta inte minst med tanke på den stora bristen av specialister i allmänmedicin. Vi menar däremot att detta krav riskerar bli verkningslöst om det inte kopplas till sanktioner mot de vårdgivare som inte lever upp till detta krav. I det reviderade förfrågningsunderlaget slopas kravet på fast anställning för listningsbara läkare. Socialdemokraterna ställer sig kritiska till att tillsvidareanställda läkare såsom hyrläkare ska kunna utgöra fast läkarkontakt. Detta då det går på tvärs med patientens behov av kontinuitet. Vi anser att man på andra sätt bör göra undantag för att erbjuda pensionerade läkare möjligheten att vara listningsbara på husläkarmottagningarna. Vidare noterar vi att Distriktsläkarföreningen Stockholm ställer sig kritiska till att ST-läkare ska vara listningsbara även det nästa sista året på sin utbildning. Detta då ST-läkare under denna tid har minst hälften av sin tjänstgöring på en annan klinik. Att öka antalet listningsbara läkare är viktigt men att göra det på detta sätt riskerar skapa ökad arbetsbelastningen för resterande vårdpersonal samt minskad kontinuitet för patienten. Med bakgrund av följande föreslår Socialdemokraterna hälso- och sjukvårdsnämnden besluta: att att höja ersättningen till primärvården med 405 miljoner kronor 2019 i enlighet med Socialdemokraternas förslag till budget hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma
3 (3) FÖRSLAG TILL BESLUT till nämnden med ett förslag till förfrågningsunderlag som ökar listningsersättningens andel av den totala ersättningen till husläkarmottagningarna att att att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma till nämnden med ett förslag till förfrågningsunderlag med en skrivning som uppdrar åt husläkarmottagningarna att regelbundet kalla sina listade patienter till hälsosamtal hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att undersöka möjligheten att i kommande förfrågningsunderlag inkludera sanktioner mot de vårdgivare som inte tar emot AT- och STläkare hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma till nämnden med ett förslag till förfrågningsunderlag där STläkare inte görs listningsbara förens det sista året på utbildningen och där läkare måste ha en tillsvidareanställning på minst ett år för att vara listningsbar
FÖRSLAG TILL BESLUT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 6 HSN 2018-1577 Bilaga 24 HSN 190219 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Vårdval inom primärvård är det enda vårdvalsystem som är obligatoriskt och lagtvingande. Vänsterpartiet tycker inte att framtvingade privatiseringar via laglig väg är en bra modell för att skapa sammanhållen och nära vård. Primärvården och då i synnerhet husläkarverksamheten har inom Stockholmsregionen haft stora bekymmer under vårdvalsstyret. Vårdnivån styrs mer eller mindre som en produktionsapparat där det är svårt att kunna leva upp till en god tillgänglighet för dem med behov, sammanhållen vårdkedja, prevention och samverkan. Förfrågningsunderlaget är skrivet utifrån den moderatstyrda koalitionens budget. Vi är positiva till det föreslagna resurstillskottet, men ser samtidigt att förändringar på andra håll, exempelvis det dubblerade resultatkravet på SLSO, leder till försämringar. Vi är också kritiska till den fortsatt höga andelen prestationsbaserad ersättning. Denna modell driver på ekonomisk stress och arbetsmiljöproblem. Riksrevisionen har tidigare påpekat att ökad jämlikhet i primärvården kräver mer resurser till vårdgivare i socioekonomiskt utsatta områden. Komplettering enligt CNI och ACG är inte tillräckligt för att uppnå det. Vi ser även andra tydliga brister i det föreliggande förslaget. Det kan bli problematiskt att lägga över beslut om läkare som efterfrågar listningstak på vårdgivarna själva då man inte får tillräckligt med resurser för att kunna säkerställa en god ekonomi med de ersättningssystem regionen idag erbjuder. Vi hade istället velat se övergripande beslut kring listningstak, där själva antalet kan variera beroende på vårdtyngd. Vänsterpartiets utgångspunkt är att husläkarmottagningarna bör ha områdesansvar för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete, men detta är satt ur spel inom vårdvalet. Vi vill se en sammanhållen vård enligt en modell som vi i vår egen budget har valt att kalla för Hälsoval Stockholm. De styrande högerpartierna i Region Stockholm har istället valt att dela upp primärvården i flera vårdval, vilket snarare leder till ökad splittring. Vi tror att det hade varit bättre att slå samman dem. Vi vet också i underlag från bland annat svenska läkarföreningen (SLF) att fortbildningen för personal inom primärvården sjunkit sedan vårdvalet infördes. I snitt får läkare verksamma inom psykiatri, geriatrik och primärvård ca 25 % mindre fortbildning per år jämfört med sjukhusanslutna läkare. Närmare 30 % av distriktsläkarna uppger enligt SLF (2018) att de inte har någon tid alls avsatt för fortbildning. 60 % uppger att de har mindre än en timme per vecka för professionell utveckling. Vårdgivarna behöver inom vårdvalet inte redovisa hur de
FÖRSLAG TILL BESLUT jobbar med kompetensutveckling. Detta är ett område som ofta får stå tillbaka till förmån för vårdproduktion. Vänsterpartiet vill inom vårdvalet istället rikta resurser till fortbildning och skapa strukturer för att vårdgivare ska redovisa hur de jobbar med fortbildning av sin personal. Vi måste också aktivt följa upp hur vårdgivarna jobbar med fortbildning som en del i kvalitetssäkringen. Förslag till beslut föreslås besluta att att att i förfrågningsunderlaget för vårdval husläkarverksamhet lägga till krav på obligatorisk fortbildning av vårdpersonalen. Dessa ska motsvara Svenska föreningen för allmänmedicins (SFAM) rekommendationer avseende tillfällen och nivå för fortbildning. resurser öronmärks just till fortbildning vårdcentralerna ska redovisa hur de jobbar med fortbildning att endast 10 % ska vara prestationsbaserad ersättning och 90 % kapitationsersättning utifrån CNI och ACG
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE [Datum för sammanträdet] HSN 2018-0237 6 Bilaga 24 HSN 190219 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sverigedemokraterna ser till hela Stockholms bästa och anser det därför vara av yttersta vikt att det skapas en jämn och god vård över hela regionen så att inte lokala obalanser uppstår. Vi lägger heller inget egenvärde i vem som driver sjukvården, och låser oss till varken vänster eller högerideologiska tillvägagångsätt. Vår ledstjärna är bästa möjliga vård per krona, oavsett om vården drivs i offentlig eller privat regi. Där de privata aktörer som är skattefinansierade ska vara jämställda offentliga aktörer. Vårdval Stockholm infördes av Stockholms Landsting (nu: Region Stockholm) under 2007/2008, när Sverigedemokraterna inte var representerade och därmed delaktiga i beslutet. Under årens gång har Stockholm fått 39 vårdval, flest i hela Sverige. Sverigedemokraterna ser positivt på privata och landstingsdrivna verksamheter inom den vården där inte minst valfriheten, mångfalden och tillgängligheten har ökat. Samtidigt noterar vi kraftig kostnadsökningar och en oproportionellt ökad användning av socioekonomiskt starka grupper, i relation till andra samt en, i vissa fall, bristfällig kontroll och uppföljning. För att vårdvalen ska fungera optimalt så måste de kontinuerligt skötas om. Region Stockholm bör genomföra en grundlig utredning bland vårdvalen och dess aktörer för att identifiera faktorer som ersättningsproblem, brist på specialister i vissa delar av regionen, vård på rätt nivå samt främja samarbeten mellan vårdcentraler och specialistmottagningar och därmed effektivisera användningen av AT och ST läkare. Slutligen bör en översyn av remisstvång, i högre utsträckning, göras. Region Stockholm bör först sköta om och komma till bukt med de problem som finns i de befintliga vårdvalen innan nya införs
SÄRSKILT UTTALANDE 2019-01-29 Liberalerna Ärende 6 Moderaterna Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Bilaga 24 HSN 190219 Särskilt uttalande med anledning av Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Den styrande majoriteten är stolta över en historiskt stor satsning på primärvården i Region Stockholm, 360 miljoner kronor på primärvården varav 315 miljoner kronor går direkt till länets husläkarmottagningar för att stärka primärvården som navet i hälso- och sjukvården. Det primära i denna revidering är att listningsersättningen höjs kraftigt, men även besöken för olistade patienter höjs. Detta är ett första steg i den omfattande primärvårdsreform som den blågröna koalitionen tagit riktning mot. Den nära vården ska byggas ut och primärvårdens roll ska stärkas rejält, inte minst för att förbättra vården för kroniskt sjuka patienter. Under våren 2019 kommer en övergripande primärvårdsstrategi att utformas. Strategin kommer innefatta flertalet strukturförändringar såsom listningstak, kompetensförsörjning och kvalitetsutveckling. Primärvårdsstrategin kommer även innefatta en analys över tillgängligheten till såväl vårdcentraler, BVC och BUMM som den första linjens psykiatri. Det kan handla om såväl geografiskt avstånd och tillgängliga transportmöjligheter som hur enkelt det är att få en tid samt vilken tillgänglighet som bör erbjudas. Denna strategi ska utvecklas i nära dialog med vårdens aktörer och förslagen ska ta tillvara patientens perspektiv och behov av sammanhållning.
SÄRSKILT UTTALANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 8 HSN 2018-1388 Bilaga 26 HSN 190219 Yttrande över landstingsrevisorernas delårsrapport 2018 Återigen kan vi läsa i revisorernas delårsrapport att nämndens delmål och indikatorer bör utvecklas för att ge en tydligare bild av om regionfullmäktiges övergripande mål för vården uppfylls. De indikatorer vi har idag ger långt ifrån en heltäckande bild. Här måste rimligtvis arbetet intensifieras för att hitta färre men vassare och mer heltäckande indikatorer och delmål. En ökad målbeskrivning kan istället förvärra onödig administration och mätningar byggda på enbart kontroll. Region Stockholm tillämpar idag en beställar/utförarmodell i sin styrning. En modell som Vänsterpartiet är kritiska till eftersom den byråkratiserar och otydliggör ansvarsutkrävande. Men om man väl har en sådan styrmodell bör man rimligtvis också ha en säker kedja och system för upphandlingar. Därför är det uppseendeväckande att revisorerna konstaterat att arbetet med att strama upp och säkerställa regionens upphandlingsarbete har försenats igen. Man konstaterar att förbättringsarbetet behöver en omstart. Vi har redan sett alldeles för många fall av havererade upphandlingar som kostat skattebetalarna stora summor. Det är därför viktigt att detta arbete skyndsamt påbörjas. Vi är också bekymrade över att kostnaderna för besöken till digitala läkartjänster skenar, en ökning med 140 % på ett år. Vi skulle gärna se att fler av dessa istället använde 1177 och att det där kunde finnas ett triageringsverktyg för att bedöma om patienten kan träffa nätläkare. Farhågorna med att digitala läkartjänster driver upp antibiotikaförskrivningen besannas också i revisorernas granskning. Denna verksamhet står för en kraftig ökning av antibiotikaförskrivningen. Denna utveckling måste omgående vändas. Det är positivt att nämnden gör 400 miljoner överskott, delvis tack vare ökade statsbidrag och skatteintäkter. Men det är också problematiskt när verksamheter på olika håll inom sjukvården brottas med stora bekymmer, t ex köer i barn- och ungdomspsykiatrin eller akutsjukhusen som nästan samtliga går med underskott och har vårdplatsbrist. Pengarna behövs rimligtvis i sjukvårdssystemet. Vi noterar också att förtroendet för vården sjunker igen, nu till 57 % för 2018. Likaså har tid till behandling inom 90 dagar har sjunkit med 5 % under sitt målvärde. I regionen finns också färre vårdplatser i augusti 2018 jämfört med augusti 2017 trots att länet växer ordentligt i befolkningsmängd. Vårdplatsbristen orsakar enorma problem på alla håll i sjukvården inte minst för patienterna. Bristen korrelerar med att regionen ej kommer upp i målet för
SÄRSKILT UTTALANDE återinläggningar inom 7 dagar inom slutenvården för personer 80+. Många patienter skrivs alltså ut för tidigt för att sedan komma åter. Vänsterpartiet delar mycket av ambitionerna i framtidsplanen för hälso- sjukvården (FHS). Vi har dock flera gånger flaggat för att inriktningen kan behöva uppdateras då många saker har hänt i vårdstrukturen och även gällande teknisk utveckling och diagnostikmöjligheter. Därför är det olyckligt att inget av de ansvariga politiska organen, HSN respektive RS får en samlad redovisning och samlat grepp om hur FHS går trots att det är en av de största satsningarna inom landstinget/regionen. Istället rapporteras fragment på andra nivåer. Vi noterar också att revisorerna konstaterat svårigheterna som finns i att hitta forskningens roll inom nätverkssjukvården. Forskning och vårdproduktion finansieras genom olika ersättningssystem där det ena produktionen ofta tränger undan kompetensutveckling och möjligheter till klinisk forskning. När mycket sjukvård idag flyttas från akutsjukhusen är det viktigare än någonsin att säkerställa att även den kliniska forskningen och utbildningen följer med.
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE HSN 2018-1326 Ärende 9 Bilaga 27 HSN 190219 Yttrande över patientnämndsärende gällande att vårdcentral krävt listning för besök på husläkarjour Patientnämndens uppdrag är centralt inom Region Stockholm för att säkra medborgarnas tillit till vården. Socialdemokraterna välkomnar att Patientnämndens principärenden nu lyfts fram i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är viktigt att Patientnämnden får in yttranden och svar från alla verksamheter som anmäls. Vi vill även att uppföljningen av principärenden framöver ska redovisas i.
SÄRSKILT UTTALANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 9 HSN 2018-1326 Bilaga 27 HSN 190219 Yttrande över patientnämndsärende gällande att vårdcentral krävt listning för besök på husläkarjour Vänsterpartiet välkomnar att patientnämndens principärenden lyfts upp på hälso- och sjukvårdsnämnden, men anser inte att hälso- och sjukvårdsförvaltningens yttrande i detta ärende är tillfredsställande. Enligt den information som tillhandahållits oss politiker och allmänheten gällande den nya strukturen för den akuta vården i länet ska husläkarmottagningar vara förstahandsalternativet för den som behöver vård. Vidare kan vi på sll.se läsa: Under kvällar och helger finns tolv husläkarjourer. Hit kommer patienter med sjukdomar och skador som inte kan vänta när vårdcentralen är stängd. Längre ner på samma sida framgår att närakuterna är till för mer resurskrävande akuta skador och sjukdomar som inte är livshotande, det vill säga många av de sjukdomstillstånd och skador som patienter tidigare behövt vänta på akutmottagningen för att få hjälp med. Det rör sig alltså om två olika vårdnivåer som ska hantera olika typer av patienter. Trots det får vi i detta ärende information om att boende i Järvaområdet som regel ska hänvisas till närakuten även för tillstånd som i princip hade kunnat hanteras av en husläkarjour för att det inte finns något uppdrag att bedriva husläkarjour i området. Tyvärr har vi sett en utveckling där patienter som egentligen hade kunnat tas omhand inom primärvården istället uppsöker närakuter. Vi ser positivt på införandet av närakuter, men det får inte leda till att primärvården inte uppfyller sitt uppdrag. Närakuterna har inte förutsättningar att följa upp patienterna, det ansvaret åligger husläkarna. Därför är det att föredra att patienter uppsöker husläkarmottagningar eller husläkarjourer i första hand. På ett mer övergripande plan anser vi att regionen behöver se över förutsättningarna för husläkarmottagningar att driva jourverksamhet. Husläkarjourerna skulle behöva vara fler och täcka in hela regionen, det ska inte vara valfritt att driva husläkarjour i vissa områden. Vi ser givetvis allvarligt på att det förekommer att husläkarjourer motar bort patienter som inte är skrivna där. Vi har också tagit del av uppgifter om att patienter har avvisats av husläkarjourer för att de inte bor i upptagningsområdet. Att sådant inträffar beror troligtvis på resursbrist och husläkarjourerna hittar då på sätt att mota bort patienter för att de inte har bra förutsättningar att bedriva sin verksamhet, vilket i detta fall fick den olyckliga följden att Akalla Husläkarjour tvingades stänga.
1 (1) Hälso- oh sjukvårdsnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Vänsterpartiet Ärende 10 HSN 2018-1327 Bilaga 28 HSN 190219 Förslag till beslut med anledning av yttrande över Patientnämndens principärende gällande svårigheter att få yttrande i ärende där vårdgivarens verksamhet överlåtits Rätten att lämna klagomål och framföra kritik när man bedömer att man blivit felaktigt behandlad i sjukvården är något vi måste slå vakt om. Detsamma gäller rätten att få svar på dessa klagomål från vårdgivaren. Patientnämndens förvaltning har uppmärksammat en stor brist när det kommer till möjligheten att framföra klagomål och få ett yttrande kring detta då en privat vårdverksamhet övertas av en annan vårdgivare. Det är vår mening att alla patienter ska ha rätt att framföra klagomål samt återfå vårdgivarens yttrande kring detsamma. Med anledning av ovanstående föreslår vi hälso- och sjukvårdsnämnden besluta att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att i avtal som vårdgivare ingår med regionen, klargöra hur patientklagomål ska hanteras då en ny vårdgivare övertar verksamheten
SÄRSKILT UTTALANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 15 HSN 2018-1480 Bilaga 33 HSN 190219 Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden I hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över vänsterpartiets motion om AST-tjänster för samtliga specialistutbildningar för sjuksköterskor framförs det att det finns många faktorer utöver själva villkoren för utbildningsformen som orsakar brist på specialistsjuksköterskor, bland annat arbetsmiljön. Vi håller helt med om detta. Vi har aldrig påstått i vår motion eller i något annat forum att AST-tjänster för samtliga specialistutbildningar är en universallösning för bristen på specialistsjuksköterskor. Men det vi menar är att en av orsakerna handlar om villkoren för specialistutbildning och att AST-tjänster skulle täppa till åtminstone den luckan. Sen handlar det vidare om arbetstider, lön och arbetsmiljö. Men det lägger vi separata motioner om. Det som står i motionen är något som samtliga partier i valrörelsen sagt att de stödjer. Vi utgår därför nu från att vi kan göra gemensam sak i frågan.
1 (2) SKRIVELSE Bilaga 44 HSN 190219 Skrivelse om vårdval geriatrik och dess påverkan på kvaliteten i den geriatriska sluten- och öppenvården Från första maj i år görs den geriatriska vården i regionen om till en vårdmarknad när vårdval geriatrik införs. I hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för 2019 framgår att de nya avtalen för geriatrisk öppenoch slutenvård kommer resultera i lägre kostnader för nämnden. Detta delvis då de nya avtalen inom vårdvalet har ett lägre DRG-poängpris, något som även kommer påverka avtalen med Region Stockholms geriatriska mottagningar som drivs i egen regi av SLSO. Totalt sett budgeteras den geriatriska vården för 89 miljoner kronor mindre 2019, detta beror enligt hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan till viss del på ett lägre budgeterat utfall men även på utformningen av de nya avtalen. Behovet av geriatriska vårdplatser i regionen är idag stort och bristen på vårdplatser inom den geriatriska vården leder tillsammans med bristande samverkan med den kommunala omsorgen till en flaskhals i vårdsystemet. Som ett resultat av detta blir många äldre liggande på akutmottagningar under ovärdiga förhållanden. Företrädare för flera geriatriska kliniker såsom verksamhetschefen för geriatriken i Nynäshamn har vittnat om att införandet av vårdval geriatrik innebär minskade ersättningar för de geriatriska klinikerna. För Nynäshamns del innebär de minskade ersättningarna enligt verksamhetschefen att kliniken kommer få 20 procents mindre ersättning under kommande år givet att vårdproduktionen hålls på samma nivå. För att få budgeten att gå ihop kan kliniken därmed tvingas minska inskrivningstiderna vilket medför en risk att patienter skrivs ut för tidigt. Då merparten av de geriatriska klinikernas kostnader består av personalkostnader finns även en överhängande risk att de minskade ersättningsnivåerna går utöver vårdpersonalen. Med anledning av ovanstående ställer vi följande frågor:
2 (2) SKRIVELSE Bilaga 44 HSN 190219 - Givet att vårdproduktionen ligger på samma nivå under 2019, hur beräknas den totala ersättningen till SLSO:s geriatriska kliniker: Danderydsgeriatriken, Jakobsbergsgeriatriken respektive Sabbatsbergsgeriatriken påverkas? - Om ersättningen för SLSO:s geriatriska kliniker beräknas minska under 2019, hur kommer detta påverka sjukvården som bedrivs där? Hur kommer patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö påverkas av detta? Vilka effektiviseringsåtgärder väntas tas för att få budgeten att gå ihop? - Hur har SLSO:s styrelse, verksamhetscheferna på SLSO:s geriatriska kliniker respektive de fackliga företrädarna inom den geriatriska vården reagerat på de förändrade ersättningsvillkoren i och med införandet av vårdval geriatrik? Talla Alkurdi m.fl.
SKRIVELSE HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Bilaga 44 HSN 190219 Skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och/eller migrän I slutet av 2018 behandlades i Regionfullmäktige en motion från Vänsterpartiet om att inrätta sex huvudvärksskolor i regionen. Motionen byggde på önskemål som formulerats av Huvudvärksförbundet. I en artikel i DN i december 2018 framgår att svenska huvudvärkspatienter inte får tillgång till moderna adekvat vård. I artikeln sägs det att patienter med svår huvudvärk ofta negligeras och får vänta onödigt länge på rätt vård. Huvudvärksförbundet menar att det behövs politiska beslut om att inrätta speciella enheter för personer med svår huvudvärk vid våra regionsjukhus. Svaret på motionen menar att det är svårt att definiera vad en huvudvärksskola är och att det därför är svårt att ställa krav på att dessa ska bedrivas i vårdvalet. Man menar dock att det finns en stor frihet för vårdgivare att utveckla liknande skolor. Det hävdas också i svaret att det finns ett stort och geografiskt spritt utbud av gruppverksamhet för patienter med smärtproblematik bland vårdgivare knutna till vårdval Primärvårdsrehabilitering. Svaret hävdar att vårdvalet ger bra förutsättningar för vårdgivare att utveckla till exempel huvudvärksskolor. I en artikel från Dagens Samhälle i januari 2019 menar Huvudvärksförbundets ordförande Anna Karin Wallberg att vi kan ha ett produktionsbortfall på 9500 heltidstjänster till följd av en otillräcklig migränvård. Detta bortfall sker framför allt inom kvinnodominerade yrken eftersom sju av tio som drabbas av migrän är kvinnor. Att arbeta med att förbättra kunskaper kring huvudvärk i primärvården och att förbättra vården för dessa patienter skulle alltså på sikt kunna vara ett sätt att komma tillrätta med personalbristen inom vår egen sektor, sjukvården, där många kvinnor arbetar. Enligt WHO är migrän den sjätte mest handikappande sjukdomen av alla. I Region Stockholm finns ca 340 000 personer med migrän. Många patienter med huvudvärk drabbas också av depression och ångest. Allmänläkare får bara mellan två till fyra timmar av utbildning om huvudvärk och det är brist på neurologer för specialiserad vård. Experter menar att ca 90% av huvudvärkspatienterna skulle kunna få effektiv vård inom primärvården om utbildningsnivån höjdes. Endast ett fåtal kräver specialistvård. Vården kan ske, både behandlande och förebyggande, genom icke-farmakologiska (fysioterapi, stresshantering, patientskolor mm) och farmakologiska metoder (höga kostnader och krav på högspecialiserad kompetens). Vissa patienter kan också få hjälp genom förebyggande läkemedel (betablockerare t ex). Huvudvärkspatienterna efterfrågar kunnig personal i primärvården, snabb diagnos, remiss till huvudvärksspecialist, tillgång till medicin, hjälp att hantera tankar och känslor kring smärta och begränsningar av livet, hjälp till kroppskännedom, avslappning och stresshantering, yrkesvägledning och arbetsplatsanpassning.
SKRIVELSE Med anledning av ovanstående vill Vänsterpartiet ha svar på följande frågor: 1. Att förvaltningen redovisar vilka gruppverksamheter som skulle gå att definiera som huvudvärksskolor som finns inom primärvårdsrehabiliteringen idag? 2. Var finns i så fall ovanstående verksamheter? 3. Vilka insatser görs idag för att utbilda personal i huvudvärksfrågor? 4. I tidigare svar menar man att vårdvalet ger bra förutsättningar för vårdgivare att utveckla huvudvärksskolor där får förvaltningen gärna redovisa på vilket sätt man uppmanar vårdgivare att utveckla dessa skolor, så personer med huvudvärk får det stöd dem behöver?
SKRIVELSE Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Bilaga 44 HSN 190219 Övergreppsmottagning för barn under 13 år När ett barn utsätts för sexuella övergrepp måste samhället snabbt ge barnet allt det stöd hen behöver. Hälso- och sjukvården behöver utveckla hjälpen till de barn som utsatts. Mottagningen för våldtagna på Södersjukhuset vänder sig till barn från 13 år, yngre barn som utsätts för sexuella övergrepp skulle gynnas av ett samlat ansvar från vårdens sida med ett tydligt barnperspektiv. Omhändertagandet av flickor och pojkar under 13 års ålder sker, vid misstanke om sexuella övergrepp, på någon av regionens tre barnakutmottaningar, men troligen även vid närakuter och jourmottagningar då frågeställningen ofta inte är uppenbar vid den primära bedömningen. Till skillnad från andra sökorsaker på regionens akutmottagningar är frågeställningen sexuella övergrepp, med polisanmälan och spårsäkring, en sällan förekommande händelse. Detta medför att den som utför undersökningen i princip aldrig undersökt ett barn med frågeställningen om sexuellt övergrepp eller gjort en spårsäkring. I en studie från 2017 (Rajan. G et al 1 ) granskades förekomsten av diagnosen sexuella övergrepp i Region Stockholm åren 2013-2014. Förekomsten under dessa två år för åldersgruppen 0-12 år var för flickor 0.06% och för pojkar 0.02% (ungefär 120 barn/år). För gruppen 13-17 år var förekomsten 0.6% för flickor och 0.02% för pojkar (ungefär 250 barn/år). Extrapolerat från Brottsförebyggande rådets sammanfattning för 2017 2 anmäls ca 300 sexuella övergrepp mot barn 0-12 år i Stockholms län per år. Vilket ger förekomsten 0,045%/år dvs dubbla förekomsten mot vad som registreras i sjukvården vid ovan nämnda studie. Detta kan bero på att vid sexuella övergrepp där det gått lång tid sedan övergreppet eller där det inte förekommit några fysiska handlingar, berörs inte vården vilket gör att fler fall kan ha uppmärksammats av andra instanser, utanför sjukvården, som tex socialtjänst eller polisen. Det bör beaktas att endast ungefär 20% (enligt BRÅ) av sexuella övergrepp rapporteras. Siffrorna blir då ungefär 1000 barn/år 0-12 år, med en årlig incidens av 0,2%, i Region Stockholm. Den styrande majoriteten anser att de barn som misstänks ha utsatts för sexuella övergrepp som söker sjukvård, men som inte ännu kommit i kontakt med ett Barnahus, ska undersökas av ett sammansatt team som har etablerade rutiner och specialistkunskap i området. En sammanhållen vårdkedja med bedömning, undersökning och uppföljning är viktigt för denna patientgrupp både vad gäller somatiskt vård men också med psykiatriskt stöd och traumabearbetning. På Karolinska Sjukhuset har idag Barnskyddsteamet i uppdrag att stödja tre Barnahusverksamheter i regionen. Barnsskyddsteamets uppdrag är också att stödja rättsväsendet vad det gäller medicinska bedömningar och utlåtande samt stödja sjukvården vid misstankar runt barns som far illa. Utbildning, 1 https://jech.bmj.com/content/71/6/592.long 2 https://www.bra.se/download/18.10aae67f160e3eba62938177/1522141587204/sammanfattning_anmalda_ 2017.pdf
SKRIVELSE Liberalerna Moderaterna Kristdemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Bilaga 44 HSN 190219 utveckling och forskning ligger också inom uppdraget. I nuläget finns det en läkartjänst och tre sjukskötersketjänster. Vi föreslår en översyn av hur omhändertagandet av utsatta barn kan förbättras och hur Barnskyddsteamets uppdrag kan utvecklas för att inkludera att ta hand om de barn som misstänkts ha utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt i ett akut skede.
1 (1) SKRIVELSE Bilaga 44 HSN 190219 Skrivelse med anledning av vårdskandalen kring 1177 Vårdguiden Nyligen avslöjades det att 2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden med integritetskänslig information legat helt oskyddat på nätet. Invånarna i Stockholmsregionen måste kunna lita på att den känsliga och privata information som de delar med sig av till hälso- och sjukvården faktiskt skyddas. Att så nu inte visat sig vara fallet är inget annat än en enorm vårdskandal. Detta inte minst då 1177 Vårdguiden ska vara en av invånarnas viktigaste ingångar i sjukvården. Vi socialdemokrater har tidigare drivit linjen att denna för sjukvården centrala verksamhet ska drivas i egen regi. Region Stockholm utgör nu en av tre regioner som överlåtit ansvaret för 1177 Vårdguiden på ett privat bolag. Flera händelser i vår omvärld har visat på riskerna med att lägga ut ansvaret över integritetskänslig information på privata bolag. Enligt avtalet med företaget MedHelp, som idag tar emot samtalen till 1177 Vårdguiden i Region Stockholm, ska vårdgivaren meddela om underleverantörer anlitas. Den inträffade skandalen skedde efter att MedHelp anlitat underleverantören Medicall, ett företag som har in bas i Thailand. Med anledning av ovanstående ställer vi följande frågor: - Innebär den inträffade skandalen med de läckta samtalen från 1177 Vårdguiden att företaget MedHelp gjort sig skyldiga till avtalsbrott? - Om skandalen innebär ett avtalsbrott, är det juridiskt möjligt att häva avtalet med MedHelp? - När senast måste hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträda för att ta beslut om att häva avtalet med MedHelp och återta hanteringen av 1177 Vårdguiden i egen regi för att hinna påbörja denna process innan det nya avtalet träder i kraft? Talla Alkurdi
1 (2) BEGÄRAN OM EXTRAINSATT MÖTE Vänsterpartiet Bilaga 44 HSN 190219 Begäran om extrainsatt nämndmöte med anledning av vårdskandalen kring 1177 Vårdguiden Nyligen avslöjades det att 2,7 miljoner inspelade samtal till 1177 Vårdguiden med integritetskänslig information legat helt oskyddat på nätet. Invånarna i Stockholmsregionen måste kunna lita på att den känsliga och privata information som de delar med sig av till hälso- och sjukvården faktiskt skyddas. Att så nu inte visat sig vara fallet är inget annat än en enorm vårdskandal. Detta inte minst då 1177 Vårdguiden ska vara en av invånarnas viktigaste ingångar i sjukvården. Enligt avtalet med företaget MedHelp, som idag tar emot samtalen till 1177 Vårdguiden i Region Stockholm, ska vårdgivaren meddela om underleverantörer anlitas. Den inträffade skandalen skedde efter att MedHelp anlitat underleverantören Medicall, ett företag som har sin bas i Thailand. Efter att skandalen uppdagats av media har nu hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm beslutat att utreda händelsen. Istället för att tillsätta en egen utredning eller låta en extern granskare utreda skandalen låter man MedHelp själva utreda de läckta uppgifterna. Vi är oroade över att låta det företag som själva är en part i skandalen utreda densamma. De läckta integritetskänsliga uppgifterna väcker många frågor om vilken information som hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt berörda förtroendevalda haft om att integritetskänsliga uppgifter övertagits av en underleverantör med bas i Thailand. Med stöd i 6:e kapitlet 23 paragrafen i kommunallagen begär vi nu ett extra sammanträde med. Vi begär att ett extra sammanträde sker före nästkommande ordinarie sammanträde den 26 mars samt före Regionfullmäktige den 12:e mars På det extrainsatta mötet önskar vi svar på följande frågor:
2 (2) BEGÄRAN OM EXTRAINSATT MÖTE - Hur länge har integritetskänsliga uppgifter från invånares samtal med 1177 Vårdguiden legat oskyddat på nätet? - Har hälso- och sjukvårdsförvaltningen blivit informerad om att hanteringen av integritetskänsliga uppgifter tagits över av underleverantören Medicall? När har man i så fall fått denna information? - Kände hälso- och sjukvårdsförvaltningen till att MedHelp använder sig av underleverantörer i andra länder när upphandlingen inleddes? - Innebär den inträffade skandalen med de läckta samtalen från 1177 Vårdguiden att företaget MedHelp gjort sig skyldiga till avtalsbrott? - Om skandalen innebär ett avtalsbrott, gör detta det juridiskt möjligt att häva avtalet med MedHelp innan ikraftträdandet av det nya avtalet i september 2019? - Finns det anledning att tro att MedHelp har gjort sig skyldiga till brott? Talla Alkurdi (S), 2:e vice ordförande Victor Harju (S) Petra Larsson (S) Tove Sander (S) Daniel Carlstedt (S) Jonas Lindberg (V) Catarina Wahlgren (V)
FÖRSLAG TILL BESLUT HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Vänsterpartiet Ärende nr 29 HSN 2018-1039 Bilaga 47 HSN 190219 Upphandlingsdokument enligt lagen om offentlig upphandling upphandling av Närakut i innerstaden med relativ närhet till Sankt Görans sjukhus Vänsterpartiet tycker inte att detta är en vårdform som borde upphandlas. Vi är bekymrade över hur undermålig hanteringen av införandet av närakut innerstaden varit då det hela statuerar problematiken i att ha ett akutsjukhus (S:t Görans sjukhus) upphandlat. Hela vårdstrukturen i Stockholmsregionen genomgår stora förändringar i riktning mot en nätverkssjukvård. En åtgärd för att avlasta akutmottagningarna på sjukhusen - i synnerhet efter att NKS infört sin hårt ifrågasatta smala intensivakut har varit införandet av närakuter. Vänsterpartiets ståndpunkt är att samtliga akutsjukhus i länet bör ha en närakut inom sitt område för att underlätta samarbete och kompetensstöd. I uppdraget till S:t Göran har framkommit att sjukhuset ska få ett utökat uppdrag när NKS driftsätts. Ändå uppges orsaker som att det ej finns stöd i avtalet eller att det saknas lokaler som skäl till att S:t Göran inte kan driftsätta en egen närakut. Istället ska vårdformen nu upphandlas och de geografiska områden som anges är Kungsholmen, Norrmalm och Östermalm. Vi vet att det sker många transporter mellan närakuter och akutsjukhusens akutmottagningar. Det kan därför knappast anses strategiskt bra om aktören väljer att etablera sig på Östermalm. Vänsterpartiets linje är att det borde gått att styra S:t Göran till att driftsätta en egen närakut inom sitt område. Om det inte skulle gå är det näst bästa alternativet att regionen själv skyndsamt i egen regi säkerställer en närakut på Kungsholmen i absolut närhet till S:t Görans sjukhus. Att upphandla och dessutom uppge Östermalm som ett område med närhet till S:t Görans sjukhus anser vi vara ett sätt att slippa politiskt ansvar. Förslag till beslut föreslås besluta att att avslå förslaget att upphandla närakut i relativ närhet till S:t Görans sjukhus närakuten ska öppna på S:t Görans sjukhusområde, eller i det fall det inte är möjligt, att ge SLSO i uppdrag att öppna en närakut på Kungsholmen
1 (1) SÄRSKILT UTTALANDE HSN 2018-1039 Ärende 29 Bilaga 47 HSN 190219 Upphandlingsdokument enligt lagen om offentlig upphandling upphandling av Närakut i innerstaden med relativ närhet till Sankt Görans sjukhus Socialdemokraterna deltog inte när upphandlingen av närakut i innerstaden beslutades i juni 2018 utan föreslog istället att hälso- och sjukvårdsnämnden skulle inleda dialog med Capios ledning om etablerandet av en närakut på S:t Görans sjukhus. Vi anser fortsatt att det bästa för patienterna vore om närakuten låg i direkt anslutning till Sankt Görans sjukhus. Detta är helt nödvändigt för att för att underlätta ett utvecklat samarbete och säkerställa att närakuten verkligen avlastar akutmottagningarna så att väntetiderna kan kortas. Vi känner oro för att en närakut som endast ligger i relativ närhet till Sankt Görans sjukhus inte kommer att avlasta sjukhuset på det sätt som vore önskvärt. En slutsats som vi hittills kunnat dra är att de närakuter som har fungerat bäst är de som har legat i direkt anslutning till akutsjukhusen. Därför vore det väldigt olyckligt om närakuten hamnade för långt bort ifrån Sankt Göran sjukhus.